Menniskokroppen FÖRSÖK. Af handling om Benen i. HENR. WILH. ROMANSON Anat. Piofeft. och Chir. vid Nos. Acad. urgifvet af

Transkript

1 FÖRSÖK till eri Af handling om Benen i Menniskokroppen med Med. Facnltetens Samtycke Till offent elig granskning urgifvet af HENR. WILH. ROMANSON Anat. Piofeft. och Chir. vid Nos. Acad. O G II CARL AD. OPPHOFF af Stockholms Nation På Audi t. Nosoc. d. 12 Junii kl. 3. m ö. VIII. St. U p s a 1 Tryckt hos Joh. Fr. Edman, Kongl. Acad. Boktr. a

2 T ti E S É S. i Inter Senfus Externes non folum Ceteris certiorem, fed qui defeétum aliorum & prsefertim Vifus infigniter fupplere poteft, fi in illo excercendo fatis ftudii ponatur, Taftum habemus. Manus principalia inftrumenta Ta tus funt, ejusque parum adjuvant ungues fcutiformes digitorum. II. III. aétionem non In papillis Linguae nerveis guftandi facuitatem prsecipue pofitam» credere fas eft. IV. Quo ardtius Organum, eo imperfe&ior, quo autem atnplius eo etiam acutior eft Senfus Odoratus. V. Cerumen Åurium non ^nodo ab animalculis membranse tympani nocituris tueri, verum quoque ad modificationem foni conferre nobis videtur. VI. Operatio Catara&ae, quatenus Lens Cbryftallina fit neeesfaria, probat. VII. Placentam Uteri non itomediate huic ipfi adhaerere, verum tela cellulofa interferta illi esfe junétam, conftat.

3 in sacram re glam majestatem magna fidei viro s:je r:je m:ti regins viduje a sacris supremo ad jedem srctje marije holm. pastori nec non ordd. regg. sacellano maxime reverendo ac celeberrimq d.no s. theologie doctori CAROLO CHRISTIANO LILLIENVALLDH AVUNCÜLO DILECTISSIMO s a c rum voluit» debui't c ar ol» adolph. opl'jtoff.

4

5 3 «5 C 6, Främre randen vifar fig ofraft vindad, fa att ofre delen flår mera emot inre ytan, den undre mer emot den yttre. Sammanfogas med två hufvudlkålsben och två ar.figtsben. 1. Med pannbenet genom ofre randen. 2.'Med filbenet: < a) genom bakre randen; b} genom inre ytans bakre halft och ofre delen af den främre. 3. Med ofre kåken: a) genom främre och undre randen; b) genom tårhaken. 4. Med undre Musflan genom tårvinkeln. Subftanfen beftår af ett ganfka tunnt och tått benblad. Nyttan. 1. Tårfåcken (faccus lacrymalis) har Utt låge i ofre delen af tårbenets fåra, och'den mcmbranofa tårkanalen i den undre djupare delen deraf. 2. Tårbenen bilda a) framila delen af inre ögongropsvåggen genom ba kre hålfren af yttre ytan, b) en liten del al Näshålans yttre vågg genom inre ytans främre halft. 3. De betacka lilbenets främre celluler genom deras bakre hälfter. 4 En del af ögats ringmufkel (orbic. palpebr.) faller fig på tårkammen och på bakre hälften af yttre ytan. Tårbenen åro hos fullgångna folier mer utbildade ån nå got annat anfigtsben och halva redan i det nårmafle upnått fin beftåmda form. L

6 ) 66 ( -LJ Q et. N ä s b en c n} (o.sfa nafi.) Under nu eben af pannbenet och emellan ' Nåsutfkotten al bagge olverkåkame. -. In de Iningen. Man åifkiijer på hvardera Näsbenet två ytor och fyra ränder. Ttörne. 1. Den yttre år efter längden något urhålkad, efter tvären fvagt hvålfd, bredare nedtill ån uprill, och merendels forfedd med ett litet hål for genomträngande blodkårl. 2. Den inre år efter tvåren urhåikad, vifar tydliga fåror efter blodkårl, och det redan på yttre ytan anmerkta hålet. i? a ii der n a. 1. Den ofre år tjock och taggig. 2. Den undre år längre, hvafs, och ibland forfedd med nå gra fmå fpetfar. i- Den yttre år den långfta, ojämn och ibland taggig. 4. Den inre randen år bred, tili det måfta råt, finalnar1 ned till, och framfkjuter' emot inre ytan i en knolig lift; den na bildar gemenf mt med On make på andra näsbenet en Nåskam crifla nafalis lupeiioi). Sam m a nfo gas hvardera med ett, ibland med tvånne hufvudfkålsben, och med ett anfigtsben. 1. Mtd pannbenet, genom nom nåskammen. den ofre taggiga randen, och ge 2. Med hlbenet, blott 1 den håndelfe, om tagg faknas. pannbenets nås- 3. Med ofie kåken, genom yttre randen. 4. Hvardera Näsbenet med fin make, genom inre randen.

7 } 6? ( 5. Med brofkdelen af nafans mellanvägg genom kammen. Subft-anfen år nåftan genom hela benet fall och tåf. Ny 11 ct n. De bilda a) grundlaget och ryggen for yttre nåfan, b) främre delen af näshålornas öfre vaggar. c} Pannmufkeln (mufc. frontal,} faller lig pa deras yttre yta. Näsbenen upnå tidigt, redan innom forfta hälften af haf* vande»liftandet, en hog grad af utbildning; de åro hos ett mo get fofter flora i förhållande till de ofriga anfigtsbenen, och i hånfigt till formen, regelbundet fyrkantiga. Läget. Kin db en en (os/a zygomatica, malce) Vid anfigtets framftående lidodelar, bredvid och inunder ogongroparne utåt. Indelningen. och Hvardera kindbenet har tre ytor, emellan hvilka tre utlkott fem rfinder förekomma. 1. Anfigtnjtdn, fom ligger på främre ftdan, foreftåller en fned fyrkant; inåt år den hos fullvåxta knolig Och hvålfd och har ofvantill ett eller tvånne hål (kindkanaiens utgång). 2. Ögongropsytan, fom intager inre lidan, år nåftan cirkelrundt uthåikad; dårpå tråffas ett hål (kindkanalens ingång)» fom ibland faknas. L 2 3.

8 ) 68 ( g. Tinningytan, fom bildar bakre fidan, ar darkt urholkad; den har ett, ibland tvånne hål; inåt ofvergår den i en ii-- ten, trekantig och fkroflig yta. Utfkotten åro tre hvafst utdående, taggiga horn: 1. Käkutfliottet (procesfus maxillaris) år det minda, ligger inåt. 2. Tinvingntjkottet (procesfus temporahy) år uråt riktadt. 3. Pannutjkottet (procesfus frontalis) höjer dg upåt och år det dorda. Ränderna. 1. Ögongropsranden eller den ofre, år halfmånlik och glatt. 2. Tinningranden, eller den yttre, år hvafs och böjd fom ett latinfkt S, 3. Kindranden, eller den undre, år tjock och knolig. 4. Käkranden, eller den inre, år fkarp och taggig. 5. Kilranden, eller den bakre, år taggig. Sammanfog n i ng e n. Hvardera med tre hufvudlkålsben och ett anfigtsben. 1. Med pannbenet, genom pannwfkottet. 2. Med kilbenet, genom den bakre taggiga randen, 3. Med tinningbenet, genom tinningutfkottet. 4. Med öfverkåken : a) genom kåkutlkottet; - b) genom den inre fkarpa randen; c) genom det trekantiga, Ikrofiiga dållet på tinning ytan. Subftanfen Jr till dorda delen fad och tåt, men ock innantill nåtförmig. Nyt-

9 Nyttan *) ^9 ( 1. De bilda a) främre delen af Ögongropens yttre och undre vaggj b) Kindbågen (arcus zygomaticus), genom fogningen med tinningbenets kindufflrott. c) tinninggropen (fosfa temporalis), genom fogningen med ofre käken och kilbenets ftörre flygel. 2. Nerver (fubcutanei malas).af 5:te parets a:ra gren gå ige nom kindkanalerne; hvarigenom de tre grenarne af detta par komma i förening med hvarandra,, g. Följande mu/kler fåfla fig på dem: a) Zygomaticus major, och minor på anfigtsytan; b) Masfeter, på undre randen; c) Temporalis, på tinningytan. Hos ett fullgånget forter år kindbenets ögongrops yta re dan anfenlig, anfigts- och tinningytorne jåmförelfevis mycket mindre och öfre randen hvasfare, ån hos fullvåxta. helget. N eder käken Indelas Under kindbågarne, i Kroppen och tvånne Grenar- (maxilla inferior, mbndibula). och vid nederfla delen af anfigtet. I. Kroppen år den vågråta, bågformiga delen." l» Defs yttre yta vifar a) i midten en mindre upåt fmalnande knöl, yttre hak-knölen, (protuberantia mentalis externa);

10 ) 1 ( b)) det främre hak hålet, (foramen mentale, maxilkre anticum) på bågge Hdor, under de två foioa oxeltånderne; c) emellan hakhålen upåt ftx till åtta af tandruinmen härrörande, afiånga, glatta uphdjningar, (juga alveolaria); d) en från grenens främre rand framåt nedfligande lhed iinie, (linea obliqua externa); e) ofvanfor undre randen emellan yttre hakhålet och den yttre fnedaiinien en ojåmn lmal yta, fom of ta flarkt framlkjuter, ^ På inre ytan förekomma: a) den inre hak-knölen ( protuberantia mentalis inter na) ; jåmte tvånne fmå hål efter blodkåri ; någongång forlånger fig denna knöl i en t'agg, (fpina mentalis); b) den inre fneda linien, (linea obliqua interna), fom bakåt blir mera uphojd och böjer fig emot grenens inre yta, framtill uphör den emot inre hak-knölen; c) ofver denna linie en af tungans fpottkvårtel härrö rande fvag urgröpning; d) på hvardera fidan under inre hak - knölen, och bakom undre randen, en ojåmn intryckning. 3. Den undre randen (bafis) år ganfka tjock och rundad, fmalare baktili, och ofvergår med en afrundad nåaan råt vinkel (angulus maxillas) upåt i grenens bakre rand. 4. Den ofre randen, (limbus alveolaris), vifar hös fullvåxta på hvar fida öpningarna efter åtta tandrum, (alveoli), fom blif-

11 ) 7* ( blifva trängre emot bottnen; hvart tandrum år på fin bot ten forfedt med lina bål, hvarigenom blodkärl och nerver framtränga till tanden. Bottnen af de tre bakerfta tändruminen år vanligtvis genom en låg mellanvägg på tvären afdelad i tvänne rymmen. II. Gr enar n e. Hvardera grenen böjer fig upåt ifrån kroppen bakom fidfia oxeitanden och vid nederkåksvinkeln. 1. Defs yttre yta är ojämn. 2, Defs inre yta ganfka ojämn och vid nederkåks-vinkeln knoiig» den har a) nåfian i midren en opning, ingången till nederkåkskanalen, (foramen maxillare polhoum); innan till är denna opning omgifven af en hvafs inåt böjd rand fom iorlånger fig framåt i ett tunt blad, hvilket tjenar till läfie for ett band; b) en från opningens hvasfa rand nedfiigande fåra. Ofvantill år hvardera grenen genom -en oval utlkårning afdelad i tvänne utlkott. 1. Det främre, Kroniitfij)ttet (proeeslus coronoideus) år platt och i fin början bred t; defi främre rand, fom år en fortfåttning af grenens främre rand och kroppens yttre fueda iinie, fioter i en trubbig Ipets ofvantill i hop med bakre rariden; defs yttre yta år ilat. På dels inre yta fiiger én bred ojämn linie ifråri fp ef len nedåt ofver grenens inre yta,, och ofvergår i kroppens inre fheda linie. 2. Det bakre, eiier Ledutfijottet (procesfus condyloideus), bildar a) ofvantill ett final t"* aflångt, på tvären liggande ledgångshufvud, hvars yttre ända år forfedd med en knoi,

12 - : ) 7» < knof, och ligger mera framåt; defs inre längte ut gående anda år mera bakåt riktad; b) en jfråmre urholkad ojåmn yta; c) en bakre hvålfd yta, fom ofvergår i grenens bakre rand; d) en undre fmalare del, halfen (collum). Subftanfen. Nederkåken beflår af en tjock och tåt fubflans, fom år tåtafl i midten af kroppen; emellan denna träffas åfven nätlik fubflans, fom omger nederkåkskanalen; denna har fitü läge (Iraxt inunder bottnen af de åtta tandrummen, och fin utgång genom främre hakhålet, men flutas på hvardera fidan af ne derkåken under bottnen af förfla framtanden. Sammanf og ni ng e n. 1. Med tinningbenens ledgångsknol och ledgångshåla genom defs ledutfkott, i en fri ledgång, (arthrodia). 2. Med fexton tänder genom defs tandrum, formedelfi inkilning, (gomphofis). Nyttan» 1. Den bildar undre grundlaget for munhålan, 2. Den leder följande nerver och blodkärl: a) N. alveolar«maxilla; inferioris (fr. 5:te parets 3:dje gren) och Arteria Maxilläris inferior genom defs kanaler; b) Nervus mylohyoideus ffr. den foregående),, fåran genom på Grenarnes inre yta. 3. Åf denna jämte ofverkåken förrättas tuggningen. / 4-