Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och fritid 16 Hälsa 24 Relationer 27 Referenslitteratur 31 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 3

INTRODUKTION Landstinget Sörmland arbetar för att erbjuda breda och mångsidiga kunskapsunderlag om sörmlänningarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Barns och ungas hälsa kartläggs bland annat genom enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen genomförs i skolan och innefattar årskurserna 5, 7 och 9 i grundskolan, årskurs 2 på gymnasiet och årskurs 7 och uppåt i särskolan. Varje barn har rätt till social trygghet, skälig levnadsstandard och att nå bästa möjliga hälsa. Hälsan och skolan är tätt sammanlänkade. Arbetsmiljön påverkar elever och personal direkt och i det långa perspektivet är utbildning en skyddsfaktor för god hälsa, goda livsvillkor och goda levnadsvanor (Bremberg & Eriksson 2010). Hela samhället har mycket att vinna på att alla barn och unga går hela grundskolan och avslutar den med tillräckligt goda betyg för att komma in på och klara gymnasiet. Denna första rapport från Liv & Hälsa ung om eleverna i årskurs 5 fokuserar på frågor med en koppling till hälsa och lärande. Här beskrivs några aspekter av elevernas uppfattning av skolmiljön, deras hälsa, fritidsaktiviteter, levnadsvanor och relationer till föräldrar och vänner. Resultaten presenteras på länsnivå. Rapporten är skriven för dig som arbetar med eller för barn i grundskolan. Verksamhetsområden som berörs direkt eller indirekt är skola, kultur och fritid, bibliotek, stadsplanering och arbete med normkritik och för goda sociala klimat. Resultaten kan också vara intressanta för dig som arbetar inom socialtjänsten, primärvården, habiliteringen eller psykiatrin. Malin Udén och Susann Ericsson Statistikstöd: Anna Ekholm Landstinget Sörmland Enheten för hållbar utveckling November 2015 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 5

BAKGRUND Genomförande I februari och mars 2014 genomförde Landstinget Sörmland, i samarbete med länets kommuner, för femte gången undersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen är en anonym tvärsnittsstudie. Den riktade sig till alla elever i Sörmland i årskurserna 5, 7 och 9 på grundskolan och andra året på gymnasiet samt särskolan årskurs 7-9 och gymnasiet. Eleverna besvarade ett frågeformulär som för årskurs 5 innehöll 45 frågor om livsvillkor, hälsa och levnadsvanor. Undersökningen genomfördes av skolpersonal på lektionstid. Med frågeformulären följde instruktioner och ett brev att läsa upp för eleverna. I brevet betonades vikten av att inte skriva namn på formuläret samt att undersökningen var frivillig. När eleverna fyllt i formuläret fick de ett omärkt kuvert att lägga den i för att behålla anonymiteten. Det fanns vid genomförandet 105 skolor i länet med grundskoleelever i årskurs 5. Av dessa deltog 91 i undersökningen. På dessa 91 skolor gick totalt 2 709 elever och 2 527 av dessa besvarade frågeformuläret, vilket motsvarar 93 procent. Sett till alla 105 skolor i länet svarade 80 procent av eleverna. För mer information om undersökningen se landstingets hemsida, www.landstingetsormland.se/lhu. De svarande elevernas bakgrund har jämförts med registerdata (SCB 2014; SCB 2015a; SCB 2015b). Jämförelsen visar att det finns ett bortfall bland elever med utländsk bakgrund. Två möjliga förklaringar är att två stora skolor med engelsktalande profil tackade nej till undersökningen samt att elever som inte har svenska som modersmål har svårare att besvara enkäten. 6 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Några kännetecken för elever i årskurs 5 Barn i årskurs 5 är mellan tio och tolv år. De lever i en tid mellan barndom och tonår och börjar öva på att vara vuxna, samtidigt som de kroppsligt och känslomässigt i första hand är barn. Många blir lite oroligare i kropp och själ och de börjar förstå att livet är komplext. Eventuella kvarvarande tankar om att vuxna alltid kan allt och gör rätt försvinner. Det är inte ovanligt att barn i den här åldern känner stort engagemang och oro kring frågor som klimatförändringar eller krig. Denna period i livet kan också utmärkas av ett växande intresse för kompisar och sociala normer. Det är vanligt med konflikter, samtidigt som målet med tillvaron inte sällan är att vara populär och omtyckt. Det blir också vanligare att sugas upp av ett särskilt intresse som präglar både skoltid och fritid (www.1177.se). Inför denna rapport frågade vi några lärare vad de tycker är utmärkande för femmorna som elever. Lärarna underströk att det inte finns någon mall som passar alla, men däremot några drag som är lite vanligare eller dyker upp under denna period. Lärarna menade att det ofta finns en stor lust att lära i denna ålder. Tillsammans med den ökande förståelsen för livets komplexitet blir det nu lättare att resonera och reflektera kring läroämnen och tillvaron i skolan. Många elever blir medvetna om hur de själva kan påverka sitt och andras liv. De kan också lättare skilja på då och nu och se att människor förändras. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 7

Perspektiv på resultaten Olika åldrar kännetecknas av lite olika sätt att besvara en enkät. Generellt är barn i elvaårsåldern hjälpsamma, noggranna och ganska bokstavliga läsare. Många vill gärna svara på de frågor som ställs, även när de inte riktigt kan. I jämförelse med äldre personer har barn i den här åldern svårt att uppskatta hur vanligt något är, och beskriver främst hur det var igår eller förra veckan (Scheffer & Björneskog 2013). För många förändras sättet att tänka påtagligt mellan årskurs 5 och 7. Därför går det inte att utan förbehåll göra jämförelser med äldre ungdomar. Generellt blir resultatet som mest användbart när det är möjligt att titta på flera liknande frågor samtidigt och se om de pekar åt samma eller olika håll. Motstridiga resultat kan tyda på problem i mätningen. Resultaten ger också en bild, individuella svar sammanslagna i grupper. Den är delvis ur elevernas perspektiv, men vi har som undersökningskonstruktörer satt ramarna. I möjligaste mån har vi försökt förklara resultatet och dess betydelse. Men som i alla studier dyker det upp nya och oväntade skillnader och kopplingar. Kanske har du som läsare ibland större förståelse för svaren än vi haft. Av liknande skäl har vi valt att inte framhålla någon fråga som särskilt betydelsefull för skolsituationen. Den bedömningen görs bäst av professionerna i och runt skolan. Resultaten jämförs med andra liknande undersökningar med personer i samma ålder. De viktigaste jämförbara resultaten kommer från Folkhälsomyndighetens enkät Skolbarns hälsovanor 2013/2014, Landstinget Kronobergs skolenkät, SCB:s barn-ulf och Skolverkets Attityder till skolan. Men det är sällan exakt samma frågor använts i de olika undersökningarna. Vi har i första hand plockat upp trender och djupare analyser. För läsbarhetens skull är det endast referenser till andra enkätstudier som visas direkt i texten. För bakgrund och teori se listan i slutet av rapporten. Alla data från Liv & Hälsa ung är på länsnivå. För den som vill studera resultaten på kommunnivå finns sedan tidigare Kommunprofilerna med vissa resultat tillgängliga via www.landstingetsormland.se/lhu. 8 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

I KORTHET De flesta som svarat på undersökningen trivs i skolan, men fyra procent trivs sällan. Det är bland annat fler som trivs bland dem som upplever arbetsro, får hjälp av läraren, och oftast har någon att umgås med på rasterna. Vi vet från andra undersökningar att andelen elever som trivs i skolan ökar över tid, samt att de som trivs oftare upplever arbetsmiljön som god och oftare har en god psykisk hälsa. En av fem uppger att de oftast upplever arbetsro och kan få hjälp när det behövs. Det är framför allt bristen på arbetsro som gör andelen låg. Andra undersökningar visar att arbetsro hänger samman med en känsla av trygghet och frånvaro av kränkningar. Det är också sedan tidigare känt att arbetsmiljön kan uppfattas ganska olika av skolpersonal, elever och föräldrar. En tredjedel av femteklassarna uppger att de ofta får vara med och bestämma på sin skola, medan en femtedel sällan får det. Delaktighet hos eleverna kan bidra med positiva effekter på skolarbetet genom ett förbättrat socialt klimat och förutsättningar för individuell anpassning i undervisningen. Det finns slutligen en liten grupp elever som helt saknar både arbetsro, delaktighet och hjälp. Våra levnadsvanor har betydelse för hur vi mår och de påverkas många gånger av de traditioner och den kultur som finns inom familjen. De levnadsvanor vi skaffar oss i unga år tar vi ofta med oss in i vuxenlivet. Ibland är slumpen eller okunskapen avgörande för vilka levnadsvanor en individ har, samtidigt som sociala och ekonomiska villkor begränsar möjlighet att helt välja. I Liv & Hälsa ung ställs bland annat frågor om elevernas frukostvanor, läskkonsumtion och läggtider. Hur barn trivs i och klarar skolan beror också på deras situation i hemmet och på fritiden. Majoriteten av de som besvarat denna enkät har oftast roligt på fritiden. Tre av fem flickor och nästan hälften av pojkarna läser böcker eller tidningar minst några dagar i veckan, vilket är positivt för läsförmågan. En internationell mätning visar dock att gruppen som läser mycket minskar över tid. Hälften av de som svarat på enkäten gick eller cyklade till skolan den dagen de besvarade enkäten. Det är stora skillnader mellan kommunerna i länet. 60 procent uppger att de tränar i en klubb eller förening minst några gånger i veckan. Drygt en av fem gör det sällan eller aldrig. Nationella uppföljningar visar att den totala mängden tid i rörelse minskar bland barn. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 9

I undersökningen ställer vi frågor som rör individens hälsa. Upplevelsen av hälsa och vad människor anser vara ett bra liv är individuell, samtidigt visar studier gjorda på vuxna att självskattad hälsa har ett starkt samband med framtida sjuklighet. Hälsan under skolåren har betydelse för elevens skolresultat. Majoriteten av eleverna i årskurs 5 uppger att de mår mycket bra eller ganska bra och skillnaden mellan könen är små. Psykisk ohälsa kan mätas på olika sätt och består bland annat av subjektivt upplevda och självrapporterade besvär. Nationella studier visar på en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga det senaste decenniet. I undersökningen ställer vi frågor som rör den psykiska hälsan: hur ofta de känt sig ledsna, glada och arga. Fler än nio av tio säger att de för det mesta eller ganska ofta är glada och knappt två av tio är ganska ofta eller för det mesta arga. Elever i årskurs 5 är i en period av livet där relationer börjar spela mycket stor roll för välmåendet och möjligheterna att koncentrera sig på skolarbetet. I skolan har de flesta någon att umgås med, men 14 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna har det ibland eller sällan. Vidare har de flesta både en vuxen och vän att prata med om det som är viktigt. En fråga är dock om de som saknar en vuxen att prata med har förutsättningar att klara utmaningar i skolarbetet (och livet i övrigt). Nästan alla som svarat på enkäten uppfattar det som att deras föräldrar tycker att det är viktigt med skolarbetet. De barn som inte vet vad föräldrarna tycker har oftare en negativ upplevelse av skolan. 12 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna uppger att de blivit utsatta för mobbning någon gång under terminen. Detta är vanligast i årskurs 5 och sjunker ju äldre eleverna är som tillfrågas. 4 procent av eleverna uppger att de blir utsatta en gång i veckan eller oftare och den andelen minskar inte lika tydligt när eleverna blir äldre. Alla resultat kan också delas upp utifrån elevernas bakgrund: om de bor med en eller två föräldrar samt föräldrarnas sysselsättning. Skillnaderna är ofta små men ständigt närvarande. Minst påtagliga är de i frågor som rör skolarbetet. Livssituationen verkar genomgående vara mer positiv för personer som bor med båda sina föräldrar, eller vars båda föräldrar arbetar eller studerar. Samtidigt finns det flera tekniska orsaker till att det är svårt att studera socioekonomiska skillnader i den här undersökningen, därför väljer vi att inte fokusera på de exakta andelarna. Men de förhållanden som resultaten pekar mot är väl kända från andra studier. 1 1 För den som är intresserad se till exempel Socialstyrelsens Social rapport 2010, Hellre rik och frisk av Mörk, Sjögren & Svaleryd och Barn i Malmö av Marie Köhler. 10 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Även en individs kön har en koppling till skolresultaten. Statistik från Skolverket visar att flickor oftare än pojkar får godkända och höga betyg. I denna undersökning syns inga skillnader mellan flickornas och pojkarnas uppfattning av skolmiljön. Däremot verkar fler flickor ha en vuxen att prata med om sådant som är viktigt, samtidigt som fler blivit utsatta för mobbning. När det gäller fritidsaktiviteter som kan stärka skolgången tycks det vara något vanligare att pojkar sysslar med organiserad idrott, medan det är vanligare att flickor läser. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 11

ARBETSMILJÖN I SKOLAN Barns och ungas hälsa är tätt kopplad till deras upplevelse av arbetsmiljön och arbetsuppgifterna i skolan. Sambandet mellan hälsa och utbildning består genom hela livet. Undersökningen Liv & Hälsa ung innehåller därför alltid ett antal frågor om skolan. Årskurs 5 fick frågor om arbetsron, stödet från lärarna, delaktigheten och trivseln. Det ställdes även frågor om det sociala klimatet, men de resultaten redovisas under avsnittet relationer. För skolelever brukar trivsel sammankopplas med arbetsmiljön, det allmänna välbefinnandet och den psykiska hälsan. Arbetsron är tätt kopplad till känslan av trygghet och frånvaro av kränkningar i skolan. Delaktighet kan stärka en elevs engagemang och ansvarstagande för skolmiljön och värdegrunden som helhet. Det är även en förutsättning för att pedagogerna ska kunna ge stöd efter behov, genom delaktigheten synliggörs elevers kunskap och förutsättningar. Tabell 1. Arbetsmiljön i skolan. Trivs du i skolan? Får du den hjälp du behöver i skolan? Är det arbetsro på lektionerna? Får eleverna vara med och bestämma på din skola? Flickor (%) Pojkar (%) Ja, oftast 69 71 Ja, ibland 27 25 Nej, sällan 4 4 Ja, oftast 71 70 Ja, ibland 26 26 Nej, sällan 4 3 Ja, oftast 24 23 Ja, ibland 60 63 Nej, sällan 16 14 Ja, oftast 30 30 Ja, ibland 51 50 Nej, sällan 18 21 Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014. På grund av avrundningar blir summan inte alltid 100 procent. Som vi ser i tabell 1 trivs de flesta för det mesta i skolan. Sju av tio gör det oftast, tre av tio ibland eller sällan. 12 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Trivsel i skolan kan kopplas till flera andra områden i frågeformuläret. Det är fler än genomsnittet som trivs bland dem som har arbetsro, oftast får hjälp samt får vara med och bestämma på skolan. Även om det finns någon att umgås med på rasten eller inte har det en tydlig koppling till skoltrivseln. Det är också mindre vanligt att trivas i skolan bland de som bor med en ensamstående förälder eller en förälder som är arbetslös eller sjukskriven. Det finns även en koppling till hur eleven mår: bland de som mår bra trivs 72 procent oftast, bland de som inte mår bra trivs 16 procent oftast. På nationell nivå har andelen elever som trivs bra i skolan ökat kontinuerligt sedan åttiotalet (Folkhälsomyndigheten 2014). Bland äldre elever i Sörmland är trenden bland flickor dock inte lika tydlig de senaste tio åren. Några som svarat har valt att beskriva vad som behöver förändras för att de ska kunna trivas bättre i skolan. De tar upp saker som att inte tycka om sin lärare, att lärarna är orättvisa eller att det är tråkigt. Några föreslår förbättringar i arbetsmiljön som bättre stolar, mer arbetsro och bättre hygien i duschar och på toaletter. En handfull elever har valt att kommentera skolmaten och önskar godare mat och bättre hygien i köket. De som trivs beskriver det oftast kortfattat som att deras skola är bra eller bäst. Knappt en av fyra uppger att det oftast är arbetsro. Generellt brukar flickor uppleva mer problem med arbetsron än pojkar (Skolverket 2013c), men i denna undersökning finns inga tydliga skillnader mellan könen. Det är i sammanhanget intressant att vuxna i skolan generellt brukar ha en mer positiv bild av studieron än elever (Skolverket 2013c). Nivåerna av arbetsro är något lägre än i nationella undersökningar (Skolverket u.å.; SCB 2015c). Det går inte att säga om det beror på olikheter i enkäterna eller om det är en spegling av den faktiska situationen. Sju av tio uppger att de oftast får hjälp när det behövs. En liten grupp, 3 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna, känner dock att de sällan får det stöd de behöver. Det är mindre vanligt att uppleva stöd i skolan bland de som inte vet om deras föräldrar tycker att det är viktigt att de sköter skolarbetet. Det är också mindre vanligt att uppleva stöd bland de som har minst en arbetslös eller sjukskriven förälder. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 13

Eleverna i Sörmland verkar få ungefär lika mycket hjälp i skolan som i landet i genomsnitt (SKL 2014; Skolverket u.å.). Skolverkets (2013c) undersökning Attityder till skolan visar samtidigt att en ökande andel lärare upplever att de inte kan ge det stöd som behövs. Tillgången till stöd är ytterligare en fråga där uppfattningen kan skilja ganska mycket mellan lärare, elever och föräldrar. En sammanslagning av frågorna om hjälp i skolan och arbetsro visar att 21 procent oftast får hjälp när de behöver det och oftast upplever arbetsro. Det är 30 procent som uppger att de ofta får vara med och bestämma på sin skola. Hälften får bestämma ibland medan 20 procent sällan får det. Som i Skolverkets (u.å.) nationella undersökning är det vanligare att elever med utländsk bakgrund upplever medbestämmande, varför vet vi inte. Där framgår också att andelen som upplever delaktighet ökar. I Liv & Hälsa ung årskurs 5 gavs också möjligheten att fritt beskriva vad eleverna får vara med och påverka. 70 procent av eleverna svarade, bland svaren fanns drygt 1 300 exempel 2 : Figur 1. Elevernas exempel på vad de får vara med och bestämma om på skolan 100% 7% 7% 19% 21% 22% Hur det ska vara Arbetsmiljön och trivselregler Maten Skolarbetet Den fysiska miljön 0% 23% Roliga timmen och andra lekfulla aktiviteter Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014. Observera att det var möjligt att ge flera olika alternativ. 2 En stor andel av eleverna tolkade frågan som hur mycket eller på vilket sätt får du vara med och bestämma. Deras svar gick inte att kategorisera på det vis som gjorts i figur 1. 14 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

De största kategorierna var roliga/fria aktiviteter, utformningen av den fysiska miljön, skolarbetet och maten. Gruppen hur det ska vara består av svar som är formulerade på just det sättet och därför inte går att kategorisera mer konkret. Skolinspektionen upptäcker brister i elevinflytande på var tredje granskad skola. De menar att när elever kan påverka är det sällan delaktigheten rör de frågor som är viktigast för skolans uppdrag, så som undervisningen och den sociala miljön (Skolinspektionen 2014). Även här är svaren som rör undervisningen och sociala miljön i minoritet. Men det finns undersökningar som ger motsatta resultat, till exempel Skolverkets attitydmätningar (u.å.). Frågan om delaktighet verkar vara svår att undersöka genom enstaka enkätfrågor. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 15

FAMILJ OCH FRITID Barns möjlighet att lära och trivas i skolan påverkas av vad de får med sig från hemmet. I det här avsnittet presenteras resultat om föräldrarnas bakgrund samt elevernas boende, kost, sömn och fritidsaktiviteter. Elevsammansättningen Alla barn ska enligt skollagen ges möjlighet att klara skolarbetet. Men idag påverkar föräldrarnas resurser ungas möjlighet att slutföra grundskolan och att göra det med goda betyg. Utbildningsnivån är den resurs som har tydligast koppling till skolresultatet, men få elever i årskurs 5 vet vilket utbildning föräldrarna har. Liv & Hälsa ung ger istället information om föräldrars sysselsättning och med vilka vuxna de som svarat på enkäten bor med. Sysselsättningen är kopplad till utbildningsnivån - ju högre utbildning, desto större sannolikhet att ha ett arbete. Sysselsättningen påverkar också inkomsten vilken i sig kan påverka möjligheten att klara skolan. Barn vars föräldrar går på långvarigt försörjningsstöd är den grupp där lägst andel når gymnasiebehörighet. Forskning visar vidare att barn som inte växer upp hos sina föräldrar i betydligt högre grad än andra misslyckas i skolan, om inte särskilt fokus läggs på skolgången. Tabell 2. Boendesituation och föräldrars sysselsättning. Andel (%) Bor med båda föräldrarna som arbetar/studerar 73 en är arbetslös/sjukskriven 12 båda är arbetslösa/ sjukskrivna 2 Bor med en förälder som arbetar 11 Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014 som är arbetslös/sjukskriven 2 Summa 100 Det är 73 procent som svarat att de bor med båda föräldrarna, och att båda föräldrarna arbetar eller studerar (detta inkluderar både sammanboende och ej sammanboende föräldrar). I 12 procent av hushållen är en förälder arbetslös. Det är 13 procent av barnen som bor med en ensamstående förälder, i 2 procent av dessa hushåll är den föräldern arbetslös. Totalt bor 4 procent av barnen i hushåll där ingen förälder arbetar eller studerar. Utöver det som presenterats i tabell 2 är det 33 barn som inte bor med någon av sina föräldrar. 16 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

I jämförelse med hela länet saknas vissa grupper, såsom barn i skolhem och det tidigare nämnda bortfallet bland personer med utländsk bakgrund. Det saknas också uppgifter om vuxna som barnet bor med men som inte är barnets föräldrar. Mat och sömn Barns och ungas levnadsvanor har betydelse för hur deras kropp, hälsa och tankeförmåga utvecklas. Barnets levnadsvanor påverkas av de traditioner och den kultur som finns inom familjen och varierar med föräldrarnas ekonomiska villkor. Flera av de levnadsvanor vi skaffar oss i unga år tar vi dessutom med in i vuxenlivet. Det är inte en slump eller okunskap som i första hand avgör vilka levnadsvanor en individ har utan sociala och ekonomiska villkor begränsar möjligheter att välja. I Liv & Hälsa ung ställer vi bland annat frågor om läggtider, läskkonsumtion, frukost- och träningsvanor. Tabell 3. Mat och sömn. Ungefär hur dags gick du och la dig i går kväll? Hur ofta äter du frukost? Hur ofta dricker du läsk? Flickor (%) Pojkar (%) Senast klockan nio 52 49 Mellan kockan halv tio och tio 37 35 Efter klockan tio 11 15 Varje dag 84 85 Flera gånger i veckan 12 12 Sällan eller aldrig 4 3 Varje dag 6 8 Flera gånger i veckan 7 13 En eller två ggr/vecka 64 64 Sällan eller aldrig 23 16 Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014. På grund av avrundningar blir summan inte alltid 100 procent. Sömnen är viktig för att kroppen ska få möjlighet till vila och återhämtning. Barn i tio- till tolvårsåldern behöver sova ca 10 timmar per natt. För lite sömn hos barn och ungdomar påverkar deras koncentrationsförmåga och minne vilket gör att de kan få svårare att lära sig nya saker. De kan också ha lättare för att bli irriterade, rastlösa och ledsna (www.1177.se). Resultat från Liv & Hälsa ung 2014 visar att de flesta i årskurs 5 går och lägger sig halv tio eller tidigare. Det är något fler pojkar än flickor som lägger sig efter tio. Läggtiden påverkar sovtiden och behöver Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 17

anpassas efter när barnet behöver vakna på morgonen. För barn som är i tio till tolv årsåldern (sker tidigare hos vissa) kan det börja visa sig om det är en morgoneller kvällsmänniska. Det som kännetecknar morgonmänniskor är att de somnar tidigt och kommer upp tidigt, dessa individer har ofta lättare att anpassa sig till skolan. Mer utpräglade så kallade kvällsmänniskor, blir piggare framåt kvällen. De somnar ofta sent och har svårt att komma upp på morgonen och kan ha svårare att anpassa sig till skolan. Det kan finnas flera anledningar till att en person inte kan komma till ro och somna på kvällen. Det kan till exempel handla om intryck från dagen som kommer upp till ytan och börjar bearbetas vid sänggående. Andra undersökningar har visat på att det är vanligare att barn som inte tycker att det brukar vara lugnt i klassrummet, har svårt att somna på kvällen (SCB 2012b). Även aktiviteter som utövas sent på kvällen nära läggtiden, kan göra det svårt att komma till ro. Kanske kan sena läggtider också kopplas samman med dagens tekniksamhälle där tillgången till Internet, dataspel och TV gjort att den vakna tiden hos ungdomar ökat, då dessa medier är tillgängliga dygnet runt. Barns och ungas matvanor är ofta relaterade till familjens sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden. Tillgänglighet, utbud och marknadsföring av olika livsmedel är andra faktorer som påverkar matvanorna. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället, där alla aktörer drar åt samma håll och mot ett gemensamt mål. Totalt har 2 464 elever i årskurs 5 svarat på frågan om hur ofta de äter frukost. Resultatet visar på att drygt åtta av tio äter frukost varje dag. Skillnaderna är mycket små mellan könen men det är vanligare att de med svensk bakgrund, jämfört med de med utländsk bakgrund, äter frukost varje dag. Det är också vanligare att de som tränar idrott i en förening eller klubb några dagar i veckan, äter frukost varje dag, jämfört med de som sällan eller aldrig tränar idrott organiserad form. 18 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Figur 2. Andel som äter frukost varje dag fördelat på när de går och lägger sig. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Äter frukost varje dag Går och lägger sig senast nio Går och lägger sig mellan halv tio och tio Går och lägger sig efter tio Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014 En av frukostens största fiender är tidsbrist och stress. Det är lätt att ligga kvar i sängen när antalet sovtimmar blivit få. Därför kan sov- och läggtiden påverka om barnet äter frukost eller inte. Det finns ett samband mellan hur ofta barnet äter frukost och vid vilken tid de går och lägger sig. Barn som lägger sig före klockan tio äter oftare frukost varje dag jämfört med barn som lägger sig efter klockan tio. För att en elev ska orka med skolarbetet är frukosten viktig. Den som hoppar över frukosten blir lättare irriterad och risken att bli hungrig innan lunchen ökar. Detta kan leda till att eleven får svårare att koncentrera sig på skolarbetet och istället gör saker som påverkar arbetsmiljön i klassrumet negativt. I Liv & Hälsa ung 2014 ser vi att andelen som äter frukost minst fyra dagar i veckan minskar med stigande ålder. Samtidigt blir skillnaderna mellan könen större, fler pojkar än flickor äter frukost minst fyra dagar i veckan. Sett till frukostens innehåll och kvalitet äter dock flickor oftare en bättre frukost jämfört med pojkar (Hallström 2010). Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 19

Figur 3. Andel som dricker läsk varje dag fördelat på hur ofta de äter frukost. 50% 40% 30% 20% 10% Äter frukost varje dag Äter frukost några gånger i veckan Äter sällan eller aldrig frukost 0% Dricker läsk dagligen Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014 Det finns ett samband mellan hur ofta en elev äter frukost och konsumtionen av läsk. Bland de som äter frukost varje dag dricker drygt fem procent läsk dagligen, hos dem som sällan eller aldrig äter frukost dricker drygt 18 procent läsk varje dag. Vi ser samma mönster i årskurs 7. Ett annat samband vi kan se är att de som äter frukost varje dag oftare äter frukt och grönt jämfört med dem som sällan eller aldrig äter frukost. Skolan har en central roll när det gäller upplysning om kost och hälsa. I den svenska skollagen finns det krav på att måltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga. I dag serverar flera skolor i Sörmland frukost. I kartläggningen, Det hälsofrämjande perspektivet, vid länets högstadieskolor uppgav 13 av 35 skolor (37 %) att de serverade frukost till eleverna. Strukturer för skolornas frukostservering ser dock olika ut. Argument för flera av de skolor som serverar frukost är bland annat att det ökar elevernas prestation och koncentrationsförmåga och på så sätt också motverkar socioekonomiska ojämlikheter. 20 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Fritid och rörelse Fritiden är en plats där barn och unga kan hämta kraft. Det kan finnas utrymme att göra det man vill istället för det man måste. De fritidsaktiviteter som tydligast har visats ha en positiv inverkan på skolgången är de som är organiserade och skolliknande. De som har en målsättning och vuxen ledning. Störst långsiktig nytta av organiserad fritid har de unga som har svårt att passa in i skolan, eller har det svårt hemma. Samtidigt är den gruppen svårast att få intresserad av den typen av aktiviteter. Utifrån detta har vi valt att fråga eleverna om de har roligt, läser och är fysiskt aktiva på sin fritid. Tabell 4. Fritid och fysisk aktivitet. Har du roligt på din fritid? Hur ofta läser du böcker eller tidningar på din fritid? Flickor (%) Pojkar (%) Ja, oftast 86 88 Ja, ibland 13 11 Nej, sällan 0 1 I stort sett varje dag 23 17 Flera gånger i veckan 37 29 Flera gånger i månaden 21 22 Sällan eller aldrig 18 32 Hur tog du dig till skolan idag? Gick eller cyklade 56 55 Hur ofta brukar du träna idrott i klubb eller förening? Några dagar i veckan eller oftare 57 63 En dag i veckan 21 14 Sällan eller aldrig 22 23 Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014. På grund av avrundningar blir summan inte alltid 100 procent. Majoriteten av de som svarat uppger att de oftast har roligt på sin fritid. Drygt en av tio har roligt ibland, medan ett fåtal sällan har roligt. Den grupp som ibland eller sällan har roligt på fritiden karaktäriseras av att något fler bor med en ensamstående förälder, eller har minst en arbetslös eller sjukskriven förälder. Den grupp som ofta har roligt karaktäriseras av att fler har en god hälsa och ofta är med kompisar efter skolan. Dessutom finns en liten men tydlig koppling mellan att ha roligt på fritiden och delta i organiserad idrott. Att läsa hemma och ofta är positivt för läsförmågan. I elvaårsåldern har många kommit så långt i sin läsning att böcker kan vara en intressant fritids- Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 21

sysselsättning. I den här undersökningen svarar 60 procent av flickorna och 46 procent av pojkarna att de läser böcker eller tidningar på fritiden minst några dagar i veckan. Socioekonomiska skillnader har observerats i andra studier (Skolverket 2012). I den här undersökningen finns den största skillnaden mellan barn som bor hos båda sina föräldrar och barn som bor med en ensamstående förälder. Det är vanligare att läsa bland dem som bor med båda föräldrarna. Det tycks vara lika vanligt att läsa i Sörmland som nationella mätningar visar (SCB 2015c). En internationell studie visar att andelen unga med god läsförståelse och som läser mycket minskar över tid. Minskningen är särskilt uttalad hos flickor. Det finns även en allt större grupp unga som aldrig riktigt utvecklas i sin läsning, och här är ökningen störst bland pojkar. Möjliga förklaringar som förts fram är nya fritidsintressen (spel och internet) som konkurrerar ut läsningen, samt att förändringar i skolan så som ökad segregering och utökat elevansvar medfört en försämring i lärarnas förmåga att lära ut läsning. Den fysiska aktivitetens inverkan på skolresultaten lyfts ofta fram i forum där skolprestationer diskuteras. Den forskning som finns är dock spretig och visar ibland på positiva effekter och ibland inga effekter. Eftersom det är ett i sammanhanget ofta diskuterat ämne väljer vi att presentera de resultat som beskriver tiden i rörelse. Vi har frågat om deltagande i organiserade aktiviteter samt vardagsaktivitet i form av promenad eller cykel till skolan. I tabell 4 visas att strax över hälften gick eller cyklade till skolan den dagen de besvarade enkäten. Det var lite mindre vanligt att cykla eller gå bland de vars båda föräldrar arbetar eller studerar. I den här undersökningen finns dock de största skillnaderna mellan kommunerna med som mest 78 procent och som minst 40 procent kanske är det geografiska förutsättningar som påverkar i störst utsträckning. Runt 60 procent uppger att de tränar minst några gånger i veckan, 13 procent tränar varje dag. Nivåerna är jämförbara med resultat från den nationella undersökningen barn-ulf (SCB 2015c). Det är något fler pojkar än flickor som uppger att de tränar ofta. Det är också vanligare att träna ofta om båda föräldrarna arbetar eller studerar, eller om eleven bor hos båda sina föräldrar. Minst vanligt att träna är det i den lilla grupp som inte bor hos någon av sina föräldrar. Den spontana fysiska aktiviteten är svår att mäta i den här typen av undersökningar, varför det tyvärr inte går att få en helhetsbild av tiden i rörelse. De nationella data 22 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

som finns pekar dock på att den organiserade träningen ökar, medan spontan lek och idrott minskar, vilket gör att även den totala tiden för rörelse minskar (Folkhälsomyndigheten 2014). Detta har allt mer kommit att ses som ett problem mot bakgrund av nyare forskning som tyder på att återkommande rörelse är viktigare för hälsan än hård träning vid enstaka tillfällen. Detta avsnitt avslutas med figur 4 som illustrerar i vilken utsträckning olika frågor samvarierar. Här visas skillnaderna mellan de svarsalternativ som stod längst ifrån varandra, utom för hälsa där inte så bra och dåligt slagits ihop eftersom inte så bra valts av ett fåtal. Figur 4. Andel som oftast har roligt på fritiden, fördelat på mående, umgänge och träning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mår inte så bra eller dåligt Mår mycket bra Är sällan med kompisar på fritiden Är ofta med kompisar på fritiden Tränar sällan eller aldrig i förening Tränar i stort sett varje dag i förening 0% Har oftast roligt på fritiden Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014 I figur 4 syns att det finns en koppling mellan att ha roligt på fritiden och hälsa, kompisar och träning. Men det handlar inte om ett antingen- eller förhållande. Det är fler som har roligt i grupperna som mår mycket bra, ofta är med kompisar och tränar i stort sett varje dag. Men samtidigt är det fortfarande vanligare att ha en rolig fritid än att inte ha det hos dem som sällan är med kompisar. Detsamma gäller för sämre mående och att sällan träna. Vad kopplingen visar är också viktig att reflektera över. Samband är inte detsamma som att det ena orsakat det andra. Att det är vanligare att ha roligt på fritiden bland dem som sysslar med idrott kan bero på att idrott är en särskilt bra aktivitet, men det kan också bero på något bakomliggande. Till exempel att de som får välja sina fritidsaktiviteter har större chans att ha roligt. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 23

HÄLSA Hälsan har generellt sett blivit bättre hos barnen i Sörmland samtidigt som den har varit ojämlikt fördelad mellan olika grupper i befolkningen. Förhållandena under uppväxtåren spelar en viktig roll för såväl den fysiska som psykiska hälsan under hela livet. I Liv & Hälsa ung ställer vi frågor som rör barnens allmänna hälsotillstånd samt frågor om rör psykiska symtom och besvär. Föräldrar och vårdnadshavare har det direkta ansvaret för barnets hälsa och utveckling, men barnets förutsättningar påverkas också av samhällets politik, organisation och struktur. Därför är barns hälsa och välbefinnande av central betydelse för flera delar av samhället. Insatserna för att främja hälsan kan ske på olika arenor där barn tillbringar en stor del av sin tid. Som exempel kan nämnas förskola, skola och fritidsverksamhet. Tabell 5. Hälsa och välmående. Flickor (%) Pojkar (%) Hur tycker du att du mår? Bra eller mycket bra 96 96 Inte så bra/dåligt 4 4 Brukar du ha ont i huvudet? Hur ofta är du glad? Ja, ofta 15 10 För det mesta/ganska ofta 95 95 Inte så ofta/nästan aldrig 5 5 För det mesta/ganska ofta 14 10 Hur ofta är du ledsen? Inte så ofta 61 53 Nästan aldrig 25 38 För det mesta/ganska ofta 18 18 Hur ofta är du arg? Inte så ofta 56 56 Nästan aldrig 27 26 Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014. På grund av avrundningar blir summan inte alltid 100 procent. 24 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Sambandet mellan hälsa, skola och lärande är komplext. En elevs prestation har stor betydelse för hälsan. Omvänt har elevens hälsa stor betydelse för skolprestationer. Studier som bygger på hälsovanor hos elever visar att ungdomar som inte har god hälsa har större svårigheter att få vänner och presterar sämre i skolan, jämfört med dem som har en bra hälsa (Saab & Klinger 2010; Torsheim & Wold 2001). En hälsofrämjande och stödjande skola är betydelsefull i arbetet med att utjämna effekter av socioekonomiska skillnader i hälsa. En hälsofrämjande skola är dessutom en resurs för elevernas hälsoutveckling, välmående och lärande. Det finns olika sätt att mäta hälsan i befolkningen. En viktig faktor för att få veta hur våra unga medborgare mår är att de själva får skatta sin hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd är ett bra mått på hälsan och har hos vuxna visat sig ha ett starkt samband med framtida sjukdom och dödlighet. Frågan om självskattad hälsa är också ett bra komplement till mer specifika frågor som rör olika symtom och sjukdomar. I årskurs 5 svarade 2 471 elever på frågan om hur de mår och drygt 96 procent av dessa svarade att de mår mycket bra eller ganska bra. Skillnaderna mellan könen är små vilket stämmer väl överens med resultaten från undersökningen skolbarns hälsovanor. Men med stigande ålder minskar andelen som mår mycket bra eller ganska bra, samtidigt som skillnaderna i hälsa ökar mellan flickor och pojkar. I årskurs nio säger sju av tio flickor och närmare nio av tio pojkar att de har bra eller mycket bra hälsa. Elevernas hälsa hänger samman med bland annat trivsel och trygghet i skolan. Resultaten från Liv & Hälsa ung 2014 tyder på att det finns ett samband mellan dålig hälsa och att sällan eller aldrig ha någon att vara med på rasterna. Detsamma gäller upplevelsen av arbetsro i klassrummet. De med dålig hälsa upplever i större utsträckning att det saknas arbetsro i klassrummet jämfört med dem som har god hälsa. Den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat under det senaste årtiondet i Sverige. I Liv & Hälsa ung 2014 visar resultaten för elever i årskurs 7 och 9 på en ökad andel som har huvudvärk och ont i magen. Det är också fler som uppger att de känt ängslan eller oro jämfört med tidigare undersökningsår. Besvären ökar med stigande ålder och ökningen är särskilt tydlig bland flickor. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 25

Huvudvärk är ett vanligt hälsoproblemen hos skolbarn. Det är lika vanligt förekommande hos de med svensk som hos de med utländsk bakgrund i årskurs 5. I rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014 visar resultaten på att andelen elvaåringar som har huvudvärk mer än en gång i veckan har legat relativt stabil över tid. Däremot tycks andelen som ofta har huvudvärk öka med stigande ålder och då särskilt hos flickor. Det finns undersökningar där resultaten tyder på att huvudvärk är mer förekommande bland barn som inte tycker att det brukar vara lugnt i klassrummet (SCB 2012b). Orsaken till huvudvärk kan också kopplas samman med inomhusklimatet. I Barnens miljöhälsoenkät från 2011 visar resultatet på att drygt 8 procent av tolvåringarna besväras minst en gång per vecka av huvudvärk, trötthet eller av ögon-,näs- eller luftvägsbesvär orsakade av inomhusmiljön i skolan (Miljöhälsorapport 2013). På frågan som handlar om hur ofta eleverna är ledsna svarar 14 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna att de för det mesta eller ganska ofta är ledsna. Samtidigt uppger majoriteten (95 %) att de för det mesta eller ganska ofta är glada och knappt en femtedel (18 %) uppger att de för det mesta eller ganska ofta är arga. Det är fler flickor än pojkar som är såväl glada som arga. Barn med utländsk bakgrund uppger i något högre utsträckning att de ofta är glada, nästan aldrig är ledsna eller arga jämfört med barn som har svensk bakgrund. 26 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

RELATIONER Lusten att lära hör samman med känslan av hälsa och välbefinnande. För barn i elvaårsåldern är välbefinnande näst intill synonymt med goda relationer. Fungerar inte relationerna blir det svårt att fokusera på skolarbetet. I det här avsnittet följer några aspekter av elvaåringars relationer: tycker deras föräldrar att det är viktigt med skolarbetet, har de kompisar, finns det någon att prata med viktiga saker om och i vilken utsträckning förekommer mobbning? För den typiske elvaåringen går mycket kraft till att passa in i det sociala sammanhanget. Barn i den här åldern kan också ha många funderingar kring existentiella frågor och behöver någon att prata med. Sociala relationer kan vidare hjälpa barn och unga att få balans mellan krav och resurser. Vuxnas viktiga roll i barnets liv består samtidigt som denna utveckling sker. Föräldrar som engagerar sig i skolgången och uppmuntrar barnets insatser har en positiv inverkan på skolresultaten. Tabell 6. Det sociala sammanhanget. Tycker dina föräldrar att det är viktigt att du sköter skolarbetet? Brukar du vara med kompisar på din fritid? Har du någon att vara med på rasterna? Har du någon kompis som du tycker att du kan prata om allt med? Har du någon vuxen som du kan prata med, om sånt som är viktigt för dig? Har du blivit mobbad den här terminen? Flickor (%) Pojkar (%) Ja 96 96 Vet inte 4 3 Nej 0 0 Ja, ofta eller ibland 94 93 Nej, sällan 6 7 Ja, oftast 87 89 Ja, ibland eller Nej, sällan 14 11 Ja 91 86 Nej 8 14 Ja 94 93 Nej 6 7 Ja, någon gång i veckan eller oftare 4 4 Ja, någon gång 12 9 Nej 84 86 Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014. På grund av avrundningar blir summan inte alltid 100 procent. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 27

Nästan alla som svarat uppfattar att deras föräldrar tycker att det är viktigt med skolarbetet. De som inte vet vad föräldrarna tycker har oftare en negativ upplevelse av skolan och det är färre som läser på fritiden. Det är 44 procent som uppger att de ofta är med kompisar på sin fritid och nästan hälften är det ibland. Att sällan vara med kompisar är därmed ovanligt, 6 procent svarade det alternativet. I skolan har 14 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna ibland eller sällan någon att umgås med. Någon att vara med i skolan har en tydligare koppling till hälsotillståndet än någon att umgås med på fritiden. Det är också den relationsfråga som har tydligast koppling till trivsel i skolan. En person har lyft att den känner sig ensam på lektionerna. Detta är ingen situation som frågades efter i enkäten, men som kan vara intressant att reflektera över i sammanhanget. Det är mindre vanligt att umgås med kompisar bland de som har en ensamstående, arbetslös eller sjukskriven förälder. Allra minst vanligt är det bland de som inte bor med sina föräldrar. Att umgänget hänger samman med föräldrarnas situation talar för att det inte alltid handlar om ett val hos eleverna. Det ska dock poängteras att det handlar om små skillnader i både procent och antal. Vi mår bra av att ha någon att tala med om betydelsefulla och svåra saker. Barn är också beroende av vuxnas stöd både i stort och smått. Inte förvånande har möjligheten att prata om problem med sina föräldrar ett starkt samband till god hälsa (Lindén-Boström & Persson 2012 samt analyser av Liv & Hälsa ungs äldre årskurser). Bland de som svarat på enkäten saknar drygt 6 procent någon vuxen att prata med viktiga saker om. Det är 8 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna som saknar en vän att prata om allt med. 2 procent har varken en vuxen eller vän att prata med. Detta är ett av få områden där det finns tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Skillnaderna kommer dock, allt annat lika, att växa när undersökningens deltagare blir äldre. Det är något vanligare att sakna en vuxen att prata med bland de som bor med en ensamstående förälder. Trygghet är en förutsättning för lärande. Mobbning skapar otrygghet som inte ska förekomma i skolan. Effekterna av mobbning kan bli långvariga och är en av de vanligaste anledningarna till att barn hoppar av skolan. Runt 15 procent av dem som svarat på Liv & Hälsa ung i årskurs 5 uppger att de blivit utsatta för mobbning den senaste terminen, majoriteten svarar någon gång medan 4 procent upplever det varje vecka eller dag. Nivåerna är likvärdiga med nationella undersökningar. 28 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

Det är något vanligare att uppleva mobbning bland dem som bor med ensamstående föräldrar och föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna. Jämförelser med äldre årskurser i Liv & Hälsa ung visar att mobbning som förekommer någon gång är vanligast i årskurs 5 och minskar ju äldre elever som tillfrågas. Ett mönster som återkommer i andra undersökningar (Folkhälsomyndigheten 2014; Kronoberg 2013). Figur 5. Andel av dem som mobbats som råkat ut för olika kränkningar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Retad väldigt mycket Får inte vara med Slagen eller knuffad Annat Via Internet eller mobil Utelåst/inlåst Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung årskurs 5 2014 De som svarat att de blivit utsatt för mobbning, totalt 633 personer, fick möjlighet att beskriva situationen lite närmare genom ett antal förkonstruerade alternativ. Bli retad, utfryst och slagen eller knuffad hör till de vanligaste, men det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det finns också ett samband mellan att bli utsatt för mobbning och inte ha någon att umgås med på rasterna. Några elever har valt att skriva lite mer om mobbning och kränkningar i sina enkäter. Det är berättelser om utsatthet som ingen vuxen åtgärdar, sexuella trakasserier och rädsla för fysiskt våld. En person lyfter fram att den blir retad av elevassistenter. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 29

Sammantaget tycks de frågor om relationer som är viktigast för att beskriva barnens situation vara: att kunna prata med en vuxen om problem, inte bli mobbad och oftast ha någon kompis att umgås med på rasterna. Utifrån detta presenteras i figur 6 en mer sammansatt bild av den sociala miljön. Det framgår att tre av fyra tillfrågade har alla dessa positiva faktorer på plats. Ytterst få saknar dem alla, men 8 procent har en eller ingen. Figur 6. Andel som har flera eller ingen av de positiva faktorerna: en vuxen att prata med, oftast någon att vara med på rasten samt inte mobbad den här terminen. 100% 1% 7% 18% 0 positiva faktorer 1 positiv faktor 2 positiva faktorer 3 positiva faktorer 75% 0% Källa: Liv & Hälsa ung åk 5 2014 30 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015

REFERENSLITTERATUR Bakgrund Bremberg, S. & Eriksson, L. (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia förlag. 1177.se (u.å.). Barns utveckling 10-12 år. Tillgänglig via www.1177.se Scheffer, F. & Björneskog, L. (2013). Liv & Hälsa Ung 2014 Årskurs 5. Landstinget Sörmland Expertgranskning. Internrapport. Örebro: Statistiska centralbyrån. SCB. (2014). Uttag från statistikdatabasen: Hemmaboende barn och ungdomar, andelar i procent efter familjetyp, år, förälder, sysselsättning och ålder. 2013. Tillgänglig via www.scb.se SCB. (2015a). Uttag från statistikdatabasen: Antal personer efter region, utländsk/ svensk bakgrund, ålder, kön och år. Andel utländsk bakgrund bland personer 5-14 år 2014 i Södermanlands län. Tillgänglig via www.scb.se SCB. (2015b). Uttag från statistikdatabasen: Befolkning efter ålder och kön. År 1860-2014. Tillgänglig via www.scb.se Arbetsmiljön i skolan Bremberg, S. & Eriksson, L. (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia förlag. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Landstinget Sörmland. (2014). På väg mot Sveriges friskaste län 2025. 10 år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland? Möjligheter och utmaningar. Tillgänglig via www.landstingetsormland.se SCB. (2015c). Uttag från databasen barn-ulf 2013-2014. Tillgänglig via www.scb.se SKL. (2014). Öppna jämförelser grundskola. Elevernas syn på skolan. SKL:s elevenkät läsår 2013/14. Stockholm: SKL. Skolverket. (u.å.). Attityder till skolan 2012. Elever i årskurs 4 6. Stockholm: Skolverket. Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015 31

Skolverket. (2013a). Forskning för skolan. Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? Tillgänglig via www.skolverket.se Skolverket. (2013c). Attityder till skolan 2012. Stockholm: Fritzes. Skolinspektionen (2014). Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen. Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Familj och fritid 1177.se (u.å.). Depression hos barn och tonåringar. Tillgänglig via www.1177.se 1177.se (u.å.). Barn och sömn. Tillgänglig via www.1177.se Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hallström, L. (2010). Breakfast habits among European adolescents The healthy Lifestyle in Europé by Nutrition in Adolescence (HELENA) study. Stockholm: Karolinska Institutet Hattie, J. & Clinton, J. (2012). Physical Activity Is Not Related to Performance at School. Arch Pediatr Adolesc Med. 2012;166(7):678-679. Martin Ward 2012. Det hälsofrämjande perspektivet vid länets högstadieskolor. Högstadieskolornas resurser, arbetssätt och organisering ur ett hälsofrämjande perspektiv resultat av en kartläggning i Sörmland. Nyköping: Landstinget Sörmland. Tillgänglig via www.landstingetsormland.se SCB. (2012a). Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010: Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning. Statistiknyhet Nr 2012:785. Tillgänglig via www.scb.se SCB (2012b). Levnadsförhållande rapport 125, Barns upplevelser av skolan. Tillgänglig via www.scb.se SCB. (2015c). Uttag från databasen barn-ulf 2013-2014. Tillgänglig via www.scb.se 32 Förutsättningar för lärande i femte klass - 2015