Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010
Socialtjänst och sjukvård i Sverige 290 kommuner- äldreomsorg, socialtjänst, 21 landsting- primärvård, specialiserad vård etc. Socialstyrelsen- nationell uppföljning, normering tillsyn etc.
Hälso- och sjukvårdslagen en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen
Effektiv Tillgänglig/ i rimlig tid God vård Jämlik Säker Patientfokuserad Kunskapsbaserad
Vad innebär jämlik vård? Jämlik hälso- och sjukvård vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. En jämlik hälso- och sjukvård prioriterar de som har störst behov, och är hälsoinriktad och hälsofrämjande. (Socialstyrelsen 2009)
Jämställd vård SOU 1996:133 Jämställd vård -olika vård på lika villkor. Socialdepartementet 1996 Jämställd vård? Könsperspektiv på Hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2004)
Områden för f r fördjupade f analyser: Trender i hälsa och åtgärdbar dödlighet Tillgänglighet, kvalitet, och resultat Våldsutsatta kvinnor Områden för uppföljning: Huvudmännen - landstingen Utvalda forskningsområden Genusperspektivet i medicinska utbildningar
Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt
Mäns överrisk att avlida jämfört med kvinnor Överrisk (RR) 5 4 3 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ålder
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighetd dlighet
Undvikbara vårdtillfv rdtillfällen llen i sluten vårdv
Kostnader för primärvård i olika åldersgrupper Kronor 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Män Kvinnor 0 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+
Kostnad per vårdtillfälle i sluten akutsjukvård Kronor 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Man Kvinna 0 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Ålder
Gott allmäntillst ntillståndnd Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Grundskola Gymnasial Eftergymnasial 1980-83 -86-89 -92-95 -98-01 -04 Procent Män 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980-83 -86-89 -92-95 -98-01 -04 Källa: ULF-undersökningarna, SCB
Psykiatrisk sjukhusvård 1987-2007 Antal per 100 000 Kvinnor Antal per 100 000 Män 1 200 1 200 1 000 1 000 800 600 400 200 0 87 90 93 96 99 02 05 800 600 400 200 0 87 90 93 96 99 02 05 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 15 24
Case: Vilka får f gråstarroperation? Problem Kvinnor har en sämre syn än män vid kararaktoperation. Prioriteringsgrund är körkort och ibland jaktlicens Vad ligger i potten? Prioritera efter synskärpa Likväriga fördelning av resurserna Lika möjlighet till rörlighet och likvskvalitet
Synskärpa vid operation för f r grå starr
Vård vid strokeenhet
Patienter nöjda med strokevården Procent 100 95 90 85 80 Män Kvinnor 75 70 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Källa: Strokregistret
Läkemedelsannonser och genus 2001 2007
Män och kvinnor i läkemedelsannonser för antidepressiva läkemedel 2001 jämfört med 2007 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 Kvinna Man Kvinna och man 56 40 16 0 2001 2007 0
Antidepressiva läkemedel till män och kvinnor 100 DDD/TID Kvot 2,5 90 80 2,0 70 60 1,5 50 40 1,0 30 20 10 0 Kvinna Man Kvot kvinna/man 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 0,5 0,0 C
Landstingens arbete med jämställdhet Antal 25 20 2003 2007 15 10 5 0 P olicy Identifie ring av sk illnade r Vidtagit åtgärder Uppföljnings system Meto d, strateg i Indikato rer U tbildningsins atser, K önsfördelning i pers onalen P laner för framtid en
Slutsatser, hälso- och sjukvård Skillnaden i män och kvinnors medellivslängd fortsatt att minska Mäns överdödlighet i behandlingsbara sjukdomar fortsatt betydande Förbättringar på vissa områden -frågetecken inom andra Kunskaperna har ökat inom hjärtsjukvården Unga kvinnors psykiska ohälsa fortsatt oroande Landstingens engagemang för jämställdhet i vården har ökat påtagligt
Jämställd socialtjänst - 2004 Socialtjänsten uppmärksammar inte jämställdhetsperspektivet tillräckligt mycket Könsskillnader interagerar med etnicitet Mäns ekonomiska bistånd inriktar sig mer mot arbete än kvinnors. Insatser till barn ges främst till pojkar
Jämställd socialtjänst 2004 II Missbruksvård grundar sig på erfarenheter med manliga missbrukare Personer med funktionsnedsättning ofta könlösa, män fler och mer omfattande insatser Äldreomsorgen anpassad efter kvinnor, omsorgen anpassad efter kvinnor, få manliga personal.
Jämställd socialtjänst - 2008 Jämställdhetsperspektivet uppmärksammas alltmer 70 procent av kommunerna arbetar med jämställdhet och personalfrågor 50 procent av kommunerna arbetar med jämställdhet hos brukare och klienter
Jämställd socialtjänst - 2008 II Vad har påverkat förändringen Utveckling av nationell statistik Diskrimineringslagstiftning Stimulansmedel Konferenser, meddelandeblad Kommunernas eget arbete: utbildning av personal inrättandet policys/riktlinjer, relativt bra inom IFO: barn, missbruk och familj. stora brister inom funkis och äldre.
Jämställd socialtjänst - 2008 III Men fortfarande tas inte tillräckligt stor hänsyn till klientens kön: Män och kvinnor får olika insatser Utmaning framöver: varför? Lika ansökningsmönster, civilstånd, behov, behovsutredning? Socialtjänstens värderingar om kön påverkar bedömningen av flickors och pojkars, mäns och kvinnors behov, synen på anhöriga och utformningen av verksamheten.
Pågående arbete Kommuners och landstings arbete Program för hållbar jämställdhet (2007-2010) 145 miljoner i stimulansmedel från regeringen information/utbildning/utbildningsmedel metodutveckling öppna jämförelser/webbaserad kunskapsbank effekter på individnivå År 2011-2013: ytterligare 80 miljoner i stimulansmedel för att säkra hållbarheten i satsningen
Pågående arbete II Diskrimineringsombudsmannen (2009-01-01) tar emot anmälningar om diskriminering informerar och sprider kunskap om förbud mot diskriminering
Pågående arbete III Exempel på Socialstyrelsens särskilda satsningar för ökad jämställdhet inom socialtjänsten: Funktionshinder: behovsbedömningsinstrument minimerar risken för oskäliga könsskillnader Äldre: värdegrundsarbete, verksamheter ska bedömas efter bl a hur de tar hänsyn till jämställdhetsfrågor. Vägledning för arbete med mänskliga rättigheter inom socialtjänsten
Från jämställd till jämlik Arbete med modell för nationell uppföljning av olika jämlikhetsaspekter (socioekonomi, födelseland, jämställdhet /genus osv) inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Från jämställd till jämlik II Hälsa och goda levnadsvillkor Bestämningsfaktorer utanför välfärdssektorns tjänster Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resultat Olika nivåer av behovvård, omsorg och stöd Tillgänglig Patient/ brukarfokuserad Kunskapbaserad Säker/ rättssäker Kostnader Jämlik Effektiv Välfärdens förutsättningar och inriktning (t.ex. grad av av hälsoorientering etc.)
Program för f r Hållbar H Jämställdhet 145 Mkr 2008-2010 80 Mkr 2011-2014 Målet: Konkreta verksamhetsförbättringar, dvs. förbättrade metoder och rutiner i det vardagliga arbetet Säkerställa likvärdighet: - att resurser, bemötande och insatser fördelas och utformas likvärdigt för kvinnor män, flickor och pojkar
Program för Hållbar Jämställdhet Kontakt: marie.trollvik@skl.se tel +47 8 4527765