Livskvalitet i vardagen 2011 Ett genombrottsarbete med fokus på brukaren i äldreomsorgen 1
Socialförvaltningen, Falköpings kommun 2011 Foto och text: Annelie Sandström Formgivning och tryck: Smart Design & Illustration AB 2
LIVSKVALITET I VARDAGEN Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande men samtidigt en stimulerande utmaning. Genombrottsmetoden ger förutsättningar för att personalen skall få redskapen som behövs för att höja livskvaliteten i den dagliga omsorgen om och för den enskilde individen. Livskvalitet är ett begrepp med många innebörder som för de flesta ger positiva associationer. Livskvalitet handlar om det värde vi människor upplever att tillvaron kan ge oss. Det kan förknippas med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Livskvalitet kanske framförallt handlar om en inre upplevelse av mening och livsglädje. ÖVERGRIPANDE SYFTE Att öka livskvaliteten för de äldre i hemtjänst, äldreboende och demensboende med fokus på demenshandikapp. Särskild vikt ska läggas vid kvinnors och mäns olika behov. Att personalen från de olika verksamheterna ska få ökad metodkunskap om förbättringsarbete men även ökad kunskap om demenshandikapp. Det skall också tas tillvara de tidigare erfarenheter och arbeten som påbörjats. Att metodkunskapen ska implementeras inom kommunens äldreomsorg. Genombrott Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series utarbetat vi The Institute för Healthcare Improvement (IHI) i Boston USA. Metoden har bearbetats för att passa till svenska förhållanden och introducerades i Sverige av landstingsförbundet 1997. Genom att fastställa tydliga, vårdtagarfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Metoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom äldreomsorgen. En av utgångspunkterna är att team från olika arbetsplatser, med ett gemensamt förbättringsfokus, träffas under en begränsad period för att lära av andra och av varandra hur de kan utveckla och förbättra sin verksamhet. Det handlar om att med vårdtagarens bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning, ja allt som görs och kanske inte görs. VAD ÄR GENOMBROTTSMETODEN Här beskrivs kort vad genombrott är för något, hur ett genombrottsprojekt kan vara upplagt samt två viktiga delar av arbete som kännetecknar metoden. 3
Bakgrund Falköpings kommun har blivit beviljade stimulansmedel för att öka kvaliteten i äldreomsorgen. Ett av de prioriterade områdena för stimulansmedel är demensvård. Arbetet med Genombrottsmetoden påbörjades 2008 genom att 9 team utbildades. Under 2009/2010 utbildades 7 team och 2010/2011 ytterligare 9 team. Planeringen är att metoden implementeras inom äldreomsorgens samtliga enheter. De verksamheter som deltar i utbildning inom Genombrottsmetoden är hemtjänst, äldreboende och demensboende. Varför vi inte enbart har valt att koncentrera projektet på demensboende är det flera skäl till. Det första är att det finns många personer med demenshandikapp i hemtjänsten och på äldreboendena. Det andra skälet är att vi skall öka samarbetet mellan kommunens olika verksamheter och ta del av varandras erfarenheter. Ett av huvudsyftena med Genombrottsmetoden är att nå ett tvärprofessionellt samarbete. Detta innebär att man är fler yrkesgrupper som samverkar kring den enskilda individen. När man sätter personer med demens och närstående i centrum skapas förutsättningarna för ett tvärprofessionellt arbetssätt. Deltagare I den utbildning som genomförts 2010/2011 har 9 team deltagit. Varje team består av 3 5 undersköterskor och önskvärt hade varit ett tvärprofessionellt sammansatt team. Av dessa team representerar: 2 team hemtjänst: Stenstorp, Åsarp/Kinnarp 4 team äldreboende: Elvagården, Floby Eken, Stenstorp, Trätorget 1 2 team demensboende: Frökindsgården, S:t Olofsgatan 11 1 team äldrepsykiatri: Vilskegården En viktig förutsättning för att delta är att det finns ett stort engagemang och förändringsvilja på enhetschefsoch områdeschefsnivå, men naturligtvis även hos personalen. 4
team i projektet DEMENSBOENDE Frökindsgården 10 brukare Elisabeth Sahlén, Ann-Sofie Johansson och Kerstin Sturesson S:t Olofsgatan 11 14 brukare Margareta Nilsson, Angela Landin, Martin Fridolfsson, Ulla Karlsson och Hanna Larsson Kvällsmys en bra avslutning på dagen Kvällsmyset sätter guldkant på tillvaron veckans alla dagar. Samvaron är viktigast, att vi sitter tillsammans en stund med de boende som är uppe lite längre på kvällarna. Det är uppskattat att sitta och prata och kanske hålla någon i handen en stund. Ibland ser man på en film. Astrid Lindgrens filmer, som Bullerbyn och Saltkråkan tycker alla om, säger personalen. En mjukiskatt, som man kan lägga en varm vetekudde i, tycker många om att sitta och gosa med. Varma fotbad är också uppskattat. På helgkvällarna dukar personalen fram lite extra gott att äta och dricka. Det har blivit lugnare och trevligare stämning. Nattpersonalen märker positiva effekter, som lugnare sömn. Nattlampor och nattradio ger också ro. En boende, som är frusen av sig, har fått bättre sömn med nattmössa. På mornarna spelar personalen lugn musik innan frukosten är framdukad. Annat som förgyller är förmiddagsfikat och att det blir tid till att lösa korsord och pussla efter maten. De som kan och vill hjälper till med sysslor, som till exempel bre smörgåsar och diska. Brukaren är mer i fokus än förr. Alla är individer med olika behov, och de har rätt att få ha det, även om behoven skiftar i stunden. Rollatorgarage i förrådet håller ordning Att införa ett rollatorgarage i förrådet har gjort det mer framkomligt och enklare att hålla ordning på avdelningen. Av 14 boende har nio stycken rollatorer. Förut hände det ofta att de tog fel, vi fick gå på jakt för att hitta rätt rollator till rätt person, berättar personalen. Annat som fallit väl ut är helgdukning, fredagsmys och söndagskaka. Likaså tidningsläsning, bordsplacering, flexibilitet med mattider och att servera mackor på mornar och kvällar till de som går upp lite tidigare och lägger sig senare. Flera individuella tester har också genomförts med framgång. Till exempel en ommöblering så en boende lättare hittar tillbaka till sängen efter att ha varit uppe på toaletten på natten. En annan, som spiller mycket, har fått ett specialförkläde för att inte bli blöt. Vilan på förmiddagen gör att de boende lättare orkar med dagen och kan vara med på aktiviteter under eftermiddagen. Personalen har fotograferat sig och ska sätta upp bilder på de som är i tjänst. De har även gjort en broschyr som berättar om Genombrottsmetoden. Sammanhållningen, som var bra även tidigare, har blivit ännu bättre. Vi är mer uppmärksamma på hur alla boende här mår, säger personalen som arbetar efter en välbefinnandeskala som de skattar fyra gånger per dygn per person. 5
team i projektet Geriopsykiatriboende Vilskegården, Floby 16 brukare Carina Mann, Sarah Bäcklund, Mona Dyvnäs och Christina Johansson Välbefinnande och guldkant på salong Gullvivan På Vilskegårdens egna salong Gullvivan får de boende hårvård, som hårtvätt och håruppsättningar. Makeup och nagellack finns också för de som vill göra sig extra fina. Takil massage är också uppskattat och personalen har sytt vetekuddar till alla boende. Det har även blivit mer struktur sedan två personer ansvarar för medicingivning på mornarna. Därför har man kunnat införa flexibel frukost och de boende slipper sitta och vänta. Smörgås och pålägg finns framme för de som kan och vill göra egna mackor. Individuella tester som slagit väl ut är att en boende har fått en uribag som personalen tömmer. Tidigare skötte han det själv och det skapade en oro. Han var uppe på natten och tömde ofta, fast det inte behövdes. Nu har han kunnat släppa sin fixering. Det fungerar jättebra, över förväntan. Toalettassistens på regelbundna tider har hjälpt en annan, som numera är torr hela dagarna och även på nattetid. Förut var han ofta blöt, det kunde bli tre-fyra byten per dag och han var orolig för att kissa på sig på natten. Det här har varit en bra hjälp, han är jätteglad och nöjd över förändringen. Att skapa ett vitt avslappningsrum, med mjuk madrass, porlande vatten och rogivande musik är ett nytt projekt som är i görningen. 6
team i projektet ÄLDREBOENDE HEMTJÄNST Stenstorp 53 brukare Maria Larsson, Titti Odh, Annica Andersson och Annica Persson HEMTJÄNST Åsarp/Kinnarp ca 50 brukare Pia Sundén-Larsson, Siw Ahlgren, Gunilla Bertilsson och Astrid Johansson Att klara saker själv ger välmående Att hjälpa lagom mycket är en avvägning. Det är lätt att vara snäll på fel sätt och göra lite för mycket. Personalen ger ett exempel på hur de bara av farten har ställt fram smörgåsar. Tester har visat att brukaren klarar att bre smörgåsarna själv och mår bra av det, både för rörligheten och känslan av självständighet. Vi har fått tänka till. Det är små förändringar, men de betyder mycket för den enskilde. En del som har hemtjänst tycker att det känns tryggast att vara hemma och har svårt att ta sig ut, men när de väl kommer iväg upplevs det ofta som positivt, säger personalen som sett till att flera brukare kommit i väg regelbundet på dagvård. Något som väckt visst motstånd från början men som blivit en efterlängtad vana. Daglig utevistelse, varma vetekuddar, digitala almanackor och taltidning är annat som införts. Att senarelägga maten för en brukare har medfört ökad matlust. Nu serverar vi en lättare lunch och en större middag lite senare, aptiten har blivit mycket bättre. Personalen har tidigare hållit på med individuella tester. Skillnaden är att alla i personalen gör lika. Det är jättebra och det blir ett resultat. Det tycker både arbetskamrater och anhöriga. Även mindre förändringar spelar roll Taktil massage och varma riskuddar har slagit väl ut. Gunilla i personalgruppen sydde riskuddarna som snabbt blev uppskattade bland flera brukare. En person, som tidigare hade mycket huvudvärk, känner sig bättre efter att ha lagt den värmande riskudden i nacken. Hon sover mycket bättre på mornarna och är inte lika lättväckt längre, berättar personalen. Den taktila massagen har lindrat oro och även anhöriga säger att de märker att massagen har rogivande effekt. Sociala aktiviteter med korsordslösning och sällskapspel har roat flera brukare. Digital almanacka, gåträning och hårvård har också varit positivt. En aktiv brukare, som har mycket för sig, har fått lättare att hålla ordning på sina aktiviteter sedan hon fått en minnestavla där personalen skriver in vad som ska äga rum de olika veckodagarna. Det är roligt att se att inte bara behöver vara stora förändringar som har betydelse, även det mindre spelar roll. Man märker att det leder någonstans och att ger förbättringar. Personalen upplever att de som grupp har fått en bra samsyn och alla har varit positivt inställda till att arbeta med Genombrottsmetoden. De andra i gruppen har hakat på och kommit med egna idéer. 7
team i projektet ÄLDREBOENDE Kafferep, kvällsmys och ro vid maten Eken, Floby 14 brukare Irene Ekblom, Marianne Johansson och Liselotte Jonsson De är gladare och mycket mer lättsamma Att ha gymnastik på den egna avdelningen, istället för att ta sig iväg till en gemensam gymnastiksamling i en annan lokal, har fått fler glada motionärer på Eken. Förut ville bara två-tre stycken vara med. Nu är det ett tiotal och gympan har verkligen piggat upp dem. Det märks på humöret, de är gladare och mycket mer lättsamma. Att införa en frukostvärdinna har också inneburit en stor, positiv förändring med nöjdare boende och lugnare stämning. Nu är det bara en av oss som tar hand om frukosten och finns där hela tiden, utan att gå iväg för att svara på larm eller hålla på med morgonbestyr, det tar de andra hand om. Detta innebär att frukosten kan serveras allt eftersom till de som kommer upp. Förut fick de sitta och vänta på att alla var på plats, det skapade oro och irritation hos en del. Tända ljus bidrar till en lugnare inramning och personalen undviker att slamra med porslin, disken får stå tills efter frukost. Personalen är engagerad och samarbetar bättre. Det är bra att alla gör lika och kommer med förslag som vi prövar gemensamt. Vardagen har även fått guldkant för de boende med bakelse en gång i veckan, stickstund, fotbad, värmekuddar och tidningsläsning. Vi har fått nytt tänk och bättre klimat. Det har funnits motstånd i början till en del saker, men det har försvunnit med de goda resultaten, säger personalen. Mycket lyckat var att införa matro. Stängda dörrar och skyltar vädjar till lugn kring måltiderna. Det har respekterats, både av personal och anhöriga. Det har blivit mycket lugnare stämning. Ett lyckat socialt inslag är kafferepen, då några av kvinnorna träffas och trivs. Att medvetet satsa på att de boende ska klara av så mycket som möjligt själva har haft goda effekter. Ett exempel är att själv får bre sina smörgåsar. Förutom valmöjligheten blir det naturlig rörlighetsträning och ökad matlust i vissa fall. Att bädda sin egen säng, välja kläder och klä på sig har höjt välmåendet och självkänslan rejält hos en brukare som förut fick hjälp med det mesta. En annan har fått eget kvällsmys. Hon älskar att sitta och mysa en stund i sin morgonrock, dricka ett glas vin och se på program som Let s dance. Det har verkligen satt guldkant och hon sover mycket bättre på natten när sänggåendet blir lite senare. Elvagården, Vartofta 25 brukare Maria Källvik, Ann-Sofie Karlsson, Birgitta Andersson, Ulrica Carlsson och Ulrika Ramsin 8
team i projektet ÄLDREBOENDE Senare kvällsmat succé i Stenstorp Senareläggning av kvällsmaten har varit en stor succé, både för boende och personal. De boende har fått ökad matlust. Nu är de hungriga och tycker att det smakar gott. Kaffet serveras numera direkt efter maten. Det ger lugnare kvällar och de boende får mer tid att varva ner. De upplever att de har fått mer fritid på kvällarna och tar egna initiativ, till exempel promenader i korridorerna. Ett populärt nytt inslag är rullvagnen som fungerar som kaffevagn på vardagarna. Där får alla gå och ta sig kaffe när de är sugna, i stället för att personalen serverar. Även de anhöriga som hälsar på kan lägga en slant i en bössa och köpa fika. Många av de boende vill bjuda på kaffe när de får besök. Nu är det bara att gå och hämta, i stället för att behöva fråga om det. Det blir mer naturligt och flexibelt för alla. På lördagar är det nytt utbud på vagnen. Lördagsgodis som praliner, snacks och vindruvor markerar att det är helg. Ny möblering i matsalen, gemensam bakning, inredning av ett relaxrum är andra positiva nyheter. Nu känner vi att det alltid är värt att testa en ny idé. Det är inte värre än att man kan gå tillbaka till det gamla om det inte fungerar så bra, säger personalen. Många, mindre förändringar har gett ökat välmående Damerna träffas för att ha symöten på rummen, herrarna tippar på spel och har filmkvällar. Det är två nya uppskattade inslag på avdelningen. Personalen har gjort många mindre individuella tester som alla har bidragit till ökad trivsel och välmående. En stor skillnad har varit att införa sovmorgon för en boende som tidigare var aggressiv vid väckningen. Att få vakna själv i lugn och ro lite senare har istället givit en mer harmonisk start på dagen, likaså att få en egen plats i matsalen istället för att reta sig på bordskamraterna. Annat som testats med positiva effekter är varma handdukar i samband med duschning, finporslin på helgerna, fredagsmys, taktil stimulering och möjlighet att välja på flera frukostalternativ. En boende har blivit mycket mer harmonisk på kvällarna då hon får somna med en Rubensdocka i sängen. Nattpersonalen märker också att hon sover lugnare. Det har haft en oerhörd effekt på att hon får ligga och krama sin docka, den betyder jättemycket för henne. Genombrottsmetoden är tydlig och konkret. Den har givit ett nytänk, alla får anstränga sig lite extra och tänka till. Det har blivit lättare och roligare att jobba. Storgatan 14 B, Stenstorp 16 brukare Emma Fläring, Florence Fihn, Lena Gustafsson och Annika Borg Trätorget 1 9 brukare Pernilla Plato, Maria Lennebring, Catarina Liedberg och Stefan Odéhn 9
Deltagande team DEMENSBOENDE ÄLDREBOENDE Frökindsgården S:t Olofsgatan 11 Kerstin Sturesson Angela Landin Ann- Sofie Johansson Hanna Larsson Elisabeth Sahlén Martin Fridolfsson Margareta Nilsson Ulla Karlsson Elvagården Ulrika Gustavsson Ann-Sofie Karlsson Maria Källvik Ulrika Carlsson Birgitta Andersson Floby Eken Marianne Johansson Lise-Lott Jonsson Irene Ekblom Eva Lagergren HEMTJÄNST Åsarp/Kinnarp Astrid Johansson Gunilla Bertilsson Siv Ahlgren Pia Sundén-Larsson Stenstorp Maria Larsson Annika Andersson Titti Odh Annika Persson Stenstorp Trätorget 1 Annika Borg Stefan Odhén Emma Fläring Pernilla Plato Florence Fihn Catarina Liedberg Lena Gustafsson Marita Lennebring ÄLDREPSYKIATRI Vilskegården Mona Dyvnäs Sarah Bäcklund Christina Johansson Carina Mann 10
Styrgrupp Gunilla Balutia Biträdande Socialchef 0515 88 53 46 0706 74 50 26 gunilla.balutia@falkoping.se Gunilla Hård Områdeschef Gemensamma området äldre- och handikappomsorg 0515 88 52 03 0730 81 29 15 gunilla.hard@falkoping.se Marie Gustafson Områdeschef Västra äldreomsorgsområdet 0515 88 55 55 0702 69 73 95 marie.gustafson@falkoping.se Monica Ohlsson Områdeschef Östra äldreomsorgsområdet 0515 88 55 56 0706 74 50 56 monica.ohlsson@falkoping.se 11
smartdesign.se 2010 Arbetsgrupp Anetthe Jovanovic Karlsson Enhetschef Ranliden avd 1-5 Äldreboende 0515 88 55 25 070 355 22 31 anetthe.jovanovic.karlsson@falkoping.se Heléne Andersson Enhetschef Floby Demensboende och hemtjänst 0515 88 66 02 076 842 29 20 helene.andersson@falkoping.se Eva Printzell Enhetschef Bergsliden 1 A Demensboende 0515 88 62 35 070 249 05 65 eva.printzell@falkoping.se Diana Lod Enhetschef S:t Olofsgatan 11, plan 1 och 2 Äldreboende och demensboende 0515 88 62 77 070 231 57 99 diana.lod@falkoping.se 12