Arbetet med ipad i förskolan

Arbetet med ipad i förskolan -En undersökning om hur man arbetar med ipads i en mellanstor kommun The work with ipads in preschool - A survey about the work with ipads in a middle-sized municipal Jennie Larsson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi 15 hp Handledare: Karin Thörne Examinator: Per Arne Viebke 4/2 2014

Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 1.1 Syfte sid 2 1.2 Frågeställningar sid 2 2. Metod sid 2 2.1 Urval sid 2 2.2 Datainsamlingsmetoder sid 2 2.3 Procedur sid 3 2.4 Databearbetning sid 4 3. Resultat sid 4 3.1 Vad finns det för riktlinjer och stöd från kommunen sid 4 när det gäller arbetet med ipads? 3.2 Hur ser pedagogerna på arbetet med ipads? sid 6 3.3 Hur används ipads i verksamheten? sid 8 4. Diskussion sid 9 4.1 Sammanfattning sid 9 4.2 Resultatets tillförlitlighet sid 9 4.3 Vad finns det för riktlinjer och stöd från kommunen sid 10 när det gäller arbetet med ipads? 4.4 Hur ser pedagogerna på arbetet med ipads? sid 11 4.5 Hur används ipads i verksamheten? sid 11 4.6 Framåtblick sid 12 5. Referenslista sid 13 Bilagor 2

Abstract The users of ICT is much younger now than a few years ago. Today we even use ipads in our preschools. Due to this I wanted to do an examination about how ipads are used in preschools. The questions I wanted to get answers to is about what the educators think about ipads in preschool, what guidelines there are from the municipal and how they actually work with ipads in preschool. The examinations based on text analysis, phone interviews with the principals of eight preschools in a middle size municipal in Sweden and analysis on a survey that I sent out to the educators. The result shows that the educators wants more education and information about the ipads, the information they ve been given isn t sufficient enough for the objectives. That is shown by how the ipad actually is used in preschool as its primarily the educators that use the Ipad for practical things rather than use it with the children. The conclusion is that the educators were very positive about working with ipads but felt that they were missing education about how to work with ipads together with the children. They also wanted more education in general about how to use ipads in preeschools. Key words ipad, preschool, use 3

Sammanfattning Användandet av IKT går allt lägre ner i åldrarna och man har börjat använda ipads i förskolans verksamhet. På grund av detta har jag valt att göra en undersökning om hur man arbetar med ipads i förskolan. De frågeställningar jag haft med rör pedagogernas syn på arbetet med ipad, vad det finns för riktlinjer från kommunen och hur man arbetar i verksamheten. Undersökningen grundar sig på textanalyser, telefonintervjuer med förskolechefer för åtta olika förskolor i en mellanstor kommun och analys av en enkät som jag skickat ut till förskollärarna på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogerna efterfrågar utbildning och information om ipads. Den information som man fått från kommunen är inte tillräcklig för att kunna nå de uppsatta målen. Detta visar sig också i hur ipaden används i verksamheten då det främst är pedagogerna som använder den till praktiska saker, snarare än använder den tillsammans med barnen. Slutsatsen man kan dra av det här arbetet är att man behöver sätta upp en plan för hur man ska introducera nya redskap och arbetssätt innan pedagogerna ska förväntas arbeta med det i verksamheten. Nyckelord Användning, förskola, ipad 4

1. Inledning Tekniken går bara framåt, för bara några år sedan hade ingen hört talats om ipads. En ipad är en så kallad surfplatta av märket Apple, det var först 2010 som den första Ipaden kom ut på marknaden. Till en ipad kan man ladda ner olika applikationer, eller appar som det kallas, efter behov och smak. Jag som är född 1990 fick först i mellanstadiet arbeta med datorer i skolan, då skulle man främst lära sig hur datorn fungerade genom att ta ett så kallat datakörkort där man lärde sig att sätta på och stänga av datorn, skapa ett nytt dokument i Word och så vidare. Man kan också till exempel se att debuten av att använda sig av internet år 2005 var 9 år, idag är den 3 år. (Statens medieråd, 2013) Man kan därför dra slutsatsen att tekniken idag har en betydligt större del av vår vardag än vad den hade för bara några år sedan. Idag är hela samhället beroende av IKT, alltså informations- och kommunikationsteknik, man kommer i kontakt med det över allt. I privatlivet använder man sig av sin mobiltelefon och sin dator för att kommunicera och hålla kontakten med olika människor, man betalar räkningar och beställer varor på nätet. Man kommer i kontakt med tekniken på jobbet som ett hjälpmedel och som en kommunikationskälla. Man kommer även i kontakt med tekniken ute i samhället på ett helt nytt sätt genom att man till exempel betalar bussbiljetten via mobilen och man kommer inte minst kontakt med tekniken i skolan och i förskolan. Detta är något som Läroplanen för förskolan tar upp, i den kan man läsa att: Förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. (Skolverket, 2010, sid 6) Det är idag inte ovanligt att se barn så unga som två år manövrera en ipad lika bra som dennes förälder. Och på många förskolor används just ipads både av pedagogerna och av barnen. På grund utav att tekniken finns överallt i dagens samhälle så finns det därför många fördelar med att arbeta med ipad i förskolan, inte minst för att barnen med all säkerhet kommer att ha nytta av det så fort de börjar skolan och sen fortsätta ha nytta av det hela livet. Barnen kan också till exempel utveckla sin sociala kunskap samt sitt tänkande, och sin allmänna kunskap genom att använda sig av tekniska hjälpmedel (Beschorner & Hutchison, 2013). De utvecklar också sitt samspel med andra barn och vuxna, sitt språk och sin kreativitet i arbetet med ipad (Lundholm & Olsson, 2011). Detta kan beskrivas som lägereldseffekten alltså att barn som samlas runt ipaden agerar med varandra på ett mycket engagerade och samspelande sätt (Aglassinger, Strindholm, Kallin & Rudnik Norling, 2012). Jag har därför valt att ta reda på hur förskolorna i en mellanstor kommun i Västergötland arbetar med ipads. Läroplanen för förskolan tar på flera ställen upp att barnen själva ska få utveckla och lära sig använda olika informationstekniker. Till exempel står det i Lpfö- 98 reviderad 10; Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja 1

material och teknik. Multi media och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (Skolverket, 2010, sid 7). Då alla pedagoger i kommunen har fått var sin egen surfplatta av märket ipad och det ofta finns en eller ett par ipads som bara används i barngruppen så vill jag ta reda på vad kommunen tänkt med det. Jag tror att man erbjuder dessa ipads för att underlätta och effektivisera arbetet i verksamheten, främst för pedagogernas skull. Min uppfattning är att det ser väldigt olika ut från förskola till förskola med hur man använder dessa ipads. 1.1 Syfte Syftet med detta arbete är att ta reda på vad kommunen ville med att introducera ipaden i förskolan och hur den faktiskt används ute i verksamheten. Vad har man gjort för att ipaden ska kunna vara ett hjälpmedel för verksamheten? 1.2 Frågeställningar Vad finns det för riktlinjer och stöd från kommunen när det gäller arbetet med ipads? Hur ser pedagogerna på arbetet med ipads? Hur används ipads i verksamheten? 2. Metod 2.1 Urval Jag har arbetat med åtta kommunala förskolor som alla hör till en mellanstor kommun i Västergötland. Jag har gjort intervjuer med tre förskolechefer, dessa förskolechefer arbetar på några av de förskolor jag tagit kontakt med. De förskolor jag valt är ställen som jag vikarierat på och haft annan kontakt med samt ett par förskolor som jag inte varit på tidigare, dessa förskolor är sådana som ligger under samma förskolechefer som de jag varit i kontakt med tidigare. Sedan har jag skickat ut enkäter till alla pedagoger som jobbar på förskolorna. Enkäten skickades från början till ca100 pedagoger, men eftersom jag endast hade fått tillbaka 13 svar när det bara var några dagar kvar så valde jag att kontakta ytterligare två förskolor. Allt som allt skickades enkäten till ca 150 pedagoger. Bortfallet på enkäterna var, trots att jag skickade ut en påminnelse, väldigt högt. Av 150 utskickade enkäter så fick jag endast 37 svar. Det var alltså ett bortfall på ca 113 svar. Kanske var enkäten inte tillräckligt intressant eller lätt att förstå, eller så skickade jag ut den i helt fel tidpunkt. 2.2 Datainsamlingsmetoder De datainsamlingsmetoder jag använt mig av är genomläsning av policydokument, intervjuer och en enkät. 2

Jag har gjort telefonintervjuer med två av förskolecheferna. Jag gjorde telefonintervjuer för att underlätta och spara tid då jag inte behövde någon resetid. En förskolechef ville hellre att jag skulle komma dit och göra en intervju på plats. Frågorna jag ställde rörde vilken information man fått från kommunen, hur man introducerade ipaden i verksamheten och hur man arbetar med ipaden i verksamheten, se bilaga 1. Syftet med att ställa just de frågor jag ställde var för att jag ville veta vad för information och syfte det fanns från Barn och skola. Barn och skola är den förvaltning som har hand om förskola, dagbarnvårdare, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola, musikskola och fritidsgårdarna i kommunen. Barn och skola ligger under Barn och skolnämnden. samt för att få svar på om förskolorna hade några egna riktlinjer för arbetet med ipads. När jag intervjuade den ena förskolechefen på plats fick jag även tillgång till dokument som rörde ämnet, det var information från Barn och skola som gått ut till alla förskolechefer i kommunen och även dokument från Lin education 1 som rör deras utbildning. Utöver dessa dokument har jag sökt på internet om ipad i förskolan och IKT i förskolan. Jag använde mig av en digital enkät för att även där underlätta arbetet och spara tid. Enkäten konstruerades i ett digitalt verktyg som heter Survey and report. Frågorna i enkäten rörde pedagogernas syn på arbetet med ipads i förskolan, om de visste vilka riktlinjer det finns från kommunen samt hur de och barnen arbetar med ipads, se bilaga 3. Jag valde att låta pedagogerna svara på enkäter för att få en noggrannare och tydligare bild av hur de upplever arbetet med ipaden i verksamheten. Innan jag skickade ut enkäten till pedagogerna lät jag ett par testpersoner svara på den, på så sätt kunde jag få reda på om något var oklart. 2.3 Procedur Först tänkte jag igenom vad jag ville få ut av arbetet och genom det så kom jag fram till de frågeställningar jag ville få svar på. För att få vidare information ringde jag förskolecheferna för de olika förskolor jag bestämt mig för att titta närmre på. Till två av dem ställde jag mina intervjufrågor per telefon. Den tredje förskolechefen ville hellre att jag skulle komma och ställa frågorna på plats, vilket jag därför gjorde. Eftersom att dessa tre förskolechefer svarade samma på alla frågorna så kände jag att jag inte behövde intervjua några fler. I samband med telefonintervjuerna och intervjun frågade jag också om förskolecheferna kunde hjälpa mig att sprida min enkät genom att vidarebefordra mitt mail med länken till min enkät till deras respektive pedagoger för att effektivisera arbetet. Efter att man hade sagt att det gick bra så skickade jag sedan ett mail till vardera förskolechef med en länk till enkäten samt ett kort informationsmail till pedagogerna. Detta mail skickade jag med för att uppfylla de forskningsetiska kraven och för att få pedagogerna känna förtroende. Därför skrev jag med i mailet till varje pedagog att de kommer att vara helt anonyma och att de genom att svara och skicka in enkäten ger sitt medgivande till att svaren från enkäten får användas i examensarbetet. Jag har gett en kortfattad förklaring till vad 1 Lin Education - ett företag som hjälper till att utbilda och informera om pedagogik och digitala hjälpmedel. 3

arbetet kommer att handla om och nämner att jag även pratat med förskolecheferna. Jag skrev med mitt mobilnummer så att pedagogerna kunde få kontakt med mig om det var något som de undrade över. I mailet stod även vad enkäten handlade om, se bilaga 2. Mailet vidarebefordrades sedan till samtliga pedagoger på förskolorna. Genom att låta pedagogerna svara på enkäten fick jag en bättre bild av hur pedagogerna själva anser att de jobbar med ipaden och varför de jobbar med dem, se bilaga 3 för enkäten. 2.4 Databearbetning Jag har läst igenom och efter mina frågeställningar, sammanställt texter om användningen av ipads och informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan samt de policydokument från kommunen som handlar om deras arbete med ipad. Jag har efter mina frågeställningar sammanställt svaren jag fått från intervjuerna med förskolecheferna så att jag fått en tydlig bild av informationen. Sedan har jag analyserat svaren från enkäten genom att jag jämfört svaren från olika frågor med varandra. Efter det jämförde jag på vad som stod i dokumenten från kommunen, vad förskolecheferna svarade i intervjuerna och vad pedagogerna svarade i enkäten om de frågeställningar jag ställt. Jag delade upp det efter frågeställningarna för att få en tydlig uppdelning och för att kunna göra en jämförelse mellan vad kommunen säger, vad förskolecheferna säger och vad pedagogerna säger. Slutsatserna jag tagit av detta har jag sedan kopplat till de tidigare skrivna texter som finns om ämnet, samt till läroplanen för förskolan 98 reviderad 10 eftersom att allt arbete i förskolan ska ske utifrån målen i läroplanen. 3. Resultat 3.1 Vad finns det för riktlinjer och stöd från kommunen när det gäller arbetet med ipads? Genom en av mina telefonintervjuer med förskolecheferna fick jag informationen om att det var den förre förvaltningschefen för Barn och skola som drev fram beslutet om att ipads skulle införskaffas till varje förskola. Beslutet om att introducera ipads i verksamheten togs hösten 2012, då köptes de första ipadarna in till förskolorna, det var förskolecheferna som bestämde hur många som skulle köpas in till vardera ställe, en del köpte en till varje avdelning och några köpte in en till varje pedagog. Enligt ett dokument som handlar om kommunens arbete med digitala resurser var några av målsättningarna att alla pedagoger i kommunen ska ha en egen ipad år 2012, pedagogerna ska behärska och utöva ett arbetssätt som ska inkludera digitala verktyg i undervisningen och att alla skolor ska ha en väl fungerande infrastruktur och bra support för elever såväl som för vårdnadshavare och pedagoger. I samma dokument finns en kort utvärdering av projektet där man meddelar att målet gällande att all personal ska ha var sin ipad är uppfyllt och att både skolor och förskolor är på god väg att nå målsättningen gällande användandet av ipads. 4

Under det första året var målet, enligt en förskolechef, främst att bekanta sig med redskapet och att hitta användbara och bra appar. Det är först nu, hösten - 13 som barn och skolkontoret kommit fram med ett övergripande dokument av arbetet med tekniska hjälpmedel, en så kallad IKT- plan. Den gäller för förskolan till högstadiet. I den kan man läsa att målet för arbetet med ipads när det gäller förskolan, är att pedagogerna ska använda sina personliga ipads tillsammans med barnen. Målbilden för förskolan enligt det övergripande dokument för arbetet med digitala resurser inom Barn och skola; Barnet får i sitt lärande, utforska, utveckla, skapa och konstruera med hjälp av digitala redskap i de pedagogiska miljöerna Barnet får enskilt och tillsammans med andra utveckla sitt ordförråd/talspråk, sitt matematiska tänkande samt dokumentera sitt lärande med hjälp av digitala verktyg Barnet ska erbjudas flera sätt att uttrycka sig på, öva samarbete och genom demokratiska processer förmedla sina tankar, kunna påverka och göra sin röst hörd med hjälp av digitala verktyg Genom dessa mål kan vi se att man vill att barnen med hjälp av ipadarna utvecklar sin sociala kunskap, sitt tänkande, sin allmänna kunskap, samspel med andra barn och vuxna, sitt språk och sin kreativitet. Samma dokument som ovan beskriver också pedagogernas förväntansroller i arbetet med digitala medier, där beskriver man pedagogens roll med följande punkter; Att utveckla förskolans/skolans lärprocesser med hjälp av digitala verktyg utifrån enhetens och förvaltningens gemensamma målbild Vara aktiv och ta initiativ till att utveckla sin egen digitala kompetens I utvecklandet av nya arbetsmetoder utgå från barns/elevers erfarenheter och intresse så att verktygen bidrar till ökad motivation och måluppfyllelse Att bidra till barns/elevers digitala kompetens motsvarar det som beskrivs i PlanIT Att arbeta med våra digitala verktyg och läromedel som till exempel På riktigt Särskilt verka för att de etiska frågorna i samband med digitalisering lyfts tillsammans med barnen/eleverna, arbetslaget och vårdnadshavarna. Alla förskolechefer jag intervjuade nämnde att pedagogerna i verksamheten fick den första utbildningen om ipaden i samband med introduceringen av lärplattformen Tango, denna utbildning var utlagd vid flera olika tillfällen på ett par timmar per gång. 5

Dessutom har en pedagog i varje arbetslag fått extra utbildning, en så kallad mellanadministrationsutbildning. Det innebär att man fått mer utbildning som gäller själva supporten och tekniken för ipads. Nu när man i höst arbetat fram en IKT- plan, har man även påbörjat en utbildning under Lin Education, som är ett företag som hjälper till att utbilda och informera om pedagogik och digitala hjälpmedel, där man utbildar en pedagog i varje arbetslag till en så kallad nyckelpedagog. Pedagogen som fått mellanadministrationsutbildningen har alltså hand om det tekniska när det gäller ipaden, nyckelpedagogen blir istället extra utbildad inom områden som hur man arbetar med ipaden tillsammans med barnen samt hur barn och pedagoger kan använda ipaden i verksamheten. Under utbildningen till nyckelpedagog kommer man bland annat att föreläsa om varför man digitaliserar, hur man skapar och konstruerar lärmiljöer, dokumentation, matematik, naturkunskap och teknik, språk och kommunikation. Utifrån dessa områden kommer pedagogerna få utforska digitala verktyg, samtala om och leta efter passande appar. Den utbildning som nyckelpedagogerna kommer att få har varit något man saknat och väntat på enligt en av förskolecheferna som hävdade att man på ett sätt börjat i fel ände och att man istället borde ha börjat med utbildning av nyckelpedagoger och mellanadministratörer och inte börjat att arbeta med ipaden direkt i barngruppen. Detta för att det i början inte fanns tillräckligt med baskunskaper, såsom hur ipaden fungerar, hur man kan använda den i verksamheten och så vidare. 3.2 Hur ser pedagogerna på arbetet med ipads? Att man saknat tillräckligt med utbildning är något som bekräftas av pedagogerna i svaren från enkäterna. I figur 1 kan man se att över hälften av alla som svarade tycker att man inte fått tillräckligt med information och utbildning om hur man kan jobba med ipaden i den pedagogiska verksamheten. Det är också nästan en fjärdedel av de svarande som inte vet vad det finns för mål och riktlinjer från Barn och skola. Pedagogerna har också svarat att det man helst vill ha mer utbildning om är just hur barnen kan arbeta med ipaden och hur man kan använda ipaden som ett pedagogiskt verktyg, med andra ord det som nyckelpedagogerna kommer att få utbildning om. Fig. 1. Diagram av resultat på fråga 6 i enkäten. Fig 2. Diagram av resultat på fråga 7 i enkäten 6

Man kan också se i figur 2 att pedagogerna över lag tycker att man fått tillräckligt med utbildning och information om ipadens tekniska funktioner. Trots det vill ändå nästan en femtedel av pedagogerna ha ytterligare undervisning och information om hur den fungerar rent tekniskt. En pedagog skriver till och med Himla tur att jag faktisk är bra och kunnig, för praktiska tips och utbildning på paddan har varit minimal. Flera pedagoger efterfrågar också information om pedagogiska appar. Trots att många av pedagogerna upplever att de inte fått tillräcklig utbildning och information om ipaden så tycker en majoritet av pedagogerna att den har varit en positiv tillgång som effektiviserat arbetet i verksamheten. Ingen av de svarande tycker att ipaden har haft en negativ effekt på arbetet och bara några få har svarat att man inte tycker att det blivit varken bättre eller sämre. Man kan se i figur 3 att man tycker att ipaden är ett mycket bra tekniskt hjälpmedel för pedagogerna i förskolan. På frågan om hur man tycker att ipaden är som tekniskt hjälpmedel för barnen är svaren i figur 4 något mindre övertygande, dock fortfarande positivt. Fig. 3. Diagram av fråga 2 i enkäten. Fig. 4. Diagram av fråga 3 i enkäten. Vad som är syftet med att använda ipaden i verksamheten är det är ganska spridda uppfattningar om bland pedagogerna. Ett par stycken tar upp att man måste vara uppdaterad i vårt tekniska samhälle och att det är viktigt att barnen inte hamnar efter och några nämner att ipadarna är bra informationskällor. Några nämner lärandet, och barnens lärande, men de skriver inget utförligare svar så det är svårt att förstå vad man menar med barnens lärande. De allra flesta nämner det som ett verktyg för dokumentation, och några av pedagogerna nämner reflektionen i samband med dokumentationen. Detta stämmer bra överens med vad pedagogerna svarar att de själva använder ipaden till i sitt arbete. Alla som svarade på enkäten skrev dokumentation och de allra flesta skrev det först. Sedan tillkommer bland annat ta kort, lägga upp saker på Tango, mailar och söker fakta. Några nämner att de använder ipaden för att anteckna till bland annat planering och utvecklingssamtal. Man kan alltså dra slutsatsen att man främst använder ipaden till praktiska saker. Istället för att använda både 7

dator, böcker, kamera, filmkamera och papper och penna så slår man ihop allt till ett och samma ställe. 3.3 Hur används ipadarna i verksamheten? Som man kan se i figur 5, använder majoriteten av pedagogerna ipaden någon timma varje dag. Det är ingen som använder den mer sällan än en gång i veckan vilket innebär att ipaden används regelbundet. Fig. 5. Diagram av fråga 11 Fig. 6. Diagram av fråga 14. Figur 6 visar att ipaden inte används alls lika mycket av barnen som av pedagogerna. Barnen använder ipaden till att spela pedagogiska spel, ta kort och söka information. Tittar man sedan på vilket barnen använder allra mest så har över 57 procent av pedagogerna svarat att det är pedagogiska spel. Det som fått näst flest svar är alternativet spela spel. Slår man ihop det kan man se att 73 procent av pedagogerna menar att det barnen gör allra mest på ipaden är att spela spel. Trots att en stor majoritet svarade att barnen spelar spel på ipaden så var det några som även nämnde att barnen dokumenterar sitt lärande både genom att filma och använda sig av appen imovie och genom bilder, man nämnder också att barnen kollar tillbaka på bilder och filmer och samtalar om dem tillsammans med sina kompisar och med pedagogerna. Endast sju av tjugo pedagoger nämner att de arbetar med ipaden tillsammans med barnen. När det gäller barnens tillgänglighet till ipaden menar majoriteten av pedagogerna att barnen måste fråga innan de får använda ipaden, många pedagoger menar också att den alltid ligger åtkomlig för barnen att använda när de vill. Endast tre stycken menar att den bara används vid speciella tillfällen eller att den endast är tillgänglig för pedagogerna. 8

4. Diskussion 4.1 Sammanfattning Man började arbetet med ipaden genom att dela ut ipadarna så att pedagogerna skulle lära känna verktyget, det är först nu hösten 2013 som man kommit ut med mer detaljerade mål. Av denna undersökning har det kommit fram att både pedagoger och förskolechefer tyckt att man börjat arbetet med ipad i fel ordning. Man hade velat ha mer utbildning och information innan man började introducera ipaden för barngruppen. Pedagogerna har över lag har en positiv syn på arbetet med ipad, man tycker främst att den underlättat arbetet då de har både kamera, anteckningsredskap, mail, sökmotor och mycket annat på ett enda ställe. Pedagogerna tyckte att man fått för lite information om hur man ska använda ipad tillsammans med barnen. Pedagogerna använder ipaden främst till dokumentation genom bilder och filmer, samt anteckningar men också mycket till praktiska saker så som att söka information, skicka mail och lägga upp saker på TANGO. Barnen använder mest ipaden till att spela spel på. 4.2 Resultatets tillförlitlighet På grund av det låga svarsantalet så har jag inte direkt kunnat göra en generalisering av svaren utan detta arbete bygger på de svar som just de här 37 pedagogerna gett. Jag hade planerat att genomföra observationer men de blev inte av på grund av tidsbrist. Om jag hade gjort dessa observationer så hade jag själv kunnat se hur ipaden används utav barnen och utav pedagogerna och på så vis kunnat jämföra med vad pedagogerna svarat i enkäten och fått ett mer tillförlitligt resultat. Då hade jag till exempel kunnat se ifall det är någon skillnad på hur pedagogerna upplever arbetet med ipad och hur det rent praktiskt faktiskt går till. En annan sak jag funderade på är vem det är som svarat på enkäten. Efter som jag hade med några frågor där man skulle skriva svaret själv så kan ju svaren skifta otroligt mycket beroende på om det till exempel är mellanadministratörer eller vanliga pedagoger som svarat. Även några av de frågor som har fasta svar kan ju variera väldigt mycket beroende på vem som svarat. En mellanadministratör kanske svarar att man har fått tillräckligt med utbildning på grund av att denne är mellanadministratör, medan en vanlig pedagog inte tycker att man fått tillräckligt med utbildning. En förändring jag skulle gjort om jag skulle skickat iväg samma enkät senare är att ha med en fråga om vem pedagogen är, alltså om de har fått mellanadministrationsutbildning eller om de fått nyckelpedagogsutbildning, då hade jag fått en klarare bild av hur mycket information och utbildning de fått och på så sätt kanske kunnat jämföra deras svar med pedagoger som inte fått extra utbildning. Jag skulle även skickat ut fler enkäter, jag hade givetvis räknat med 9

bortfall, men jag hade aldrig trott att jag skulle få tillbaka så få som jag fick. Kanske skulle jag provat på en annan metod för att få fram ett mer tillförlitligt resultat. 4.3 Vad finns det för riktlinjer och stöd från kommunen när det gäller arbetet med ipads? Att börja innan man arbetat fram en IKT- plan I Läroplanen för förskolan 98 reviderad 10 står det: Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Skolverket (sid. 16) Efter att ha läst föregående mål i läroplanen funderade jag efter mitt arbete över det faktum att man introducerade ipadarna innan man egentligen kommit ut med en IKT- plan. Enkäten har ju klart och tydligt visat att pedagogerna inte tycker att de fått tillräckligt med utbildning och information om ipadarna och det måste vara svårt då att kunna arbeta med ipaden på ett bra sätt. Detta är något som även kommer fram i en undersökning av lärarnas syn på IKT i skolan där lärarna som intervjuas menar att deras osäkerhet i användandet av IKT påverkar hur de lär ut till barnen. Man känner att man inte har den kompetens som behövs för att vara förebilder och utbildare åt sina elever (Davidsson, Limberg, Lundh & Thyrén, 2007). Trots att det är lärare i skolan som beskriver dessa känslor för IKT så är det något som jag själv uppfattat att pedagogerna i förskolan också känner när jag har varit ute och jobbat i verksamheten på olika förskolor. Flera pedagoger har sagt att man i princip fick lära sig ipadens grunder själv, något som är både svårt och tidskrävande om man inte är van vid formatet sedan innan. Jag har mött pedagoger som inte har vetat hur man navigerar sig på ipaden, trots att man redan startat arbeta med den i barngruppen redan. Hade man börjat med att arbeta fram en IKT- plan med ett speciellt avsnitt för ipaden där pedagogerna fick en grundlig utbildning om ipaden på alla plan, de tekniska aspekterna såväl som hur den kan användas som ett pedagogiskt verktyg innan ipadarna började användas i verksamheten så kanske arbetet med ipad gått fortare framåt och pedagogerna hade även sluppit att använda sig av ett verktyg som de inte känt sig helt bekväma med från första början. Målen från Barn och skola hösten 2013 De mål som finns från Barn och skola handlar uteslutande om vad barnen ska få ut av arbetet med ipad. Man tar upp att barnen ska få utforska, utveckla, skapa, konstruera, utveckla sitt ordförråd och talspråk, sitt matematiska tänkande och att de ska dokumentera sitt lärande, de ska erbjudas flera sätt att uttrycka sig på, samarbeta, förmedla tankar och göra sin röst hörd, allt detta med hjälp av digitala verktyg. Dessa mål rör några av de områden man i tidigare forskning 10

kommit fram till att barn utvecklar i användandet av ipads (Beschorner & Hutchison, 2013: Lundholm & Olsson, 2011). Men undersökningen visar att barnen inte använder ipaden till det här i den utsträckning som jag tolkar att Barn och skola vill. Om man dessutom har i tanken att pedagogerna själva inte tycker att de fått tillräckligt med utbildning och information om hur de kan använda ipaden tillsammans med barnen så förstår man varför det kan tyckas att man börjat i fel ände. Barn och skola har satt mål för arbetet med IKT som främst handlar om barnen och deras lärande och utveckling, och pedagogerna, som är de som ska fungera som förmedlare och ett stöd i denna utveckling och lärande enligt de förväntansroller som satts, har inte fått tillräcklig utbildning om det. Då blir det en del oklarheter om vad man ska göra, vem som ska göra det och varför man ska göra det. 4.4 Hur ser pedagogerna på arbetet med ipads? Pedagogerna som svarade på enkäterna tyckte över lag att man inte fått så mycket utbildning som man hade velat. Man uttryckte bland annat önskningar om mer utbildning om hur man använder ipaden som ett pedagogiskt verktyg. Trots detta var alla positiva för arbetet med ipads och jag tror att det har mycket att göra med att man nu har allt på ett och samma ställe, som några av pedagogerna skriver. Istället för att använda sig av både digitalkamera, dator och penna och papper så har man allt på samma ställe så man kan på ett enklare och smidigare sätt dokumentera och reflektera. Jag tror därför att ipaden kommer att vara ett viktigt och nödvändigt verktyg för pedagogerna, så att man kan utveckla verksamheten i förskolan, och jag tror att med ytterligare utbildning så kommer pedagogerna ställa sig än mer positiva till användningen av ipad i förskolan. 4.5 Hur används ipads i verksamheten? Det som förvånade mig allra mest med enkäten var svaret på frågan Hur mycket skulle du uppskatta att varje enskilt barn använder ipaden. Där hade de flesta svarat mer sällan än en timma i veckan. Jag hade innan fått en uppfattning om att barnen satt väldigt mycket med ipadarna, hade någon frågat mig så hade jag nog svarat att det sitter barn vid ipaden konstant under dagen, den är så gott som aldrig ledig, enligt tidigare erfarenhet från både praktik och vikariat. En annan sak jag lade märke till var att barnen använder ipadarna betydligt mindre än pedagogerna och att många av de som svarat på enkäten inte nämnde att de arbetade med ipaden tillsammans med barnet, detta var något jag uppmärksammade eftersom att målen från Barn och skola enbart nämner barnens målbild och att pedagogerna främst ska vara ett stöd för barnens utveckling och lärande. Att pedagogerna använder ipaden mer själva än tillsammans med barnen kan ha sin förklaring i att pedagogerna anser att man inte fått tillräckligt med information om hur man kan arbeta med ipaden i den pedagogiska verksamheten. Något jag inte blev speciellt förvånad över är att över 70 procent menar att ipaden främst används av barnen till att spela spel på. Och även om 57 procent menar att det är pedagogiska spel som spelas så undrar jag om det verkligen har någon betydelse? Jag drar nämligen slutsatsen, av mina erfarenheter och tidigare observationer att vid dessa tillfällen sitter barnen själva och spelar, eller så sitter 11

de tillsammans med sina kompisar. Det finns ingen pedagog med som är närvarande och det finns därför ingen dialog mellan pedagog och barn, jag upplever det också som att de spel som är pedagogiska snabbt blir avslutade och borttryckta av barnen för att de inte riktigt förstår vad som ska göras. I en sådan situation så behövs en pedagog som kan vara med som stöd för barnen. Jag har på grund av mina tidigare upplevelser trott att ipaden måste användas tillsammans med en pedagog för att den ska göra någon nytta och det tror jag till stor del fortfarande men som tidigare forskning visat så utvecklar ju barnen även väldigt mycket av att sitta med ipaden utan att pedagogerna sitter med hela tiden, ibland räcker det att pedagogen finns i bakgrunden. För att ta som lägereldseffekten Aglassinger m.fl. (2012) som exempel så över barnen på så mycket mer än det som den pedagogiska appen är tänkt för. Eftersom barnen ofta flockas kring ipaden så får de öva sig på samspelet mellan varandra. De får öva sig på turtagning genom att alla inte kan trycka på ipaden samtidigt och de övar sig på att samarbeta genom att hjälpa varandra ta sig igenom klurigheter i apparna. Detta är något som passar in på Vygotskijs kulturhistoriska teori, han menar att barnen lär sig och utvecklas i mötet mellan andra människor (Lindqvist, 2007). Vygotskij menar också att leken är källan till all utveckling eftersom att barnen i leken klarar av att göra mycket mer avancerade saker än vanligt (Dahlgren Levin 13/11 13). Jag tror att dessa tankar om leken kan överföras till arbetet med ipad, många kanske inte ser det som lek, men effekten blir densamma. Barnen vågar ta för sig mer och klarar också av mycket av det som de kanske inte alltid vågar göra utanför leken Jag blev samtidigt positivt överraskad av att så många svarade att barnen själva använder ipaden för att dokumentera och skapa filmer. Jag tolkar det då som att barnen själva tar kort på det som de tycker är viktigt att dokumentera och att de själva filmar sina kompisar och sedan själva klipper ihop filmer, tillsammans med pedagogernas hjälp. Detta är nämligen någonting som jag själv aldrig upplevt på något av de ställen jag varit på när jag stått i bemanningspoolen. Då har det uteslutande varit pedagogerna som dokumenterat och gjort filmer för att lägga upp på TANGO. 4.6 Framåtblick Jag tror att man genom denna undersökning kan få sig en klar bild av vad pedagogerna vill ha när man introducerar ett nytt redskap eller arbetsmaterial. Man kan tydligt läsa av att pedagogerna vill ha information och utbildning före man introducerar någonting nytt. Trots att det gått över ett år sedan man introducerade ipads i dessa förskolor så upplever pedagogerna fortfarande att man inte fått rätt och tillräcklig information och utbildning. För att göra arbetet effektivare så kan man i framtiden låta pedagogerna få den trygghet de efterfrågar i form av utbildning. Något som jag upptäckte var att både jag och pedagogerna som svarat på enkäten lagt stor vikt på innan har varit just att man inte fått information och utbildning om hur man ska arbeta tillsammans med barnen med hjälp av ipaden och dess olika appar. Men något som jag tycker att man borde ta upp på dessa utbildningar är allt annat som barnen lär sig av ipaden. Jag tror också att det vore 12

intressant inte minst för pedagogerna men också för föräldrarna och barnen själva att titta mer på vad barnen kan lära sig av att arbeta med ipad. Barn och skolas mål försvinner på vägen eftersom man inte uppmärksammar varför arbetet med ipaden är viktig, vad barnen och pedagogerna får ut av att jobba med den och hur man kan göra för att förstärka och ta tillvara på alla dessa områden som berörs av arbetet. Hade man arbetat på detta sätt från början så tror jag att man hade fått pedagoger som var säkrare på sig själva i sin roll som kunskapsförmedlare, haft barn som fått ut mer av arbetet med ipad och överlag fått en mycket mer positiv reaktion och respons på den som tekniskt hjälpmedel. 13

Referenslitteratur Aglassinger, U. Strindholm, S. Kallin, E. M. & Rudnik Norling, C. (2012). Hur kan ipads stödja lärandet I förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan, Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete I förskolan, 3 Beschorner, B. & Hutchison, A. (2013). ipads as a literacy teaching tool in early childhood. International Journal of Education in Mathematics, Science and Technology, 1(1), 16-24. Dahlgren Levin, M. (2013, 13 november). Föreläsning om Lekpedagogik Davidsson, B. Limberg, M. Lundh, A. & Tyrén, A. (2007) Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande, Borås: Högskolan i Borås Lin Education. Hämtat från http://www.lineducation.se Lindqvist, G. (1997). Små barns lek - Vuxnas gestaltning och barns meningsskapande. Forskningsrapport 97:10. Karlstad: Högskolan i Karlstad. Lundholm, E, A. Olsson, E. (2011) Varför är din iphone så stor? En studie om ipad i förskolan, Stockholm: Stockholms universitet Skolverket (2010) Läroplan för förskolan - 98 reviderad - 10, Skolverket Stockholm Statens medieråd (2012) Småungar & medier 2012/13 - Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. Hämtad från http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/smaungar_och_medier_201 3.pdf 14

Bilaga 1 Frågor till Förskolecheferna Vem är det som tagit beslutet om att det ska finnas Ipads på alla förskolor? Vad finns det för bestämmelser i kommunen när det kommer till arbetet med Ipads? Hur har Ipaden introducerats för personalen på förskolan? Har alla/några fått någon utbildning? Har förskolan några egna riktlinjer för hur arbetet med Ipad ska utföras? 15

Bilaga 2 Mail till pedagogerna Hej! Jag heter Jennie Larsson och jag läser till Förskollärare under Karlstads universitet. Jag skriver just nu mitt examensarbete som handlar om hur Ipads används i förskolorna i Lidköpings kommun. Jag har valt ut några förskolor där jag har pratat med förskolecheferna om vad det finns för riktlinjer när det kommer till arbetet med Ipads i förskolorna. För att få en så rättvis och tydlig bild som möjligt har jag valt att skicka ut enkäter till pedagogerna. Det skulle vara till stor hjälp om du ville svara på denna enkät. Självklart kommer du att vara helt anonym. Genom att svara på denna enkät ger du ditt samtycke till att svaren används och sammanställs i examensarbetet. Här är länken till enkäten: https://sunet.artologik.net/kau/survey/3217 (för frågorna se Bifogat dokument nr 3) Sista svarsdatum är den 13/12 Tack på förhand! /Jennie Larsson Telefonnummer till mig 16

Bilaga 3 Enkätfrågor 1. Din ålder? 20-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år över 60 år 2. Vad tycker du om Ipaden som tekniskt hjälpmedel för dig som pedagog på förskolan? Mycket bra Bra Varken eller Inte så bra Dålig 3. Vad tycker du om Ipaden som tekniskt hjälpmedel för barnen på förskolan? Mycket bra Bra Varken eller Inte så bra Dålig 4. Vet du vilka riktlinjer och mål det finns från Barn och skola för arbetet med Ipad? Ja Nej 5. Vad uppfattar du är syftet med att använda Ipaden i verksamheten? (Skriv ner ditt svar) 6. Känner du att du fått tillräckligt med information/utbildning om hur Ipaden fungerar rent tekniskt? (Hur man manövrerar den) Ja Nej 7. Känner du att du fått tillräckligt med information/utbildning om hur du kan jobba med Ipaden i den pedagogiska verksamheten? Ja Nej 8. Skulle du vilja ha mer utbildning/information om något speciellt när det gäller arbetet med Ipad? Hur den fungerar rent tekniskt Hur jag kan använda den till dokumentation Hur jag kan använda den till att söka information Hur barnen kan arbeta med den Hur man kan använda Ipaden som ett pedagogiskt verktyg Nej jag tycker att informationen/utbildningen är tillräcklig Om annat, specificera 9. Tycker du att Ipaden har varit en positiv tillgång som effektiviserat ditt arbete? Ja, den är en positiv tillgång som effektiviserat mitt arbete 17

Varken eller, jag tycker inte att arbetet blivit effektivare Nej, jag tycker att den har en negativ inverkan på mitt arbete då det tar längre tid. 10. Till vad använder du Ipaden i ditt arbete? (Skriv ner ditt svar) 11. Hur mycket skulle du uppskatta att du använder Ipaden i ditt arbete? Varje dag, flera timmar om dagen Varje dag någon timme om dagen Några gånger i veckan Mer sällan än en gång i veckan Aldrig 12. Vad använder barnen Ipaden till? Spela pedagogiska spel Spela spel Ta kort Söka information Se på film Om annat, specificera 13. Vilket av alternativen använder barnen Ipaden mest till? Spela pedagogiska spel Spela spel Ta kort Söka information Se på film Om annat, specificera 14. Hur mycket skulle du uppskatta att varje enskilt barn använder Ipaden? Varje dag, en timma eller mer om dagen Varje dag, mindre än en timma om dagen Några timmar i veckan Mer sällan än en timma i veckan 15. Har barnen tillgång till Ipaden hela tiden? Ja, den ligger alltid åtkomlig så att barnen kan använda den Barnen måste fråga pedagogerna innan de kan använda den Nej, den tas bara fram vid speciella tillfällen som till exempel vid temaarbete Nej, den finns endast tillgänglig för pedagogerna 18