Integrerad styrning. - en studie av verktyg för kommuners systematiska arbete med miljö och hållbarhetsledning

Integrerad styrning - en studie av verktyg för kommuners systematiska arbete med miljö och hållbarhetsledning Avdelningen för Industriell Miljöteknik Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Arbetsnotat LIU-IEI-R-11/0136--SE Caroline Rydholm & Sara Gustafsson (fd Emilsson) Linköping 2011-02-22

2

Sammanfattning Den här rapporten presenterar resultaten från en dokument- och intervjustudie som genomfördes inom ramen för forskningsprojektet Effektivitet och verkningsfullhet i kommuners strategiska hållbarhetsarbete. Utgångspunkten för studien var att kommuner är viktiga aktörer på miljöområdet eftersom de fattar och genomför en stor mängd beslut som direkt eller indirekt har en inverkan på miljön. Ett stort antal olika system och verktyg har utvecklats för att stötta kommunernas miljöarbete. Syftet med den här studien är att inventera vilka verktyg/riktlinjer som finns för att stötta kommunerna i detta arbete samt att studera några av verktygen lite mer grundligt. Dessa verktyg eller riktlinjer är: ecobudget, Balanserad styrning, Aalborgåtagandena, ILS (Integrerat ledningssystem à la MUE 25), Miljödiplomering och Miljøfyrtårn. Intervjuer har gjorts med tjänstemän i kommuner som använder någon eller flera av de just nämnda verktygen i syfte att öka förståelsen av hur verktygen tillämpas och hur de upplevs av kommunerna. Genom att ha ett integrerat angreppssätt finns det goda möjligheter för ett mer verkningsfullt miljöarbete. Många svenska kommuner har en lång tradition av att arbeta med miljöledningssystem och tidigare studier har visat att dessa miljöledningssystem med tiden ofta utvecklas till att även omfatta den sociala - och den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling. Resultat från studien visar att de studerade verktygen framförallt tillämpas med ett miljöfokus och att andra aspekter endast inkluderas indirekt. Kommunerna upplever det svårt att styra utifrån hållbar utveckling eftersom komplexiteten i begreppet gör det svårt att kommunicera och definiera. I studien identifieras ett antal framgångsfaktorer som utgör viktiga förutsättningar för att utveckla och införa ett verkningsfullt integrerat ledningssystem för hållbar utveckling. Det är bl.a. viktigt att systemen är utvecklade enligt grundprinciperna för PDSA-cykeln för ett systematiskt och kontinuerligt hållbarhetsarbete. Uppföljning är en viktig del i detta. Vidare är politisk förankring en viktig framgångsfaktor eftersom det är svårt att bedriva ett förbättrings- och förändringsarbete av den här typen utan stöd från högsta ledningen. För ett verkningsfullt miljö-och hållbarhetsledningsarbete är samverkan och kommunikation två centrala begrepp eftersom hållbar utveckling inte är en intern angelägenhet. Dessutom är det centralt att arbetet har en balans mellan de olika dimensionerna i hållbar utveckling samt att det system som utvecklas integreras med redan existerande verksamhetsstyrningssystem och budgetarbete. Annars blir det svårt att få legitimitet och prioritet för detta arbete. Studien visar att val av verktyg för att utveckla och införa integrerade ledningssystem är av mindre betydelse eftersom få kommuner använder verktygen slaviskt. Istället är det vanligt att plocka de delar som känns relevanta och det man behöver stöd för. Det betyder att systemets uppbyggnad och dess tillämpning har större betydelse än vilket verktyg man väljer att använda sig av. Slutligen är det viktigt att definiera vad det är som ska styras och vad man vill uppnå med sina hållbarhetssatsningar. Annars är det väldigt svårt att veta vilka mål man har och vilken väg man ska gå. 3

4

Förord Denna rapport är resultatet av en delstudie inom forskningsprojektet Effektivitet och verkningsfullhet i kommuners strategiska hållbarhetsarbete som finansierats av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet. Rapporten bygger på intervjuer och dokumentstudier i ett antal svenska och norska kommuner som har lång erfarenhet av att arbeta med miljöledningssystem och med att utveckla dem genom att integrera de olika aspekterna i hållbar utveckling. Syftet med att presentera resultaten i ett arbetsnotat är att ge återkoppling till de respondenter som ställt upp på intervjuer och andra intresserade. Datainsamlingen för studien har gjorts i två etapper. En övergripande inventering av angreppssätt och verktyg för kommuners systematiska hållbarhetsara under våren 2009 och under 2010 gjordes intervjuer i ett antal svenska och norska kommuner för att göra djupare studier av några av de identifierade verktygen. Vi är medvetna om att det har hänt en del i dessa kommuner sedan datainsamlingen gjordes (både inom politiken och verksamhetsmässigt), vilket betyder att de beskrivningar som presenteras i rapporten inte stämmer till 100 % med hur det ser ut i kommunerna i dagsläget. Trots detta bedömer vi det värdefullt att presentera resultaten. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till de tjänstemän som ställt upp på intervjuer för den här studien. Vi vill också tacka CKS för det ekonomiska stödet. Om ni har några kommentarer eller ytterligare erfarenheter som ni vill dela med er kan ni höra av er till Sara Gustafsson (tidigare Emilsson), tel. 013-28 66 02 eller sara.gustafsson@liu.se. Linköping 2011-02-22 Sara Gustafsson Caroline Rydholm 5

6

Innehållsförteckning Inledning... 9 Metod... 11 Inventering av hållbarhetsverktygen... 11 Intervjustudie... 12 Analysmetod... 16 Resultat... 17 Miljödiplomering... 17 Tillämpning av Miljödiplomering i Jönköping, Göteborg och Kristiansand... 20 Aalborgåtagandena... 25 Tillämpning av Aalborgåtagandena i Lycksele, Umeå och Stavanger... 27 ecobudget... 33 Tillämpning av ecobudget i Växjö och Borlänge... 35 Balanserad styrning... 40 Tillämpning av Balanserad styrning i Göteborg, Eskilstuna och Oppegård... 42 Integrerat ledningssystem (ILS)... 46 Tillämpning av ILS i Växjö, Stockholm och Oslo... 48 Framgångsfaktorer för ett verkningsfullt integrerat ledningssystem... 51 Analys... 54 PDSA cykeln... 54 Uppföljning... 55 Politisk förankring... 57 Kommunikation och samverkan... 58 Balans mellan hållbarhetsaspekter... 60 Flexibilitet vid tillämpning av verktyg/riktlinjer och initiativ... 61 Diskussion... 63 Varför så många verktyg och vad kan de bidra med?... 63 Faktorer som kan påverka val av verktyg... 65 Spelar det någon roll vilket verktyg man väljer?... 66 Komplexiteten kring styrning av hållbar utveckling... 66 Referenser... 68 Bilaga 1.... 72 Bilaga 2... 75 7

8

Inledning Under de senaste årtionden har en uppsjö av verktyg för att stötta organisationer i deras strävan för hållbar utveckling utvecklats (t.ex. Levett, 1997; Dale & English, 1999). Det finns verktyg som används för att mäta hållbarhetsprestanda (t.ex. Global Reporting Initiative, ekologiska fotavtryck) och det finns verktyg som fokuserar hur hållbarhetsarbetet organiseras och struktureras (t.ex. standarder för integrerade ledningssystem). Begreppet verktyg kan ha många olika betydelser, det kan vara allt från fysiska verktyg (som hammare och såg) till metoder och processer (English, 1999). Något som förenar de olika betydelserna av verktyg är att de är utformade för att underlätta genomförandet av en uppgift eller arbete (Cambridge Advanced Learners Dictionary, 2010). I den här rapporten betraktar vi verktyg ur den vidare bemärkelse där verktyget är en metod eller process för att underlätta för organisationer att få ett mer strukturerat och systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete, eller integrerad styrning. Några verktyg är eller upplevs vara utvecklade för företag medan andra är utvecklade för politiskt styrda organisationer. En del verktyg är främst riktade för att stötta det interna hållbarhetsarbetet och att systematisera organisationens ansträngningar och åtgärder för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Andra verktyg har ett mer utåtriktat hållbarhetsfokus där det är centralt att intressenterna samarbetar/involveras i arbetet och där samverkan ses som nyckeln till en hållbar utveckling. Den här rapporten fokuserar hur kommuner organiserar sitt arbete för en hållbar utveckling samt studerar några av de verktyg som finns på marknaden vars syfte är ett bidra till ett integrerat och systematiskt arbete inom detta område. I tidigare studier har vi noterat att många kommuner har infört miljöledningssystem inspirerade av t.ex. ISO 14001 och EMAS, som bygger på den s.k. PDSA- cykeln 1. Kommunernas miljöledningssystem har med tiden och med organisationernas mognad en tendens till att utvecklas till något vi kan kalla för hållbarhetsledningssystem, då de kopplas tydligare till de ekonomiska och sociala aspekterna i hållbar utveckling (Emilsson & Hjelm, 2009). Dessa system har ett tydligt integrerat angreppssätt och är oftast (men inte alltid) kopplade till organisationernas verksamhetsledningssystem. Om man ser till trenden i stort har CSR (Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvarstagande, som det ofta kallas på svenska) blivit ett allt viktigare begrepp inom såväl privat som offentlig sektor (se t.ex. Nelson, 2008, UNIDO, 2011). ISO har nyligen lanserat en vägledningsstandard för socialt ansvarstagande, ISO 26 000, som även inkluderar de ekologiska och ekonomiska dimensionerna i hållbar utveckling (ISO, 2010). Som ett led i denna trend håller en svensk nationell vägledningsstandard för systematiskt arbete för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner på att utvecklas (SIS, 2011). Denna har sin utgångspunkt i ISO 26000. Detta är delvis en respons på att kommuner och andra offentliga organisationer ofta upplever att det behövs mer anpassat stöd för politiskt styrda organisationer och att ISO-standarderna ofta upplevs som krångliga. Ett integrerat angreppsätt av verksamhetsstyrningen har visat sig medföra flera fördelar, som exempelvis ökad helhetssyn av verksamheten, minskat dubbelarbete och lättare att prioritera vid beslut (Emilsson och Hjelm, 2009). Det finns givetvis risker med integrerad styrning, t.ex. att de system man skapar blir för komplexa och svåra att hantera och överblicka (Hjelm et. al, 2011). Det är därför viktigt 1 PDSA står för Plan (Planera), Do (Utföra) Survey/Study (studera/analysera), Act (Handla), och kan ses som ett verktyg för ett strukturerat och systematiskt angreppssätt till en organisations förbättringsarbete. 9

att system och verktyg som en organisation väljer att använda sig av har ett användarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att studera verktyg som kommuner använder för att styra och organisera sitt hållbarhetsarbete i form av integrerade ledningssystem. Viktiga frågor för att belysa kommunernas systematiska hållbarhetsarbete har varit: Vilka verktyg finns och används för systematiskt hållbarhetsarbete i kommuner? Skiljer sig verktygen åt vad gäller inriktning, syfte och metod? Vilka svårigheter upplever kommunerna med integrerad styrning för hållbar utveckling? Vad är viktigt för ett verkningsfullt arbete med integrerade ledningssystem? Avgränsningar och begränsningar Den här rapporten fokuserar kommuners systematiska miljö- och hållbarhetsarbete och hur det organiseras. Det betyder att styrning och ledning har varit viktiga ledord och därmed även ledningssystem för miljö och hållbar utveckling. Den övergripande inventeringen avgränsades till verktyg som används i Europa. Intervjustudien fokuserade verktyg som används i norska och svenska kommuner. Den främsta anledningen till detta var att det kommunala självstyret är unikt för dessa länder vilket underlättar för en jämförelse. I den övergripande inventeringen identifierades 14 verktyg som relevanta för studien, men den fördjupade studien inkluderar enbart fem av dessa. Dessa fem verktyg används av flera kommuner och var därför intressanta att studera vidare. Den här studien gör inte anspråk på att vara generell för hur de utvalda verktygen används, det är möjligt att ett annorlunda urval, vad gäller såväl kommuner som verktyg hade resulterat i andra resultat och slutsatser. Den här studien har genomförts i flera etapper och den initierande inventeringen gjordes våren 2009. Intervjustudien genomfördes under 2010. Eftersom miljö- och hållbarhetsarbetet i kommunerna är i ständig utveckling är det mycket möjligt att såväl inventering som intervjusvar skulle se annorlunda ut om denna studie skulle göras igen. Det betyder att de resultat som presenteras i den här rapporten representerar kommunernas situation under 2010. Däremot tror vi att diskussionen och slutsatserna är av en mer allmän karaktär. Läsanvisningar Den här rapporten kan läsas på olika sätt och med olika ingångar. Dels kan den ses som en exempelsamling där några miljö- och hållbarhetsledningsverktyg som används i svenska och norska kommuner beskrivs samt som illustrerar hur några av användarna upplever verktygen i praktiken (se resultatkapitlet). Dels är rapporten en analys av vad de studerade verktygen kan bidra med i ett hållbarhetsperspektiv och vad som är viktiga framgångsfaktorer för ett systematiskt hållbarhetsarbete (se analyskapitlet och diskussionen). För den läsare som är insatt i hur de olika verktygen fungerar kan denne med fördel välja att enbart läsa analys och diskussionskapitlen. 10

Metod Undersökningen som den här rapporten baseras på är uppdelad i två steg. Först genomfördes en inventering av vilka miljö och hållbarhetsverktyg som finns för organisering av miljö - och hållbarhetsarbete i Europa. Fem av de identifierade miljöoch hållbarhetsledningsverktygen valdes ut för närmre analys genom en intervjustudie. Nedan beskrivs metod och urval för inventeringen av hållbarhetsverktygen och för intervjustudien. Inventering av hållbarhetsverktygen Under 2009 genomfördes en inventering av vilka hållbarhetsledningsverktyg som används inom offentlig sektor i Europa. Syftet med inventeringen var att få en uppfattning om vilka verktyg som finns för att hjälpa kommuner att göra deras hållbarhetsarbete mer systematiskt i något vi kallar för hållbarhetsledningssystem. Det finns en uppsjö av verktyg för detta med varierande inriktning och syfte och därför var det viktigt att identifiera kriterier för vad som kan klassas som ett hållbarhetsledningssystem. Innan inventeringen initierades togs därför ett antal kriterier fram för vad som är viktigt i ett ledningssystemssammanhang. Dessa togs fram utifrån vad som är hörnstenar i ledningssystem generellt (delvis baserat på hörnpelarna i ISO 14 001 och EMAS), samt utifrån vad som är viktigt utifrån ett integrerat ledningsperspektiv. Följande kriterier identifierades som viktiga: Hållbarhetsverktyget/systemet ska vara dokumenterat. Det ska ha gjorts någon slags nulägesanalys innan systemet infördes och innan mål antogs (kan baseras på exempelvis Agenda 21-processen eller liknande). Behöver inte vara så strukturerad, men ändå fastställas. Högsta ledningen ska ha antagit systemet. Det ska finnas en policy, inte nödvändigt med hållbarhetspolicy. Systemet skall bygga på PDSA cykeln. Systemet ska vara kvalitetssäkrat på något vis (bygger på tydlig dokumentation). Uppföljningen av miljö och hållbarhetsfrågorna ska vara tydligt beskriven. Systemet ska sträva efter ständig förbättring i hela organisationen. Miljö-, social-, kvalitets-, ekonomiaspekter ska vara integrerade i ett gemensamt system (minst två av dessa aspekter ska vara integrerade). Med ovanstående kriterier som utgångspunkt gjordes sedan en inventering av kommunrelevanta hållbarhetsledningsverktyg i Europa. Inventeringen baseras främst på internetsökningar, litteratursökning i artikeldatabaser, men är även baserad på information som samlats in via redan etablerade personliga kontakter med kommuner och kommunövergripande organisationer som t.ex. ICLEI (Local Governments for Sustainability) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En liknande inventering som gjorts på uppdrag av DG Environment har också använts som viktig källa av information (se EU, 2010). Inventeringen resulterade i en lista av olika verktyg som används av kommuner (se Bilaga 2). 11

Intervjustudie Intervjustudien genomfördes under våren 2010. Huvudsyftet var att undersöka hur ett antal utvalda verktyg tillämpas praktiskt av kommuner. Följande avsnitt beskriver urval samt hur intervjustudien genomförts. Urval av verktyg för fördjupade studier Utifrån resultatet från inventeringen av hållbarhetsledningsverktyg valdes fem verktyg ut för djupare studier. Det viktigaste urvalskriteriet var att verktyget skulle användas i mer än en kommun och att det helst skulle användas i både Norge och Sverige. Riktlinjerna för några av verktygen som valts ut fokuserar främst på den miljömässiga dimensionen i hållbar utveckling. Dessa har dock identifierats för att vi i tidigare studier har sett tendenser till att miljöledningsarbetet i många kommuner vidgas till att omfatta andra perspektiv än bara miljöperspektivet, men att det då fungerar som bas för att utforma integrerade ledningssystem för hållbarhetsstyrning (Emilsson & Hjelm, 2009). Eftersom forskningen bedrivs i ett svenskt sammanhang och förhoppningen är att resultaten ska komma svenska kommuner till nytta, gjordes en avgränsning till att fokusera på hållbarhetsverktyg som används i Norge och i Sverige. Anledningen till det är att kommuner har olika mycket självstyre i olika europeiska länder och det kan innebära att det blir svårt att jämföra tillämpningen av de olika verktygen mellan olika länder i olika delar av Europa. Norge och Sverige har liknande förutsättningar vad gäller det kommunala självstyret. Denna avgränsning medförde att utbudet av möjliga verktyg att studera begränsades något. Baserat på kriterierna för hållbarhetsledningsverktyg och den geografiska avgränsningen valdes följande verktyg ut: Aalborgåtagandena Balanserad styrning ecobudget Miljödiplomering/Miljøfyrtårn Integrerat ledningssystem (ILS) á la EU-projektet Managing Urban Europe 25 ISO 14001 och EMAS finns också med i positioneringsanalysen av de olika verktygen (se analyskapitel). Anledningen till att de inte valdes ut för fördjupade studier men ändå finns med i denna analys är att det redan finns kunskap kring hur kommuner använder miljöledningssystem baserade på eller inspirerade av ISO 14001 och EMAS (se Emilsson & Hjelm 2002, 2004, 2005, 2007, 2009). Urval kommuner och respondenter För att undersöka hur verktygen används och tillämpas praktiskt utfördes intervjuer med kommuner som använder sig av miljö och hållbarhetsverktygen. Målet var att intervjua tre kommuner per verktyg och 15 kommuner totalt (se tabell 1). Eftersom fokus för studien är på Norge och Sverige var målet att genomföra intervjuer med två svenska - och en norsk kommun. Inventeringen av verktyg visade att ecobudget endast används av två kommuner i Sverige, därför begränsades studien till dessa. Kartläggningen visade också att kommunerna i Norge inte använder samma Miljödiplomeringsmodell som kommunerna i Sverige (Göteborgs Miljödiplomering) utan använder sig av miljödiplomeringen Miljøfyrtårn. Det finns många likheter mellan 12

modellerna och resultatet för Miljøfyrtårn bör därför ändå vara jämförbart med den svenska Miljödiplomeringen. Kommuner som använde verktygen lokaliserades genom redan existerande kontakter (sedan tidigare forskning), nätverk, genom kommuners hemsidor samt genom snöbollsmetoden. Snöbollsmetoden innebär i detta fall att nya kontakter etablerades genom tips vid intervjutillfällena (Halvorsen, 1992). De kommuner som valdes ut för intervju skulle arbeta/ha arbetat aktivt med verktyget och integrerat det i sin organisation. Även kommuner som inte längre tillämpade verktyget var av intresse för studien eftersom det var intressant att undersöka vilka effekter arbetsmetoden haft på organisationen. Det var också intressant att undersöka varför de slutat använda metoden. Intervjuerna genomfördes med två personer per kommun som hade god inblick i kommunens miljö- och hållbarhetsarbete. För att få överblick av kommunernas arbete med verktygen intervjuades personer med koordinerande ansvar på förvaltningsnivå eller på central nivå i varje kommun, i huvudsak miljösamordnare eller miljöstrateger. Kravet på respondenten var insyn och förståelse för verktyget i förhållande till kommunens miljö- och hållbarhetsarbete. Motivet till att två personer intervjuades per kommun var att få ett mer omfattande material för analys samt två olika personers uppfattning om verktygets arbetsmetod, funktion och uppbyggnad. Totalt genomfördes 23 intervjuer med 12 olika kommuner. I en del kommuner genomfördes endast en intervju på grund av svårigheter i att boka intervju med den aktuella kommunen. I en del fall studerades samma kommun för olika verktyg, som exempel studerades Göteborgs kommun för både Miljödiplomering och Balanserad styrning. 13

Tabell 1. Kortfattad sammanställning av kommunerna som deltagit i studien, deras systematiska miljö- och hållbarhetsarbete samt vilka som intervjuats. Kommun (antal invånare) Borlänge (48 681) Växjö (82 023) Oslo (572 872) Stockholm (829 417) Verktyg som studerats ecobudget ILS, ecobudget ILS, Miljøfyrtårn ILS Poster som intervjuats Uppstart av arbete Strateg på förvaltningen för hållbar samhällsbyggnad, Miljösamordnare Miljöhandläggare, Utredare utvecklingsenheten, Projektledare ecobudget Lokal agenda 21 koordinator 2st anställda på Miljöförvaltningen, Kontroller stadsledningskontoret Började arbeta med ecobudget 2008. ecobudget pågick 2001-2004. MUE-25 i pågick mellan 2005-2007. Gick med i projektet (2005-2007)som resurs för andra städer. Projektet pågick mellan 2005-2007. Exempel på andra hållbarhetsåtaga nden Agenda 21, ISO 9000, ISO 14 001. Aalborgåtagandena, Agenda 21 Miljøfyrtårn, Agenda 21, ISO 14 001, Grön flagg. Miljöbarometern, ISO 14 001, Agenda 21 Lycksele (12 427) Umeå (114 075) Stavanger (119 276) Jönköping (126 331) Kristiansand (80 109) Göteborg (507 330) Eskilstuna (95 577) Oppegård (24 122) Aalborgåtagandena Aalborgåtagandena Aalborgåtagandena Miljödiplomering Miljøfyrtårn Miljödiplomering, Balanserad styrning Balanserad styrning Balanserad styrning Anställd samhällbyggnadsförvaltninge n på planeringsenheten, Kommunekolog Utvecklingsstrateg, Miljöstrateg 2st Miljörådgivare Agenda21 samordnare, Miljöstrateg Miljörådgivare Miljödiplomerare, Miljöinspektör, Samhällsanalytiker stadskansliet Kommunstrateg Rådgivare miljö och hälsa, Kommunchef Skrev under augusti 2008. Skrevs under i september 2007. Arbetat sedan 2006, har dock inte arbetat aktivt de senaste åren. Arbetat med Miljödiplomering i mer än 10 år. Startade 1996, blev 2002 ett nationellt projekt och 2003 en stiftelse. Utvecklades i samband med friidrotts-vm 1995. Utvecklade sitt egna styrsystem 2008. Använt Balanserad målstyrning sedan Agenda 21, Borgmästaravtalet, jämnare kommun. Balanserade styrkort, ISO 9001, Miljöbarometern. (Agenda 21?) Agenda 21, Grön flagg, grön vardag Agenda 21, Aalborgåtagandena och ISO 14 001. Webbverktyget "hur mår Jönköping". Agenda 21, Miljöfyrtorn, ISO 14 001, Miljöpolicy. ISO 14 001, EMAS. ISO 14 001, EMAS, ekokommun. Miljöfyrtorn, Agenda 21, grön flagg. 2001. (Uppgifterna angående Sveriges kommuners befolkning 31 december 2009 (scb.se). SKL. Uppgifterna för Norges kommuners befolkning 1 januari 2009(ssb.no).) 14

Semistrukturerad intervjumetod I den här studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod för att bibehålla en flexibilitet i intervjun samt för att öka öppenheten från respondenten. Syftet var att hålla intervjun så öppen som möjligt utan att tappa fokus på det väsentliga för studien. Öppenhet var viktigt för att få en bred bild av kommunernas hållbarhetsarbete samt för att belysa verktygets verkliga funktion i organisationen. Den semistrukturerade intervjun gav även respondenten möjlighet att ta upp teman/frågor som var speciellt viktiga för just dennes kommun. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som var uppbyggd enligt följande teman (för exempel på frågor se Bilaga 2) Syfte och mål med verktyget i kommunen Struktur och organisering av miljö och hållbarhetsarbetet Politisk förankring och verktygets roll i kommunen Upplevda styrkor och svagheter med verktyget Framtida utveckling av verktyget Intervjuguiden agerade utgångspunkt vid intervjuerna även om en del frågor ströks eller lades till beroende på dess relevans vid just det tillfället. Intervjuerna spelades in och transkriberades kort efter intervjutillfället. Därefter skickades transkriberingen till respondenten för godkännande och eventuella kommentarer. 15

Analysmetod När verktygens riktlinjer och deras tillämpning analyserades, identifierades ett antal framgångsfaktorer för ett verkningsfullt integrerat och systematiskt angreppssätt för hållbarhetsarbete. Dessa är: PDSA - cykeln Uppföljning Politisk förankring Kommunikation och samverkan Balans mellan hållbarhetsaspekter Flexibilitet vid tillämpning av verktyg/riktlinjer och initiativ Dessa identifierades med stöd utifrån de studerade miljö- och hållbarhetsverktygens riktlinjer, resultat och slutsatser från tidigare studier och litteratur, samt resultat från de intervjuer som genomfördes inom ramen för den här studien (se s 47- för en beskrivning och motivering). Genom att analysera de olika verktygen och hur de används i kommunerna identifierades styrkor och svagheter med angreppssätten och utifrån detta bedömde vi några som extra viktiga för ett verkningsfullt hållbarhetsarbete. Vi är medvetna om att olika organisationer har olika förutsättningar och behov, men utifrån det vi sett i denna studie och tidigare studier kan dessa framgångsfaktorer ses som grundläggande för ett systematiskt hållbarhetsarbete. Framgångsfaktorerna har också använts som utgångspunkt för analysen i den här rapporten. Verktygen har analyserats utifrån varje framgångsfaktor samt möjliggjort en jämförelse verktygen emellan. Som nämnts tidigare i metodkapitlet är ISO 14 001 och EMAS inkluderade i analysen trots att verktygen inte undersökts inom detta projekt. Det är motiverat eftersom det redan finns kunskap kring hur kommuner använder miljöledningssystem baserade på eller inspirerade av ISO 14 001 och EMAS (se Emilsson & Hjelm 2002, 2004, 2005, 2007, 2009). Resultatet av intervjustudien visade att ingen av de undersökta kommunerna som deltog i MUE 25 projektet strikt tillämpar ILS enligt riktlinjerna. Det behöver inte betyda att projektdeltagarna inte låtit sig inspireras av grundidén. 16

Resultat Följande avsnitt redogör för studiens resultat. Först beskrivs de fem utvalda verktygen utifrån riktlinjer och annan, för verktyget, relevant litteratur. Därefter beskrivs kommunernas tillämpning av verktygen. Sist presenteras och motiveras de faktorer som identifierats som viktiga för ett verkningsfullt hållbarhetsledningssystem i kommunsammanhang. Miljödiplomering Uppkomst och syfte Miljödiplomering är en process för att bygga upp ett miljöledningssystem som syftar till ständig förbättring av verksamheters miljöprestanda. Från början utvecklades miljödiplomering för att garantera en grundnivå på miljöarbetet i SMEs (små och medelstora företag). Sedan början av 90-talet har dock allt fler kommuner börjat använda sig av miljödiplomering både i det interna och externa miljöarbetet (Svensk miljöbas, 2010). Diplomeringen kan ses som ett alternativ till miljöledningsstandarderna ISO 14 001 och EMAS. Verktyget är enklare och mindre resurskrävande och kan utgöra ett första steg till en certifiering enligt standarderna (EU, 2010a). Det finns en uppsjö av olika miljödiplomeringsverktyg runt om i Europa och Skandinavien. Key2Green i Danmark, Miljøfyrtårn i Norge, Göteborgs Miljödiplomering (Göteborgmodellen) i Sverige, EcoCompass i Finland är några exempel på dessa. Finland, Danmark, Norge och Sverige är alla medlemmar i det Nordiska nätverket Nordic Environment Network. Nätverket arbetar för att utveckla gemensamma grundkrav och strategier för icke- formella miljöledningssystem inom Norden (Nordic Environment Network, 2010). I Sverige finns Svensk Miljöbas som är en förening som flera kommuner och organisationer står bakom för att samordna och standardisera olika diplomeringssystem som finns i Sverige. Göteborgs Stad har tillsammans med Järfälla kommun, Stockholms Stad, Stiftelsen Håll Sverige Rent m.fl. utvecklat standarden (Svensk Miljöbas, 2010). Göteborgs Miljödiplomering skapades av Göteborgs kommun i samband med friidrotts-vm 1995. Diplomeringen var från början ett delprojekt med syfte att miljöanpassa evenemanget men då verksamheter som deltog uppskattade diplomeringen beslutade kommunen att vidareutveckla verktyget. Idag är diplomeringen anpassad för att uppfylla kraven för den nationella föreningen Svensk Miljöbas. Göteborgs Miljödiplomering används inte bara i Göteborgsområdet utan används även i t.ex. Jönköping, Örebro och Strängnäs (Göteborgs kommun, 2010). Miljøfyrtårn är ett diplomeringssystem som utvecklades utifrån den Kristiansands kommuns Agenda 21 arbete 1996 (EU, 2010a). Certifieringen riktade sig i inledningsskedet mot SMEs i det privata näringslivet. Miljøfyrtårn har sedan dess utvecklats till att passa olika typer av verksamheter. Från att endast inneburit generella branschkrav finns det idag 2010 ca 40-50 olika specifikt utformade branschkrav och ca 2000 certifierade verksamheter i Norge. 2003 skapades en landsomfattande stiftelse för Miljøfyrtårn (Miljøfyrtårn, 2009). Stiftelsens huvuduppgifter är att; få fler kommuner att ansluta sig till diplomeringen, få kommuner att samarbeta regionalt, bistå kommuner i arbetet med diplomeringen samt att tillsammans med konsulter utveckla branschkrav (Miljøfyrtårn, 2010). 17

Krav i system, struktur och ramverk Miljøfyrtårn och Göteborgs Miljödiplomering bygger på ett antal, i förväg, specificerade krav som en verksamhet måste uppfylla för att bli diplomerad/certifierad (EU, 2010a). I regel är det kommunen som ansvarar och samordnar arbetet med miljödiplomering. Kommunen utfärdar diplom/certifikat men tar ofta hjälp av externa revisionsbyråer eller konsultfirmor vid revision av företag (Svensk miljöbas, 2010). Nedan beskrivs ett antal utvalda gemensamma nämnare för Miljøfyrtårn och Göteborgs Miljödiplomering. Därefter beskrivs de specificerade kraven för respektive verktyg (Göteborgs kommun 2010; Miljøfyrtårn 2010). Det tar i regel ca 3-6 månader för en verksamhet att bli certifierad/diplomerad. MLS enligt PDSA cykeln. Innebär en förenklad och mindre resurskrävande process jämfört med ISO 14 001 och EMAS. Kan ses som ett första steg till en ISO 14 001 eller EMAS certifiering. Kommunen samordnar i regel arbetet och utfärdar diplom/certifieringar (ofta med konsulter till hjälp). Innebär i regel externrevision. Strävar efter ständig förbättring av verksamheters miljöprestanda. Krav Göteborgs Miljödiplomering Grundvillkoret i Göteborgs Miljödiplomering är att verksamheter som vill bli diplomerade ska följa miljöbalken, livsmedelslagen och andra för verksamheten aktuella lagar. Kriterierna består av grundvillkor, obligatoriska miljöledningspunkter och praktiska åtgärdspunkter (Göteborgs kommun, 2010). Det finns tio obligatoriska krav (NUTEK, 2006): Miljöansvarig person Dokumenterad miljöutredning Miljöpolicy Miljöplan Miljöutbildning Kemikalieinventering Skriftliga rutiner för miljögranskning vid inköp Skriftlig miljödeklaration från leverantörer och entreprenörer Avfallsredovisning Regelbunden miljöinformation inom företaget Utöver de obligatoriska grundkraven finns ca 80 frivilliga punkter, varav 75 % måste uppfyllas för att en verksamhet ska bli diplomerad. Miljödiplomet gäller i 12 månader och förnyas genom en omdiplomering då verksamheten ska redovisa sin miljöberättelse (årets miljöarbete och uppföljning). Verksamheten ska i samband med omdiplomering upprätta en miljöplan för nästkommande år. Utfärdande av diplom och omdiplomering sker efter att miljöförvaltningen granskat material och genomfört en platsrevision (Göteborgs kommun, 2010). 18

Krav Miljøfyrtårn Miljøfyrtårn har en rad grundkrav som alla verksamheter måste uppfylla för att erhålla en certifiering. Grundkraven är uppdelade enligt följande teman: Generella krav (exempel på generella krav är att Miljøfyrtårn skall vara förankrat hos ledningen i verksamheten, det skall finnas en miljöansvarig eller krav angående tillvägagångssätt vid rapportering) Arbetsmiljö Inköp Energi Transporter Avfall Utsläpp till vatten Estetik Under varje tema finns det ett antal krav som alla verksamheter inom alla branscher bör uppfylla. För varje bransch finns sedan specifikt utvecklade branschkrav som tagits fram av Miljøfyrtårns stiftelse tillsammans med relevanta branschorgan (Miljøfyrtårn, 2010). Verksamheter måste förnya sin certifiering vart tredje år och årligen rapportera miljöhistorik och framtida handlingsplan (EU, 2010). Certifiering verkställs först efter att en verksamhet genomgått en revision av en godkänd konsult från Miljøfyrtårns stiftelse (Miljøfyrtårn, 2010). Användningsområde och utbredning Både Miljøfyrtårn och Göteborgs Miljödiplomering är välanvända verktyg i respektive land. I Norge var det i april 2009 över 170 kommuner med i nätverket för Miljøfyrtårn (Miljøfyrtårn, 2009). Göteborgs Miljödiplomering har fått stor genomslagskraft och används idag av verksamheter både i och utanför Göteborgsområdet. Sedan 1996 har ca 500 verksamheter inom Göteborgsområdet blivit diplomerade och ytterligare ett hundratal i andra kommuner (Göteborgs kommun, 2010). Som princip diplomeras/certifieras hela verksamheter. Skall endast delar certifieras skall det uttryckligen specificeras vilka delar av verksamheten som ingår i certifikatet och vilka delar som är exkluderade (Göteborgs kommun, 2010; Miljøfyrtårn, 2010). Det är möjligt att diplomera hela förvaltningar och stadsdelar eller endast delar av förvaltningar. Exempel på kommuner som har miljödiplomerade förvaltningar är Göteborg och Kristiansand. I Göteborg är bland annat stadsdelsförvaltningen för Tuve-Säve och Tynnered miljödiplomerad enligt Göteborgs Miljödiplomering (Göteborg, 2010; Svensk Miljöbas, 2010; Kristiansand, 2007). I Kristiansand finns ett beslut att diplomera kommunens alla förvaltningar till 2011 (Kristiansands kommun, 2007). Inriktning och förhållningssätt till andra hållbarhetsverktyg/åtaganden Diplomeringarna tar i huvudsak upp miljöaspekter även om andra hållbarhetsaspekter berörs indirekt genom en del av miljökraven. Den sociala aspekten berörs exempelvis, inom båda diplomeringarna, genom krav på arbetsmiljön. Människors hälsa påverkas dessutom indirekt genom förbättrade miljöprestationer genom minskat buller och minskade utsläpp. För Göteborgs Miljödiplomering finns det utöver miljökraven krav på etiskt hänsynstagande vid 19

inköp. I övrigt berörs inte andra hållbarhetsaspekter utan Göteborgs Miljödiplomering och Miljøfyrtårn är främst standarder för miljöledningssystem (EU, 2010). Tillämpning av Miljödiplomering i Jönköping, Göteborg och Kristiansand Syfte och mål Göteborg, Jönköping och Kristiansand har tillhandahållit miljödiplomering/miljöcertifiering sedan mitten av 90-talet. Kommunerna vill genom verktygen få SME:s att arbeta strukturerat med miljö. De vill ge företag och verksamheter ett förenklat MLS- verktyg som inte är lika komplicerat eller resurskrävande som ISO 14 001 eller EMAS. Det fanns ett behov men inga verktyg för det arbetet, ISO 14 001 är ju kostsamt i både pengar och andra resurser, det är också anpassat till lite större verksamheter (Samordnare miljödiplomering, Göteborg) Kommunernas förhoppning är att det strukturerade arbetssättet ska leda till förbättrade miljöprestationer i de diplomerade/certifierade verksamheterna. Verktygen skall också ge ett bevis utåt att den diplomerade/certifierade verksamheten har ett organiserat miljöarbete. Vi vill tillhandahålla ett verktyg för företagen som gör att de kan arbeta med miljö på ett enkelt och bra sätt. Det ger även ett sätt för företagen att visa det utåt, det får ett slags kvitto på att det arbetar med miljö på ett strukturerat sätt (Samordnare miljödiplomering, Göteborg) Kommunerna har i olika grad valt att diplomera/certifiera egna förvaltningar eller delar av förvaltningar. Genom diplomeringen/certifieringen vill kommunerna minska sin egen miljöpåverkan och framförallt föregå med ett gott exempel. Exempelvis i Kristiansand nämner en av de intervjuade miljörådgivarna att certifieringen av de egna förvaltningarna framförallt hänger samman med behovet av att framstå som en städad organisation som går i fronten när det gäller miljöarbete. Kristiansands kommun utvecklade sin miljöcertifieringsmodell Miljøfyrtårn 1996 i anslutning till kommunens Agenda 21 arbete. Det hela började med att en trappläggare ville ha ett bevis på de miljöförbättringar han hade gjort i sin verksamhet. Kommunen möte trappläggarens krav genom att utveckla miljöcertifieringen Miljøfyrtårn. I Göteborg kom behovet av ett miljödiplomeringsverktyg inte endast från företagen utan också från den egna kommunen. Kommunen ville inte enbart inspektera företag utan också engagera. Kommunen hoppas engagera verksamheter att bli mer miljöanpassade genom miljödiplomeringen. I samtliga kommuner som undersökts går Miljödiplomering och Miljøfyrtårn runt finansiellt, de inkomster kommunerna får in genom diplomeringen/certifieringen täcker de utgifter kommunerna har som organisatör. De interna verksamheterna, får liksom alla andra verksamheter, betala en avgift för diplomeringen/certifieringen. Varken de externa - eller interna verksamheterna har, enligt respondenterna, haft invändningar om prissättningen. I Göteborg, Jönköping och Kristiansand är Miljödiplomeringen och Miljøfyrtårn främst miljöledningssystem som syftar till ständig förbättring i verksamheters miljöarbete. För Göteborgsmodellen har möjligheten att utöka/omarbeta kraven varit uppe för diskussion. 20

Frågan har då framförallt gällt möjligheten att införa sociala krav i diplomeringen. Den intervjuade miljöinspektören i Göteborg tror att kravlistan kommer att utvecklas i framtiden men att det kan vara svårt att realisera och formulera krav som är mätbara för andra aspekter än miljö. Det är lätt på miljösidan att sätta krav som man kan revidera på ett bra sätt, det är vi bekanta med, de sociala frågorna är svårare och dessutom har vi inte den kompetensen. Så det krävs att vi höjer vår kompetens eller att vi tar in någon annan med den kompetensen. (Miljöinspektör, Göteborg) Den intervjuade Agenda 21 samordnaren i Jönköping vill inte att man särskiljer miljöfrågan från andra frågor eftersom miljöaspekten ständigt är närvarande. Lika gärna som att inkluderar t.ex. mångfald, jämställdhet, ekonomi i varje enskilt beslut borde även miljö vara inkluderat. Problemet är att man arbetar särskiljt med det idag men det blir ju inte mindre särskiljt för att man hakar på andra delar. Målet är att få in miljöfrågan i helheten och inte haka på mer saker på miljöfrågan (Agenda 21 samordnare, Jönköping) Enligt en av miljörådgivarna som intervjuats i Kristiansand utgör Miljøfyrtårn en viktig del i kommunens hållbarhetsarbete eftersom verktyget spelar en viktig kommunikativ roll. När vi pratar om hållbar utveckling internt är det framförallt Miljøfyrtårn som människor tänker på. Det är ett väldigt konkret verktyg, det är lättförståligt och lätt att kommunicera ut. Det är lättare för oss att kommunicera ut Miljøfyrtårn än det är att kommunicera ut hela strategin för hållbar utveckling. (Miljörådgivare, Kristiansand; Författarnas översättning) I Kristiansand är de intervjuade nöjda med utformningen av Miljøfyrtårn och de upplever inget behov av att expandera verktyget. Miljøfyrtårn ska, enligt en av respondenterna, endast fokusera på verksamheters miljöprestationer eftersom det skulle bli för komplext och utvattnat att införa sociala - eller ekonomiska faktorer i samma system. Struktur och organisering Det finns i Göteborg och Kristiansand krav på miljöledningssystem i alla förvaltningar men det är inte preciserat vilket eller om förvaltningarna ska diplomeras/certifieras. I Jönköping är det upp till förvaltningarna själva att ta initiativ till miljödiplomering. I samtliga kommuner är det personal på miljöförvaltningarna som ansvarar för miljödiplomeringen. De samordnar arbetet, utfärdar diplom/certifikat och utför revisioner. För Göteborgs Miljödiplomering finns det krav på årlig uppföljning och inom Miljøfyrtårn görs omcertifiering vart tredje år. I regel tar kommunerna hjälp av konsultfirmor vid tredjepartsrevisioner och i en del fall köper miljöförvaltningarna in tid från andra avdelningar. Anledningen till att miljöförvaltningarna köper in tid och anlitar konsultbyråer är framförallt tidsbrist. Det finns inte bemanning nog för att administrera hanteringen av alla diplomeringar/certifikat. I Kristiansand nämner man att det framförallt är i de små kommunerna som resurserna saknas. I Göteborgs stads miljöpolicy finns det krav på att alla förvaltningar ska ha ett miljöledningssystem. Det är inte direktstyrt mot miljödiplomering och 21

certifiering/diplomering är valfritt. Runt hälften av förvaltningarna i Göteborg har idag någon form av certifierat/diplomerat system varav en del väljer EMAS eller ISO istället för miljödiplomering. I regel diplomeras en enhet i taget eller etappvis eftersom miljödiplomering är en arbetsam och kostsam process även om den är förenklad, både vad gäller arbetsinsatser och budget, i jämförelse med ISO 14 001 eller EMAS. Verksamheters miljödiplom skall revideras årligen inom Göteborgs Miljödiplomering. Kommunen har dock infört förlängda revisionsavtal för de verksamheter som varit diplomerade under en längre tid. Även dessa verksamheter ska dock redovisa miljöberättelse årligen. Göteborg är med och leder arbetet i Svensk Miljöbas som är ett samarbetsnätverket bestående av närmre 30 kommuner i och utanför Göteborgsområdet. Inom nätverket förs diskussioner kring miljödiplomeringens krav och utformning. Genom Svensk Miljöbas har krav på tredjepartsrevisioner införts i Göteborgmodellen. Jönköping och Göteborg tar in konsulter vid dessa revisioner. Jönköping arbetar efter Göteborgsmodellen och är medlemmar i Svensk Miljöbas. Kommunen följer alltså samma riktlinjer som Göteborg i fråga om diplomeringens krav och uppföljning. Göteborgs kommun är ansvarig för miljödiplomeringen men är, enligt Agenda 21 samordnaren i Jönköping, lyhörda för tips och idéer angående diplomeringens utformning. Göteborg äger konceptet som vi köper in oss på [ ] de är lyhörda för våra tips och idéer men det är dem i Göteborg som bestämmer. Vi har ändå känt att de fram till idag tagit vettiga beslut när de gäller förändringar. Man kan ju inte bestämma allt, vi känner ändå att de lyssnar på oss. (Agenda 21 samordnare, Jönköping) I Jönköping finns det inget beslut angående miljöledningssystem i förvaltningarna utan det sker på eget initiativ. Idag är miljökontoret, fritidsförvaltningen (både den administrativa delen och alla anläggningar), delar av socialförvaltningen, delar av det tekniska kontoret (har som mål att diplomera hela), upphandlingsavdelningen och två gymnasieskolor miljödiplomerade. Intresset varierar, enligt respondenterna i Jönköping. Man har kommit lite olika långt på olika förvaltningar, den tekniska har arbetat länge med kvalitet och miljö. Det finns inget helhetsgrepp när det gäller miljöledning eller verksamhetsstyrning i Jönköpings kommun utan det hänger på förvaltningarna själva om man har drivit den typen av frågor. (Miljöstrateg, Jönköping) I Kristiansand finns det sedan 2010 beslut om att alla förvaltningar ska införa miljöledningssystem till 2011. Alla ska införa ett miljöledningssystem men det är inte preciserat vilket. En av de intervjuade miljörådgivarna i Kristiansand menar att beslutet har skapat en större drivkraft i certifieringsarbetet. Vi har fått en samlad process för att få alla sektorer certifierade. Tidigare har det varit varje enhetschef som kunde avgöra om han/hon ville göra detta eller inte, nu är det mer; detta ska du göra och vi ska visa hur. (Miljörådgivare, Kristiansand; Författarnas översättning) Större delen av verksamheterna har, enligt en av de intervjuade miljörådgivarna, valt eller kommer att välja Miljøfyrtårn med undantag för de större industrierna som väljer ISO 14 001 eller EMAS. Att större delen av verksamheterna väljer Miljøfyrtårn tros bero på kommunens marknadsföring av verktyget. 22

Det blir oftast Miljøfyrtårn eftersom det är det som folk känner till och det är ofta det som vi marknadsför också. Vi anser att den har mest relevans för flest verksamheter. (Miljörådgivare, Kristiansand; Författarnas översättning). Politisk förankring och roll i organisation I samtliga kommuner nämns vikten av politisk förankring för att få resurser till - och effektivitet i arbetet. Det finns, enligt de intervjuade, en stark politisk förankring för miljödiplomeringen i de tre kommuner som undersökts. I Göteborg nämns det dock att framtiden alltid är osäker eftersom stödet kan förändras efter val. Politikerna har ingen roll i kravens utformning även om införandet av diplomeringen bygger på politiska beslut. Miljödiplomering/miljöcertifiering har, enligt de intervjuade, en betydelsefull roll i kommunernas sammantagna miljö och hållbarhetsarbete. Miljøfyrtårn utgör, som tidigare nämnt, ett viktigt kommunikationsverktyg i Kristiansand. Det upplevs som ett lättförståeligt och tydligt verktyg som allmänheten lätt kan ta till sig. Upplevda styrkor och svagheter Den främsta styrkan med Miljödiplomeringen och Miljøfyrtårn är enligt kommunerna dess enkelhet, att verktyget är konkret och pedagogiskt utformat. Man gör faktiskt saker och det händer saker rent konkret, det är inte bara en massa dokumentation. Vi har arbetat mycket med att det ska vara lättförståeligt och lätt att ta till sig, det tror jag också att verksamheterna tycker att det är. (Samordnare miljödiplomering, Göteborg) Det ses också som en fördel att kraven för en diplomering/certifiering ständigt utvecklas och uppdateras efter synpunkter från intressenter. Inom Miljøfyrtårn ser man de specifikt utvecklade branschkraven som en stor tillgång. Branschkraven anpassas efter synpunkter som kommer in till kommunen. Det nämns i kommunerna att det är positivt med en gemensam modell för diplomering/certifiering mellan kommunerna. Det är bra om krav och utformningen av verktygen överensstämmer mellan kommuner och länder. Det ses som en svaghet om grannkommunen sköter verktyget på ett annat sätt i fråga om krav och revision. En annan svaghet är, enligt de intervjuade i kommunerna, att det är svårt att avgöra om diplomeringen verkligen leder till förbättrade miljöprestationer. Vi har vår dokumentation om man ser från företag till företag, men vi har ingen sammanställning som säger hur mycket energi vi sparat eller liknande. Det finns inga konkreta mätetal på att det faktiskt har förbättrats. (Samordnare miljödiplomering, Göteborg) I övrigt menar den intervjuade miljöinspektören i Göteborg att miljödiplomering väger mindre än exempelvis en ISO 14 001 certifiering vid upphandling. Diplomeringen får ibland lägre betyg än en del andra system. Det hänger på upphandlarna, de ser ISO som ledstjärnan och det svåraste att uppnå. De anser att det är enklare att uppnå 23

en miljödiplomering och därmed medför det en lägre poäng, det behöver inte vara en svaghet i systemet men företagen kan uppfatta det som en liten nackdel. (Miljöinspektör, Göteborg) Eftersom miljödiplomeringen och Miljøfyrtårn främst är utvecklat för små och medelstora verksamheter kan det, enligt en av de intervjuade miljörådgivarna i Kristiansand, lämpa sig sämre för stora verksamheter och organisationer. En av respondenterna i Jönköping anser i motsats att det passar alla typer av verksamheter oberoende storlek eller inriktning. Personen nämner dock att diplomeringen/certifieringen inte ersätter ISO 14 001 eftersom miljödiplomering är en nationell och begränsad företeelse. Framtida utveckling Göteborg, Jönköping och Kristiansand uppger att de kommer att tillhandahålla miljödiplomering/miljöcertifiering så länge det finns en efterfrågan och fyller en funktion. Kommunerna tror inte att populariteten kommer att minska inom de närmaste åren. En av respondenterna i Göteborg är dock inte säker på att Miljödiplomeringen kommer att finnas kvar i sin nuvarande form. hur man genomför detta kan nog bli förändrat med tanke på konkurrenslagstiftning men det är inget som hindrar att man står som ansvarig utfärdare men att man tar hjälp av konsulter. Det finns säkert sätt att anpassa det på för att de ska kunna finnas kvar. (Miljöinspektör, Göteborg) Enligt de intervjuade är förhoppningen är att fler kommuner ska ansluta sig till Svensk Miljöbas och nätverket för Miljøfyrtårn. Inom det Nordiska nätverket Nordic Environment Network, som både Göteborgs miljödiplomeringsmodell och Miljøfyrtårn är anslutna till, utvecklas gemensamma strategier för icke- formella miljöledningssystem. Förhoppningen är att det i framtiden skall finnas gemensamma grundkrav som gäller i hela Norden. 24

Aalborgåtagandena Uppkomst och syfte Tanken att kommuner spelar en stor roll i arbetet med hållbar utveckling väcktes bl.a. under 1992 då FN höll sin konferens om miljö- och hållbar utveckling i Rio de Janeiro (UNCED, 1993). Agenda 21 antogs under toppmötet och tillsammans med Brundtlandrapporten (1987) var dessa dokument katalysatorer för det globala arbetet för en hållbar utveckling (Zilans & Abolina, 2007). Agenda 21 påvisade vikten av lokala ansträngningar i hållbarhetsarbetet. Utifrån dessa erfarenheter och kunskaper skapades the Aalborg Charter 1994 vid European Sustainable Cities & Towns Campaign i Danska Aalborg. 2004 upprättades Aalborgåtagandena i samband med the June 2004 Aalborg+10 Conference (ICLEI, 2007). Kommuner förbinder sig genom Aalborgåtagandena till att upprätta en lokal Agenda 21och ge lokalt stöd i förverkligandet av strategier och politik på europeisk nivå. Aalborgåtagandena har därför en tydlig koppling till lokal Agenda 21 (Aalborg+10dk, 2010). Åtagandena ställer upp riktlinjer för arbetet med lokal hållbarhet och är formade för att styrka pågående hållbarhetsarbete och Lokala Agenda 21 processer (ICLEI, 2007). Aalborgåtagandena har framförallt två syften; för det första ska åtagandena öka medvetenheten om hållbar utveckling och belysa behovet av gemensamma strategier och för det andra ska åtagandena tillhandahålla ett verktyg för arbetet med hållbar utveckling på lokal nivå (ICLEI, 2010a). Krav i system, struktur och ramverk Kriterierna och villkoren som åtagandena innebär åtar sig kommuner och regioner på frivillig basis för att bryta ned visionen av en hållbar utveckling till lokala mål och handlingstaganden (Aalborg+10, 2010; Zilans & Abolina, 2007). Åtagandena innebär en rad förpliktelser fördelade över tio olika teman. Kommuner som använder sig av Aalborgåtagandena arbetar cykliskt med åtagandena enligt en årlig hållbarhetscykel (ICLEI, 2007). Syftet är att åtagandena ska anpassas efter olika förhållanden för att styrka arbetet med lokal hållbarhet både i idag och i framtiden. Åtagandena består av följande tio temaområden (ICLEI, 2007) 1. Styrning och förvaltning 2. Lokal styrning i riktning mot hållbarhet 3. Naturliga gemensamma nyttigheter 4. Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil 5. Planering och stadsbyggnad 6. Bättre framkomlighet, mindre trafik 7. Lokala hälsofrämjande insatser 8. Livskraftig och hållbar lokalekonomi 9. Åtagande jämlikhet och social rättvisa 10. Lokalt och globalt För varje tema finns fem åtaganden (sammanlagt 50 åtaganden) som skall verka som riktlinjer i planering, implementering och utvärdering i kommuners hållbarhetsarbete (IDEMS, 2008). Aalborgåtagandena tillhandahåller ett ramverk eller en hållbarhetscykel som bygger på fem 25