PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)

Relevanta dokument
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum ÄBIC

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Implementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Itembanker framtidens PROM! Projektteam: Evalill Nilsson, QRC (projektledare) John Chaplin, GU

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Klassifikationer och hkodverk

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Mappning av BDA till ICF

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Granskningsmall genomförandedokumentation

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

För dokumentation i social journal för utförare

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Bästa vård och omsorg genom strukturerad journal och genomförandeplan behöver vi kvalitetsregister? Beatrix Algurén & Tyra E O Graaf

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

- En kartläggning i slutenvården

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU

Individens behov i centrum

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Genomförandeplan för utförare av enbart serviceinsatser

ÄBIC äldres behov i centrum

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Strategisk färdplan Kortversion

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Patientens Egen Registrering (PER)

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Implementering av artrosskolor

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Transkript:

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem Beatrix Algurén (& John Chaplin)

ICF- ett biopsykosocialt perspektiv på hälsa

IBICs elva områden som bygger på ICFs struktur 1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav 3. Kommunikation 4. Förflyttning 5. Personlig vård 6. Hemliv 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer 8. Viktiga livsområden (Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv) 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 10. Känsla av trygghet 11. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående

ICF:s kodning och bedömningsfaktorer

Bedömningsfaktorer enligt ICF =Att mäta

Användning av ICF i dokumentation bidrar till bättre möjlighet att identifiera individens behov transparens, dvs. vård och omsorgsplanering blir tydligare och därmed även lättare för individen att förstå > ökat meningsfullhet ökad rättsäkerhet, systematiskt och strukturerad utredning, planering, genomförande och uppföljning kontinuerlig uppföljning på individnivå av resultat, mål och upplevelse av kvalitet användning av nationellt fackspråk

Användning av ICF i dokumentation bidrar till, forts. informationsöverföring som utgår från en enhetlig, entydig terminologi, vilket kan bidra till minskad dubbeldokumentation och bättre underlag för planering och genomförande av beslutade insatser, oavsett boendeform bättre möjlighet för samverkan mellan professionerna och att kunna ge samordnad vård och omsorg underlag för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling organisering och resursplanering utifrån behov utveckling av statistik utveckling av en evidensbaserad praktik Följa upp Initiera vård och omsorg Utreda Genomföra Avgöra

Hur kan vi göra mätningen mer tillförlitligt?

Jämförelse med VAS

Vad är problemet med ICF bedömningsfaktorer

Lösningar på problemet

Alternativ A

Standardisera bedömningsfaktorer med specifika svar itemutveckling

d230 Att genomföra daglig rutin inget problem lätt problem måttligt problem svårt problem totalt problem kan självständig hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver kan självständig hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver men behöver paus Behöver referenser för att hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver Behöver kontinuerligt stöd för att hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver Kan inte att hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver

d430 Att lyfta och bära föremål inget problem lätt problem måttligt problem svårt problem totalt problem Kan lyfta upp ett tungt föremål eller ta något tungt från en plats till en annan (t.ex. en stol) Kan lyfta upp ett tungt föremål Kan lyfta upp ett lätt föremål eller ta lätt något från en plats till en annan (t.ex. en stol) Kan lyfta upp en kopp eller ett glas Kan inte lyfte upp eller ta något från en plats till en annan

d540 Att klä sig inget problem Kan klä sig självständig lätt problem Kan klä sig självständig men behöver mer tid måttligt problem svårt problem totalt problem Behöver lite hjälp för att klä sig (t.ex. för att ta på sig strumpor eller knäppar små knappar) Behöver fysiskt stöd från vårdare Kan inte klä sig självständig

Alternativ B

PROMIS Click to edit Master title style Patient-Reported Outcomes Measurement Information System

Vad är en itembank? Svar: en databas med massor av frågor/påståenden 1. Hur skulle du säga att din hälsa är i allmänhet? 123. Klarar du att öppna en tung dörr? 56. De senaste 7 dagarna: Hur ofta hindrade smärta dig umgås med andra människor? 73. De senaste 7 dagarna har jag inte känt mig behövd. 14. De senaste 7 dagarna har jag haft svårt att möta min familjs behov.

Med hjälp av itemresponsteori (IRT) rangordnas både items och personer på samma skala

Dirk Marcus Wuttge, & Gunnel Sandqvist. Department of Clinical Sciences, Lund Section of Rheumatology, Lund University and Skåne University Hospital, Lund

Tillgängliga domäner/banker

PROMIS består av frågor hämtade från befintliga (sk. legacy )frågeformulär. Jämförelse med befintliga, äldre frågeformulär Hö g Mappning till legacy frågeformulär (PROsetta) Lå g

PROMIS exempel- Förflyttning

PROMIS exempel- Personlig vård

PROMIS i Sverige Utveckling: Samtliga sex registercentrum har i samverkan bedrivit ett implementeringsprojekt avseende nationella itembanker i nationella kvalitetsregister. Kunskapsförvaltning, informationsförvaltning och ett arbete för att stödja implementering av PROMIS i hälso- och sjukvården har bildats inom SKL. Teknisk förvaltning: Nyttja nationell infrastruktur för patientmedverkan (Inera) Valideringsprojekt: Göteborg, Stockholm, Lund, Umeå och Örebro. Proof of concept/pilot i klinisk användning: Karolinska Universitetssjukhuset har deltagit i arbete med översättning, validering, och har genomfört kognitiva intervjuer. Klart för validering i klinisk kontext: Det finns kortformer, profiler och itembanker.

Sammanfattning Att gradera storleken av problem med ICF bedömningsfaktorer är på ett tillförlitligt sätt (med psykometriska egenskaper) inte möjligt. Man kan utveckla svarsalternativ för de enstaka bedömningsfaktorer (itemutveckling) till varje ICF kategori. -> ta tid Man kan använda befintliga item/itemblocks från PROMIS som redan finns.

Tack! Kontakt: Beatrix Algurén, beatrix.alguen@gu.se RPT, MPH, PhD, Assistant Professor, Programledare Hälsopromotion, Institut för kostoch idrottsvetenskap, Göteborgs universitet John Eric Chaplin, john.chaplin@gu.se PhD, CPsychol. Leg. Psykolog, Associate Professor, Sahlgrenska Academy, Göteborgs universitet