Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-10-24 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn ch familjer har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Varje barn i försklan ska känna trygghet, glädje ch lust att lära. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten.
Sida 2 (9) Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning.
Sida 3 (9) Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? Persnalen fördelar sig ute på gården så att hela gården täcks. Kmmunikatin mellan de vuxna så att ingen yta missas. Detta för att förhindra att kränkningar uppstår ute på gården. Trts denna medvetenhet så är det ändå någt sm vi behöver arbeta vidare med, då kmmunikatinen ibland brister. Alla ska känna sig välkmna avsett (diskrimineringsgrunderna). Vi frtsätter att hälsa alla välkmna, barn sm vuxna, så att alla känner sig välkmna ch får ett gtt bemötande. Stpp min krpp ge barnen verktyg till att våga prata m detta ch visa på att alla bestämmer själva över sin krpp ch sina känslr.
Sida 4 (9) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 1. Försklans visin/värdegrund Här kan ni beskriva försklans visin ch värdegrund: Alla barn, föräldrar ch persnal ska ha samma rättigheter avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsvariatin, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Försklan har en nlltlerans till att någn frm av diskriminering eller kränkande behandling förekmmer. Ett Stckhlm för alla RAP Respekt, Ansvar ch Prfessinalism 2. Försklans främjande arbete: Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch respekten för alla barns lika värde (mtverka kränkande behandling). Kppla det gärna till försklans värdegrund. Försklan utför - Trygghetsvandring - Barnintervjuer - Livskunskapssamlingar (EQ-dckr) - Dagliga samtal kring dessa mråden -Intrduktin för nyanställda/ elever/ praktikanter hur vi arbetar
Sida 5 (9) 3. Kartläggning på Södermalms Mntessriförskla Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år. Försklan har gjrt trygghetsvandring med barnen ch kmmit fram till att vi behöver förbättra relatinen mellan yngre ch äldre barn. Visa empati ch förståelse för varandra. Samtala med de äldre barnen m de yngre barnen, att de t ex kan bli rädda vid hastiga rörelser ch höga ljud. Träna på scialt samspel hur vi pratar till varandra ch visa respekt. Sm är en av delarna inm Mntessripedaggiken. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?
Sida 6 (9) 1. Taletten ch gården, när de yngre ch äldre barnen möts. 2. Nej 3. Barns kmmentarer kring kläder ch utseende. Vad sm är k eller inte kränkande. Det är den sm utsatts sm avgör m det är det eller inte. Vi samtalar direkt med berörda ch förklarar att det inte är k att säga så. 4. Vi ser att arbetet kring vår tidigare kartläggning gjrt ss mer medvetna ch är någt vi får samtala kring ch arbeta vidare med. 5. Det är svårt då gränsen är hårfin ch upplevelsen ligger sm sagt hs den kränkte. Viktigt att förklara situatinen efter en tillrättavisning m varför. Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 4. Södermalms Mntessriförsklas mål för nästa år: Mål: Att åtgärda kartläggningen, att alla barn ska känna sig trygga ch våga vara den det är. Arbetssätt: Kntinuerligt samtala kring detta i livskunskapssamlingar, göra trygghetsvandringar, vara mer lyhörda ch agera direkt m någt inträffar. Göra varandra medvetna kring vad sm pågår ch hur vi gemensamt arbetar vidare kring det uppkmna. Uppföljning: APT, PK, tavelmöten, föräldraenkät Ansvar: Allas ch lärgruppsansvarig När insatserna ska genmföras: Under 2018 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? 5. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Det sciala samspelet, göra barnen mer trygga ch våga vara den dem är.
Sida 7 (9) Ja, insatserna kan planeras tillsammans med barnen genm at ha det sm en del i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldraråd, utvecklingssamtal, dagliga samtal där de får kmma med synpunkter ch idéer kring detta arbete samt en föräldraenkät. Vi arbetar vidare med ch ger barnen verktyg till att ge uttryck för sina känslr ch säga stpp min krpp. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört.
Sida 8 (9) Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 6. Barnens delaktiga i likabehandlingsarbetet: Genm trygghetsvandringar, barnintervjuer, samlingar ch dagliga samtal. 7. Föräldrars delaktighet i planen: Genm intranätet, enkät, föräldraråd, föräldramöten, utvecklingssamtal ch dagliga samtal.
Sida 9 (9) Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 8. Hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Vi har vår plan på hemsidan samt upptryckt i vår anslagstavla i hallen. Alla nya familjer får den vid första besöket. Den är uppsatt på anslagstavlan.