' ' F O R SO K till en Afhandling om - i Benen Menniskokroppen med Med. Facultetens Samtycke Till offenteiig granskning utgifvet af HENR. WILH. ROMANSON Professor, Anat. Prosect. och Chir. vid Nos. Acad. o ch J O H. PET, W E ND T Kongl. Stipendiat af Weftgötha Nation. PS Audit, No so c, d. 14 Decemb. 1814«kl. 10 f. m. XIX. St. Upsala, hos Stenhammar och Palmblad. K:gl, Akad. Boktr.
konung-ens trotjen are lieutenanten vid stockholms borgekskafs ca vall. corps handelsmannen och bryggaren HogÅdle herr LÖRENTS HARTMAN samt dess fru fodd friherrinna raab vördnadsfullt till eg na dt «af joh. p. wen dt.
is T h e f e s. i. Degenerationum genera (conf. Tbefes part XIII, XV & XVI) ulterius perfequentibils, primum fe offert error, quem vocant, loci, vel fluidorum in parte«, ad quas non pertinent, aberratio, quatenus fc. mutationibus morbofis partium folidarum anfam prsebeat. å \ Corporibus peregrinis, five in cavitates corporis per hiatus natu rales illabantur, five fubftantiam ipfius violenter penetrent, multse & diverfisfimae degenerationes efficiuntur. III. Ulis quoque annumeranda funt animalcula viva, In corpore buma- o nonnumquam robvia, infeffia fc. & vermes, quae vel hospites funt, fortuito cavitatibus corporis inhaerentes, vel incolce, quibus inteftina humana fua domicilia prasbent. IV. Vi vitali organi cujusdam ad mortem usque partialem deficiente, oritur (latus, quem vulgo fpliactlum appellant; euudem etiam degenerationibus aliquatenus annuraerari posfe, credimus. V. Causfas vero liujus vit ii fi ccrffideraveris, in tres clasfes comrcode diftribuuntur: etenim vel ab impedito circuitu fangvinis,-vel a fpecifica quadam affeftione fyftematis nervo!!, vel denique a violentiis externis organicam texturaiii orhoino deftruentibus repetendas esfe contendirnus. VI. Sic ex. gr.3 Sphacehm fenilem runqnam fere non tunicis arteriarurr, osfeis faftis, tribuendum esfe, nemo forfan negabit.
'S3 C ) Indelningen: I Melianflycket, en öfre tjockare öch en undre 1m a lan ånda. I. På öfre Ändan vifa flg a) tvånne ledknölar (condyli tibi<e\ enj yttre och en inre; båda ofvantill foifedde med en fvagt urhoikad icdyfa, och på fidorne nedanom des fa med en ojåihn omkrets; den inre ledknölens ledyta år florre ån den yttres. På den bakre ojåmna delen af yttre ledknölen träffss en liten ledyta, och på famma del af den inre ledknölen en transverfel tuberolitet. b) Tvånne fkrofliga utfkårningar emellan ledytörne, den främre bredare och låg, den bakre mera final och djup. cj tvånne knölar (tubercula media), en inre främre och en yttre bakre; de ligga nåfian i UKdten, emellan fofenåmnde uifkåiningar och ledytorne. Undre Ändan förlänger fig på dels inre hda nedåt till ett Harkt utlkott, ^ inre fotknölen (maleolus internus); på undre randen af denne tråffas baktill en ojåmn intryckning, framtill en trubbig fpets; på den bakre en bred nedltigande fåra; den inre ytan år ojåmn och hvålfd, den yttre bildar en ledyta. - Den yttre bredare lldan på denfia ånda vifar en bred utfkårning (incifura peronea); fram för denna utfkårning ligger en ftörre, bakom denfamma en mindre knöl. Den undre eller ledytan år framifrån bakåt urholkad, och i midten på tvären fvagt hvålfd, blir fmalare mot inre fotknölen och öfvergår i defs ledyta. 3. Mellanftycket år trclldigt, aftager i tjocklek upifsån nedåt, X år
( m ) ar fmalaft under om midten och blir mot undre andan åter något tjockare. fi) Defs inre yta gar från främre delen af inre ledknölen ned till den inre fotknölen; undre delen deraf år efter iångden något urholkad; på defs ofre bredafie del tråffas under midten af ledknålarne en aflång tuberofiter (tuberofitas tibiae); bredvid denna, lågre ned och inåt, tvånne andra fvagt marquerade ojämnheter, af hviika den bakre gråafar till inre vinkeln. k) Defs yttre yta går från fråmre delen af yttre ledknö len till undre ledytans fråmre rand; ofre delen deraf år efter Iångden, och baktill åfven på tvåren^ urholkad, den undre år på tvären hvålfd. e) Defs bakre yta börjar under bakre delen af ledknolarne och Hutas med en ojåmnhet ofvanom incifura peronea, och den bakre fidan af undre åndan; på ofre de len af denna yta tråffas en fkroflig linie, fiigande från inre vinkeln fnedt utåt och upåt emot yttre ledkn6lens bakre mindre ledyta; bredvid denna linie en befiåndig flor öpning, för nedfiigande blodkärl; hela ytan på tvåren hvålfd. d) Defs främre hvasfa vinkel boriar vid tuberofitas tibise, böjer fig nedtill mera inåt emot inre fotknölens fråmre rand, e) Defs yttre vinkel går från yttre ledknölen emellan yttre och bakre ytörne ned till den fråmre knölen framom incifura peroriea. f) Defs inre vinkel begynner under inre ledknölens verfella trans- knol, år ofvantill ojåmn, nedtill glatt, och för lorar fig mot inre fotknölens bakre rand. Snb-
<»57 ) Siibßanßni Mellanrtycket be/lår af tåt fubftans j mårgcaviteten dåruti rtråcker fig långre nedåt, åti uppåt j defs ofre och undre del innehåller celluiös fubrtans, fom fortfåttes tili de fpongicrfa åndarne. Fogningen: 1, öfre Andan* aj genom defs ledknölar med de motfvarande på lårbenen; b) genom yttre ledknslens bakre ledyta med vadbenets ofre anda. t 2. Undre Andan:, V Nyttan: a) genom defs undre ledyta med fprångbenet; V) genom defs breda utfldrning med vadbenets undre ånda. Ger fåften for mutkler» Kn åjkålen (patslla, rotuia^ Lägel, > v. Framfor knäleden, och frampå lårbenets Indelningen: ^ ledknölar. KnSlkSlen St ett litet, aflängt något plattadt ben, hvarpl man Stfkilier Bafen, Spetfen, 2.-ne Ytor och a:ne Ränder. X 3 *»
( 15«) 1. Bafeti år den of re tjockare delen, fom bakåt och utåt år högre. 2. Spetfen ar den undre, fmalare, i midten framfkjutande dejen. 3. Främre ytan år hvålfd och ojåmn. 4. Den Bakre år en Jedyta, genom en glatt rygg afdelad i en yfre, merendels flörre, och i en inre del; emellan denna och fpetfen år en utlkårning. 5. Randerne narmä fig nedåt till hvarandra, och fammanflota ^ "en trubbiga fpctlen; den inre randen år ibland tjockare ån den yttre. Subßanfen: Den år fvampig, och enda/1 betåckt med ett ganfka tun? lag tåt lub/1 eils. Fogningen: Genom defs ledyta med den rullformiga fördjupningen frampå condyli femoris. Nyttan: 1. Tjenar till ett block får knåledens /Iråckmufkler. 2. Skyddar från främre ildan knåledgången vid defs "rorelfer. 3. Stråckmu/kJerne få/la fig til en del på Balis och fidorånderne deraf. ttad-
. Indelningen Laget: C '57 ) W adb en et, eller lilla Benpipan (fibula, peronå). På yttre jfidan om Ikenbeuet; år i jåmnforelfe till defs Jångd det fmalafle rörben. : I Mellanftycket, ofre och undre andan.! Öfre andan eller LedknSlen fcöndylus^ år naflan fyifijig; defs ytor åro ojåmna, och till flor/la delen h.våhda; den ofre loriånger fig bakåt i en trubbig fpets; framfor denna i.nåt tråflas en liten fluttande ledyta. 2, Undre ändan eller yttre fotknölen (inalleolus externus), år trefidig och bredare ån den ofre; dcfs yttre yta år ojåmn och hvåifd, och v i far på främre lidan en knoi, (rubtrculum anterius malleoli exrerni); defs bakre, 'finala yta bil dar en fvag fåra; defs inre )rta upfages till floiha delen af en trekantig, upifrån nedåt hvålid ledyta, och bakom denlamma af en ojåmn grop; defs främre, hvasfa vinkel år den långfla; den bakre bildar en knöl ftuberculum poflerius malleoli externi); den ytrre vinkeln ligger emellan den yttre och bakre ytan. Desfa ytor och vinklar famnian/lota baktill och nedtill i en trubbig fpets. 3. Mellanßycket år trefidigt, i det hela någodt' bakåt bojdt och bredare nedtill. Man anmårker derpå 3:ne ytor och vinklar, fot«emot undre andan vrida lig utåt. a) Bakre ytan begynner under ofre andans bakre yta, vri der lig emot midten framåt, och går till yttre fotknö lens inre yta; defs ofre och underfta del år ojåmn, öfver midten fes en liten opning for nårande blodkärl. b)
i ( 158 ) b) Inre ytan begynner urjder ofre andans inre yla, vrider fig under midten utåt, och öfvergår i yttre fotknölens yttre yta; den delas i en främre och bakre del genom en vertical linie, fom ofvantill flöter i hop med fråmre vinkeln, nedtil vanligen med den inre: bakre delen af denna yta börjar vid öfre Undan, flutas vid fidfla tre djedelen af vadbenets längd, och afdelas genom en min dre marquerad linie i en ofre och undre halft; fråmre delen begynner lågre ned, och flråcker fig till undre andan. c) Tttre yicin går från ofre andans yttre yta Iångfi ratt fram nedåt, förfedd upifrån anda till midten med en fåra; lågt ner under midten vrider den fig bakåt emot yttre fotknölens bakre yta. -d) Främre vinkeln år hvafs och måfi framficjutande; delar fig firaxt ofvanom undre andan i tvånne linier, af hvilka den fråmre går öfver inre ytan till yttre fotknölens främre tuberofitet, och den bakre mot famma fotknöls yttre vinkel. t) Tttre Vinkeln begynner under ofre åndan, och vrider fig emellan bakre och yttre ytorne emot yttre fotknö lens bakre knöl, n Inre Vinkeln begynner under öfire åndan emellan defs bakre och inre yta; förenar fig med de fneda linierne på vadbenets inre yta, och flutas vanligen emot yttre fotknölens fråmre tuberofitet. Snbßanfen: Mellanfiycket befiår af tåt fubfians, fom år tåtare i mid ten och emot undre åndan. Subftanfen i mårgcavitetcn år mot åndarne cellulös, och i åadarric fvampig. Fog*
Fogni'ngen: öfre åndan t 2 59 1. genom den lilla flutfanda ledytan med bakre ledytan på fkenbenets yttre ledknöl. 2, Undre andan Nyttan: a) genom underfia delen af mellanfiyckets inre yta med Ikenbcnets breda utlkårning. b) genom ledytan på yttre fotknölen med fprår«gbenet. Tjenar till falle för ligamentum interosfeum och åtlkilliga fotens och benets mulkier. TTl Fotens. Foten år den fidfia delen af hvardera nedre Defs indelning. a) I hånfigt till laget af dels ben.'. 1. i fotvriften (tarfus}». extremiteten. 2. i fotlaget (metatarlus). 3. i tårna (digiti pedisv b) I hånfigt till fidorne: i. i Hålen, fotens bakre tjocka anda; 2< i Spetfen, defs fnedt utifrån inåt och framåt affiturna anda-
( i6o ) 3. i yttre raiden, fom går ifrån fpetfen til hålen, år vid fotvriflen efter längden fvagt urholkad, och vid fotlaget måft nedåt framfkjutande. 4. i inre randen," fom ligger högre ån den yttre, och Hutar fig vid fprångbenet. 5. i den ofre eller ryggytan, fom år på tvären hvålfd, och framifrån bakåt och inifrån utåt Hutrände. 6. i undre ytan eller fotfalan, fom i det hela år urholkad. A. Fotvriflen. Fotvriflen år den florfla, långfla och bakerfla delen af fofen, fammanfatt af fju i tvånne rader liggande ben. Laget. Spräng b en et (talns, Aftragalus Det ligger hogft af Fotvriflens ben, åfvanom hålbenet, bakom julibenet och underom fkenbener. Indelningen. I kropp, hals och hufvud. i. Kroppen har fem ytor: a) ofre ytan, en framifrån bakåt flarkt hvålfd, från en fida till den andra fvagt urholkad ledyta, fom på bag ge fidor omgifves med en glatt afrundad rand; framåt ötvergår den i halfen, bakåt i den bakre ojåtnna,ytan. b) Undre ytan år en fuedt framifrån bakåt och inåt ur holkad ledyta. O