Handbok för elevvården i Gymnasierna i Borgå

Handbok för elevvården i Gymnasierna i Borgå Kommunal läroplan för elevvården i gymnasiet 1.8.2011 Svenskspråkiga utbildningssektionen 14.6.2011 0

Handbok för elevvården i gymnasierna i Borgå 1 Inledning 2 2 Lagstiftning 2.1 Begreppet elevvård och styrande normer 3 2.2 Anmälningsplikt 4 2.3 Tystnadsplikt och datasekretess 4 2.4 Lagar och förordningar som reglerar särskilt stöd 6 2.5 Författningar om särskilt stöd i studentexamen 6 3 Elevvårdens uppgifter och mål 7 4 Elevvårdsverksamheten i gymnasierna i Borgå 9 4.1 Förebyggande elevvård 10 4.2 Elevvårdsgruppens arbete 11 5 Särskilt stöd för studierna i gymnasiet 12 6 Yrkesövergripande samarbete 12 7 Yrkesövergripande elevvård utanför skolan 14 8 Samarbetet mellan hem och skola 14 9 Informationsöverföringen i övergången mellan grundskolan och gymnasiet 14 1

1 Inledning Under året 2010 deltog Borgå stads gymnasier, finskspråkiga Linnakosken lukio och svenskspråkiga Borgå Gymnasium i Utbildningsstyrelsens (UBS)projekt Utvecklandet av studerande- och elevvården i gymnasiet. UBS projektet avslutades officiellt i slutet av år 2010 men Borgå gymnasierna beviljades tilläggstid och har haft möjlighet att fortsätta processen hela år 2011. Ett motsvarande elevvårdsprojekt har pågått sedan år 2007 inom grundutbildningen i Borgå stad med specialplanerare Minna Öhman som koordinator. Gymnasiets projekt kan ses som en fortsättning på grundutbildningens. Målet för gymnasiets elevvårdsprojekt var att utveckla den förebyggande elevvården, förtydliga elevvårdsgruppens arbete, utveckla samarbetet med yttre stödinstanser samt utveckla informationsgången om elevvårdspersonalens arbete. Under åren 2010-2011 har man inom ramen för projektet ordnat studiebesök och fortbildning för rektorer, studiehandledare, lärare, grupphandledare och elevvårdspersonal. Möten för att utveckla samarbetet med yttre stödinstanser som t.ex. ungdomspsykiatrin, socialarbetet och specialungdomsarbetet, har ordnats. Facklitteratur samt arbetsmaterial har införskaffats. I bägge gymnasierna har elevvårdsgrupper och lärargrupper samlats för att arbeta fram gemensamma och skolvisa linjer för elevvårdsarbetet. I skolorna fortsätter processen och mer detaljerade skolvisa instruktioner publiceras i senare skede. Denna handbok sammanfattar gymnasiernas gemensamma linjedragningar. Vårt arbete har underlättats avsevärt av välgjorda modeller för elevvården. Tack till gymnasierna i Åbo, Riihimäen lukio och till Gymnasiet Grankulla samskola. I projektets ledningsgrupp deltog Monica Johansson (rektor, Borgå Gymnasium), Aira Leiviskä (rektor, Linnankosken lukio), Asta Ikonen (studiehandledare, Linnankosken lukio) och Cecilia Holmberg (koordinator för projektet, speciallärare, Borgå Gymnasium) 2

2 Lagstiftning 2.1 Begreppet elevvård och styrande normer Elevvård är den verksamhet som främjar, upprätthåller och ökar förutsättningarna för den studerandes studieframgång, goda fysiska och psykiska hälsa samt sociala välfärd. Syftet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö och förebygga utslagning. Elevvården skall grunda sig på en förebyggande, kartläggande och åtgärdstagande verksamhet. Om anordnandet av elevvård inom olika skol- och läroanstaltsformer föreskrivs i 10 och 11 i gymnasielagen (628/98) samt 13 i lagen om yrkesutbildning (630/98); dessa paragrafer anger utbildningsanordnarens ansvar för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt för anordnandet av elevvård. Riksdagen godkände 17.2.2003 ändringar i gymnasielagen som gäller elevvården (29 och 29a ). Ändringarna rörde de bestämmelser som gäller bl.a. elevvård, biträdestjänster för handikappade studerande samt information om hälsovårds- och socialvårdstjänster. Utbildningsstyrelsen har i grunderna för gymnasiets läroplan fastställt elevvårdens mål, uppgifter och arrangemangen kring den (utbildningsstyrelsens föreskrift 33/011/2003). I elevvårdstjänsterna inkluderas den i 14 i folkhälsolagen (66/1972) och 2 i folkhälsoförordningen (802/92) avsedda skolhälsovården och det i barnskyddslagen (2007/417) och i 2a barnskyddsförordningen (1010/83) (ändrad genom 546/90) avsedda stödet vid fostran. Lagen om ändring av folkhälsolagen (626/2007) ändrade begreppet elevhälsovård till studerandehälsovård. Begreppet täcker i sin helhet alla läroanstalter på andra stadiet. Studerandehälsovården ordnas av kommunen och tjänsterna tillhandahålls antingen i läroanstaltens lokaler eller i en separat enhet för studerandehälsovård. Enligt statsrådets förordning (380/2009)bör kommunen ordna en hälsoundersökning som görs av en hälsovårdare under det första studieåret samt en läkarundersökning under det första eller andra studieåret. Enligt förordningen bör en undersökning av munnen ordnas minst en gång under studietiden, i vilken behovet av munhygienisk rådgivning och munhygieniska tjänster utreds. Även preventivmedels rådgivning och annan rådgivning om sexuell hälsa hör till studerandehälsovårdens tjänster. Studerandehälsovården omfattar förutom hälsoundersökningar och hälsorådgivning enligt 2 och 3 kap. också hälso- och sjukvårdstjänster som bestäms i 14 1 mom. 6 punkten i folkhälsolagen (66/1972) såsom tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella mentala störningar, tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella missbruksproblem, tjänster som främjar sexuell hälsa, mun- och tandvårdstjänster, som omfattar hälsorådgivning, undersökning och vård av mun och tänder enligt individuella behov samt en vårdplan inkluderande egenvård som uppgjorts av en yrkesutbildad person inom mun- och tandvård på basis av en hälsoundersökning (380/2009, 14 ). I syfte att främja de studerandes hälsa ska det vart tredje år göras en undersökning av om skolan och studiemiljön är sund och trygg. Undersökningen ska göras i samarbete med läroanstalten och dess studerande, studerandehälsovården, hälsovårdsinspektören, personalens företagshälsovård och arbetarskyddspersonalen samt vid behov med andra sakkunniga. Arbetet för att avhjälpa de brister som konstaterats vid undersökningen ska följas upp årligen (380/2009, 12 ). 3

Den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen ska godkänna enhetliga handlingsprogram för rådgivningsarbetet, studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga. Handlingsprogrammen ska utarbetas i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet (380/2009, 4 ). Barnskyddslagen och barnskyddsförordningen reglerar kommunens skyldighet att anordna adekvat stöd och handledning och vidta övriga nödvändiga åtgärder för att avlägsna sociala och psykiska svårigheter som hänför sig till skolgången och studerandenas utveckling. I skyldigheten ingår även åtgärder för att utveckla samarbetet mellan skolorna och hemmen. 2.2 Anmälningsplikt Barnskyddslagen 2007/417, 25 : De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, en församling eller något annat religiöst samfund och de som är anställda hos en annan producent av socialservice eller hälsovårdsservice, utbildningsanordnare eller en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande eller nödcentralsverksamhet eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. En barnskyddsanmälan kan göras i elevvårdsgruppens namn, men gymnasiets kontaktperson måste alltid uppges i anmälan. Om elevvårdsgruppen gör en barnskyddsanmälan rekommenderas att man bokför vilka som var närvarande när beslutet om att göra anmälan fattades. Anmälningsplikten gäller alla som arbetar i gymnasiet när det rör sig om en minderårig studerande. 2.3 Tystnadsplikt och datasekretess Gymnasielagen 32 : Den undervisande personalen samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården får utbyta sådana uppgifter om den studerande som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Beslutsfattande som rör den studerande, elevvården och produktionen av elevvårdstjänster samt utbildningsanordnarens lagstadgade uppgifter förutsätter uppgifter om den studerande. Den studerandes ställning skyddas av konfidentialitet, som återspeglar sig i lagstiftning i form av bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt gymnasielagen gäller tystnadsplikten information som man vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om de studerandes, den i denna lag avsedda personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning. Tystnadsplikten gäller även muntlig information. Även om hela personalen vid gymnasiet omfattas av tystnadsplikten är det inte tillåtet att allmänt behandla en enskild studerandes privata ärenden t.ex. vid personalmöten eller i lärarrummet. 4

Om grunderna för tystnadsplikt föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). De ur elevvårdsperspektiv viktigaste sekretessgrunderna ingår i 11, 12 och 24. Enligt 24 i lagen är sekretessbelagda uppgifter bl.a. handlingar som gäller elevvård samt anteckningar över elevvårdsgruppens arbete (30 mom.), uppgifter om hälsotillstånd, klientskap hos socialvården (25 mom.), psykologiska test/undersökningar (29 mom.) och personens privatliv (32 mom.). Enligt 24 punkt 30 är handlingar som gäller elevvården ovillkorligen sekretessbelagda. I de i paragrafen avsedda handlingar som gäller elevvården ingår ofta uppgifter om barns och ungas hälsotillstånd eller uppgifter som faller inom familjens privatliv, vilka redan i sig är sekretessbelagda. Enligt 11 har vårdnadshavaren rätt att få information om de ärenden som behandlats i elevvårdsgruppen för sitt eget barns del. För en enskild ungdoms del antecknas vem som tagit upp ärendet, ämnet, vilka fortsatta åtgärder man beslutat om, uppföljning och ansvarsperson(er). Det PM som uppgjorts ska på begäran visas åt den studerande (12 ). Med hjälp av anteckningarna kan man senare visa på hur man ingripit i frågan. Egna privata minnesanteckningar är inte offentliga. Handlingarna ska förvaras i ett låst utrymme separat från den anställdas privata minnesanteckningar. Anteckningarna ska göras så att de sekretessbelagda noteringarna vid behov kan särskiljas från de övriga. Förvaringstiderna är Elevvårdens PM - 10 år PM som uppgjorts över speciella situationer (anmälan av händelseförlopp) - 20 år. Myndighetssamarbete: Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, 29 ) anger att en myndighet kan till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar om i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter (utan hinder av sekretess/tystnadsplikt) sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut. Exempelvis är utbildningsanordnaren skyldig att på begäran av en socialvårdsmyndighet, utan hinder av sekretessbestämmelserna, utlämna sådana uppgifter och utredningar som de förfogar över och som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården och som är nödvändiga för myndigheten på grund av dess lagstadgade uppgifter att utreda klientens behov av socialvård, för att ordna socialvård och genomföra därtill anknutna åtgärder samt för att kontrollera uppgifter som lämnats till myndigheten. Socialvårdsmyndigheterna har rätt att få information men de är inte skyldiga att överlåta sekretessbelagda uppgifter till läroanstalten. Sekretessproblemen kan undvikas genom att man begär vårdnadshavarens medgivande till att en fråga behandlas inom elevvården samt i samarbete med utomstående experter. Vårdnadshavarens medgivande kan begäras i skriftlig form men ett muntligt medgivande räcker. I medgivandet måste specificeras den fråga som ska behandlas. 5

2.4 Lagar och förordningar som reglerar särskilt stöd I gymnasiet har begreppet särskilt stöd en annan innebörd än i grundskolan, där det används när en elev är överförd till specialundervisningen och har en individuell plan för anordnande av undervisningen (IP). Gymnasielagstiftningen innehåller inga bestämmelser om specialundervisning. I gymnasiet kan en studerande inte utses till specialstuderande med anpassad undervisning som i grundskolan. Enligt 13 i gymnasielagen kan studierna delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i lagen eller med stöd av den, om detta t.ex. är motiverat av skäl som har samband med studerandens hälsotillstånd. Den studerande ska ges möjlighet att bli hörd i ärendet. Den studerande har rätt att söka ändring genom besvär hos länsstyrelsen, eller den instans som ersätter länsstyrelsen, över sådana särskilda stödåtgärder och särskilda undervisningsarrangemang som genomförts enligt 13 i gymnasielagen (34 i gymnasielagen). I gymnasielagstiftningen ingår inga egentliga bestämmelser om stödåtgärderna. I enlighet med 29 i gymnasielagen har handikappade studerande och studerande som av någon annan anledning är i behov av särskilt stöd, rätt till de biträdestjänster, andra undervisnings- och elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver. Begreppet särskilt stöd står för de stödåtgärder som erbjuds en studerande med särskilda behov. 2.5 Författningar om särskilt stöd i studentexamen Till anordnandet av studentexamen hänför sig följande författningar, vilka förutsätter att särskilda undervisningsarrangemang genomförs: Lagen om anordnande av studentexamen 672/2005, 8 : Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något synnerligen vägande skäl kan studentexamensnämnden beakta detta vid bedömningen. Statsrådets förordning om studentexamen 915/2005, 6 : Om examinanden har läs- och skrivsvårigheter kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av sådana arrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare. Enligt statsrådets förordning om ändring av 14 studentexamensförordningen (144/2001) kan en studerande som har någon särskild sjukdom, ett handikapp eller någon därmed jämförbar orsak, t.ex. läseller skrivsvårigheter, få studentexamen ordnad på ett avvikande sätt. Studentexamensnämnden har fastslagit vilka särskilda arrangemang som kan tillämpas vid studentskrivningarna samt vilka utlåtanden som behövs för att få dessa. För examinander som ansöker om specialarrangemang krävs ett intyg av en specialläkare. För ytterligare information, kontakta specialläraren. Föreskrifter och blanketter finns här: http://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/foreskrifterna/erityis/ (3.6.2011) Särskilda arrangemang vid studentexamen för en studerande med läs- och skrivsvårigheter kan vara: ο inspelning med långa pauser i hörförståelseprov ο extra tid i slutet av ett hörförståelseprov ο extra tid i skriftligt prov ο uppgifter med stora bokstäver 6

ο rätt att skriva provsvar på dator eller skrivmaskin i enskilt rum ο befrielse från att renskriva essäprovet i modersmålet med bläck- eller kulspetspenna ο enskilt provrum Studerande med främmande språk som modersmål får på begäran en utredning över främmande språk som modersmål med tanke på studentexamen. Utredningen baserar sig på minst två ämneslärares omdömen (modersmål eller svenska som andra språk samt en realämneslärare). 3 Elevvårdens uppgifter och mål I lagstiftningen och grunderna för läroplanerna har utbildningsanordnarna ålagts att anordna tjänster. Den studerande har rätt att få tillräckliga tjänster som motsvarar hans eller hennes behov. Elevvårdens uppgift är att bidra till att det på ett mångsidigt sätt sörjs för de ungas fysiska, psykiska och sociala välfärd. Välbefinnande utgör en grund för växande, utveckling och inlärning. Huvudvikten ska ligga på den förebyggande verksamheten. Elevvårdens arbetsfält är att identifiera hinder för och svårigheter i samband med inlärningen och övriga problem i de ungas liv. Målet är att snabbt och i ett tidigt skede ingripa i problem som uppstått. Målet med elevvården är dessutom att skapa en trygg och sund inlärnings- och arbetsmiljö. Samarbetet mellan hemmet och skolan ska i enlighet med de riktgivande normerna organiseras så att ett yrkesövergripande samarbetsnätverk vid behov hjälper familjerna i frågor som rör studerandes studier och välbefi nnande. Utifrån lagstiftningen och olika myndigheters anvisningar hör följande till elevvårdens uppgifter: Principerna för samarbetet mellan hem och skola; samarbete med vårdnadshavarna, med beaktande av de minderåriga och myndiga studerandena vid läroanstalten. Att erbjuda den studerande tillräckligt med stöd och handledning vid fysiska, psykiska och sociala svårigheter i anslutning till studierna, utvecklingen eller livssituationen. Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och lokala stödnätverk för att trygga de tjänster de studerande behöver och för att hänvisa de studerande till behövliga tjänster. Läroanstaltens plan där man definierar verksamheten för att främja studerande- gemenskapens hälsa och säkerhet samt förfaringssätt i problem-, olycks- och krissituationer såsom mobbning, våld, frågor gällande mental hälsa, rökning, alkohol- och droganvändning, olika former av olyckor samt dödsfall. Rekommendationer för hur man anordnar elevvård och personaldimensioneringen har utfärdats av både undervisnings- och social- och hälsovårdsministeriet. Mest omfattande är de följande: 1) Oppilaan hyvinvointi ja oppilashuolto (Elevens välfärd och elevvården), promemoria av undervisningsministeriets arbetsgrupp för elevvården i den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet, 9.11.2002, 2) Kvalitetsrekommendationer för skolhälsovården, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund, 2004, 3) Rekommendationerna om antalet hälsovårdare och läkare i handboken för studenthälsovården (Opiskeluterveydenhuollon opas), Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2006:12 och 4) arbetsgruppen för revidering av elevvårdslagstiftningen, Social- och hälsovårdsministeriets utredningar 2006:33. 7

Studiestöd betalas för att trygga den studerandes utkomst under studietiden. Studerande i gymnasiet kan också beviljas studiestöd. För mer information se Folkpensionsanstaltens sidor: http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/net/231008100342mp?opendocument (3.6.2011) 8

4 Elevvårdsverksamheten i gymnasierna i Borgå Elevvårdens mål är att skapa en god studiegemenskap där de unga mår bra och avancerar i studierna i enlighet med sina förutsättningar och mål. Alla studerande tryggas möjlighet till en slutexamen från andra stadiet. Elevvårdsverksamheten kan indelas i tre delar: den hälsofrämjande, den förebyggande och den åtgärdande. Den hälsofrämjande och den förebyggande elevvården berör alla i skolan och all verksamhet där, som på ett eller annat sätt påverkar välbefinnandet i studiegemenskapen (se bild 1). Alla som arbetar inom skolsamfundet ansvarar för sin del för elevvården genom att aktivt bry sig om den unga. Det betyder både att kunna identifiera positiva möjligheter och stöda förverkligandet av dessa och att identifiera svårigheter och handleda den studerande enligt hans/hennes behov. Den studerande uppmuntras att ta del av och ansvar för uppbyggandet av en god studiemiljö. Här har också tutor- och elevkårsverksamheten en viktig roll. Ett gott samarbete mellan olika aktörer inom och utanför skolan samt mellan hemmet och skolan är av stor betydelse för främjandet av välbefinnandet inom studiegemenskapen. I Borgå stads gymnasier finns elevvårdsgrupper som planerar och koordinerar elevvårdsarbetet samt ansvarar för åtgärder inom det särskilda stödet. Tidigt stöd och tidiga åtgärder eftersträvas. Elevvårdsgruppens uppgift är inte att dela ut bestraffningar. Krissituationer hanteras i enlighet med gymnasiernas och bildningsväsendets direktiv. Y Y m O m pg P ä i vä r R a ö n dö i I e v V ä Skolförhållandena Undervisning och fostran -Omgivning, skolutrymmen -Organiserandet av undervisning -Raster, säkerhet -Påföljder, tjänster -skolmåltiden Läroanstaltens välfärdsmodell Allardt 1976; A. Konu 2002; Suomala 2010 Läroanstalt Välfärd Having loving being health Sociala relationer - inlärnigsatmosfären -ledarskapet -Förhållandet mellan lärare och elev -Gruppernas verksamhet -mobbning -Samarbete mellan hem och skola Möjlighet till självförverkligande -Arbetets betydelse och uppskattning -Möjlighet till: Utveckling av självkänsla Feedback, uppmuntran Att påverka Inlärning Hälsotillstånd -Psykosomatiska symptom -långtidssjukdom -sjukdomar -flunsor Bild 1. Figuren beskriver mångfalden av faktorer som inverkar på välbefinnandet i en studiegemenskap. S a m h ä l l e 9

4.1 Förebyggande elevvård Det förebyggande elevvårdsarbetet berör alla som arbetar i skolsamfundet. Det hör till varje lärares och handledares uppgift att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor som har kunskaper och färdigheter för studierna, arbetslivet och för en allsidig personlighetsutveckling. Lika viktigt är att läraren kan identifiera eventuella svårigheter, diskutera oro som väckts med den studerande samt erbjuda handledning och stödåtgärder. Ämneslärare och grupphandledare är nyckelpersoner inom det förebyggande arbetet (se bild 2.)eftersom de möter de studerande i vardagen. Oftast är det ämnesläraren som först lägger märke till behovet av stöd hos en studerande varefter grupphandledaren kan kopplas in. Vid behov kontaktas hemmet och/eller elevvårdspersonalen. Elevvårdsgruppen Vid behov hemmet Grupphandledaren Ämnesläraren Studerande Bild 2. Ämnesläraren möter den studerande dagligen i samband med undervisningen. Ämnesläraren har således möjlighet att ta del av den ungas vardag, göra iakttagelser och på basis av dem vid behov vidta åtgärder. Vid misstanke om att en studerande har inlärningssvårigheter eller andra problem som påverkar studierna, för ämnesläraren ärendet vidare genom att själv handleda den unga eller hänvisa honom/henne till stödtjänster inom elevvården. Ämnesläraren informerar grupphandledaren och/eller kontaktar vid behov någon inom elevvårdspersonalen. Till ämneslärarens uppgifter hör: - att identifiera den studerandes positiva möjligheter och stöda förverkligandet av dem - att handleda studeranden i studieteknik, kursval och studentskrivningar i det egna ämnet - att identifiera svårigheter och snabbt vidta åtgärder när en studerande har behov av stöd Grupphandledaren är en allmän kontaktperson som handleder den studerande i studieärenden, ansvarar för uppföljningen av studieprestationerna och vid behov hänvisar till andra handledare i skolan eller till elevvårdstjänster. Vid behov kontaktar grupphandledaren vårdnadshavaren. Grupphandledaren träffar sina studerande under grupphandledningstillfällen ca en gång per vecka. Till grupphandledarens uppgifter hör: 10

- att sträva till att skapa en bild av den studerandes positiva möjligheter och intressen och stöda honom/henne att nå sina mål - att följa upp studieprestationer, kurser och val - att snabbt vidta åtgärder i fall av frånvaro, avbrutna kurser, svaga prestationer eller annat behov av särskilt stöd 4.2 Elevvårdsgruppens arbete En elevvårdsgrupp verkar i båda gymnasierna i Borgå. Gruppen planerar och koordinerar elevvårdsarbetet samt utvecklar elevvården i skolan. Samtliga medlemmar inom elevvårdsgruppen tar emot studerande i behov av särskilt stöd. Kontaktuppgifterna finns på gymnasiernas hemsida och i skolornas infoskrifter, som delats ut i början av läsåret. Elevvårdsgruppen samlas åtminstone en gång i månaden, och vid behov oftare. I brådskande eller akuta fall följs anvisningarna i skolans krisplan. Elevvårdsgruppens ordinarie medlemmar är gymnasiets rektor, som är gruppens ordförande, studiehandledaren, skolhälsovårdaren, specialläraren, kuratorn och skolpsykologen. Vid behov deltar studerande och/eller vårdnadshavare, grupphandledare, ämneslärare eller representanter för yttre stödinstanser (t.ex. social- och ungdomsarbetare eller talterapeut) Ordförande sammankallar mötet. Gruppen väljer inom sig en person som uppgör det officiella PM:et över mötet. Skolans personal och studerande kan kontakta vem som helst av elevvårdsgruppens medlemmar då oro väckts. Ärenden som framläggs inför elevvården kan gälla t.ex. följande saker Elevens studier framskrider inte som väntat Eleven känner att han/hon blivit orättvist behandlad Förändringar i elevens hälsotillstånd Konsultering av personalen i ärenden som angår eleverna Mobbning och konflikter Frånvaro Motivation och inlärning Planering av specialarrangemang Osäkerhet angående valet av studieplats Alla lärare informeras på förhand om elevvårdsgruppens mötesdagar, så att de kan informera gruppmedlemmarna om elevernas problem. Elevvårdsgruppens medlemmar kan vid behov meddela varandra om ärenden till kännedom före mötet. Varje möte protokollförs (obs! inget diskussionsprotokoll). I protokollet antecknas: - vem som deltar i mötet - ärendet - vem som är ansvarsperson i ärendet - vem som sköter uppföljningen - vem (vilka lärare) som skall få information och vem som för ärendet till de berörda Det följande mötet inleds med en uppföljning av ärenden som behandlats gången innan. 11

Mötesprotokollet delas ut enbart till gruppens ordinarie medlemmar. Originalen förvaras inlåsta. Informationsgången följer bestämmelser om tystnadsplikt och datasekretess. En grundläggande princip i elevvårdsarbetet är förtroende och samarbete med den studerande och/ eller vårdnadshavaren. I mån av möjlighet diskuteras ärendet med den studerande och/eller vårdnadshavaren redan före mötet men senast genast efter. För gymnasiets elevvårdsarbete uppgörs en årsplan i början av läsåret. Årsplanen innehåller följande punkter: - Elevvårdsgruppens medlemmar och uppgifter - Tidtabell för möten - Mål för verksamheten under läsåret - Utvecklingsområden i skolan detta läsår, bl.a. på basis av vårens utvärdering - Tyngdpunktsområden för elevvårdsgruppens arbete detta läsår - Plan för utvärdering av elevvården och elevvårdsgruppens arbete Planen grundar sig på utvärderingar av det föregående läsåret (t.ex. Hälsa i skolan (THL) och Trivselenkäten - Borgå stad). 5 Särskilt stöd för studierna i gymnasiet Särskilt stöd ges åt sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har försvagats p.g.a. handikapp, sjukdom, funktionshinder, lindriga inlärningssvårigheter eller sociala problem. Särskilt stöd omfattar förutom pedagogiskt stöd även socialt stöd, psykiskt stöd samt stöd från hälsovårdens sida. Det särskilda stödet kan innebära: - en individuell plan för studierna som kan uppgöras vid behov (bl.a. för särskilda arrangemang i undervisning och prov) - stödundervisning av ämneslärare - individuell handledning (av ämneslärare, grupphandledare, speciallärare, studiehandledare, kurator, psykolog eller hälsovårdare) - av särskilda skäl beviljad förlängning av studietiden (ett 5:e år), rektors beslut - skolgångsbiträde - särskilda hjälpmedel som studierna kräver - vid behov remittering till yttre stödinstanser (av kurator, psykolog, hälsovårdare) - uppföljning av den studerandes kontakt till yttre stödinstanser (elevvårdspersonalen) - specialarrangemang i studentexamen 6 Yrkesövergripande samarbete Det yrkesövergripande samarbetet i elevvårdsgruppen möjliggör en bredare professionell synvinkel och objektivitet i frågor angående studerande eller personal. Samarbetet medför flera nätverk som kan utnyttjas när gruppen söker efter lösningar till problemen som behandlas eller vid utvecklandet av verksamheten. I och med att flera yrkeskårer är representerade ökar förtroendet till de beslut som fattas. Samtidigt delas ansvaret vid svåra situationer och beslut. Rektor ansvarar för elevvården och är ordförande och sammankallare för elevvårdsgruppen. Studiehandledaren följer upp studerandes kursantal och studieprestationer och för ärenden vidare till grupphandledare, ämneslärare, handledare samt elevvårdspersonal. Studiehandledaren samarbetar med 12

specialläraren och handleder studerande i frågor gällande studier och studiemotivation. Syftet är att stöda studerande till självreflektion och beslutsfattande angående framtida utbildning. Studiehandledaren är också en kontaktlänk till andra gymnasier och skolor inom andra stadiet och hjälper studerande som t.ex. planerar byte av skola. Specialläraren ger individuell handledning till studerande som av olika orsaker upplever svårigheter i skolarbetet och denna möjlighet erbjuds alla. Syftet med handledningen är att stödja den studerande i svårigheterna och stärka den studerandes positiva bild av sig själv som inlärare samt ge verktyg till att själv kunna påverka och förbättra sin situation. Under handledningen samarbetar specialläraren med studiehandledaren och vid behov träffar de den studerande tillsammans. Specialläraren utreder studerandes läs- och skrivfärdigheter och skriver utlåtanden till studentexamensnämnden. Samtliga nya studerande genomgår en läs- och skrivscreening. Med dem som fått svaga resultat gör specialläraren upp en plan för stödåtgärder och uppföljning. Med tillstånd av den studerande sänds en kopia av utlåtande om läs- och skrivfärdigheter även till hälsovårdaren. Samarbetet med ämneslärare är viktigt. Även om en studerande inte har fått intyg över läs- och skrivsvårigheter efter screeningen kan en ämneslärare hänvisa den studerande till specialläraren och rekommendera en vidare utredning eller t.ex. studieteknisk handledning i ett senare skede. Studerande kan också själva kontakta specialläraren när som helst under studiernas gång. Målet för skolhälsovården är att stödja de ungas sunda uppväxt och utveckling under skoltiden genom att sätta sig in i den ungas studier. Hälsovårdaren följer den studerandes välbefinnande och utveckling genom att delta i elevvårdsgruppens möten. Hälsovårdaren har tillgång till varje studerandes journal och känner till den studerandes fysiska, psykiska och sociala utveckling före gymnasiestudierna. Som grund för det förebyggande hälsofostrande arbetet gör hälsovårdaren en hälsoundersökning med alla studerande. Vid behov av fortsatt uppföljning hänvisas studerande till läkartjänster utanför skolan. Hälsovårdaren står till alla studerandes förfogande och handleder i frågor gällande hälsan, upplyser i preventivt syfte, hjälper vid sjukdomsfall och remitterar vid behov vidare för ytterligare undersökningar eller behandling. Tandvård: För studerandes tandvård svarar den hälsovårdscentral till vars distrikt den studerande enligt boningsort och adress hör. Det året den studerande fyller 17 år inkallas han/hon till tandgranskning. Tandvården är avgiftsfri för alla under 18 år. Studerande kan vända sig till skolkuratorn då de konfidentiellt vill diskutera frågor i sin livssituation. Under gymnasietiden har många studerande behov av att reflektera över sig själv och sin uppväxt. Man har större kapacitet än tidigare att själv ta itu med och reda ut sina svårigheter. Man står också inför många viktiga val och behöver i lugn och ro få samtala om sig själv och sin framtid. Föräldrar kan också vända sig till kuratorn för att diskutera studerandens angelägenheter. Kuratorn samarbetar vid behov med olika berörda yrkesgrupper både inom och utanför skolan bl.a. socialtjänster och ungdomspsykiatrin. Skolkuratorn deltar i gymnasiets elevvårdsgrupps möten och håller också utanför möten kontakt med medlemmarna i elevvårdsgruppen. Skolpsykologen ger individuell experthjälp åt de studerande och vid behov också råd till vårdnadshavarna och personalen i gymnasiet i frågor som gäller de studerandes välbefinnande. Psykologen deltar i elevvårdsgruppens möten och håller kontakt med gruppens medlemmar också utanför möten i elevvårdsärenden. 13

7 Yrkesövergripande elevvård utanför skolan Den viktigaste principen inom elevvårdsarbetet som gäller alla yrkeskårer är konfidentialitet i relation till den studerande och dennes familj. Man måste noggrant överväga vad som är i den studerandes intresse och agera i enlighet med detta. För att skapa ett gynnsamt samarbete eftersträvas alltid den ungas medgivande för behandling av ärenden som gäller honom eller henne. För att möjliggöra ett tidigt ingripande i svåra situationer, har kontakterna till yttre stödinstanser som t.ex. socialtjänsterna, psykiatrin och specialungdomsarbetet, en stor betydelse. Medlemmarna i elevvårdsgruppen kan vid behov konsultera representanter för olika yrkeskårer i ett ärende som gäller en ung människa eller hans eller hennes familj. Kontakten till stödtjänsterna kan ske via elevvårdsgruppen eller gruppens enskilda medlemmar, men den studerande/den studerandes familj har rätt att själv kontakta respektive instans. Vid behov kan elevvårdsgrupperna vid gymnasierna anlita det uppsökande ungdomsarbetet Vingen eller Siipi. "Vingen söker upp unga under 29 år som håller på att bli utanför utbildning och arbetsliv och som behöver stöd för att nå den offentliga sektorns tjänster. 8 Samarbetet mellan hem och skola Vårdnadshavarna skall ges möjlighet att få information om studierna vid gymnasiet. Gymnasiet ordnar föräldramöten årligen per årskurs och utöver dem kan andra former av samarbete förekomma. Dataprogrammet Wilma är en kanal för informationsutbyte mellan skolan, studerande och hemmet. Vårdnadshavarna har egna lösenord och kan här igenom sända meddelanden om studerandes frånvaro eller kommunicera med grupphandledaren eller ämneslärare. Vitsorden skrivs in på Wilma i slutet av perioden och kan alltså läsas där. Under några perioder utdelas även skilda periodbetyg. Information ges via skolans informationsskrift och övriga broschyrer, på hemsidan och per brev. 9 Informationsöverföringen i övergången mellan grundskolan och gymnasiet Elevvårdsuppgifter (t.ex. läkar-, psykolog-, eller specialpedagogiska utlåtanden) överförs inte automatiskt från grundskolan till gymnasiet. Vårdnadshavarens eller den studerandes tillstånd behövs alltid för en informationsöverföring och det är via hemmet eventuella intyg överlämnas till skolan. Syftet med att överföra elevvårdsuppgifter är att stöda den ungas övergång från grundskolan till gymnasiet och främja en flexibel studiestart. Uppgiftsöverföringen syftar till att stöda den studerandes studieframgång och välbefinnande samt att hjälpa gymnasierna att förutse situationer där den studerande kan vara i behov av extra stöd. Överföringen av elevvårdsuppgifter ska alltid vara konfidentiell och ske i enlighet med den studerandes intressen. 14