Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län: Arbetet med att identifiera länets utmaningar samt möjliga åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden har bestått av lokala workshopar i länets kommuner, dialog och samtal med många parter. Ett femtontal utmaningar och åtgärdsförslag har utifrån dessa aktiviteter sammanställts och presenterats på ett länsmöte den 20 maj. Deltagarna gjorde där prioriteringar över vilka åtgärder de bedömde som mest angelägna att arbeta vidare med. Nedan presenteras åtgärdsförslagen per målgrupp: Unga 1. Tidig upptäckt/ tidiga insatser (kompetensutveckling av personal inom skolan) 60% 2. Utveckla samverkan mellan vården, skola, socialtjänst m.fl. 22% 3. Utbilda praktikhandledare och erbjud handledning 11% 4. Arbeta med motivation och självkänsla 7% 1. Kompetensutveckling av personal inom skolan för att kunna identifiera och få verktyg att hantera elevernas svårigheter. Verktyg att lotsa de unga till rätt insats. Skolan är mycket viktig för att hitta barn med behov av stöd i ett tidigt skede. Vi behöver följa barnet över tid så att vi säkerställer att insatserna har effekt. 2. Olika myndigheter känner inte till varandras uppdrag. Det är en grundförutsättning att vi känner till varandras uppdrag och har tillgång till varandras kontaktuppgifter. Skapa strukturella former för samverkan är därför nödvändigt. 3. Att utveckla metoder och strukturer för att ta hand om unga som inte klarar av skolan, att på ett bra sätt kunna slussa in unga på arbetsmarknaden. Ett första steg kan vara att utbilda handledare på arbetsplatser för att kunna hantera unga med komplex problematik. På det sättet minskar risken för ännu ett misslyckande för den unga och samtidigt ökar förutsättningarna för goda relationer med arbetslivet. 4. Möjlighet till att utveckla metoder för att arbeta med de ungas motivation och självkänsla. Kopplingen med arbetslivet behövs stärkas och genom en tydligare koppling till arbetslivet blir målbilden tydligare för de unga och motivationen att fullfölja skolan ökar.
Sjukskrivningsprocessen 1. Systematiskt samarbete 46% 2. Omställning av arbetsmarknaden 27% 3. Kompetensutveckling 27% 1. Behov finns av ett mer systematiskt samarbete. Vid gemensamma möten finns en viss tendens att fokus hamnar på försäkringstekniska och ekonomiska frågor istället för på individens behov. Mötesstruktur för gemensam planering för individen bör utvecklas och bli ett naturligt verktyg i det dagliga arbete, tex Samordnad Individuell Plan (SIP) borde kunna användas mer och borde byggas ut och omfatta fler än kommun och landsting. 2. När det gäller omställning av arbetsmarknaden så behöver det skapas en långvarig alternativ arbetsmarknad som erbjuder fleråriga insatser. Det kan vara till exempel sociala företag eller ett Komhall, kommunalt Samhall. Det finns idag verksamheter ute i de olika kommunerna som fungerar bra och som man skulle kunna utvidga och utveckla. Behov finns av platser för sysselsättning, praktik och möjlighet till anställning. 3. Kompetensutveckling behövs på fler områden. Behov finns av kunskap om vad andra myndigheter och organisationer har för uppdrag och roller samt vad samverkan innebär. Behov finns av att utveckla kvaliteten på de möten vi har tillsammans med individen. En idé kan vara att utbilda särskilda nätverksledare som kan utveckla SIP till att bli ett bättre verktyg och ge bättre effekt. Genom kompetensutveckling kan samsynen och möteskulturen mellan myndigheter och organisationer utvecklas. Man bör ta till vara på kompetens och erfarenhet från projekt som har genomförts/pågår för att fånga upp goda erfarenheter.
Nyanlända 1. Arbeta i tvärprofessionella team/ samlokalisering/ tillgänglighet 55% 2. Språkpraktikplatser 36% 3. Tidiga hälsoundersökningar 9% 1. Personer som befinner sig i etableringsuppdraget har många olika myndighetskontakter, bland annat till Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och olika kommunala verksamheter. Genom att samlokalisera dessa olika instanser skulle det underlätta för individen att alla finns samlade på en fysisk plats. Samarbetet mellan de olika myndigheterna skulle även underlättas genom tvärprofessionella team som arbetar tillsammans för att ge individen ett så bra stöd som möjligt. 2. Det behövs fler språkpraktikplatser för personer inom etableringsuppdraget som ett komplement till SFI-studier. I dagsläget finns det få praktikplatser över lag i länet, vilket gör att nyanlända ges liten möjlighet att använda och utveckla de språkkunskaper de får inom SFI, samt att SFI-utbildningen ofta blir långdragen. 3. Endast 60% av de nyanlända vuxna genomgår en hälsoundersökning när de kommer till Sverige. För de som av olika anledningar inte genomgår en hälsoundersökning finns risk att eventuella sjukdomar eller funktionshinder inte uppmärksammas och behandlas vilket kan försämra hälsotillståndet för individen. Tidiga hälsoundersökningar är därför viktigt för att kunna ge rätt vård och behandling i ett tidigt skede av asylprocessen.
Långtidsarbetslösa, 55+ 1. Omvandla ersättningar och bidrag till riktiga anställningar inom offentliga arbetsgivare 35% 2. Utveckla former för strukturell samverkan 23% 3. "Komhall", praktiksamordning 19% 4. Informationsinsatser mot arbetsgivare 19% 5. Motivationshöjande, individuella insatser 4 % 1. Utveckla former för att kunna omvandla ersättningar och bidrag till anställningar inom offentlig sektor för långtidsarbetslösa personer. (När det gäller statliga ersättningar som exempelvis a-kassa och sjukpenning måste det till politiska beslut på nationell nivå, när det gäller försörjningsstöd är det ett kommunalt politiskt beslut.) 2. Utveckla former för strukturell samverkan mellan myndigheter genom tvärfokusgrupper för att undvika stuprör och lära av varandras uppdrag. 3. Utveckla former för att skapa ett kommunalt Samhall. Det vill säga en verksamhet inom kommunen med möjlighet till praktik, arbetsträning och anställning. Det finns också behov av praktiksamordning då praktik efterfrågas av många olika aktörer både kommunalt och externt. 4. Informationsinsatser (och stödinsatser) för att få arbetsgivare motiverade att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 5. Utveckla motivationshöjande insatser, rätt insats för rätt person. Gruppen är inte homogen och därför behövs insatserna anpassas efter individens behov. Utveckla metoderna Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), Indivuell placement suport, (IPS), Supported Employment (SE) eller liknande.
Hälsa och utanförskap: Förstudien har gjort ett arbete kring hälsa och utanförskap som presenterades på länsmötet. Deltagarna fick under mötet ta ställning till frågeställningen: Anser du att frågan om hälsa är viktig att inkludera i framtida ESF arbete? 23 % svarade att frågan är viktig och 77% att frågan är mycket viktig. Slutsatsen som kan dras är att frågan om hälsa är mycket viktig att inkludera i kommande ESF projekt.