Detaljhandeln i Munkedals Kommun

2014-03-19 Detaljhandeln i Munkedals Kommun Rapport Oktober 2014 Per Andersson Karin Olsson 1

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handeln i omlandet 2.1 Handeln i omlandet 3. Analys av Munkedals kommun 3.1 Marknadsområde 3.2 Demografiska förutsättningar 3.3 Köpkraft 3.4 Handeln i Munkedals kommun 3.5 Etableringsutrymme 2017- Munkedals kommun 3.6 Sammanfattning av Handeln I Munkedals kommun 4.. Handelsområden i Munkedals kommun 4.1 Handelsområden i Munkedal s kommun 4.2 Befolkning-Delområden 4.3 Köpkraft-Delområden 4.4 Munkedals Tätort 4.5 Dingle 4.6 Hällevadsholm 4.7 Hedekas 5. Rekommendationer externhandel 5.1 Stora Blå 5.2 Konsekvenser för befintlig handel i Munkedals kommun vid etablering av mer handel i externt 6. Reflektioner och rekommendationer 2

Kapitel 1 Inledning 3

1. Inledning Bakgrund Detaljhandeln blir en allt viktigare del av den regionala ekonomin och därmed blir också behovet av att känna till handelns omfattning, utveckling och styrkor allt viktigare. HUI Research har varit i kontakt med Munkedals kommun där HUI skulle återkomma med en offert som innefattar en kartläggning av detaljhandelns omfattning, inriktning och utveckling i Hedekas, Dingle, Hällevadsholm samt tätorten Munkedal i Munkedals kommun. Munkedal s kommun önskar också att utifrån tillkommande handelsprojektet Stora Blå på ca 30 000 kvm BTA handelsyta få rekommendationer för att upprätthålla en stark lokal handel. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga och följa upp detaljhandelns storlek och omsättning i Munkedals kommun olika delområden. Målsättningen är att Munkedals kommun och andra intressenter, genom kartläggningen ska få tillgång till en bild av utvecklingsläget och potentialen i kommunens detaljhandel. 4

1. Inledning Rapportens innehåll och disposition Denna rapport omfattar en kartläggning och analys av handeln i Munkedals kommun, nedbrutet i delområden. Avslutningsvis följer rekommendationer för att existerande handel att bemöta det nya handelsområdet vid Håby. Rapporten inleds med kapitel 2 handeln i omlandet som omfattar en övergripande kartläggning av konkurrensen i omlandet. Därefter följer kapitel 3 Analys av Munkedals kommun som omfattar övergripande redovisning av handeln i Munkedals kommun samt handelns omsättning och utveckling. I Kapitel 4 görs en delområdesanalys där Munkedals tätort, Dingle, Hällevadsholm samt Hedekas behandlas. Resultaten sammanfattas med en SWOT-analys. I Kapitel 5 rekommendationer exterhandel gör HUI rekommendationer för hur existerande handel bör bemöta ny konkurrenssituation samt råd till Munkedals kommun för att få en balanserad utveckling. Rapporten avslutas med kapitel 6 Reflektioner och rekommendationer. Metod Denna undersökning och rapport baseras primärt på data, från Statistiska Centralbyrån (SCB), för år 2012 respektive år 2013, som har bearbetats av HUI. I tillägg till detta har handeln i Munkedal, Dingle, Hällevadsholm samt Hedekas kartlagts och inventerats på plats. Data har kompletterats med uppgifter från databaser som HUI har tillgång till samt HUI:s uppskattningar av handelns struktur och utveckling. Avgränsning HUI Research tar inte ställning för eller emot rimligheten att etablera 30 000 kvm handel i Munkedal. Detta ligger utanför uppdragets omfattning. 5

Kapitel 2 Handeln i omlandet 6

2.1 Handeln i omlandet Det finns idag ett flertal stora handelsplatser i omlandet. Störst och närmast belägen är Uddevalla/ Torp som med sina cirka 140 000 kvm BTA handel dominerar handeln i mellersta Bohuslän. Området står inför ytterligare expansion om cirka 30 000 kvm handel. Torp är en regional handelsplats som med sin strategiska placering vänder sig till marknader som Lysekil, Orust, Munkedal, Stenungsund, Tanum, Sotenäs och Färgelanda. I och med etableringen av östra Torp under år 2013, med bland annat ett nytt IKEA-varuhus, utvidgas marknadsområdet ytterligare och Torps samlade attraktionskraft bedöms fortsätta öka. Flera hyresgäster har dock flyttat från västra Torp till den östra sidan vilket i sin tur temporärt skapat vakanta ytor i Hem & fritidshuset på västra Torp. Det finns dock planer på att utveckla detta handelshus med inriktning mot ett volymcenter. Sammantaget omsätter handeln i Strömstad dryga 7 000 MSEK och är efter Göteborg och Borås Västra Götalands 3 största handelsstad I november 2014 öppnar Tanum Shoppingcenter vid E6:an i Tanum. Centret kommer att omfatta cirka 32 000 kvadratmeter med 65 butiker. Bland aktörerna finner vi Coop Extra, H&M, H&M Home, italienska Terra Nova, Cubus, Carlings, Bodyshop mm. Budgeterad omsättning är 1 300 MSEK. Butiken Happy Price, som har ett brett sortiment av heminredning, husgeråd, el-artiklar med mera, öppnade en ny butik på närmare 10 000 kvadratmeter den 10 april, 2014. Konkurrerande orter inom marknadsområdet. Torp har under år 2013 befäst sin ställning som regionens handelscentrum i och med utbyggnaden av östra Torp, ett nytt IKEA och en ny City Gross. Då IKEA och Östra Torp utvecklades under Maj-september 2013 ser vi de fullskaliga effekterna först under 2014. Handeln i Strömstad fortsätter att växa kraftigt och planerar att utveckla gränshandeln med ytterligare handel. 7

2.2 Handeln i omlandet I närområdet är Uddevalla den ledande handelsorten i regionen, bortsett från Strömstad som har den största detaljhandels-omsättningen totalt sett. Bakgrunden till Strömstads utveckling är den omfattande gränshandeln från Norge. Dagligvaruomsättningen (DV) har ökat i Strömstad under många år samtidigt som det totala handelsutbudet har ökat. Bland övriga kommuner i omlandet uppvisar Tanum en kraftig omsättningsökning för sällanköpsvaror (SV) under perioden 2011-2013. Detta beror främst på Sportshopen som under perioden etablerat en sportbutik på cirka 8 000 kvadratmeter. Bland övriga kommuner så finner vi en god utveckling för handeln i Lysekil. Särskilt gäller detta dagligvaror. Sotenäs har haft en svag utveckling för sin handel men beaktas bör att Sotenäs har höga försäljningsindex i första hand för dagligvaror. Detaljhandelns storlek och omsättning Kommun Omsättning 2013 (mkr) Omsättningsutveckling 2011-2013(%) DV SV DV SV Färgelanda 150 27 0 % -7 % Lysekil 493 218 10 % 10 % Munkedal 297 110 6 % -12 % Sotenäs 425 192 0 % 0 % Strömstad 5 793 1 368 11 % 2 % Tanum 564 445 3 % 69 % Uddevalla 2 168 2 540 7 % 11 % V. Götalands län 55 268 48 027 7 % 0 % Sverige 310 470 285 266 6 % 1 % Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. 8

2.2 Handeln i omlandet Försäljningsindex - handelns styrka Handelns storlek i en kommun är starkt beroende av hur många som bor där. Antalet invånare är särskilt viktigt i dagligvaruhandeln då människor i första hand vill handla mat i närheten av bostaden. Ett sätt att mäta och jämföra handelns styrka mellan kommuner, där befolkningen är olika stor, är genom att beräkna försäljningsindex. Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar till sig kunder från andra kommuner och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. Strömstad har högst försäljningsindex för dagligvaror i Sverige. Detta reflekterar återigen det stora inflödet av köpkraft från Norge. Angränsande kommuner till Munkedals kommun visar i de flesta fall höga indextal för dagligvaror, vilket kan förklaras av starkt inflöde från sommarboende och turism. Samtidigt visar samma kommuner i flera fall svaga indextal för sällanköpsvaror. Detta gäller i synnerhet för Färgelanda och Lysekil. Försäljningsindex 2013 Kommun Försäljningsindex 2013 Försäljningsindex utveckling 2011-2013 DV SV DV SV Färgelanda¹ 71 14-2 -1 Lysekil³ 107 51 6 5 Munkedal¹ 90 36 1-5 Sotenäs³ 148 73-5 1 Strömstad³ 1 442 371 35-7 Tanum³ 142 122-1 50 Uddevalla⁴ 127 162 2 7 V. Götalands län 106 101 1-1 Sverige 100 100 - - Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. ¹ Pendlingskommuner, ² Förortskommuner till storstäderna, ³ Turism- och besöksnäringskommuner, ⁴ Större städer. 9

Kapitel 3 Analys av Munkedals Kommun 10

3.1 Marknadsområde Karta över marknadsområdet. Munkedals kommun bildades 1974 genom en sammanslagning av de tidigare kommunerna Munkedal, Svarteborg och Sörbygden. Munkedals landareal är 635 km2, vilket är tredje största i Bohuslän efter Tanum och Uddevalla. Bebyggelsen är ganska jämt fördelad mellan tätorter och landsbygd. Av kommunens 10 205 invånare 201312321 bor cirka 5 900 personer i någon av tätorterna Munkedal, Dingle, Hällevadsholm och Hedekas. Centralort är Munkedal. Det största företaget i kommunen är Artic Paper med ca 300 anställda. Centralorten Munkedal erbjuder ett varierat utbud av service och handel. De tre största tätorterna Munkedal, Dingle och Hällevadsholm har alla goda kommunikationsmöjligheter genom närhet till Europaväg 6 och järnvägen Bohusbanan, vilka tillsammans bildar stommen i ett väl utbyggt trafiksystem, både för person- och godstransporter. Munkedal ligger drygt två mil norr om Uddevalla. I dagsläget finns det inte någon omfattande extern handel i Munkedal men utbudet bedöms öka då det finns planer på att uppföra cirka 30 000 kvadratmeter handelsyta. Munkedal Bild: Munkedals kommun ÖP 14 Källa: Munkedals kommun 11

3.2 Demografiska förutsättningar Ålderstruktur Åldersstrukturen i ett specifikt område är, utöver befolkningens utveckling, relevant för handeln i regionen då olika åldersgrupper efterfrågar olika sorters varor. Åldersstruktur 2013 100% 17% 18% Munkedals kommuninvånare är något äldre än rikssnittet. Andelen invånare över 65 år uppgår till en fjärdedel av befolkningen (24 procent) i Munkedals kommun, vilket kan jämföras med en femtedel (19 procent) i riket som helhet. Endast hälften (50 procent) av invånarna i Munkedals kommun är under 45 år. Detta kan jämföras med 56 procent på riksnivå. Andelen som befinner sig i den köpstarka gruppen mellan 25-64 år är 48% vilket är strax under rikssnittets 51 %. 80% 60% 40% 20% 0% 11% 12% 22% 26% 26% 25% 24% 19% Munkedal Riket 0-15 år 16-24 år 25-44 år 45-64 år över 65 år Källa: SCB 12

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 3.2 Demografiska förutsättningar Befolkningsutveckling och framskrivning Befolkningsutveckling 2000-2013 samt prognos 2014-2020. Index 100=år 2000 De demografiska marknadsförutsättningarna utgörs framför allt av befolkningens storlek och utveckling, både utifrån ett historiskt perspektiv liksom framåtblickande utifrån befolkningsprognoser eller gällande framskrivningar. Hur befolkningen fördelar sig åldersmässigt är också av intresse då det exempelvis visar hur stor andel barn, pensionärer respektive invånare i arbetsför ålder som ett område har. Befolkningens storlek idag och i framtiden är betydelsefull då det avgör hur stor den samlade köpkraften i området är. Ju fler invånare, desto högre köpkraft. Sedan år 2000 har Munkedals kommun tappat 3 procent av sina invånare. De senaste prognoserna från Västra Götalandsregionen förutspår dock att man väntas vända denna utveckling och istället öka invånarantalet fram till år 2020. 120 110 100 90 80 70 60 Munkedal Västra Götaland Riket Källa: SCB, Västra Götalandsregionen 13

3.2 Demografiska förutsättningar Befolkningsprognos 2017 Fram till år 2017 väntas befolkningen i Munkedals kommun ha ökat med cirka 200 personer till cirka 10 400 invånare. Utvecklingen motsvarar en årlig ökning av antalet invånare på 0,5 procent. Köpkraftsprognoserna i rapporten baseras på dessa befolkningsframskrivningar. Befolkningsprognos 2017 2013 2017 Årlig befolkningsutveckling 2013-2017 Munkedal 10 205 10 398 0,5% Källa: SCB, Västra Götalandsregionen 14

3.2 Demografiska förutsättningar Arbetspendling Omkring 2 000 personer bosatta i Munkedals kommun lämnar kommunen då de åker till arbetet. Den vanligaste arbetskommunen för dessa personer är Uddevalla, följt av Tanum, Lysekil och Sotenäs. Inpendlingen från andra kommuner uppgår till närmare 1 300 personer och dessa är bosatta huvudsakligen i Uddevalla, Tanum och Lysekils kommuner. Arbetspendling kan ha betydelse för handeln i en kommun i och med att personer som reser till kommunen för att arbeta kan välja att handla på orten och att personer som reser från kommunen för att arbeta på annan ort kan handla på arbetsorten eller i samband med resor till och från arbetet. För handeln i en kommun är det bättre med ett positivt pendlingsnetto. Munkedals kommun har ett negativt pendlingsnetto, då fler pendlar ut från kommunen än de som pendlar till Munkedals kommun för arbete. Pendling 2012 Utpendling Inpendling Pendlingsnetto Munkedal 2 085 1 298-787 Källa: SCB 15

3.3 Köpkraft Köpkraft 2013 och 2017 Köpkraften är det teoretiska belopp som invånarna spenderar i detaljhandeln. Köpkraften för dagligvaror i Munkedals kommun uppgick år 2013 till närmare 300 miljoner kronor och för sällanköpsvaror uppgick köpkraften till cirka 250 miljoner kronor. Den prognostiserade köpkraften för dagligvaror år 2017 väntas öka till drygt 310 miljoner kronor, medan köpkraften för sällanköpsvaror väntas öka med cirka 30 miljoner kronor till omkring 280 miljoner kronor. Den något kraftigare ökningen av köpkraften för sällanköpsvaror beror på en ökad konsumtion per capita för just sällanköpsvaror. Köpkraft 2013 samt prognos 2017 Köpkraft MSEK 2013 2017 Köpkraftsutveckling 2013-2017 DV SV DV SV DV SV Munkedal 296 252 309 282 +13 +30 Källa: HUI/KPG 16

Handeln i Munkedals Kommun Butiksutbudet i antal enheter Handeln i Munkedals kommun präglas av ett relativt bra utbud av dagligvaror. Med dagligvarubutiker menas butiker som säljer livsmedel, apoteksvaror, blommor, tobak och Systembolaget etc. Det finns idag 19 dagligvarubutiker i kommunen. Inom livsmedel är utbudet koncentrerat till närbutiker och mindre Supermarket enheter. Det finns idag ingen utpräglad lågpris/discount butik i kommunen. Likaledes saknas de lite större butikerna, vilket har sin förklaring i närliggande handelsområden och den relativt begränsade marknaden i Munkedals kommun. Den omsättningsmässigt största butiken i kommunen är idag Hemköp i Munkeland/Munkedal. Antal butiker i Munkedals kommun Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln Total detaljhandel 2013 19 28 47 2012 17 24 41 2011 18 27 45 Andel (%) av Utbud 40% Källa: SCB Inom Sällanköpsvaruhandeln har kommunen 28 butiker. Utbudet är idag spritt över Munkedals olika delområden men lejonparten av utbudet finns i anslutning till Munkedals tätort och Munkeland. Största enskilda aktörer lite beroende på hur man räknar är köksforum och Munkedals Teleradio. Dock är kanske New Wave i Dingle störst om vi inräknar dess koncern Dagligvaror 60% Sällanköpsvaror 17

3.4 Handeln i Munkedals kommun Omsättning detaljhandeln Total Detaljhandeln i Munkedals kommun omsätter strax över 400 miljoner kronor. Merparten av omsättningen, 73 procent, sker inom dagligvaruhandeln som omsätter närmare 300 miljoner kronor. Sällanköpsvaruhandelns omsättning uppgick år 2013 till 110 miljoner kronor. Omsättning 2013 Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Munkedal 297 110 407 Västra Götalands län 55 268 48 027 103 295 Källa: HUI/Handeln i Sverige Grafen intill indikerar en fördelning där Fritidsvaror och Hemutrustning starkt dominerar omsättningen för sällanköpsvaror. Beklädnadshandeln svarar endast för 7 % av omsättningen inom segmentet för sällanköpsvaror. Riksgenomsnittet för beklädnad är ca 25 %, men för en mindre marknad som Munkedal är detta inte ovanligt. Sällanköpsvaror Fritidsvaror 44% Hemutrustning 49% Beklädnad 7% Andel (%) av försäljning 27% 73% Dagligvaror Sällanköpsvaror 18

3.4 Handeln i Munkedals kommun Omsättning detaljhandel 2011-2013 2011 2012 2013 Utveckling 2011-2013 DV SV DV SV DV SV DV SV Munkedal 280 125 297 115 297 110 +6% -12% Västra Götalands län 51 640 48 045 53 548 48 053 55 268 48 027 +7% 0% Källa: HUI/Handeln i Sverige Omsättningsutveckling Dagligvaruhandeln i Munkedals kommun har mellan åren 2011 och 2013 vuxit med 6 procent från 280 miljoner kronor till 297 miljoner kronor. Denna utveckling är i nivå med omsättningsutvecklingen i Västra Götalands län under samma period. Att dagligvaruhandeln ökat i Munkedals kommun är en kombination av duktiga lokala köpmän samt att dagligvaror har ett mer lokalt köpmönster än tex sällanköpsvaror Inom sällanköpsvaruhandeln har däremot omsättningen minskat med 12 procent, medan utvecklingen stått still på länsnivå. För sällanköpsvaror är handelsmönstret avsevärt mer av regionalt där konsumenterna är mer villiga att köra en bit för att få ett bättre utbud. Det ingen djärv gissning att härleda omsättningstappet till Uddevalla och Torp. 19

3.4 Handeln i Munkedals kommun Försäljningsindex 2013 Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Munkedal 90 36 64 Jämförbara kommuner* Västra Götalands län 80 32 56 106 101 103 Källa: HUI/Handeln i Sverige. Jämförbara kommuner = kommungrupp Pendlingskommuner Försäljningsindex Detaljhandeln i Munkedals kommun är i huvudsak lokal. Bakgrunden till detta är den stora konkurrenssituationen från angränsande marknader samt dagens butiksutbud profil och attraktivitet. Det innebär att omsättningen som genereras i butikerna i huvudsak kommer från inomkommunal köpkraft eller från sommarboende. Dagligvaruhandeln i Munkedals kommun hade 2013 försäljningsindex 90. Detta är ett mycket bra index samt högre än för jämförbara kommuner där genomsnittet var index 80. Ett försäljningsindex på 90 innebär att dagligvaruhandeln inom kommunen tar tillvara på huvuddelen av den köpkraft som finns bland kommunens invånare, även om det sker ett mindre utflöde av köpkraft till andra kommuner. Försäljningsindex för sällanköpsvaror i Munkedals kommun uppgick år 2013 till 36, vilket betyder att handeln i kommunen inte har förmåga att behålla den köpkraft som finns hos de egna invånarna. Jämförbara kommuner hade samma år ett något lägre genomsnittsindex på 32. 20

3.4 Handeln i Munkedals kommun Dagligvaror Dagligvaruhandeln i Munkedals kommun hade 90 i försäljningsindex år 2013. Kommunen tappade omsättning inom dagligvaror mellan 2003-2005 varpå en stabilisering och positiv utveckling skett och dagens nivå med ett index på 90 kan ur ett kommunperspektiv förefalla vara på en god nivå. Vi skall dock ha med oss att Munkedals kommun under sommarmånaderna har ett inflöde från turism och sommarboende som bidrar med köpkraft. Turistprofilerade grannkommuner som Tanum och Sotenäs har idag båda inflöde till sina marknader och dagligvaruindex på över 140. Utveckling försäljningsindex dagligvaror i Munkedal jämfört med pendlingskommuner 2003-2013 Jämfört med kategorin pendlingskommuner i Sverige har Munkedal s kommun avsevärt bättre index inom dagligvaror. Munkedals kommun goda handelsindex tilltrots så sker det alltså ett visst utflöde till i första hand Torp handelsområde i Uddevalla. Det stora tappet mellan år 2003-2005 kan bland annat härledas till Torps utveckling som stod klart hösten 2001 Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. Jämförbara kommuner är kommungruppen Större städer. Under september år 2013 etablerade City Gross en butik i Torp handelsområde vilket kommer att förstärka Uddevalla som en stark dagligvarudestination. 21

3.4 Handeln i Munkedals kommun Sällanköpsvaror Försäljningsindex för sällanköpsvaror i Munkedals kommun uppgick år 2013 till 36. Detta betyder att handeln inte tar till vara den köpkraft som finns hos de egna invånarna. Utveckling försäljningsindex sällanköpsvaror i Munkedals kommun och Pendlingskommuner 2003-2013 Utflödet av köpkraft har ökat med åren under 1990-talet låg index över 50 under flera år varpå det efter i första hand Torps expansion stabiliserat sig runt 40-45 och nu senast märker vi effekter av IKEA då index för Sällanköpsvaror är på 36. Det är ingalunda unikt med relativt låga handelsindex då konkurrenssituationen är hög i intilliggande marknader. Utifrån dagens struktur och konkurrenssituation ser vi det som fullt rimligt att kommunen har detta relativt låga index. Vi vill dock vara tydliga med att inom vissa segment inom sällanköpsvaror är Munkedals kommun starkare än inom andra segment. Jämfört med kategorin pendlingskommuner så har Munkedas kommun tidigare legat väl över genomsnittet men har nu närmat sig samma nivå som andra pendlingskommuner. Noteras bör att flera av dessa pendlingskommuner med låga index nu ser över sin handelssituation och arbetar metodiskt för en utveckling av sin egna handel. Ale, Kungälv och Härryda är några exempel på detta i närområdet till Munkedals kommun. Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. Jämförbara kommuner är kommungruppen Större städer. 22

3.5 Etableringsutrymme 2017- Munkedals kommun Källa: HUI Etableringsutrymme Ovan gör vi en bedömning om eventuellt etableringsutrymme för år 2017 beräknat på Munkedals kommuns egna köpkraft. HUI Research bedömer att det finns inget eller starkt etableringsutrymmet för dagligvaror mer än att befintliga butiker måste saneras eller kraftigt tappa omsättning. Det är ingen omöjlighet att någon aktör gör en sådan prioritering men mot bakgrund av det höga försäljningsindexet för kommunen (90) så ser vi det som sannolikt att någon befintlig aktör kommer få ta konsekvenser av en större nyetablering inom kommunen Inom sällanköpsvaror är situationen annorlunda. HUI Research bedömer att det finns ett etableringsutrymme på mellan 120-150 MSEK under 2017. Ytmässigt motsvarar detta mellan 3 7 000 kvm handel syta beroende på inriktning. 23

3.6 Sammanfattning av Handeln i Munkedals kommun Styrkor Svagheter Generellt bra dagligvaruutbud med handelsindex på 90 vilket är mycket bra givet konkurrenssituationen från i första hand Uddevalla Flera olika aktörer finns representerade i dagligvarumarknaden som ICA med 3 butiker Coop samt Axfood med 2 st. butiker. God spridning och decentraliserat dagligvaruutbud med god tillgänglighet och bra utbud i kommunens mindre delområde. Sällanköpsvaruhandeln har ett försäljningsindex på 36 vilket är svagt men kanske inte förvånande då konkurrensen från Uddevalla endast är 10 min från Munkedals centrum. Samtidigt så indikeras att det finns ett visst etableringsutrymme för sällanköpsvaror. Sällanköpsvaruhandeln saknar idag tillgänglighet till det stora trafikflödet efter E6 omdragning ut från centrala Munkedal Butiksstrukturen inom dagligvaror är generellt mindre supermarkets och kompletteringsbutiker. Möjligheter Hot Utvecklingen av Håby framförallt inom sällanköpsvaror. Kommunen har ett bra läge med direkt anslutning till trafikintesiva E6 Om en större dagligvaruetablering tillåts på Håby är sannolikheten hög för utslagning av lokalt dagligvaruutbud. Detta eftersom kommunen idag egentligen saknar etableringsutrymme inom dagligvaror 24

Kapitel 4 Handelsområden i Munkedals Kommun 25

4.1 Handelsområden i Munkedals kommun Hedekas Handeln i Munkedals kommun är utspridd på flera olika handelsområden. I syfte att redovisa omsättnings- och utvecklingsnivåer på delområdesnivå omfattar denna kartläggning och analys fyra områden: Munkedal centrum, Dingle, Hällevadsholm samt Hedekas. Områdesindelning baseras på önskemål från Munkedals kommun samt en bedömning av handelns lokalisering, koncentration och struktur per idag, rådande handelsmönster och trafikflöden samt lokala eller geografiska barriärer som påverkar tillgänglighet till olika områden. Området Munkedals Tätort. Omfattar handeln i Munkedals Centrum och Munkeland Hällevadsholm Dingle Området Dingle- Omfattar handel n i Dingle tätort Området Hällevadsholm- Omfattar handeln i Hällevadsholms tätort Munkedal Området Hedekas- Omfattar handeln i Hedekas tätort 26

4.2 Befolkning- Delområden Befolkning 2013 och 2017 per delområde Nedanstående tabell visar hur befolkningen fördelar sig på orterna i kommunen. Munkedal tätort är den ort i kommunen med störst befolkning. Indelningen av områdena har HUI genomfört i samråd med Munkedals kommun. Området med nyckelkod 4320 är geografiskt omfattande och vi har valt att de dryga 300 personer som området innefattar tillhöra Munkedals tätort. Befolkning 2013 2017 Årlig befolkningsutveckling 2013-2017 Munkedals Tätort 5 635 5 744 0,5% Dingle Hällevadsholm Hedekas Tot. 1 980 2 018 0,5% 1 354 1 380 0,5% 1 231 1 255 0,5% 10 205 10 398 0,5% Källa: HUI/Handeln i Sverige 27

4.3 Köpkraft- Delområden Köpkraft 2013 och 2017 per delområde Nedanstående tabell visar hur köpkraften fördelar sig på orterna i kommunen. Munkedal tätort är den ort i kommunen med störst befolkning. Detta innebär även att det är i centralorten som den största delen av köpkraften finns. Köpkraftens fördelning mellan orter i kommunen är främst intressant inom dagligvaruhandeln då människor i regel handlar livsmedel i närheten av sin bostad. Vid inköp av sällanköpsvaror kan man vanligtvis tänka sig att resa längre och för en kommun av Munkedals storlek finns mer att vinna på att eftersträva att centralisera utbudet av sällanköpsvaror till en eller två handelsplatser i kommunen snarare än att sprida ut butiksutbudet på flera orter i kommunen. Befolkning 2013 2017 Årlig befolkningsutveckling 2013-2017 Munkedals Tätort 5 635 5 744 0,5% Dingle Hällevadsholm Hedekas Tot. 1 980 2 018 0,5% 1 354 1 380 0,5% 1 231 1 255 0,5% 10 205 10 398 0,5% Källa: HUI/KPG 28

Munkedals Tätort 29

4.4 Munkedals Tätort Fram till år 2008 så passerade E6 genom Munkedal vilket drastiskt förändrades då vägsträckningen flyttades några kilometer väster om centralorten Munkedal. Som i många andra orter påverkar trafikflöden handeln och Statoil i Munkedal lades ned strax efter genomförandet av den nya vägdragningen I Munkedals centrum finns dock en långvarig handelstradition. Merparten av handeln i Munkedal sker i centralorten. Under 1980-talet etablerades området Munkeland strax utanför stadskärnan. Här finner vi aktörer som Hemköp, Electrolux Home m.fl.. Området inhyser en betydande andel partihandel. I centralorten Munkedal finns i första hand ett relativt gott dagligvaruutbud med en ICA Nära samt Coop Konsum butik. Vidare finns här systembolag och apotek. Inom sällanköpsvaror förekommer med viss utsträckning av företrädesvis lokala aktörer inom beklädnad samt Hem och Fritid. Strax utanför stadskärnan finns vi en Tempobutik i Stale. Det sker idag en rörelse från centrum till nya handelsområdet Säleby/Håby i direkt anslutning till E6. Exempel på detta är en nyetablerad Bygg-Max, XL-Bygg samt MC Donalds som kommer i anslutningen till det nya området. 30

4.4 Munkedals Tätort Andel (%) av försäljning Den totala detaljhandelsomsättningen i Munkedals Tätort uppgick till cirka 243 miljoner kronor för år 2013. Försäljningen fördelar sig med 64 procent på dagligvaror och 36 procent sällanköpsvaror. Inom sällanköpsvaror svarar beklädnad för cirka 20 procent och hem- och fritidsvaruhandeln för cirka 80 procent. Sällanköpsvaruhandeln i Munkedals Tätort har en andel på cirka 80 procent av den totala sällanköpsvaruhandeln i kommunen, vilket får anses vara en mycket hög andel. Dagligvaror Sällanköpsvaror 36% 64% Munkedals Tätort (MSEK) 2013 Omsättning DV 156 Omsättning SV 87 Omsättning TOT 243 Källa: HUI/KPG 31

4.2 Munkedals Tätort Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar dagligvarubutikerna upp för en försörjningsgrad på 95 % av köpkraften vilket utifrån konkurrenssituation och butiksutbud är bra. Vi skall dock beakta att huvudorterna i kommunen brukar inhysa många arbetsplatser som andra delar av kommunen tar sig till och ifrån och därmed får ett inflöde från dessa marknader. Inom Segmentet sällanköpsvaror svarar dagens utbud för en försörjningsgrad av 62 % av köpkraften 2013 Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Munkedals Tätort 164 139 156 87 95 % 62% Källa: HUI/SCB 32

Dingle 33

4.5 Dingle Handeln i Dingle är främst koncentrerad till dagligvaror. Här finns också New Waves outlet butik som är något av en destination för många konsumeter i omlandet. ICA Butiken centrumhallen är en ICA Nära butik. Butiken är mycket populär vilket också avspeglar sig i dess omsättning. Övrig handel i Dingle är av mer lokal karaktär med enskilda lokala aktörer. Den totala detaljhandelsomsättningen i Dingle uppgick till cirka 46 miljoner kronor för år 2013. Försäljningen fördelar sig med 93 procent på dagligvaror och 7 procent sällanköpsvaror. Inom sällanköpsvaror bör tydligöras att INTE omsättningen för New Wave inräknad. HUI uppskattar att omsättningen till ca 8 Milj SEK. Dagligv Sällank 7% 93% Andel (%) av försäljningen Dingle (MSEK) 2013 Omsättning DV 43 Omsättning SV (exkl. New wave) 3 Källa: HUI/SCB Omsättning TOT 46 34

4.5 Dingle Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar dagligvarubutikerna upp för en nettoförsörjningsgrad på 75 % av köpkraften vilket är extraordinärt bra för en enskild dagligvarubutik. Visst förekommer det ett visst inflöde från sommarboende i kommunen men oavsett är det mycket bra att upprätthålla en så hög försörjningsgrad för en enskild butik. Inom Segmentet sällanköpsvaror svarar dagens utbud för en nettoförsörjningsgrad av 6 % av köpkraften. Inräknat New Wave skulle försörjningsgraden uppskattas till ca 22 %. 2013 Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Dingle 57 49 43 3 75 % 6 % Källa: HUI/allabolag.se 35

Hällevadsholm 36

4.6 Hällevadsholm Handeln i Hällevadsholm är också här främst koncentrerad till dagligvaror. Här finns också en stark bygghandel. Orten ligger som första samhälle med viss gränshandel som nås via väg 165 ca 50 km från Halden. Också i Hällevadsholm finns en ICA butik som i likhet med Dingle etablerades under en tidsepok då E6 passerade rätt igenom samhällena. Även Shell har ett visst begränsat dagligvaruutbud. Sällanköpsvaror finns i ett begränsat utbud med tex bygghandel och järnaffärer. Den totala detaljhandelsomsättningen i Hällevadsholm uppgick till cirka 26 miljoner kronor för år 2013. Försäljningen fördelar sig med 88 procent på dagligvaror och 12 procent sällanköpsvaror. Dagligv Sällank 12% 88% Andel (%) av försäljningen Hällevadsholm(MSEK) 2013 Omsättning DV 23 Omsättning SV 3 Omsättning TOT 26 Källa: HUI/SCB 37

4.6 Hällevadsholm Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar dagligvarubutikerna upp för en nettoförsörjningsgrad på 59 % av köpkraften vilket är bra för en enskild dagligvarubutik. Här förekommer ett marginellt inflöde från gränshandel samt från sommarboende Inom Segmentet sällanköpsvaror svarar dagens utbud för en nettoförsörjningsgrad av 9 % av köpkraften 2013 Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Hällevadsholm 39 34 23 3 59 % 9 % Källa: HUI/allabolag.se 38

Hedekas 39

4.7 Hedekas Hedekas är centralorten i ett geografiskt omfattande område av glesbygdskaraktär. Området Sörbygden har en aktiv samhällsförening som bidrar bland annat till ortens utveckling. Tillväxtverket har utsett Munkedals kommun som en av tretton pilotkommuner där servicebehov skall utredas och då ingår i synnerhet Sörbygden som fokusområde. Utbudet av detaljhandel i Hedekas omfattar i huvudsak dagligvaruhandel. Handlarn är en närlivskedja med 230 butiker runt om i landet som är tillknutna Axfood koncernen. I kommunen anordnas det idag handlar resor till Hedekas för att främja den lokala handeln i Hedekas. Hedekas svarar för 3 % av detaljhandeln i kommunen. 40

4.7 Hedekas Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar Handlarn samt trogens Gourmet upp för en nettoförsörjningsgrad på 26 % av köpkraften vilket måste beaktas utifrån den det relativt stora geografiska området i Hedekas. Klart är dock att lojaliteten i området är utvecklingsbart och är inte på samma nivåer som på andra delområden i kommunen. Inom Segmentet sällanköpsvaror finns för få enheter att mäta. 2013 Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Hedekas 36 30 9,5-26 % - Källa: HUI/allabolag.se 41

Kapitel 5 Rekommendationer externhandeln 42

5.1 Stora Blå Det finns idag planer på att etablera ett nytt handelsområde i Munkedals kommun vid HÅBY. Planerad yta för projektet är 30 000 kvm tillkommande handelsyta. Att göra en bedömning av en marknadsplats av denna storlek är i detta skede svårt då vi inte känner till inriktningen och fördelning på planerad tillkommande handel. Det vi däremot kan göra är utifrån branschmässiga nyckeltal ge en grov bedömning på vilka omsättningsnivåer som handelsplatser av denna storlek brukar uppnå. En sådan bedömning innebär att vår bedömning är att ägarna till köpcentret förväntar sig en omsättning på mellan 800-1 200 MSEK. Denna uppskattning göres utan att ta hänsyn till de marknadsmässiga förutsättningarna, vilket måste göras för att kunna ge en mer exakt bedömning. 43

5.2 Konsekvenser för befintlig handel i Munkedals kommun vid etablering av mer handel i externt läge Konsekvenser för dagligvaruhandeln Det saknas etableringsutrymme för dagligvaruhandel i Munkedals kommun. Det beror på att köpkraftstillväxten är begränsad och på att boende i Munkedal s kommun redan idag handlar huvudparten av sina dagligvaror i kommunen och att det därför finns marginell potential att minska utflödet av kunder. Möjligheterna att få fler kunder från omkringliggande kommuner bedöms också som små då kranskommunerna har en stark dagligvarustruktur med höga försäljningsindex. Att etableringsutrymmet är starkt begränsat behöver emellertid inte betyda att det är helt ointressant för någon aktör att etablera sig i Munkedal. Det finns ibland aktörer som går in på en mättad marknad i förhoppningen om att deras erbjudande är så attraktivt att de kan ta tillräckligt mycket omsättning från befintliga butiker för att klara sina lönsamhetsmål. Om det skulle etableras mer dagligvaruhandel i Munkedals kommun så kommer det att påverka omsättning och lönsamhet för de befintliga butikerna. Ju större butik som etableras desto större blir påverkan på befintlig handel. Etablering av någon servicebutik eller mindre livsmedelsaffär får inga större konsekvenser medan etablering av en stormarknad/storbutik kan leda till så stora omsättningsminskningar att någon eller några butiker slås ut. Detta kan i sin tur leda till att vissa konsumenter eller delområden i Munkedal s kommun får en försämrad tillgänglighet till dagligvaruhandeln. Mot detta bör emellertid vägas att etablering av en ny butik kan vara positivt för andra konsumenter. 44

5.2 Konsekvenser för befintlig handel i Munkedals kommun vid etablering av mer handel i externt läge Konsekvenser för sällanköpsvaruhandeln Till skillnad mot i dagligvaruhandeln så finns det ett utrymme för etablering av mer sällanköpsvaruhandeln samtidigt som de befintliga butikernas omsättning kan öka något per år. Ett positivt etableringsutrymme innebär en mindre risk för negativa konsekvenser för befintlig handel. För en relativt lite kommun som Munkedal ser vi en fördel med att koncentrera sällanköpshandeln till en eller få platser i ställer för att sprida ut sällanköpsvaruhandeln i små enheter. Om de nya etableringarnas storlek inte blir allt för omfattande så finns det alltså goda förutsättningar att dagens sällanköpsvaruhandel. Det bör emellertid påpekas att en ökad konkurrens på marknaden i Munkedal kan göra att enstaka befintliga aktörer, i ljuset av de nya butikerna, kommer att framstå som mindre attraktiva i konsumenternas ögon och därmed tappa kunder och omsättning till den tillkommande handeln. Det är därför viktigt att befintliga butiker ständigt arbetar med att vässa sitt erbjudande (service, öppettider, kvalitet etc.) gentemot konsumenterna. Vi har tidigare identifierat ett etableringsutrymme tidigare i rapporten på någonstans mellan 3-7 000 kvm handelsyta baserat på Munkedals Kommuns köpkraft. Därtill skall läggas möjligheten för inflöde från angränsande marknader vilket HUI ser som starkt begränsat med hänsyn tagen till utbudet som finns i regionen. Ett visst inflöde från marknader som Sotenäs och Lysekil kan dock förväntas men om detta inflöde blir nog för att klara en handelsetablering på 30 000 kvm bör utredas vidare. Det föreligger således en risk då omfattningen på tillkommande handeln blir så stor att inte köpkraftsunderlaget i området är tillräckligt. Detta kan medföra att befintliga aktörer kommer att slås ut och/eller att någon av de nya etableringarna inte når upp i tillräcklig omsättning för att överleva. För konsumenterna kan det på kort sikt vara bra med ett kraftigt utökat utbud på hemmaplan, men på längre sikt riskerar utslagning av butiker innebära att konsumenterna får det sämre än det var tidigare. 45

Kapitel 6 Reflektioner och Rekommendationer 46

6. Reflektioner och rekommendationer Munkedal Kommun med drygt 10 000 invånare. Kommunen har idag en decentraliserad småskalig handel med ett försäljningsindex på goda 90 för dagligvaror samt utvecklingsbara 37 för sällanköpsvaror. I rapporten har vi sett närmare på 4 olika handelsområden Munkedals Tätort Dingle Hällevadsholm Hedekas I dessa handelsområden redovisas omsättningsdata och utvecklingsnivå för år 2013. En stor del av handeln i Munkedal kommun är knuten till handelsområdet Munkedals Tätort. Utbudet inom sällanköpsvaruhandeln har sin tyngdpunkt på Hem & fritidsprodukter medans utbudet inom Beklädnad är begränsat, viket inte alls är ovanligt på en mindre marknad som Munkedal. Även utbudet inom dagligvaror är i antal enheter bra i Munkedals centrum. Det enda som skulle kunna förbättras är ett mer differentierat utbud till annat än mindre närbutiker/supermarkets. Dingle har ett särskilt starkt utbud inom dagligvaror. ICA Nära butiken i Dingle omsätter över 40 MSEK i en marknad på ca 2 000 invånare. För Hällevadsholm är dagligvaruutbudet representerat med en ICA Nära butik med anrik historik från familjen Arwidson. Butiken omsätter drygt 20 MSEK på en marknad med ca 1 400 personer. Avslutningsvis finner vi Hedekas som geografiskt ligger längst ifrån centralorten med en dagligvaruutbud av en tidigare VIVO butik som är omprofilerad till närlivskonceptet Handlarn. Butiken omsätter tillsammans ca 10 MSEK på en marknad med ca 1 300 invånare. Kommunen och Sörbygdens samhällsförening arbetar aktivt för att upprätthålla en god servicenivå i Hedekas. Detta till trots visar att utflödet från marknaden är påtagligt. HUI menar dock att Hedekas gör ett tappert försök då inflödet från turism och sommargäster är avsevärt lägre i Hedekas än för tex. Dingle som kan dra nytta i viss mån av kusttrafiken. HUI rekommenderar fortsatta åtgärder för att främja det lokala utbudet. HUI har i rapporten gjort en bedömning av eventuellt etableringsutrymme på kommunnivå för år 2017 och vår bedömning är det finns ett etableringsutrymme om ca 120-150 MSEK för sällanköpsvaror baserat på köpkraft från Munkedals kommun. HUIs bedömning är vidare att det är till fördel att långsiktigt verka för att samla tillkommande sällanköpsvaruhandeln till få punkter som skulle kunna innefattas i området Håby/Stora Blå. 47

6. Reflektioner och rekommendationer Rekommendationen på få sällanköpsvarupunkter grundar sig på konsumtionsmönster där vi konsumenter är villiga att resa för att få en bra urval av just sällanköpsvaror där vi inte nödvändigtvis handlar lokalt. Konkurrensen inom sällanköpshandeln från angränsande marknader som Uddevalla, Tanum, Strömstad är dock mycket hög vilket begränsar möjligheten av inflöde från dessa marknader. Tanum som öppnar sitt nya handelshus med 32 000 kvm handelsyta förväntar sig att 50% av omsättningen skall komma från gränshandeln/norge. Dessa nivåer från gränshandeln kan inte Munkedal förvänta sig. Dagligvaror har ett långt mer lokalt handelsmönster där vi tenderar att handla i närheten av vår bostad. För dagligvaror saknas det idag såväl som för 2017 etableringsutrymme i Munkedals kommun. Att tillåta ytterligare dagligvaruhandel kommer med stor sannolikhet få konsekvenser på dagens butikstruktur. Kommunen står här inför ett dilemma då dagligvaror skapar en jämnare kundtrafik till köpcenter och möjliggör dess framgång samtidigt som den hotar att slå ut den lokala handeln tillika servicen i landsbygden. HUI rekommendation är att utreda frågan ytterligare. Rekommendationer Utred ytterligare frågan gällandes en större dagligvaruetablering i Håby/Stora Blå, då detta kan medföra utslagning av lokal handel vilket ger stora konsekvenser för servicen på landsbygden. Gärna mer sällanköpsvaruhandel i Munkedals kommun men koncentrera den till så få punkter som möjligt. En av dessa punkter skulle kunna vara Stora Blå Estimerat behov av yta baserat på köpkraften i Munkedals kommun ligger för år 2017 på mellan 4 000-7 000 kvm handelsyta Arbeta aktivt med tillgänglighet för dagens butiker, dvs öppentider, parkeringsmöjligheter mm 48

Bilaga I: Köpcentrum Tabellen till höger redovisar uppgifter om köpcentrum i Uddevalla, Strömstad och Tanum. Dessa data avser endast befintliga köpcentrum och gallerior och därmed inte externa handelsplatser. Den totala detaljhandelsytan är således betydligt större för respektive ort. Köpcentrum Uddevalla Ankare BTA (kvm) Oms 2013 (mkr) Västra Torp Maxi, Coop Forum mm 56 000 2 100 Östra Torp IKEA 70 000 - Utbyggnad Västra Torp ICA MAXI 18 000 - Strömstad Nordby Shoppingcenter Nordby Super 85 000 3 350 Svinesunds Handelsområde Euro Cash 40 000 1 400 Tanum Tanums Köpcenter Coop Extra 32 000 - Källa: Grenseavisen/ SSCD. 49

Konkurrerande orter inom marknadsområdet. 50