1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2011 G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g Resultat i korthet 147 trakter om totalt 635 ha besöktes. 85 % av trakterna var godkända vilket är en tydlig förbättring jämfört med 2010 då antalet godkända trakter var 72 % Vi når dock inte vårt nyckeltal om 95% godkända trakter. Senast vi gjorde detta var 2006. Omfattande förbättringar av huvudfunktioner (2010 års siffror inom parantes) Tydliga förbättringar noterades på följande 9 av 13 huvudfunktioner, vilket är ett verkligt glädjande trendbrott Hänsynsbiotoper 90% (80%), Kantzoner 94% (87%), Trädgrupp 90% (82%), Spridda Naturvärdesträd 100% (88%), Spridda utvecklingsträd 95% (83%), Nya högstubbar 73% (68%), Koncentration 85% (78%), Upplevelse 99% (91%) och Markpåverkan 88% (78%). De resterande 4 funktionerna Underväxt röjning 91%, Torra träd 81%, Impediment 100% och Kulturmiljö 90 % låg i stort sett på samma nivå som året innan. Uppdragsrutiner Även huvudfunktionen Uppdragsrutiner visar på en klart positiv utveckling med 81% godkända trakter jämfört med 50% 2010. Det är främst delfunktionen Traktdirektiv som (äntligen!) blivit bättre med 78% godkänt mot 60% förra året. Delfunktionerna Grön skogsbruksplan 97% (100%) och naturvärdesbedömning 93% (96%) låg straxt under fjolårets resultat. Antal sparade träd Vi sparade i snitt 2 naturvärdesträd, 16 utvecklingsträd, 5 torrträd och gjorde 2.6 nya högstubbar/ha. Högstubbarna är återigen under 3/ha vilket är sämre snitt än året innan (trots att huvudbetyget är bättre)
2 Samlad redovisning grönt bokslut-slutavverkning Totalt 147 trakter på tillsammans 635 har reviderats. Det är 21 färre objekt än 2010. Fördelningen av besökta trakter per region var enligt följande: Region Väst 51, region Syd 49 och region Öst 47 trakter. Trakterna Som framgår av figur 1 så blev 85 % av trakterna godkända jämfört med 72% 2010. Det är främst funktionen Brist (betyg 2) som minskat och både funktionerna bra och mycket bra har ökat. Det är ett glädjande besked att den nedåtgående trenden som kom efter stormåren 2005-2006 nu tycks vara bruten. Resultatet är också klart bättre än Skogsstyrelsens senaste redovisning av Polytax som baserar sig på ett medelvärde under åren 2007-2010 och alltså inte är direkt jämförbar med vår årsvisa uppföljning. Skogsstyrelsens bedömning var att 63 % av trakterna (räknat på hela Sverige) var godkända enligt Polytaxkriterierna. Myndigheten har dock under hösten 2011 redovisat att det finns stora skillnader i olika inventerares bedömningar, så det kan finnas stora felkällor i deras redovisning. Dessutom har bedömningsgrunderna ändrats under de senaste åren, så det försvårar tolkning av Polytaxresultaten över tiden. Från att vi har klarat vårt nyckeltal med minst 95% godkända trakter under åren 1999-2006, fick vi en klar försämring 2007 med 82 % godkänt. 2008 var det 70%, 2009 75% och 2010 72% godkända trakter. 85% godkänt 2011 är därför en efterlängtad vändning. Det är troligt att den starka fokuseringen på att rädda stormvirke och förhindra barkborreskador efter de stora stormarna 2005-2006 har varit en bidragande orsak till att perioden 2007-2010 fick en lägre andel godkända trakter. Samtidigt ändrade vi bokslutsrutinerna och minskade ner antalet skogsrevisorer från 15 till fem vilket medfört att varje revisor besöker flera objekt och får därmed mer revisionstid vilket är bra.
3 De 13 huvudfunktionerna Tydliga förbättringar noterades på följande 9 av 13 huvudfunktioner, vilket är ett verkligt glädjande trendbrott Hänsynsbiotoper 90% (80%), Kantzoner 94% (87%), Trädgrupp 90% (82%), Spridda Naturvärdesträd 100% (88%), Spridda utvecklingsträd 95% (83%), Nya högstubbar 73% (68%), Koncentration 85% (78%), Upplevelse 99% (91%) och Markpåverkan 88% (78%). De resterande 4 funktionerna Underväxt röjning 91%, Torra träd 81%, Impediment 100% och Kulturmiljö 90 % låg i stort sett på samma nivå som året innan. Man kan fundera på varför resultatet för 2011 blivit så pass mycket bättre. Jag tror det är en kombination av flera saker. Först och främst kanske det rör sig om att droppen urholkat stenen, att många år av nötande och tjatande börjar ge resultat. Men eftersom det är en så tydlig förändring över ett år kan man misstänka att det inte är hela förklaringen. Under 2010 genomfördes en stor intern utbildningskampanj riktad till all skoglig fältpersonal. Skede 1 bestod i att genomgå webb-utbildningen Natur- och kulturmiljövård för grönt körkort med godkänt resultat. Skede 2 var en fältdag med demonstrationer och övningar över temat Hållbar hänsyn i vått och torrt. Över 300 inspektorer deltog i kampanjen. Under det senaste året har det varit starkt medial fokusering på brister i hyggeshänsynen, främst hos de stora skogsbolagen. Skogsstyrelsen har också i flera utspel hävdat att hänsynen blivit sämre. Detta i kombination med några miljöorganisationers kampanj mot FSC-certifierat skogsbruk har gjort att det blivit mer publicitet kring dessa frågor. Samtidigt har kritiken många gånger varit obalanserad. Att det samlade traktbetyget för ett hygge blivit underkänt i Polytax behöver inte betyda att hygget helt saknar hänsyn såsom det lätt uppfattas i mediadramaturgin. Det finns många hyggen med bra hänsyn på de flesta huvudfunktionerna men där revisorn ansetts att man skulle prioriterat på ett annat sätt. En annan revisor kanske hade godkänt prioriteringen och då hade trakten blivit godkänd. Summa summarum har det varit mycket mer fokus på generell hänsyn internt och externt under 2010-2011 än under de närmaste åren efter stormarna.
4 Delbetyg Varje funktion kan förekomma flera gånger på en avverkningstrakt. Det kan finnas flera hänsynsbiotoper, kantzoner, trädgrupper, platser med markskador etc. På var och en av dessa sätts ett delbetyg. Det är sedan de samlade delbetygen inom respektive funktion som ligger till grund för det samlade huvudbetyget (se fig 2). Men vi redovisar även delbetygens fördelning för nio av delfunktionerna (fig 3) Förbättringstrenden syns tydligt även här. För hänsynsbiotoperna, kantzonerna, trädgrupperna, utvecklingsträden, koncentrationen, upplevelsen och markpåverkan är det betyg 2 som minskat och såväl betyg 3 som 4 som ökat. Hänsynen till naturvärdesträden tycks ha slagit igenom bra, då det är betyg 4 som ökat, betyg 3 minskat och inga underkända delfunktioner finns registrerade. Lämnade naturvårdsarealer Den sparade naturvårdsarealen har genom åren legat på mellan 3-6 % och resultatet från 2011 ligger inom det intervallet. Siffrorna mellan olika år är dock svåra att jämföra då de beror på hur mycket av hänsynsmiljöer som fanns på objekten. Sammanställningen ger ändå en bild av hur mycket som har sparats under olika år. (Tabell 1) Tab 1 Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2011 Lämnade naturvårdsarealer på produktiv skogsmark i % av avverkad areal 2008, 2009, 2010 och 2011 Funktion 2008 2009 2010 2011 Hänsynsbiotop 3,0% 1,3% 2,3% 1,4% Kantzon 1,9% 2,1% 1,8% 1,5% Trädgrupp 1,1% 0,9% 2,0% 1,0% Totalt 6,0% 4,4% 6,1% 3,9%
5 Lämnade naturvårdssortiment i form av volym och antal träd Den samlande volymen sparade träd var något lägre än föregående år, men snittet genom åren brukar ligga runt 10 m 3 sk/ha så även denna siffra ligger i linje med resultaten från tidigare år. (Tabell 2a) Tab 2a Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i volym i m 3 sk/ha 2008, 2009, 2010 och 2011 Funktion 2008 2009 2010 2011 Gröna träd 7,7 6,6 11,1 7,8 Torra träd 1,4 2,4 1,8 1,6 Nya högstubbar 0,4 0,5 0,6 0,6 Totalt 9,5 9,2 13,5 10,0 Det som är lite lättare att se för ögat är antal lämnade träd/ha utslaget på alla trakter. Som framgår av tabell 2 b har vi sparat 18.8 gröna träd/ha vilket innebär att vi klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av de 18.8 träden var 2.5 klassade som naturvärdesträd och 16 som utvecklingsträd. Eftersom långt ifrån alla utvecklingsträd verkligen blir naturvärdesträd är det därför bra att det finns lite marginal i hänsynsavsättningarna. I tabellen syns också att vi avsatt 2.6 högstubbar/ha vilket innebär att vi inte klarat målet med 3 högstubbar/ha, vårt eviga sorgebarn. Under grönbokslutets 15-åriga historia har vi bara 3 ggr klarat snittet med minst 3 högstubbar/ ha nämligen 2004 (3,7), 2005(3,8) och 2010 (3.1). På de flesta hyggena är det 3 nya högstubbar eller mer, men det är alltid ett par trakter där det saknas högstubbar eller är för få vilket drar ner det samlade betyget. Tab 2b Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i antal stammar/ha 2008, 2009, 2010 och 2011 Funktion 2008 2009 2010 2011 Gröna träd - totalt 17,6 16,7 26,0 18,8 varav naturvärdesträd - - 2,0 2,5 varav utvecklingsträd - - 24,0 16,0 Torra träd - totalt 4,3 6,6 5,0 5,0 varav hela torrträd 1,2 3,0 1,5 1,1 naturliga högstubbar 1,7 1,9 2,0 1,8 lågor 1,4 1,7 1,5 1,7 Nya högstubbar 1,8 2,6 3,1 2,6 Totalt 23,7 25,9 34,1 26,5
Uppdragsfunktioner - våra arbetsrutiner Huvudfunktionen uppdragsrutiner redovisas i tabell 4a. Här framgår att vi gjort en glädjande förbättring från att ha stått och stampat på 50-60% godkänt under de senaste åren till ett resultat på 81 % (Tabell 4a). I Huvudfunktionen uppdragsrutiner ingår kontroll av om avverkningsledaren har dokumenterat att objektet är klassat som PG i en grön skogsbruksplan eller (då en grön skogsbruksplan saknas) om det har gjorts en korrekt naturvärdesbedömning enligt våra rutiner i miljöhandboken. Skälet till detta är att undvika PG-avverkning i objekt med högre naturvårdsklass. Revisorerna kontrollerar även om de personer som utför avverkningen har entreprenörscertifiering enligt PEFC samt hur våra traktdirektiv ser ut. Som framgår av tabell 4 b kan vi notera lite smärre försämringar var gäller dokumentation från den gröna skogsbruksplanen respektive naturvärdesbedömningen, men däremot att har traktdirektiven (äntligen) blivit bättre! Det senare kan ses som lön för mödan utifrån den kampanj för bättre traktdirektiv som vi bedrivit en tid. 6
7 G r ö n t b o k s l u t g a l l r i n g Resultat i korthet 141 trakter om totalt 903 ha besöktes. 91 % av trakterna var godkända Huvudfunktioner Bästa huvudfunktionerna var hänsynsbiotoper, trädgrupp, spridda utvecklingsträd, och upplevelse som alla fick 100 % godkänt. Sämst var nya högstubbar (44%) och mark- och vattenpåverkan (85 %) Uppdragsrutiner Huvudfunktionen är godkänd till 89 % vilket är bättre än motsvarande värde för slutavverkningsbokslutet (81 %). Delfunktionerna grön skogsbruksplan, naturvärdesbedömning samt grönt körkort är godkända mellan 98-100%. Delfunktionen traktdirektiv ligger på 74 % godkänt, vilket är något sämre än för slutavverkningsbokslutet (78 %). Antal sparade träd Det är inte lätt att se hur mycket död ved eller hur mycket nya högstubbar som skapats i en gallringsskog. Rejäla naturvärdesträd går kanske mestadels att identifiera, men för utvecklingsträden finns säkert ett stort mörkertal. Siffrorna får därför tas med en nypa salt. Vi dock minst sparat 12.3 gröna träd/ha vilket innebär att vi klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av de drygt 12,3 träden var 1.4 klassade som naturvärdesträd och 11 som utvecklingsträd. Samlad redovisning grönt bokslut-gallring Under 2011 har vi åter gjort ett grönt bokslut vid gallringar, nu anpassat till standardkraven i dubbelcertifieringen. Det har varit ett uppehåll med gallringsboksluteten sedan 2005 då stormen Gudrun påverkade verksamheten i så stor omfattning och det inte blev aktuellt med några gallringsbokslut. Det senaste gallringsbokslutet är från 2004 och är direkt jämförbart med dagens gallringsbokslut eftersom manual och rutiner omarbetats sedan dess. I och med 2012 års bokslut går det åter att göra jämförelser och utrymme för det har lämnats i sammanställningens figurer. Trakterna Gallringsbokslutet omfattar 141 trakter om totalt 903 ha. Som framgår av figur 1 så dominerar betygen bra (3) och mycket bra (4), men på 9 % av trakterna har det förekommit brister så att det samlade traktbetyget blivit 2, dvs underkänt. Andelen godkända trakter är alltså 91 %
8 De 14 huvudfunktionerna Fyra av huvudfunktionerna har fått 100 % godkänt, nämligen hänsynsbiotoper, trädgrupp, spridda utvecklingsträd, och upplevelse. Andra huvudfunktioner med höga värden är; lövandelar (99 %), kantzon/skyddszon (96 %), spridda naturvärdsträd (97 %), koncentration (98 %) och kulturmiljö (98 %). Låga värden återfinns för nya högstubbar (44%), och underväxt hade också vissa brister (91 %). Mark- och vattenpåverkan fick 85 % godkänt vilket är något sämre jämför med slutavverkningsbokslutet (88%). Delbetyg Varje funktion kan förekomma flera gånger på en avverkningstrakt. Det kan finnas flera hänsynsbiotoper, kantzoner, trädgrupper, platser med markskador etc. På var och en av dessa sätts ett delbetyg. Det är sedan de samlade delbetygen inom respektive funktion som ligger till grund för det samlade huvudbetyget (se fig 2). Men vi redovisar även delbetygens fördelning för nio av delfunktionerna (fig 3). Delfunktionerna följer i stort huvudfunktionernas siffror. Det som är mest glädjande är att de flesta delfunktionerna har fått betyg 4. Det som också framgår i figuren är de delfunktioner där det förekommit betyg 1 (dåligt). Det är inte så många fall, men det återfinns på trädgrupp, naturvärdsträd, kulturmiljö och markpåverkan.
9 Lämnade naturvårdsarealer Den sparade naturvårdsarealen i gallring är inte så lätt att ange. Siffrorna mellan olika år är dock svåra att jämföra då de beror på hur mycket av hänsynsmiljöer som fanns på objekten. Sammanställningen ger ändå en bild av hur mycket som har sparats. Tab 1 Grönt bokslut vid gallringar, Södra 2011 Lämnade naturvårdsarealer på produktiv skogsmark i % av gallrad areal 2011 Funktion 2011 Hänsynsbiotop 1,4 % Kantzon 1,4 % Trädgrupp 1,8 % Totalt 4,6 % Lämnade naturvårdssortiment i form av volym och antal träd Den samlande volymen sparade träd är om möjligt ännu svårare att ange. Det är inte lätt att se hur mycket död ved eller hur mycket nya högstubbar som skapats i en gallringsskog. Rejäla naturvärdesträd går kanske mestadels att identifiera, men för utvecklingsträden finns säkert ett stort mörkertal. Siffrorna i tab 2a får därför tas med en nypa salt. Tab 2a Grönt bokslut vid gallringar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i volym i m 3 sk/ha 2011 Funktion 2011 Gröna träd 2,8 Torra träd 0,5 Nya högstubbar 0,1 Totalt 3,4 Det som är lite lättare att se för ögat är antal lämnade träd/ha utslaget på alla trakter. Som framgår av tabell 2 b har vi sparat 12.3 gröna träd/ha vilket innebär att vi klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av de drygt 12,3 träden var 1.4 klassade som naturvärdesträd och 11 som utvecklingsträd. I tabellen syns också att vi avsatt för lite högstubbar/ha Tab 2b Grönt bokslut vid gallringar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i antal stammar/ha 2011 Funktion 2011 Gröna träd - totalt 12,3 varav naturvärdesträd 1,4 varav utvecklingsträd 10,9 Torra träd - totalt 3,1 varav hela torrträd 0,5 naturliga högstubbar 0,9 lågor 1,7 Nya högstubbar 1,0 Totalt 16,4
Uppdragsfunktioner - våra arbetsrutiner Huvudfunktionen uppdragsrutiner redovisas i tabell 4a. I Huvudfunktionen uppdragsrutiner ingår kontroll av om avverkningsledaren har dokumenterat att objektet är klassat som PG i en grön skogsbruksplan eller (då en grön skogsbruksplan saknas) om det har gjorts en korrekt naturvärdesbedömning enligt våra rutiner i miljöhandboken. Skälet till detta är att undvika PG-avverkning i objekt med högre naturvårdsklass. Huvudfunktionen är godkänd till 89 % vilket måste anses som glädjande i jämförelse med de många år som denna funktion haft rejält dåligt betyg vad gäller slutavverkningarna. En klar förbättring noterades ju under 2011 vad gäller slutavverkningarna (81 %), men gallringsbokslutet är alltså bättre. I tabell 4 b syns att tre av fyra funktionsbetyg har bra resultat, men att delfunktionen traktdirektiv ligger på 74 % godkänt, vilket är något sämre än för slutavverkningsbokslutet (78 %). 10
11 Revision av skogscertifierade fastigheter 2011 Inledning Sedan 2001 har Södra genomfört en årlig en internrevision, kallad skogsrevision, av PEFC-certifierade fastigheter. Revisionen genomförs av skogsrevisorer som är utbildade enligt rutin DM13-03 i miljöhandboken. Till sin hjälp vid revisionen används en revisionsmanual och fältblankett Checklista (BLD 09). Då Södra under 2009 blev paraplyorganisation även för FSC har revisionsrutinerna uppdaterats för att gälla såväl PEFC- som FSC-certifierade fastigheter. Under 2010 testades dessa rutiner i full skala i fält och från och med 2011 är de nya rutinerna implementerade i våra uppföljningssystem. Resultat och kommentar Totalt genomfördes 168 revisioner varvid det noterades 10 allvarliga 456 mindre avvikelser. Det ger tillsammans 466 avvikelser jämfört med 422 för 2010 (Tab. 1). Den totala andelen avvikelser har ökat med ca 10 % jämfört med förra året. Andelen skogsägare (räknat på antalet besökta fastigheter) som har en grön plan är i likhet med tidigare år och ligger på runt 80 % Tabell 2 visar de olika avvikelserna grupperade i fallande ordning. Flest avvikelser har erhållit, i likhet med tidigare år, för brister i certifieringsavtalet (Baskrav 12). Baskravet Grön skogsbruksplan (B1) kommer på andra plats i avvikelseligan, och våra revisorer kollar inte bara upp om det finns en grön skogsbruksplan utan reviderar även hur den lever upp till certifieringskraven samt om den är aktuell. Under årets revision har 17 % av avvikelserna berört den gröna planen. Funktionerna Dokumentation och Aktivt skogsbruk står för vardera har 14 % av avvikelserna, vilket för Aktivt skogsbruk är i nivå med förra året. Bristerna i generell hänsyn är på ungefär samma nivå som 2010 En annan förbättring gäller generell hänsyn som nu registrerats för 11% av avvikelserna mot 27% 2009. De flesta avvikelserna berör baskraven (56%), 22% miljöstandarden och 21% skogsbruksstandarden (Tabell 3). Endast en avvikelse mot den sociala standarden finns registrerad Tabell 1 Intern Skogsrevision 2011 - Regionvis resultat i jämförelse med 2010 Region Antal rev. fastigheter Andel som har grön skogsbruksplan Allvarlig avvikelse Mindre avvikelse Totalt antal avvikelser Syd -11 60 80 % 4 142 146 Syd -10 47 81 % 9 57 66 Öst -11 50 80 % 4 55 59 Öst-10 46 80 % 0 123 123 Väst -11 58 78 % 2 259 261 Väst-10 50 80 % 1 232 233 Tot -11 168 79 % 10 456 466 Tot -10 143 80 % 10 412 422
12 Tabell 2 Skogsrevision 2011 - Översikt av antal avvikelser i fallande ordning Antal avvik. % av tot Jfr 2010 % av tot Funktion Allvarlig Mindre 85 18 % 65 15 % Avtal (B12) - 85 81 17 % 53 13 % Grön skogsbruksplan (B1) - 81 67 14 % 48 11 % Dokumentation (B10) - 67 63 14 % 65 15 % Aktivt skogsbruk (C1) 2 61 56 12 % 47 11 % Generell naturhänsyn (D4) - 56 32 7 % 39 9 % Områden med Höga Naturvärden (D1) 2 30 27 6 % 27 6 % Skogsskötsel val av trädslag och ståndorter (C2) - 27 10 2 % 18 4 % Generell Kulturhänsyn (D5) - 10 9 2 % 22 5 % Traktdirektiv (B6) - 9 9 2 % 12 3 % Cert. entreprenörer och grönt körkort (B4) - 9 7 1.5 % - - Naturvärdesbedömning - 7 6 1 % 1 <1% Skogsskötsel bekämpning av skogsskador (C3) 1 5 4 1 % 10 2 % Övrig generell hänsyn (D6) 1 4 4 1 % 3 <1% Krav på själverksamma/egna anställda (B5) - 4 3 0.5 % 3 <1 % Skogsskötsel - brukningsmetoder (C4) 2 1 1 < 0.5 % 5 1 % Lagstiftning (B7) 1-1 < 0.5 % 1 <1% Planering och skötsel på landskapsnivå (D3) - 1 1 < 0.5 % - - Lagar - 1 - - 3 <1 % Offentlighet (B9) - - 466 422 10 456 Tabell 3. Årsvis jämförelse över avvikelserna fördelade på baskrav och delstandard. Anm. Baskraven 2010 är utökade jämfört med åren innan så värdena är inte helt jämförbara Standard 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Baskraven 56 % 50% 32% 41% 47% 49% Skogsbruksstandard 21 % 23% 31% 26% 34% 31% Miljöstandard 22 % 27% 35% 31% 18% 19% Social standard < 1 % 0% 0% <1% 0% <1% Tack till årets skogsrevisorer! Det är ett omfattande arbete av Södras interna skogsrevisorer som ligger bakom denna rapport. Utan skogsrevisorernas insatser inga gröna bokslut eller skogsrevisioner. I detta tack inbegrips också de regionala skötsel- och miljösamordnarna som håller i de regionvisa arbetena. Följande skogsrevisorer har varit verksamma under 2011 Reg. Väst Hans Aronsson (endast skogsrevison, extern konsult) Björn Larsson Lars-Göran Pettersson Reg. Öst: Stefan Olheden (extern konsult) Fredrik Melakari Anders Hellström Reg. Syd: Lars-Anders Johnsson (extern konsult) Carl-Axel Gard (extern konsult) Regionala samordnare (Skötsel- och miljöledare) Reg. Väst Tomas Rahm Reg. Öst Ylva Thorn-Andersen/Björn Lindell Reg. Syd Henrik Holmberg