Kulturella aspekter på individuella differenser

Relevanta dokument
UGL & Big Five. Charlotte Bäccman, Forskare/Doktorand, ILM Karlstad

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I

Barn idag och föräldrarollen

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Våga Visa kultur- och musikskolor

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Det musikaliska hantverket

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Konsten att leda workshops

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Grundläggande mentala färdigheter

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Personlighetspsykologi och intelligens (kap 15 och 10) Föreläsningens disposition. Vad menas med personlighet?

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Sammanställning kursutvärdering

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Multipel regression och Partiella korrelationer

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Participatory Design III

LEDARE. Ledare inom Lycksele SK,s verksamhet ansvarar för:

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Working Paper Series

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Lära om diabetes eller lära för livet

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

8-4 Ekvationer. Namn:..

Lathund Web Help Desk

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

Ungdomsenkät Om mig 1

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Perspektiv på prevention

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt

Övning: Dilemmafrågor

Ungdomsenkät Om mig 1

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

SPPs Avtalspension PA 03 individuell ålderspension

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

KULTURSKOLAN VT Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Box 79 Hantverksvägen 15 Tel. +46 (0) Web Väddö, Sverige Fax +46 (0)

Kursutvärderingsformulär

Att lära av Pisa-undersökningen

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Q1 Ditt kön: Studentrapporten VT / 25. Answered: 1,983 Skipped: 1. Kvinna. Man 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 72.92% 1,446.

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan Funki models har idag runt 500 modeller

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Artiklarna. Grindenheten Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Ämnesplan i Engelska

Tillitsfull KLARTÄNKT

Se dig omkring för dina affärers skull

Tentamen PC1143: Kurs 2 Delkurs Socialpsykologi (7.5 hp). Lördag 4 juni,

REKRYTERING 2.0. Selecting Great Personalities

Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Om mig Snabbrapport år 8

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Kulturverksamhet. Kulturkurser. Nacka kommun Hösten Pilen Affärsutveckling AB Åsögatan 179 Box Stockholm Vx.

Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt

Transkript:

Kulturella aspekter på individuella differenser Ronja Brandt Rebecka Bratt Mirjam Dahl Erika Demner Mathilda Eriksson Gertrud Grevesmuhl Erika von Heijne Soheil Mahdi Therese Montgomery Tove Nordström Natalia Plucinska Karin Sundström

Hur tänker du när du fyller i ett personlighetsinventorie? Vilken situation ser du framför dig när du bedömmer personlighetsdraget extroversion hos dig själv? Vem jämför du dig med?

Hur tänker du när du fyller i ett personlighetsinventorie? Hur kulturellt betingade upplever du att dina bedömningar är?

Hur man ser på jaget i olika kulturer

Hur man ser på jaget i olika kulturer Introduktion Förklaringar och problematik Processer involverade i kulturella variationer i self-enhancement Approach-avoidance motivation Independent vs interdependent views of self Incremental vs entity theories of abilities Dialectical reasoning about the self Relational mobility

Introduktion Antagandet om att människor universellt är motiverade att se positivt på sig själva Self-enhancement: tendensen att se på sig själv mer positivt än på andra Kulturella skillnader i self-enhancement mellan östasiater och västerlänningar är stora och har kunnat påvisats

Förklaringar och problematik 1. Östasiater är mer motiverade att värdera sin grupp positivt istället för sitt individuella jag Problematik: Forskning har visat att västerlänningar värderar sin grupp mer positivt än östasiater

Förklaringar och problematik 2. Östasiater upphöjer sig själva i områden som är viktiga för dem Problematik: De flesta meta-analyser om just detta ämne har visat att det inte finns någon korrelation mellan self-enhancement och graden av betydelse

Förklaringar och problematik 3. Östasiater presenterar sig självkritiskt, men i själva verket ser dem på sig själva mer positivt än på andra (self-enhancement) Problematik: Den kulturella skillnaden mellan västerlänningar och östasiater är samma trots att man använder sig av dolda beteendemätningar

Processer involverade i kulturella variationer i self-enhancement Approach-avoidance motivation Internal vs External frame of reference Independent vs interdependent views of self Incremental vs entity theories of abilities Dialectical reasoning about the self Relational mobility

Approach-avoidance motivation Approach motivation: motivation som fokuserar på utveckling, framgång och ambition hos individen (nordamerikaner) Avoidance motivation: motivation som fokuserar på ansvar, säkerhet och skyldighet (östasiater)

Independent vs interdependent views of self Independent: ett perspektiv där individen ser sig själv som självständig, oberoende av andra (västerlänningar) Interdependent: ett perspektiv där individen ser sig själv sammankopplad till andra individer, oberoende av varandra (östasiater) Self-enhancement korrelerar positivt till independent och negativt till interdependent

Incremental vs entity theories of abilities Incremental: Förmågor är kopplade till individens ansträngningar (östasiater) Entity: Förmågor är kopplade till individens framgångar och misslyckanden (nordamerikaner)

Dialectical reasoning about the self Östasiater har lättare att acceptera motsägelsefulla påståenden Naiv dialektism = Att tolerera och uppfatta motsägelser samt att förvänta sig förändring Gäller även hur man ser på sig själv! Mindre kognitiv dissonans hos östasiater

Relational mobility = hur mycket en individ uppfattar att denna har möjlighet att skapa nya relationer Generellt har individualistiska kulturer hög mobilitet och kollektivistiska låg mobilitet Self-esteem påverkas av hur socialt accepterad man uppfattar sig själv vara

Är personlighet universellt? Från Ayurveda till BIG 5

Ayurveda 5000 f kr Vata luft och rymd - "vind Lätt, spenslig kroppsbyggnad. Kreativ, alert och pratsam. Pittha eld och vatten - "galla" Medelstor kroppsbyggnad. Dynamisk och målmedveten. Förnöjsam och smidig. Kapha vatten och jord - "slem" Kraftig, stark kroppsbyggnad. Metodisk och tålmodig.trygg och harmonisk.

Idag: Big 5 Openness (öppenhet) Conscientiousness (samvetsgrannhet) Extraversion (extraversion) Agreeableness (vänlighet, värme) Neuroticism (emotionell instabilitet)

Funkar Big 5 globalt? JA! Om vi översätter test från engelska NJA Om vi letar upp lokala karaktärsdrag

Varierar medelvärden av personlighetsegenskaper mellan länder? Egna skattningar och kompisskattningar Egna skattningar kontra nationalkaraktär

Evidens för validitet Korskulturella jämförelser av medelvärden av personlighetsegenskaper Datakluster Kulturer med liknande geografisk eller historisk bakgrund bildar kluster Korrelationer med andra variabler Tex. extraversion korrelerade med liberal syn på sexualitet både inom och mellan kulturer.

Evidens mot validitet Korskulturella jämförelser av medelvärden av personlighetsegenskaper Datakluster Teorin kan ej förklara alla kluster Kan bero på att man har samma jämförelsestandard. Korrelationer med andra variabler Största vikt att man har en teori a priori. Korrelationerna ej reproducerbara vid olika mått på the Big 5.

Evidens mot validitet - 2 Korskulturella jämförelser av medelvärden av personlighetsegenskaper Låg korrelation mellan olika Big 5 instrument Korrelationer mellan BFI och NEO-PI-R: Korrelationerna mellan motsvarande traits är svagare än korrelationer mellan olika traits för 4 av 5 trait. Detta står i direkt motsats till MTMM evidens för validitet. Den starkaste validitetsevidensen från observationer av beteende. National Character ratings är bättre på att predicera samvetsgrant beteende än self-reports och peer-reports.(heine et. al 2008) Slutsats: Korskulturella jämförelser av medelvärden av personlighetsegenskaper bör tas med en nypa salt. Validiteten bör

Personlighetsbegreppets betydelse i olika kulturer -Hur tänker man kring självet? -Theories of self: Syn på självet som stabil eller föränderlig? -Är traits stabilia över olika situationer? - Fundamental attribution error -Visar sig de kulturella skillnaderna även på en kognitiv (automatisk) nivå? -Personlighetstraits och beteende

Hur tänker man kring självet? Självbeskrivande påståenden med öppna slut: t ex Jag är. (Kuhn & M cpartland 1954) Individualistiska kulturer I termer av personlighetsdrag (traits) Kollektivistiska kulturer I termer av sociala roller

Theories of self: Stabila (Entity) eller föränderliga (Incremental)? Individualistiska kulturer Människans egenskaper är till större del ärvda och stabila genom livet (Entity) Kollektivistiska kulturer (östasien) Syn på människan som ever-changing (Incremental)

Traits stabilitet över olika situationer Uppfattning om att självet är föränderligt (incremental theory of self) utgår från situationen snarare än traits för att förstå sig själv och andra

Traits stabilitet över olika situationer Frågeformulär i närvaron olika personer (kompis, lärare, etc). (Kanagawa et al. 2001) Kollektivisters beskrivningar av sig själva varierade mer än induvidualisters beroende på vem som var närvarande Skattning av humör vid olika tidpunkter på en dag. (Oishi et al. 2004) Kollektivisters humör visade sig vara mer kontextberoende Uppfattning om sin egen personlighet med fem olika personer samt generellt. Suh et al.2002 Individualister mer konstant personlighet med olika personer

Fundamental attribution error Fundamentalt endast för västerländska kulturer? Indier har visat sig ha en omvänd fundamental attribution error (överskattar situationens inflytande och underskattar personlighetens) (Miller 1984)

Visar sig de kulturella skillnaderna även på en kognitiv nivå? Observerat beteende inkodas i termer av traits Italienare förlitar sig på beskrivande adjektiv då de beskriver beteende, medan japaner förlitar sig mer på beteendedeskriptiva verb. (Maass et al. 2006) Asiatiska kanadensare mindes ord om sociala roller bättre än traits då de skulle beskriva sig själva. (Wagar & Cohen 2003)

Personlighetstraits och beteende I kollektivistiska samhällen: mindre korrelation mellan observerad personlighet och beteende. Koreaner visade mindre korrelation mellan självskattning och andras skattning i jämförelse med amerikaner. (Suh 2002) Traits är av mindre prediktivt värde i kollektivistiska samhällen

Frågeställningar Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med olika kulturella synsätt på självkänsla och personlighet?

Frågeställningar Tappar man viktiga aspekter när man polariserar individualistisk kultur och kollektivistisk kultur? Diskutera. Vad är en kultur och vad är en population? Hur avgränsa? Kan man tillhöra flera kulturer och populationer? Vilken är din referensgrupp?

Tack!

Instuderingsfrågor 1. Nämn en av de tre förklaringar som getts till de kullturella skillnaderna i selfenhancement och dess problematik. 2. Vad är skillnaden mellan approch- och avoidance motivation och vilken av dessa har östasiater visat mer tendens för? 3. Vad menas med att östasiater är mer benägna att anpassa sig den nivå av kopentens som andra har lagt upp för dem? 4. Vad kännetecknar en "interdependent view of self" och var är den vanligare? 5. Förklara skillnaden mellan teorierna om incremental och entity theories of view. 6. Hur ser förhållandet till motsägelser ut hos östasiater i förhållande till västerlänningar? 7. Hur ser relational mobility (uppfattad mängd av möjligheter för en individ att

Instuderingsfrågor 8. Vad ser man då man jämför olika befolkningars självskattningar och kompisskattningar av personlighetsegenskaper med samma befolkningars skattningar av personlighetsegenskaper för den typiska nationalkaraktären (hur andra i samma land är)? 9.Går det att finna stöd för 5-faktorsmodellen i olika länder i världen? 10. Jämförelse mellan nationer på personlighetsinventorier: Vilken evidens har förts fram för validiteten för dessa studier? Vilken evidens har förts fram mot validiteten för dessa studier? 11. Är det fundamentala attributionsfelet universellt? 12. Hur skiljer sig människors syn på självets förmåga att variera genom tiden och i olika situationer i kollektivistiska och individualistiska samhällen? 13. Ge exempel på att de kulturella skillnaderna också ligger på en kognitiv nivå.