33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

Relevanta dokument
HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

Att behandlas för Radiusfraktur

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

Karpaltunnelsyndrom arbetsterapeutiska åtgärder Gäller för: Alla arbetsterapeutmottagningar Landstinget i Värmland

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? diabeteshandboken.

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

Sträck ut efter träningen

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

opereras för åderbråck

Träningsprogram för dig med AS

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning Knäskada Fotledsstukning Artros Nyttiga länkar...

Artrosskola på Gotland

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Triggerfinger/-tumme

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013

Rehabilitering efter Bankarts operation

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Den diabetiska handen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Måttinstruktioner 11/11/2013. AnySuit.se och HappyTie.se. Kroppsmått. Att förstå vid mätning. Exakta plaggmått. Plaggets längd

Träna med Träningslera

DRAKEN. Detta är en svensk översättning på ett mönster för en drake från den ryska sajten shityomoyo.ru gjord av alias Pialinn här på Amigurumi.

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

OBS! Läs igenom instruktionerna noga innan du mäter din patient, ha gärna måttblanketten nära till hands för att underlätta måttagningen.

Lär dig göra marklyft

Behandling och förebyggande av influensa

TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Namn. Nummer. Datum. Yrke/befattning. Bedömare

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Att leva med Spasticitet

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Vad händer i hästens leder?

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Explosiv styrka och snabbstyrka

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Mindfull STÅENDE Yoga

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

DEN MYSTISKA TÄRNINGEN. Effekt: Läs publikens tankar genom att förutse vilket nummer som valts.

Buk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Diskussionsfall Reumatologi

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Hälsoråd för Internetstuderande

Patientinformation rörande: Grå starr

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Sammanfattning skelettet och muskler

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

ÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi

Transkript:

33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad av metabol kontroll. Orsaken till smärtan och stelheten tros vara nedsatt mikrocirkulation, stel bindväv och ökad bindvävsmängd. Besvären drabbar därför senor, muskulatur, ledband och ledkapslar. Händerna kan också drabbas av andra problem som nervkompressioner och klassiska diabeteskomplikationer som perifer neuropati, och störningar i blodcirkulationen och ökad risk för djupa infektioner. Både typ 1 och typ 2- diabetiker drabbas. Ca 50% av diabetikerna beräknas ha långdragna besvär från rörelseapparaten och 25% av förtidspensionerade med diabetes har angett besvär med symtom från rörelseapparaten som huvudorsak. Diabeteshanden Handens strukturer innefattar ett stort antal nerver, kärl, senor, muskulatur, ben och leder. Anatomin är "trång". De olika vävnaderna rör sig mot varandra när handen arbetar och dess leder rör sig och kräver intakta glidytor mellan anatomiska strukturer. Svullnad, ökad bindvävsmängd och stelhet i handens vävnader kan allvarligt försämra handfunktionen och ge upphov till smärtor. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger Benämns ibland också flexortenosynovit eller triggerfinger. Det beror på en förtjockning av böjsenan och samtidigt en förträngning i senskidan där senan skall glida. Fingret tenderar att låsa sig i ett böjt läge och en smärta lokalt distalt i handflatan vid det drabbade fingret. Vanligast är tumme, långfinger och ringfinger men kan drabba alla fingrar. Det är vanligare hos kvinnor.

Vid lindriga besvär kan man pröva en kortisoninjektion och rörelseträning men om detta inte hjälper eller om fingret tenderar att fastna i böjt läge bör patienten remitteras till ortoped eller handkirurg för bedömning. Man klyver då senskidan så att senan åter kan löpa fritt. Postoperativt finns stor risk för svullnad och kontrakturer varför patienten måste få ett bra träningsprogram, gärna med hjälp av arbetsterapeut. Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en sjukdom som engagerar handens palmaraponeuros och leder till en sträckdefekt i fingrarna vanligen ring- och långfinger. Vanligast hos män i 40-60- årsåldern. Ofta behövs ingen specifik behandling men om sjukdomen påverkar handfunktionen och fingrarnas PIP- led bör remiss skrivas till ortoped eller handkirurg för bedömning och eventuell kirurgisk åtgärd i form av partiell fascieoctemi. Limited joint mobility ("stiff hand syndrome") "prayers sign" vid "stiff hand syndrome" På samma sätt som i axlar och höfter kan fingrarnas leder drabbas av minskad rörlighet. Ofta förekommer samtidigt en vaxartad hud på handens dorsalsida.

Ibland pratar man "stiff hand syndrome" som en specialvariant med kraftigt förtjockad hud och smärtsam rörlighet som kan leda till kraftigt nedsatt handfunktion. Nervkompressioner Karpaltunnelsyndrom (n medianus) Detta innebär en inklämning av medianusnerven i den sk karpaltunneln i handledshöjd. Klassiska symtom är intermittenta nattliga stickningar och känselnedsättningar i medianusnervens utbredningsområde (tumme, pek- lång- och halva ringfingret). Dessa kan framkallas vid maximal flexion i handleden under ½- 1 minut (Phaléns test) varvid karpaltunneln under flexorretinaklet ytterligare komprimeras. Ibland kan en atrofi av tenarmuskeln förekomma sent i förloppet. Redan vid intermittenta symtom bör patienten bedömas av en arbetsterapeut för bedömning och eventuell utprovning av en handskena (nattetid) och ergonomisk rådgivning. Beror inklämningen på en allmän svullnad i handen (t ex efter immobilisering eller skada) är rörelse- träning i högläge första åtgärd. Vid stora besvär är det möjligt att operera genom en klyvning av flexorretinaklet. Ulnariskompression (n ulnaris) Nervkompression kan även förekomma vid andra lokaler än handleden. Vanligast är inklämning av n ulnaris i armbågsnivå. Övriga nervkompressioner inom övre extremiteten är betydligt mera ovanliga och är inte vanligare vid diabetes än andra.

Mononeuropati En mononeuropati involverar som namnet anger att endast en nervgren drabbas av en i normalfallet övergående inflammation och funktionsnedsättning. Vanligast är att n ulnaris, n medianus och ibland n radialis. Typiska symtom är relativt akut uppträdande smärtor, muskelsvaghet, parestesier och nedsatt sensibilitet i den drabbade nervens utbredningsområde. En mononeuropati är oftast självbegränsande och ju yngre man är när man drabbas ju större är chansen att man skall återfå full funktion i nerven. Vanligaste mononeuropatierna är: Peroneus- pares: som ger upphov till sk "droppfot". Abducens- pares: oförmåga att abducera det drabbade ögat (dubbelseende). Occulomotorius- pares: ptos (hängande ögonlock) och oförmåga att adducera det drabbade ögat (dubbelseende) Perifer facialispares: Hängande mungipa, oförmåga att stänga ögat och rynka pannan. Perifer polyneuropati En perifer polyneuropati uppträder oftast smygande och börjar symmetriskt och perifert. Vanligtvis drabbas fötterna först och neuropatin breder långsamt ut sig proximalt för att senare uppträda i händerna. Oftast upplever man till en början en perifer känselnedsättning eller "ändrat känselupplevelse" i tårna som sedan sprider sig uppåt i foten. Ibland kan den vara smärtsam med nattlig brännande eller stickande smärta. En svår sensorisk neuropati kan leda till sämre koordination och balanssvårigheter. Om neuropatin också drabbar motoriska nerver kan muskelatrofier uppträda. Läs mer i kapitel 30 Nervsystemet och kapitel 32 Fötter - sår. Smärtande stela axlar Förekomst 4-8 ggr vanligare hos diabetiker 5-20% av diabetikerna drabbas Både vid typ 1 och typ 2 Bilateralt i ca 40% av fallen

Symtom Smygande debut. Långvarigt förlopp. Molande nattlig värk. Huggsmärtor vid rörelse, ofta i ytterläge. Tendiniter (inflammationer i senor) Inskränkt rörlighet. Ej kapsulärt mönster. Svårt att lägga handen på ryggen. Status Testa aktiv rörlighet, notera eventuell sidoskillnad! Hand mot tak Hand i nacke Hand mot motsatt axel' Hand i rygg. Behandling Åtgärder Vid lindrig smärta: Se Patientråd: Smärtande stel axel. Vid rörelseinskränkning och/eller uttalad smärta remittera till intresserad sjukgymnast: Se bilaga: Sjukgymnastbehandling Smärtande stela höfter Förekomst Inga studier publicerade Symtom Smärta i ljumsken. Gångsvårigheter och hälta. Minskad rörlighet i följande ordning: inåtrotation, extension, abduktion. Status Titta efter hälta vid gång Testa aktiv rörlighet i stående, notera ev sidoskillnad Knä mot mage (flexion) Benet ut åt sidan (abduktion) Vrid knäna ihop - isär (inåt- utåt- rotation) Ben bakåt, överkroppen stilla (extension) Behandling Åtgärder Vid lindrig smärta: Se Patientråd Stela höfter Vid rörelseinskränkning och/eller uttalad smärta remittera till intresserad sjukgymnast: Se bilaga: Sjukgymnastbehandling