Förklaringar till beräkningsprogram



Relevanta dokument
Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden PM 2013:8

Svensk författningssamling

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete

Användarmanual Mina sidor Timvärden

Svavelfri europadiesel

Viktiga begränsningar

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Kombiterminal vid Rosersbergs södra industriområde, Sigtuna kommun

Beräkningsmodell. VTI notat VTI notat Bilavgaser II

Kundundersökning mars Operatör: Trafikslag: Karlstad - Charlottenberg

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige

E-beslut. 1. Skicka in ansökan via e-ansökan. 2. Beslut. 3. Våra ärenden

Bullerutredning Villa Roskullen

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov

RESEPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUNS ANSTÄLLDA OCH POLITIKER

Moped klass II Kunskapsprov 2

Semester och arbetstidsförkortning

De medicinska kraven i trafiken

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Rapportering till FORA 2016

Utlåtande uppdatering av farligt godsutredning,

ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA PARTIKELHALTEN I UTOMHUSLUFTEN

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

Vedhall, Åkerhög 1:3 trafikbullerutredning för planerade villor

TESTRAPPORT. Studie av LeanGreen ECO Profile påverkan på bränsleförbrukningen i en timmerbil inom Reaxcerkoncernen

FLEET MANAGEMENT. Full kontroll på fordonsflottan

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Almarevägen. Trafikbullerutredning. Uppdrag nr. 14U Sammanfattning Ljudnivåer vid bostäderna uppfyller Riksdagens riktvärden.

Trafiksäkerhetsutvecklingen

FÖRBUNDSINFO. Gällande regler vid användning av motorredskap på kyrkogårdar

Regler servicetrafik/färdtjänst

Vad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet

Skapa kontrolluppgifter

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning Sedan 1999

Kvalitet och miljö. KvaliteT och miljö

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon

Utvärdering av miljözon i Göteborg. En rapport för Trafi kkontoret i Göteborg stad

Östbergsskolans loggbok!

Svensk författningssamling

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del I

LITEN HANDLEDNING TILL E-TJÄNSTER I BJUVS KOMMUN. Så här ser inloggningssidan ut. Börja med att skriva ditt användarnamn och lösenord i rutorna.

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

BESLUT. Datum Dnr Sid

Vad vill boende ha för tjänster och vad är de beredda att betala för

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Instruktioner för beställning av persontransporter, fr.o.m. 1 juli 2014

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Handledning Octo Anmälan

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Budtransporter Ansökan 2016

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige

Transport & Fordonsgymnasiet Hjulutrustningsteknik Däck & Hjulmekaniker

Simulering av koldioxidutsläpp

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Aneby Stationsområde, Aneby kommun

Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning

MOA MANUAL VERSION 1

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland vad pågår och vad är på gång?

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Fotoballonger. Manual

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del III

PMSv3. Om konsten att hålla koll på ett vägnät

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Nyhetsdokument Vitec Teknisk Förvaltning

Integrationsmöjligheter till Quality ID

Volvo FE Hybrid. Förstavalet inom miljöanpassad distribution och renhållning

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt?

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Studie om stöldsätt. Personbilar med årsmodell 2009 eller nyare som efterlysts under tidsperioden år

Alternativa kundfakturaadresser

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

VGR mediebank. Logga in med ditt AD konto. Accepterar bilder, filmer, dokument och vektorformat

Biogaskunskaper på stan

Är Bus Rapid Transit något för Örebro?

Energikartläggning Värmbols FC

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning FRI VÄG. Nå målet säkert!

Buller vid Burlövs egna hem

Instruktion arbeta med rapportmallen

Nytt namn - ny modellserie!

E 4 Förbifart Stockholm

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

TSF Konsekvensutredning 1(9)

Transkript:

EMISSIONSJÄMFÖRELSE FÄRJA - VÄG Förklaringar till beräkningsprogram En rapport för Färjerederiet Maj 2005 R-05-7008

2

Ecotraffic har på uppdrag av Färjerederiet utarbetat ett MS Excelbaserat analysprogram för att kunna jämföra miljöpåverkan från en färjeled kontra en alternativ kringfartsväg. : Beställningsdatum: 2005-02-08 Era referenser: Fredrik Skeppstedt Johan Algell Leveransadress: Vägverket Färjerederiet Box 51 185 21 Vaxholm Våra referenser: Adress: Lars Eriksson Peter Ahlvik Floragatan 10 B 114 31 Stockholm 08-545 168 00

4

INNEHÅLL SAMMANFATTNING...7 1 ARBETSMETODIK OCH FÖRKLARINGAR...9 1.1 EMISSIONSFAKTORER VÄGFORDON... 9 1.2 EMISSIONSFAKTORER FÄRJA... 9 1.3 FÖRENKLINGAR... 9 1.4 FÖRKLARINGAR TILL BERÄKNINGSPROGRAMMET... 10 1.4.1 Indata... 10 1.4.2 Resultat... 11 1.4.3 Fordonsdataflikar... 12 2 REFERENSER...13 5

6

SAMMANFATTNING Ecotraffic har på uppdrag av Färjerederiet utarbetat ett MS Excelbaserat analysprogram för att kunna jämföra miljöpåverkan från en färjeled kontra en alternativ kringfartsväg. För att beräkna vägtrafikens avgasutsläpp och bränsleförbrukning har en beräkningsmodell kallad COPERT III använts. Det finns ett flertal modeller att välja bland. Anledningen till att COPERT III valts är att den är lättillgänglig, lättanvänd och allmänt accepterad inom EU. Den har bland annat använts av många EU-länder för att beräkna de nationella fordonstrafikrelaterade avgasemissionerna. Olika fordonstyper har olika emissionsegenskaper. I detta arbete har emissionsfaktorer för en genomsnittlig fordonsflotta från år 2004 tagits fram. I dataprogrammet anges fördelningen som indata för personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och mopeder för aktuell färja. Programmet räknar sedan ut emissionsfaktorer för respektive fordonstyp. Färjans avgasemissioner beräknas utifrån kännedom om färjans totala bränsleförbrukning och certifieringsvärden med avseende på specifika avgasemissioner och bränsleförbrukning. Genom att ange indata i form av vägsträckor, väntetider, beläggningsgrad, lastkapacitet, eventuell avgasrening mm beräknar programmet utsläppen för färjeleden och för den alternativa kringfarten. Vid framtagning av programmet har en rad förenklingar gjorts, bl.a. för att minska mängden erforderliga indata. Detta gör att de resultat som beräknas av programmet skall ses som indikativa (fingervisningar). Programmet är så uppbyggt att det går att lägga till nödvändiga block för en mer sofistikerad beräkning vid senare tillfälle om så önskas. Programmet fyller dock sitt syfte att grovt uppskatta avgasutsläpp och bränsleförbrukning även utan dessa block. 7

8

1 ARBETSMETODIK OCH FÖRKLARINGAR 1.1 Emissionsfaktorer vägfordon Det finns ett flertal emissionsmodeller att välja bland. I detta arbete har en modell kallad COPERT III valts. Anledningen till detta är flera men några av de viktigaste anledningarna är att den är lättillgänglig, lättanvänd och allmänt accepterad inom EU. COPERT III modellen har utvecklats i ett samarbete mellan deltagare från flera EU-länder och arbetet har samordnats av Universitet i Thessaloniki, Grekland. Modellen används av flera EUländer för att beräkna de nationella avgasutsläppen. Vid framtagningen av emissionsfaktorer har data från SIKA (statistik baserat på data från bland annat SCB) och VTI (har gjort uppdelning av fordonen så att de passar i COPERT III-modellerna) använts. För att få ett rättvisande förhållande mellan olika fordonstyper har basen fordonskilometer använts (antal * årlig medelkörsträcka). När dessa förhållande är kända kan viktade emissionsfaktorer beräknas. (exempelvis för personbilar så består flottan av en rad olika bilar av olika typer och årsmodeller. Först sorteras de alltså efter hur många fordonskilometer respektive fordonstyp kört totalt. Sedan viktas resultaten så att man får ett typiska värden för en personbil. Detta görs också för bussar, lastbilar, mopeder och motorcyklar) 1.2 Emissionsfaktorer färja För att uppskatta färjans avgasutsläpp har utgångspunkten varit färjans bränsleförbrukning. Genom att man även känner till motorernas specifika bränsleförbrukning (g/kwh) kan energiåtgången för en överfart beräknas (kwh). De specifika utsläppen av respektive avgaskomponent beräknas sedan utifrån certifieringsdata. 1.3 Förenklingar Vid beräkning av emissionsfaktorer kan hänsyn tas till ett stort antal parametrar. I detta arbete har en del förenklingar gjorts. Nedan anges exempel på förenklingar som gjorts. Programmet är så uppbyggt att det går att lägga till dessa block vid senare tillfälle om så önskas. Bedömningen är dock att programmet fyller sitt syfte att grovt uppskatta avgasutsläpp och bränsleförbrukning även utan dessa block. Bilars avgasemissioner försämras med tiden. Ingen hänsyn har tagits för eventuella försämringsfaktorer. (denna försumning leder till att vägtrafikens emissioner i programmet underskattas något) Utomhustemperatur. Emissioner påverkas av temperaturen. Exempelvis ökar avdunstning av bränsle med ökad temperatur och kallstartemissionerna ökar vid lägre temperatur. Bränslekvalitet. Emissioner påverkas av bränsleval. Här antas att dieselfordon körs på miljöklass 1 diesel (MK1) och att bensinbilar körs på svensk bensinkvalitet. Lastfaktorer för tunga fordon. Ingen hänsyn har tagits till eventuella variationer av lastfaktorn (lätt respektive tung last). 9

1.4 Förklaringar till beräkningsprogrammet När man ska använda programmet börjar man med att ta fram fliken Indata Analys. I de gröna fälten anges indata och i de blå fälten presenteras resultaten. Övriga flikar innehåller mellanberäkningsdata vilka fungerar som indata till Indata Analys -fliken. 1.4.1 Indata Fordonsdata Här ska man ange fördelningen av fordon på aktuell färja. Viktigt är att se till att summan blir 100. Längden för fordonstyperna skall ses som ett genomsnittsvärde och inkluderar avståndet till framförvarande fordon. Beror alltså på hur tätt fordonen packas på färjan. Transportdata Sträckorna anges för de olika sträckorna. Om A och B är färjelägret blir V1 och V2 noll. Hastigheten skall anges som en genomsnittshastighet för sträckan. Väntetiden anges tiden från ankomst till färjelägret till dess man kört ombord på färjan. Då fordonet står still antas att motorerna stängs av. Korta motoravstängningar bedöms inte påverka emissionsbilden nämnvärt. (som exempel kan nämnas att i den amerikanska körcykeln FTP-75 finns en 10-minuters motoravstängning inbakad i körcykeln. Detta stopp har oftast mycket liten påverkan på avgasemissionerna). Färjedata Med lastkapacitet menas den totala vägsträcka som finns tillgänglig ombord. Beläggning skall anges som ett snittvärde över ett helt dygn Bränsleåtgången anges per dygn CRT-filtens effektivitet anges utifrån data erhållna av leverantören eller från mätvärden. Specifika utsläpp och förbrukning anges utifrån data erhållna av motorleverantören. 10

1.4.2 Resultat De viktigaste resultaten anges i markerat område. Här framgår de totala resultaten för färjeleden och för den alternativa vägen. Andra resultat är delresultat. 11

1.4.3 Fordonsdataflikar I denna flik beräknas och viktas emissionskomponenterna för respektive fordonstyp. Indata till denna flik är fördelningen mellan fordon (som anges i fliken Indata Analys) samt genomsnittshastigheten. Ut från dessa beräkningar (skickas tillbaka till fliken Indata Analys ) är viktade emissionsdata för ett typiskt fordon, se inringat område längst ner. I fliken framgår också hur fördelningen ser ut i olika kategorier (personbilar, lätta- och tunga lastbilar, bussar, mopeder och MC). 12

2 REFERENSER Emissions from transports in Sweden, TFK Report 2003:5E COPERT III, Computer programme to calculate emissions from road transport, Technical report No 50. COPERT III, Computer programme to calculate emissions from road transport, Technical report No 49 COPERT III EMV, jämförande beräkningar, VTI-notat 44-2002 Svenska indatafiler till COPERT III (2000 och prognos för år 2010), VTI SIKA- statistik angående körsträckor för olika fordon sorterat efter årsmodell. Muntliga samtal med Ulf Hammarström på VTI. 13

Huvudkontor / Head office Floragatan 10 B SE-114 31 STOCKHOLM Tel +46 (0) 8-545 168 00 Fax +46 (0) 8-411 14 43 E-Post: eco@ecotraffic.se Dämmet 18 SE-442 93 LERUM Tel +46 (0) 302-213 51 Fax +46 (0) 302-213 51 E-Post: eco@ecotraffic.se Ecotraffic Norge AS Inkognitogate 28 b N-0256 OSLO Tel +47-22 54 92 54 Fax +47-22 54 92 55 E-Post: ecotraffic.norge@ecotraffic.no Ecotraffic Philadelphia 916 Washington Lane Rydal, PA 19046 USA Tel +1-215-481-9753 E-Post: ecotraffic.usa@juno.com www.ecotraffic.se 14