Åfhandling om i. Benen FÖRSÖK. HENR. WILH. ROMANSON Professor, Anat. Prosect. och Chir, vid Nos. Acad. M e n n i s k o k r o p p e n.

Transkript

1 FÖRSÖK till en Åfhandling om i Benen M e n n i s k o k r o p p e n med Med. Facultetens -Samtycke Till off-entelig granskning utgifvet af HENR. WILH. ROMANSON Professor, Anat. Prosect. och Chir, vid Nos. Acad. och JOHAN AUGUST H UM B LE, af Roslags Nation. På Au u i t, No so c. d. 29 April XXL Si. Upsa la, hos Stenhammar och Palmblab* K:gl, Akad, Boktr,

2 Konungens trrotjenare, banko - Kammerérare jt högådle / HERR CHRISTOPHER HUMBLE Min Vårdade Farfar! Tillegnas med vårdnad och tacksamhet desfa blad af Eder lydigaffe Sonfo» Johan August.

3 KONUNGENS TRO MAN5 OFVERDIRECTEUREN HÖGADLE HERR CHRIS TOPHER. OCK HOGADLA fru JLO V. CÄilli irumbite född DJURBERG. Mina Huldaste For åldrar!" Som ett ringa prof af min innerliga tackfamhet for Edra taliga vålgerningar, fom en borgen for fortfatta bemödanden att ftjüfva- Eder ömhet vårdig, tillågnas Eder desla blad af Eder lydigafle fon \ JOHAN AUGUST'

4 T h e s e s. Membranam, qaa cavitates osfiura veftiuntnr, nomine tel» medu^laris a receatioribus aptisfime infigniri contendimus. J) Qua denominatione asfumta, diftindtio inter pefiioftemm externuna & internum omnioo fupervacanea -vidétur. 3- Telara medullärem niitrltiom osfium aliquatenus infervije, experimentis c!. Trojce evtftura eft. 4- Periofteutn non nifi continuationem dur» matris babendum esfe, fubtiliter hec fine aliqua ratione, antiquiores anatomici poftuiarunt. / - ' ' 5- ' r '.. v * fnfcer effata inopioa, quoram feracisfimi funt recentiares phyfiologi, eminet hoc de ofteogenefi Sttffeniannm: osfa funt rtfiduum ex individuo or g an ico förmationis procesfu. 6. Comparatione inter fectiones CLVTII & CCC pbyfiologi» DSmlingii (Lehrbuch d. Phyf. des M.) rite inftituta, evidenti contradiftionis culpa teneri cl. auttorem, fatebimur. Naroque, fi fenfus doloris motusque convulfivi irrltatione ejusdem nervi cientur, propria non exiftere coensefthefeos organa, mamfeltum eft.

5 ) 1*9 ( 3. Türe ytan foreftåller en kort urholkad rand, vid hvilken undre ytans fåra begynner. 4. Inre ytan år mera lång ån bred, fkroilig och ojåmn, med undantag af en trekantig ledyta, fom vid defs msdlerfla del g rån far till ofre ytan..5. Bakre ytan år en uppifrån nedåt fvagt urholkad och inifiån utåt fvagt hvåifd ledyta, fom nedåt och inåt föriånger fig i en trubbig fpets, 6. Främre ytan år en ailång inifrån utåt ftnalnande ledytv, fom genom en fvagt marquérad glatt linie afikiljes i en^inre mindre och en yttre flurre del. Fogmngen. i. Den trekantiga ytan på inre fidan med yttre kilbenet.- 3. Bakre ledytan med hålbenets främre utfkott, 3, Främre ledytan. Suhßanfen a} genom defs mindre del med 4:de fotlagsbenetf b) genom defs florre del med 5:te fotlagsbenet. i fotvriflens ben tåt fubflans. Nyttan. i. Fotvriflen bildar år fvampig och omgifven af ett tunnt lag a) den bakre, flarkafte delen af foten; och b) genom fprångberäet med benpiporna, fotleden, Z» it Den

6 ) 170 ( 3. Den fjenar genom hålen fofen tili defs bakre hvilopunkt. Fiere mufkler fåda fig derpå. B, Fotlaget. Fotlaget, fom ligger framom fotvriden, och år kortade ån defina, bedår af fem bredvid hvarannan liggande rörben; det forila ligger högft vid inre randen, af foten, det femte lågd vid defs yttre rand. Indelningen. Man utfkiljer på hvart fotlagsben mellandycket ftån defs tjockare fråmre och bakreåndar. Deras mellandycken och främre åndar hafva, med undantag af förda: fotlagsbenet, mycken likhet med hvarandra; dc bakre, tjockare, kantiga åridarne a fkilja dem. Stortåns fotlagsben, fom år det förda, utmärker dg framför alla andra genom fin tjocklek, men år likväl icke alltid det korta/le; andra fotlagsbenet år det långda ; de tre följande åro nådan af lika iångd: endad i fin fogning med fotvriden ligger hvart och ett af dem, från det 3.:dje till det 5:te,, mera bakåt. I,. Bakre ändan år på alla fotlagsbeaen tjockare ån den fråmre; O P** färßa fotlagsbenet har den en aflångv fvagt urholkad ledyta, fom på inre ddün» omgifves af en hvålfd, på den yttre af én nådan råt, i midten inböjd rand; emot finellandycket ür den trefidig: den inre fidan år på tvåren hvålfd, och fkiijes- genom en fmalj ojåmn fåra från led ytans hvålfda rand; den yttre fidan» år långd och ojåinnad, och går nådan råt uppifrån nedåt $ undre fidan år kortad: emellan denna och den yttre framfkjuter en dörre knöl (tuberculum' plantare) med. en ojåmn intryckning; inre f'

7 ) «71 { i en liten knol, {tu- i'äre och undre ifdan Jåmmanfläta berculum intecnum). b) På andra fotlagsbenet år den aflängt trefidig; af de ty» ofre kantcrne (lar den yttre långre bakåt ån den inrej 4ien undre kanten år trubbig och ojåmn. Defs inre lida,bar ofvantill en liten ledyta; defs yttre Ixfa en öfre affång, och en undre mindre, trekantig ledyta, fivilka fkiljas ifrån hvarandra genom en ojämn fördjupning. Defs fbakre yta år en fvagt m holkad, aflång, hedtill finalare ledyta»,*) Pß tredje fotlagsbenet år den kilformig ofvantill bred, fmaiare undertill. Defs öfre yttre kant,framfkjuter långre ån 3en inre; defs undre kant bildar en knöl (tuberculum plantare), fom emot mellan fly eket tilltager i florlek. Den bakre ytan år en platt, endafi i midten något urholkad le dy ta'. Defs inre naa år fqrfedd med 2:ne,* en ofre och en undre, 'defs yttre fida enda# ined en"hailah rund ledyta. Defs uwdte del år ojåmn.,d) På }jerde fotlagsbenet år den aflångt fyrkantig; de tvenne ofye kanterna åro hv^fa; den yttre flår méra bakåt ån den inre; de båda undre kanterna.åro till.det mefia afrundade, den inre ftigef djupare ned. Den. hjkre ytan år en nåftan platt, aflång ledyta. På yttre fidah träffas ofvantill en trekantig ledyta, hvars fpets (toter emot <3et undre yttre hörnet» \ Inre fidan #fdelas genom en lod. råt glatt iinie i en fråmre och en b ii k te ledyta.. Den fednare ligger fnedt bakåt och utåt. ^rfdre y tani i>ildar en knöl, 'f tuber.eulum plantare.) '" '' y ' e) På femte fotlagsbenet år den på t våren aflångt-trekantig; defs inre fida bildar hel och»hållen en ledyta; pa defs ofre ojåmna fida tråffas inåt en liten knöl (tubferculum fuperius); denna (löter ihop uted en annan från den un dre

8 ) *73 i dre ojamna fidan fig bakåt förlängande, flörre knol (tuberculum externum)j den bahre ytan ar 'en trekantig, fnedt inifrån bakåt och utåt gående iedyta. 2) Främre ändan på fotlagsbenen bildar ett på bagge fidorna intryckt hufvud, hvars ledyta år ftarkt hva'fd" uppifrån nedåt, och Hutar fig emot fotlålan i a:ne fpetfar, af hvilka den inre år fmalare och kortare, den yttre bredare och längre. På ryggfldan, bakom hufvudet tråffas 2:ne knölar, en. yttre och en inre (tuberculum laterarle externum & lritertiüm). Ledgångshufvudet på forffa fotlagsbenet år det tjockafte och hrédafle; dels ledyta år emot fotfalan genom en bred och glatt medellinie afdelad i '2:ne ruliformigt urholkade ytor. 3) Mellanßycket på fotlagsbenen år efter längden urholkadt emot fotlålan, på ofre fidan lvagt hvåifdt; det år i det hela taget trefidigt, emot bakre åndan tjockare; man åtlkiljer deruppå en fotfålsyta och 2:ne fidoytor, en yttre och en inre; af hvilka den förra går i jåmn rigtning framifrån bak åt, den fednare vrider fig ifrån rygglidan något mot fot falan ; fotfalsytan år bredare baktill, och ofvergår i bakre andans inre flda, Desfa ytor vifa fig tydligafl'pa forfla fot* lagsbeneti. Fogningenr.. ",< 1 1. De fyra fednare fotlagsbenen fammanfogas med hvarandra genom bakre åndarnes fidoledytor. 2. Alla fem fotlagsbenen genom deras ledgångshufvun med.bakre lederne af deras motfvarande tår. 3. Bakre åndan : a) förfta fotlagsber 1 med inre kilbenet; b) andra

9 ' ' J '73 ( h) andra fotlagsbenets, genom defs bakre Jedyta med med- Jerfla kilbenet, genom den bakr«mindre delen af defs yttre, aflånga fidoledyta med yttre kilbenet; c) tredje fotlagsbenets, genom defs bakre ledyta med yttre kilbenet; éj fjerde fotlagsbenets, genom bakre delen afj defs inre fi doledyta med yttre kilbenet; genom defs bakre yta med tårningbenet. e) Femte fotlagsbenet, genom defs bakre yta med tårning benet. Sitbjlanßn : Deras mellahflycken befiå innantill af celluleus fubfians, fom omgifves af ett tjockt lag tåt fubfians, hvilkeii, ehoru ganika tunn, åfven bekläder deras fvampiga andar. i. Fotlager ger foten defs fråinre, bredafie hvilopunkt, genom fråmre åndarne af benen, och i fynnerhet femte fotlagsbenet. 3. Det ger fåfien for åtfluiliga mufkler. C, Tärna. Tårna, till'antalet fem, benåmnas efter deras lågé, inifrån utåt; den innerfia tån år den forfta och kallas, for defs jåmndorelfevis anfenliga fiorlek och tjocklek, Stortå (hallux, 1. pollex pedisj ; den andra tån har nåfian famna Jångd, men år betyd ligt fmalare ån den f6rfia, lik-vål- år den tjockare ån de tre föl jande; desfe aftaga finåningom i långd, och deras leder Ikilja fig knappafi genom fin tjocklek iftån hvarandra, da pagelieden på den fiwte eilet lilbån undantages, fem år dc» mindfia.; denna tråffas ock ofta fanunanvaxt med fin medleifia led.- Indelning af lamas leder-. fråmre anda. På livar led åtfleiljcs^ mefianfiyeket från defs bakre ock v i. Tär-

10 fidan, knol ) «4 C,t. TSrtw ifirfta elmr bakrs ltdtr Iro de iangfla, F[}ien fikv3i kortare ån fingrames på handen. Stortåns bakre Jed år tjockare in.t^innieijs. *) Der^s bakre indar åro tyckare, ån de frimre. På de fyra mindre tårna åro de förfedda med en fvagt urlioiikad, nådan rund ledyta, och på iidoma ined»me knö lar, en yttre och en inre,,ibui båda framfkjuta.emot fotfilan, och den yttre derjåmte mera bakåt. På (fortan år ledytan på tvären långrunds den inre fidoknölen dar vanligen mera ut ån den yttre; på ryggfidnn trådfas en liten knöl (tuberosum dorfale). Deras främre ändar bilda ett ruuformigt ledgångs!; ufvud, fom genom en glatt, från ryggfidan emot fotfålan gåen de fåra afdeias i 2.:ne ledknölar, en yttre och.en inre.,$få >.;Hvardera jedköölen träffas.empt öfre ytan en fiten (tubcrculpm laterale pxternum & internum) och,uuderoin denna cn liten ojämn intryckning. jz) Deras me Handyeken åro mot bakre ändan tjockare ä.n den främre, och fmalad i midten. Ryggytorna åro på tvären hvålfda, och. dfåcka (Ig på bagge fidorna till fot-.'fålsytan; denna år i midten gapfka fmal, och urholkad emot den främre, och ännu mer emot den b^kre ändan.,stortåns fotfålsyta år anfenligt bredare, k. De mtdkrfia eller -andra lederna förekomma blott på de fyra mindre tårna; de åro, med undantag af 2tdra tåns medlerda led, de minda. a) Deras bakre?tjockare ändar hafva en på tvären långrund, fvagt urholkad och i midten uppifrån nedåt mågot upphöjd ledyta; på midten af ofre randen, och på hvardera träffas em kfljål ftubeccula, dorfale, laterale externuin & inrernum). b) De-

11 ) i7f C b) Deras främre jsmlar förtflnuer en rullformig [edyfa, pa hvilken den inedlerfta infankningen fattas ; på hvardcra fidan tråffsis en knöl (tubercula lateralia). c) t)eras mellanflycken åro blott litet finalare ån åndarne; den undre ytan år mera urholkad ån den ofre. De tredje eller Nagellederne. a) Deras bakre åndar fbafes) åro mycket bredare ån de fråinre: på de 4 mindre tårna har hvar och en af dein en pa tvåren långrund, fvagt arholkad ledyta, och på fljorna knölar: en yttre och en inre; ledytans ofre rand framskjuter något i midten, den undre bredare randen bildar en knol (ubercüluin plantare). På flortån, fonv har den långfla och tjockafle nagelled, år ledytan rullformigt urholkad; den inre af fldoknölarne år flörfl; framför ledytans ofre rand ar en liten knöl (tuberculurn dorfsde"), framför undre randen af denfamma en ojämn intryckning, fom förlänger flg. till mellanflycket. b) Deras främre åndar bilda på alla tårna^ emot fotfålair en knöu c) Deras mellanflycken, fom åro fmalare ån åndarne, hafva en glatt, på tvåren hvåifd ryggyta, fom emot bakreåndan blir bredarederas fotfålsyta år ojåmn, JFogningen.. i. Bakre ledernes. Hvar- och en genom defs bakre ånda< med hufvudet af fitt fotlagsben; fråmre åndan af flortåns bakre-led med nagelleden i en ging! ymus. ' 2.- Med»-

12 ) 176 C 2. Medlerfta ledernes. JHvar och en genom defs bakre ånda med förfta leden, ge nom defs främre anda med nagelleden. Båda foguingarna Ike genom en ginglymus, Subßanfeii. Den tåta fubftanfen år «på mellanftycket tjockare ån på an darna, och innehåller inom det förra ceiluious, inom de i ed nare fvampig fubftans. Nyttan. Åtfkilliga mufkler fåfla iig på tårnas leder. Senbenen (osfa fefamoidea). Åro vanligen fre på fotfålsyran; de tvenne ftörfta ligga vid ftorråns förfta led, af h vilka den yttre år ftörre ån den inre; hvardera har en undre ftarkt hvåifd och ojåmn, och en öfre glatt yta, fom fvarar emot den undre, ruliformigt urholkade ledytan på förfta fotlagsberiets hufvud. Det tredje fenbenet tråffas vid ftortåtis andra ledj det år fmalt och allångt. De tjena till fåften för några mulklerl Rlttelfer. De tre fifta raderna på 117 fid. (^. inre randen de j,^ t fom genom fel i fattning blifvit framflyttade, h<5ra tiil befkrifningen på fkullerbladet, och b3ra flå nederft på 119 eller fråmft på 120 fid. emellan 1 och 3. Sid, t»o r. 19 flår procesfus boracoiduus 1. pr. coracoideus. Uti Thefen VII. till St. XX. ftår prseripiuht 1. praeripiant, Smårre tryckfel, dem rummet ej tillåter att anföra^ kunna under låsningefl af var och en med lätthet igenkännas och rättas.