EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) Sociologer har inte alltid intresserat sig för känslor. Sociologer som t.ex. Talcott Parsons (1902-1979) ansåg att känslor inte spelade någon roll utanför familjen. Samhällslivet i övrigt präglades av neutralitet och rationalitet. En förälder kan t.ex. vara känslosam, men en domare eller ingenjör är det inte.
HOCHSCHILDS DEFINITION AV EMOTIONELLT LÖNEARBETE Det förekommer direktinteraktion med kunder, patienter eller klienter öga mot öga eller röst mot röst. Den emotionelle lönearbetaren ska producera speciella emotionella tillstånd, både hos kunden och sig själv. Den emotionella lönearbetaren har inte själv kontroll över vilka känslor som ska produceras eller på vilket sätt detta ska göras. Kontrollen ligger hos arbetsgivaren som sätter regler för de anställdas beteenden och övervakar att reglerna efterlevs.
TVÅ OLIKA TYPER AV EMOTIONELLT LÖNEARBETE Surface acting (ytagerande). Man låtsas att känna de känslor som arbetet fordrar. Deep acting (djupagerande). Man försöker att modifiera sina känslor på så sätt att man försöker känna det som arbetet fordrar.
MARX ALIENATIONSBEGREPP En omedelbar konsekvens av att människan alieneras från sin arbetsprodukt [objektiv alienation], sin livsaktivitet [subjektiv alienation] och sitt artväsen är människans alienation från människan. När människan står främmande för sig själv, så står den andra människan också främmande för henne. (Ur De ekonomisk-filosofiska manuskripten (1844).) Människan blir, med andra ord, främmande i sina sociala relationer och i upplevelsen av andra människor som medmänniskor som man kan samarbeta med.
KÄNSLOREGLER Alla människor utför ett vardagligt känsloarbete, dvs. också de som inte utför ett emotionellt lönearbete. Detta känsloarbete utförs i förhållande till känsloregler och uttrycksregler normer som anger vad som är rätt känsla och rätt känslouttryck i en given situation. Man bör t.ex. känna sorg på en begravning och glädje på en fest.
ORGANISATIONER(KAP 3 I COLLINS, KAP 10 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) En organisation uppstår när det finns särskilt utsedda personer, en ledning, som ser till att en fastställd ordning efterlevs. En person som ingår i en organisation måste följa formella förpliktelser. Han/hon kan inte följa sin egen vilja, utan måste utföra organisationshandlingar. Hur kan ledningen försäkra sig om att personen utför organisationshandlingar? Svar: Genom makt.
WEBERS MAKTUPPFATTNING Makt betyder varje chans, oavsett varpå denna grundar sig, att inom en social relation genomdriva sin egen vilja även i de fall som motstånd bjuds
VAD UTMÄRKER EN ORGANISATION (ENLIGT GÖRAN AHRNE)? Grunden för alla typer av organisationer är: Tillhörighet Kollektiva resurser Regler Kontroll
MAKTENS KÄLLOR Legitimitet Osäkerhet Kontroll av resurser
LEGITIMITET SOM EN KÄLLA TILL MAKT Rationell Traditionell Karismatisk
LEGITIM MAKT: EXEMPEL PÅ KARISMATISK MAKT När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han syn på två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. Han sade till dem: Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare och de lämnade genast sina nät och följde honom. (Matt 4: 18-21).
LEGITIM MAKT: KARISMATISKT LEDARSKAP Karismatiska ledare har en motiverande effekt på människor och förmår skapa storslagna visioner om en idealiserad framtid. Egenskaper som anses utgöra en grund för karisma är extremt högt självförtroende, dominerande stil, starka moraliska övertygelser och stort behov av inflytande över andra. Flera forskare, som t.ex. Collins, menar att karisma inte är en personlighetsegenskap, utan något som en grupp av efterföljare tilldelar ledaren. Vem som helst kan därför bli en karismatisk person.
REDUKTION AV OSÄKERHET SOM EN KÄLLA TILL MAKT Osäkerhet kan definieras som oförmåga att fortsätta ett visst handlingsförlopp eftersom man inte vet vilka regler som ska tillämpas i det aktuella fallet. Om en person (eller grupp av personer) äger kunskap som kan reducera osäkerheten kommer personen ifråga att äga makt inom organisationen. Denna makt härrör inte från en formell position inom den organisatoriska hierarkin, utan är knuten till individen själv.
TILLGÅNG TILL RESURSER SOM EN KÄLLA TILL MAKT Enligt denna uppfattning har makt sitt upphov i att en person (eller en grupp av personer eller en organisation) kontrollerar en resurs som andra är beroende av. Vad som uppfattas som en resurs är kontextberoende. Stora resurser attraherar ofta mer resurser och därmed mer makt. Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom ska ta också det han har (Matt 13:12). Ett sätt att öka sin makt är att minska sitt beroende av en given resurs, t.ex. genom alternativa arrangemang.
VOLUNTARISM VS. DETERMINISM Mikrosociologi Voluntarism Strauss: Förhandlingar är en väsentlig del i varje social ordning. Makrosociologi Determinism Durkheim: Ett socialt faktum känns igen på den yttre tvingande makt det utövar eller kan utöva på individerna; och närvaron av denna makt känns i sin tur igen på antingen att det finns någon bestämd sanktion, eller att detta faktum gör motstånd mot varje individuellt försök att besegra det.