Exempelsamling :: Vektorintro V0.95



Relevanta dokument
Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

Bestäm den sida som är markerad med x.

Rotation Rotation 187

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

Att beräkna:: Avstånd

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

FUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar

Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta?

Föreläsningsanteckningar i linjär algebra

SF1624 Algebra och geometri

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Begrepp :: Determinanten

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

Vektorgeometri för gymnasister

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Version 1.0 :: 20 januari 16:52. INTRODUKTION TILL VEKTORER :: (iv) ivmikael Forsberg

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

Svar och arbeta vidare med Student 2008

PASS 4. POLYNOM, MINNESREGLERNA. 4.1 Kvadreringsreglerna. Kvadraten på en summa

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Basbyte (variabelbyte)

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

ratifiéering av Borgmästaravtalet

Senaste revideringen av kapitlet gjordes , efter att ett fel upptäckts.

10.2. Underrum Underrum 89

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht Block 5, översikt

Addition av hastigheter

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr b) c) d)

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

Matematik och modeller Övningsuppgifter

Exempelsamling :: Gram-Schmidt

Vektorer. 1. Vektorer - definition och räkneoperationer F H

Vektoralgebra. En inledning Hasse Carlsson

ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Några övningar att göra

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Kontrollskrivning i Linjär algebra ,

9. Beräkna volymen av det område som begränsas av planet z = 1 och paraboloiden z = 5 x 2 y 2.

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

2s + 3t + 5u = 1 5s + 3t + 2u = 1 3s 3u = 1

SF1624 Algebra och geometri

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Begrepp:: Kort om Kryssprodukt

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Distriktsfinal. Del 1: 7 uppgifter Tid: 60 min Maxpoäng: 21 (3p/uppgift)

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H]

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Hur påverkar rymden och tiden varandra vid relativ rörelse?

Vad vi ska prata om idag:

För studenter på distans och campus Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

Tillbaka Skriv ut Skicka till en vän Prenumerera på Zenitkultur. Hanna Allert Karlsson - Tredimensionell teckning

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar

Möbiustransformationer.

FACIT. Version

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 1

M = c c M = 1 3 1

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005

Explorativ övning Vektorer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet.

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Linjär algebra/matematik. TM-Matematik Mikael Forsberg ma014a, ma031a

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Prov kapitel FACIT Version 1

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

Vektorgeometri för gymnasister

2011 Reningsverk och vatten.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

INFÖR TENTAN (Av Göran Rundqvist, Allmänna råd: Gör inte för mycket av dina räkningar i huvudet, skriv ner dem istället!

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Transkript:

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95 Mikael Forsberg :: 2 noember 2012 1. eräkna summan a ektorerna (1, 2) och (3, 1) mha geometrisk addition 2. Tå ektorer u = ( 2, 3) och adderas och blir ektorn w = (1, 7). eräkna med ektoraddition. 3. Tå personer X och Y drar en båt på ar sin sida a en smal kanal ars riktning går längs ektorn (1, 3). Personernas krafter på båten kan beskrias som X = (2, 2) och Y = ( 1, 3). eräkna den resulterande kraften som erkar på båten. Kommer båten att gå rakt i kanalen eller kommer den braka in i någon a kanalens sidor? Vilken sida i så fall? Rita bild och förklara. D C Figur 1: Fyra ektorer i planet. 4. I ild 1 ser i fyra ektorer. Genom att flytta ektorerna på lämpligt sätt agör om + = C + D. 5. Med ektorerna i figur 1 beräkna C och D. 6. Med ektorerna definierade a figur 1. (a) Visa att ( + ) = ( ) + ( ). (b) Visa att 2( + C) = 2 + 2C. (c) Visa att 3( C) = 3 3C 7. eskri ektorerna,, C och D, i figur 1 som ortsektorer och isa att +=+. Stämmer motsarande relation också för andra kombinationer a de fyra ektoererna. Tex är + C = C +? Vad måste gälla allmänt för tå ektorer u och? Spelar det någon roll ilken ordning i adderar dem, ilken ektor i skrier först?

8. Skri ned koordinatektorerna för ortsektorerna för ektorerna i figur 1. nänd dessa för att beräkna +,, C + D och C D Uppgifter som kräer kunskaper om skalärprodukten och längdbegreppet 9. eräkna längderna a följande ektorer a.) a = (1, 3) b.) b = (1, 2, 5) c.) c = ( 3, 2, 1, 3) D C Figur 2: 10. Uttryck ektorern i figur 2 som koordinatektorer och beräkna deras längder 11. Vilka par a ektorer i figur 2 är ortogonala och ilka är inte det? 12. Solen står i zenit och på den plana marken mäter Mehmet skuggan a en sned telefonstolpe till 5 meter. Han mäter också inkeln mellan stolpen och marken och får den till 60. Hur lång är telefonstolpen? Hur högt öer marken är dess topp? 13. eräkna aståndet mellan punkterna p 1 = ( 3, 2, 1) och p 2 = (2, 1, 1) 14. Projicera ektorn a = ( 1, 2, 1) på skillnadsektorn mellan punkterna i föregående uppgift. Är projektionens längd större eller mindre än aståndet mellan punkterna? 15. Normalisera ektorerna u = (3, 1, 1) och = ( 2, 2, 7). Uppgifter om Räta linjer och plan 16. eräkna, på ektor form, den linje som går genom punkterna p 1 = (2, 1, 3) och p 2 = (1, 3, 2) 17. Giet linjen l(t) = ( 3, 0, 4)t+(1, 0, 1). eräkna en normaliserad riktningsektor för linjen och tå punkter på linjen som ligger aståndet 1 från arandra. 18. Giet planet x 2y + 3z = 2 agör om följande tå linjer skär planet och beräkna skärningspunkten om en sådan finns. l 1 (s) = (1, 2, 1)s + (1, 1, 0), l 2 (t) = (1, 3, 1)t + (1, 1, 0). 2

19. I föregående uppgift så fann man att ena linjen inte skar planet. eräkna aståndet från denna linje till planet. 20. eräkna det plan som går genom punkterna p 1 = (1, 2, 1), p 2 = (3, 1, 1) och p 3 = (2, 1, 2). 3

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95:: Sar :: 1. (4, 1) (se Figur 3) 2. = (3, 4) 3. De båda drar inte helt rakt och båten rör sig åt Y s håll. Om de inte korrigerar sitt dragande så kommer båten krascha in i Y s sida a kanalen. 4. se lösningen 5. se figur 5(b). 6. Se figur 6 7. Se figur 7. 8. Saret är lösningen. 9. (a) 10 (b) 30 (c) 23 10. se lösningen 11. Endast är ortogonal mot C. 12. Telefonstolpens längd är 10m och toppen ligger 75 8.66m oanför marken. 13. 30 14. Projektionen är 5 30 (5, 1, 2). Denna projetion är mindre än aståndet. 15. u u = (3, 1,1) 11, = ( 2,2, 7) 57 16. l(t) = t + p 1 = ( 1, 4, 5)t + (2, 1, 3) 17. e = 1 5 ( 3, 0, 4) p 1 = (1, 0, 1) och p 2 = (1, 0, 1) + e = 1 5 (2, 0, 1) 18. Skärningspunkten blir 1 2 ( 1, 7, 3) 19. d = 3 14 20. T.ex. x + 2y + z = 6

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95:: Lösningar 1. Se Figur 3 (1,2) (3,-1) (4,1) Figur 3: Geometrisk addition a ektorerna (1, 2) och (3, 1) 2. Vi har att u + = w = w u = (1, 7) ( 2, 3) = (3, 4) 3. Se Figur 4 X+Y Y X Den riktning som X och Y tillsammans åstadkommer Kanalens riktning Figur 4: När X och Y drar så åstadkommer de en resulterande kraft som får båten att röra sig åt änster i kanalens riktning och riskera att krascha in i den sida som Y står på. 4. Lösningen ges i figur 5(a).

tt både + (rött) och C+D (grått) hamnar på samma ställe betyder de båda ektorsummorna är lika ilket är den blå ektorn C D -D -C (a) Genom att göra geometrisk addition så ser i att de båda summorna faktiskt är lika. (b) Geometrisk addition isar att i detta fall så gäller att C = D. Figur 5: ilder till uppgifterna 4 och 5 5. Se Figur 5(b). 6. Se figur 6 - - -(+)= (-)+(-) + +C 2(+C)= 2+2C C 2C 2 -C -C 3(-C)= 3-3C -3C 3 (a) ( + ) = ( ) + ( ) (b) 2( + C) = 2 + 2C. Figur 6: ilder till uppgift 6 (c) 3( C) = 3 3C. 6

7. För + = + se figur 7. + + Figur 7: Parallellogrammet isar att ektoraddition är kommutati, ds + = + Samma sak gäller för alla andra par a ektorer så att i får den allmänna räkneregeln u + = + u man säger: Vektoradditionen är kommutati Vilken ordning man adderar tå ektorer spelar alltså ingen roll. 8. Vi har att = (3, 2) = ( 2, 4) C = ( 3, 1) D = (4, 3) ilket ger oss + = (3, 2) + ( 2, 4) = (1, 6) = (3, 2) ( 2, 4) = (5, 2) C + D = ( 3, 1) + (4, 3) = (1, 2) C D = ( 3, 1) (4, 3) = ( 7, 4) 9. (a) a = 1 2 + 3 2 = 1 + 9 = 10 (b) b = 1 2 + ( 2) 2 + 5 2 = 30 (c) c = ( 3) 2 + 2 2 + 1 2 + ( 3) 2 = 23 10. Koordinatektorerna blir = (3, 3) = ( 2, 4) C = ( 2, 1) D = (4, 3) = 3 2 + 3 2 = 18 = ( 2) 2 + 4 2 = 20) C = ( 2) 2 + ( 1) 2 = 5 D = 4 2 + 3 2 = 25 = 5) 11. För att kolla ortogonalitet så behöer i beräkna skalärprodukten. Skalär produkten är noll om och bara om ektorerna är ortogonala. Vi har med koordinatektorerna beräknade i 7

föregående uppgift = (3, 3) ( 2, 4) = 6 12 = 18 0 C = (3, 3) ( 2, 1) = 6 + 3 = 3 0 D = (3, 3) (4, 3)) = 12 9 = 3 0 C = ( 2, 4) ( 2, 1) = 4 4 = 0 D = ( 2, 4) (4, 3) = 8 + 12 = 4 0 C D = ( 2, 1) (4, 3) = 8 3 = 11 0 12. Skuggan har en iss ektorriktning som i kallar för och en enhetsektor i denna riktning blir. Telefonstolpen pekar i en annan riktning, som i kallar för T och i har att dess projektion i riktningen är 5 eftersom projektionen är skuggan när solen står i zenit. Projektionsformeln ger oss 60 5m Figur 8: Telefonstolpe med skugga ges a (där i anänder att inkeln mellan telefonstolpeek- Skalärprodukten mellan T och torn och skuggektorn är 60 ) proj T = T } {{ } =5 }{{} har längden 1 5 = T = T } {{ } =1 cos } {{ 60} = T 2 =1/2 Genom att lösa ut längden a T så får i att denna längd blir 10 Vi behöer nu beräkna höjden öer marken och har då att ektorn från skuggans spets till telefonstolpens topp (kallad y) kan skrias y = T 5 Dess längd i kadrat kan skrias y 2 = y y = (T 5 ) (T 5 ) = T T 10 T +25 = } {{ } } {{ } =5 = 2 =1 = T 2 50 + 25 = 100 25 = 75 8

från ilket det följer att höjen blir 75 8.66. Man kan naturligtis också lösa detta med elementär trigonometri genom att utnyttja figur 8 Höjden får man genom att anända Pythagoras sats. 13. Skillnadsektor från p 1 till p 2 : d = p 2 p 1 = (2, 1, 1) ( 3, 2, 1) = (5, 1, 2) d = 25 + 1 + 4 = 30 14. Skillnadsektorn från föregående uppgift ble d = (5, 1, 2). Den sökta projektionen blir proj d a = a d d 2 d = 5 (5, 1, 2) 30 Projektionens längd blir proj d a = 5 30 ståndet är 30 > 5 medan projektionens längd är mindre än 1: 5 30 < 5 5 = 1 15. Normalisering innebär att man diiderar ektorerna med dess längd. Vi har alltså u (3, 1, 1) = u 11 ( 2, 2, 7) = 57 16. eräkna först linjens riktningsektor. Denna fås som skillnads ektorn = p 2 p 1 = ( 1, 4, 5) Sedan behöer i specificera en punkt som ska ligga på linjen. Här kan i t.ex. älja punkten p 1. Då blir linjen på ektorform: 17. Normalisering a riktningsektorn ger oss l(t) = t + p 1 = ( 1, 4, 5)t + (2, 1, 3) e = = 1 ( 3, 0, 4) 5 Vi har att p 1 = (1, 0, 1) är en punkt på linjen. En punkt som ligger aståndet 1 från denna får i om i adderar den normaliserade egenektorn (eftersom denna har längden 1) till år punkt. Vi får då att en andra punkt ges a: p 2 = p 1 + e = (1, 0, 1) + 1 5 ( 3, 0, 4) = 1 5 (5, 0, 5) + 1 5 ( 3, 0, 4) = 1 (2, 0, 1) 5 18. För att en linje inte ska skära ett plan i det tredimensionella rummet så kräs att linjen är parallell med planet ilket inträffar precis om linjens riktningsektor är inkelrät mot planets normalektor. Eftersom den första linjens riktningsektor är 1 = (1, 2, 1) och planets normalektor är n = (1, 2, 3) så får i att skalärprodukten mellan dessa tå ektorer blir noll. Detta betyder alltså att den första linjen är parallell med planet. Det skulle dock kunna ara så att hela linjen ligger i planet, men detta kan inte ara fallet eftersom punkten (1, 1, 0) ligger på linjen men inte i planet. Den andra linjens riktningsektor är 2 = (1, 3, 1) och dess skalärprodukt med normalektorn blir 2 n = (1, 3, 1) (1, 2, 3) = 2 0 9

ilket alltså betyder att den andra linjen skär planet. För att beräkna skärningspunkten så sätter i in uttrycket för linjen i planets ekation: (x, y, z) = l(t) = (t+1, 3t+1, t) (t+1) 2(3t+1)+3t = 2) 2t 1 = 2) t = 3 2 För detta ärde på t så får i skärningspunkten genom: l 2 ( 3 2 ) = (1, 3, 1) 3 2 + (1, 1, 0) = 1 ( 1, 7, 3) 2 Man kan göra en kontroll här och erifiera att denna punkt erkligen uppfyller planets ekation. 19. Idé:: ilda en skillnadsektor mellan en punkt på linjen och en punkt på planet. Projicera denna ektor på planets normalektor. Längden a denna projektionsektor realiserar aståndet mellan planet och linjen. Skillnadsektor: p = (1, 1, 0) är en punkt på linjen och man kan lätt se att q = (2, 0, 0) är en punkt i planet. En skillnadsektor blir därför d = q p = (2, 0, 0) (1, 1, 0) = (1, 1, 0) Projektion på normalektorn: Vi anänder projektionsformeln proj n d = d n n n = 3 (1, 2, 3) 14 ståndet melllan linje och plan är längden a denna ektor och i får d = d = 3 14 20. Ett plan karakteriseras som att skalärprodukten n = 0 för alla ektorer i planet, där n = (a, b, c) är den så kallade normalektorn som alltså ska ara inkelrät mot planet. För att få fram planets ekation så behöer i beräkna denna normalektor. Planets ekation blir då ax + by + cz = d, där d fås genom att i änster led sätta in en känd punkt (t.ex. p 1 ) i stället för x, y och z. Våra tre punkter som ska ligga i planet ger oss tre ektorer som ligger i planet: 1 = p 2 p 1 = (2, 1, 0), 2 = p 3 p 1 = (1, 1, 1), 3 = p 3 p 2 = ( 1, 0, 1), För att beräkna normalektorn så utnyttjar i att denna ska ara ortogonal mot åra tre ektorer som ligger i planet. Detta ger oss följande ekationssystem 0 = n 1 = 2a b 0 = n 2 = a b + c 0 = n 3 = a + c Subtraherar i den andra ekationen från den första så får i a c = 0 a = c Den tredje ekation ger oss samma sak. Sätter i in detta i den första så får i 2c b = 0 b = 2c. 10

För arje ärde på c så får i alltså en normalektor (a, b, c) = (c, 2c, c) = c(1, 2, 1) Oberoende på ad i äljer för ärde på c så får i en normalektor i planet. Denna ektor blir olika lång för olika ärden på c. För enkelhets skull så kan i älja c = 1 ilket ger oss normal ektorn (1, 2, 1). 1 Planets ekation är ax + by + cz = d x + 2y + z = d Sätter i in p 1 = (1, 2, 1) så får i Och i kan nu skria upp planets ekation som d = 1 + 4 + 1 = 6 x + 2y + z = 6. Kommentar:: När i i kapitel 3 introducerat determinant så kan i definiera den så kallade kryssprodukten. Kryssprodukten a tå ektorer ger oss en ny ektor som är inkelrät mot de båda öriga ektorerna. I år uppgift skulle i kunnat beräkna normalektorn som kryssprodukten a 1 och 2 : n = 1 2 = det 2 1 0 = [1, 2, 1] i j k 1 1 1 Här fick i en normalektor som pekar precis i motsatt riktning som den i räknade ut i oan. Men detta är helt ok, denna ektor är ändå inkelrät mot planet. Kryssprodukten kommer i till lite senare, speciellt hur man utför räkningarna rent konkret! 1 Om i alde c = ± 1 6 så skulle i få en normalektor med längden 1. 11