Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan. Nytt för 2015 är att SKL även tagit fram en ranking för endast kommunala skolor. Detta ärende utgår dock från jämförelsen där samtliga skolor, kommunala såväl som friskolor, finns med. Utgångspunkten i SKL: s sammanställning är kommunens roll som lägeskommun, d v s att även resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i Eslövs kommun ingår i redovisningen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i Eslövs kommun, men går i en skola i en annan kommun. Uppgifterna i Öppna jämförelser 2015 avser läsåret 2013-2014. I bilaga till detta ärende finns en sammanställning av resultaten i årets Öppna jämförelser för Eslövs kommun, riket och kommunens tidigare resultat. Årets rapport från SKL innehåller flera förändringar jämfört med tidigare år; en stor förändring jämfört med tidigare år är att det till vissa av indikatorera finns ett så kallat modellberäknat värde. Ett liknande jämförelsetal har funnits tidigare år och utgick då från Skolverkets så kallade SALSA-värde. Syftet med SALSAvärdet var att synliggöra samspelet mellan elevgruppens socioekonomiska sammanställning och deras resultat. Från och med 2014 räknar inte Skolverket ut SALSA- värde på kommunnivå, utan enbart på skolnivå. SKL har dock tagit fram ett nytt modellberäknat värde som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer för eleverna, som från och med 2015 används i Öppna jämförelser. En annan förändring är att SKL har tagit bort resultaten från de nationella proven i årskurs 9. Kunskapsindikatorer Årets Öppna jämförelser visar att den positiva trenden för Eslövs kommuns skolresultat i årskurs 9 håller i sig. I jämförelse med riket så har Eslövs kommun en något mindre andel som når målen i samtliga ämnen och något lägre meritvärde. Meritvärdet för årskurs 9 ökade läsåret 2013-2014 både i riket och i Eslövs kommun, och en slutsats som dras av detta är att elever som har fått höga betyg har fått ännu högre betyg medan elever som har fått låga betyg har fått ännu lägre betyg. Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är samma som läsåret 2012-2013, och en högre andel än rikets. En av förklaringarna att Eslövs kommun har en högre andel behöriga till yrkesprogram jämfört med riket är resultatet i matematik. För att bli behörig till gymnasieskolans samtliga program krävs ett godkänt betyg i matematik. I riket är matematik bland de ämnen som har lägst betygspoäng och det ämne där andelen elever som fått ett godkänt betyg är lägre. Så är dock inte fallet i Eslövs kommun där både den genomsnittliga betygspoängen och andelen som
2 (7) fått ett godkänt betyg, är bättre än riket. Eslövs kommuns matematikresultat hör till de 25 % bästa av landets kommuner, med ranking 46 (betygspoäng) och 43 (andel med godkänt betyg) av 290 kommuner. De satsningarna som gjorts på matematik i kommunen under de senaste tio åren har gett resultat. Satsningarna på matematik visar sig även i indikatorn för andelen elever i årskurs 3 som klarat alla delprov på nationella provet i matematik, även här låg andelen högre än riket. I svenska och svenska som andra språk syns inte samma goda resultat som i matematiken. I svenska är det färre elever än i riket som klarar alla delproven på det nationella provet i svenska. Där befinner sig Eslöv på plats 173 av 290 kommuner. Eslövs kommun har under läsåret 2014-2015 påbörjat en större satsning på läsning för alla åldrar och i alla genrer. Betygen i åk 6 är bra i Eslövs kommun jämfört med riket, och även här tillhör kommunen de 25 % bästa i landet: Plats 69 av 290 kommuner. Eslövs kommuns ranking för det sammanväga resultatet, som syftar till att ge en samlad bild över hur väl kommunen lyckas i sitt kunskapsuppdrag, förbättrades jämfört med tidigare år. Resultatet är nu det bästa sedan det sammanvägda resultatet började vara med i Öppna jämförelser (2007). Eslöv befinner sig på plats 122 i jämförelse med plats 131 året innan. Ekonomi- och personalindikatorer Eslövs kommun har ett effektivitetstal som är bland de 25 % bästa kommunerna i landet. Eslöv är rankat 36 av 290 kommuner. Indikatorn Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola minskar något jämfört med tidigare läsår, dock är andelen fortfarande något högre än riket. 87 % av Eslövs lärare har en pedagogisk högskoleexamen. Arbete pågår fortlöpande i förvaltningen för att nå målet 100 % på denna indikator, men svårigheter att rekrytera personal saktar ner processen. I Eslöv har varje lärare i snitt tolv elever. Det är samma siffra som i riket i helhet. Elevernas syn på skola i åk 5 och 8 SKL har utarbetat ett antal frågor kring elevernas syn på skolan. I Eslövs kommun ingår dessa frågor i elevenkäten som genomförs årligen. I såväl åk 5 som 8 är eleverna positiva i sin på skolan. I det sammanvägda resultatet på frågorna har kommunen högre andel än riket och tidigare år. Trenden i riket är vidare att årskurs 5 svar är mer positiva än årskurs 8, detta gäller även Eslöv. Men Eslöv visar toppresultat i årskurs 8 och på de flesta indikatorer befinner sig Eslöv bland de 25 % bästa i landet. 96 % av åttondeklassarna anger att deras lärare tror att de kommer nå målen i samtliga ämnen i grundskolan. På det sammanlagda resultatet på frågorna i årskurs 8 befinner sig kommunen på plats 7 av 192 deltagande kommuner. Detta är ett resultat av det arbete med trygghet och studiero som pågår på skolorna.
3 (7) Lena Planken Avdelningschef Grundskolan Bilaga Indikator Eslövs kommun Riket A1 andel som uppnått målen i samtliga ämnen åk 9 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen åk 9 Procent 71,7 73,6 76 76 77,4 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 Rank (av 290) 227 207 161 150 2013-2014 Modellberäknat värde Procent -4-4 -1 Rank (av 290) 213 219 167 A2 Genomsnittlig meritvärde Meritvärde åk 9 faktiskt värde Poäng 199,4 201,3 211,3 211,5 214,8 Rank (av 290) 210 204 108 115 Modellberäknat värde Värde -6-5 -1 A3 Andel behöriga till gymnasieskolan Andelen behöriga till gymnasieskolans natur- och tekniska program Andelen behöriga till gymnasieskolans ekonomiska, humanistiska och samhällspr Andel behöriga till gymnasieskolans estetiska program Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram Rank (av 290) 213 208 119 Procent 78,9 78,7 82,9 83 82,8 Rank (av 290) 220 212 142 122 Procent 80,7 78,8 85,7 85 84,2 Rank (av 290) 221 246 120 121 Procent 83,2 81,3 86,9 86 85,9 Rank (av 290) 212 233 133 122 Procent 83,5 82,4 88,2 88 86,9 Rank (av 290) 229 246 135 111 Modellberäknat värde behörighet yrkesprogram Värde 1 A7 Betyg åk 9 matematik Rank (av 290) 118 A7a Elever i åk 9 betygspoäng i matematik Poäng 12,8 12,3 A7b Elever i åk 9 som har gått betyg A-E i matematik A8 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Rank (av 290) 46 Procent 95 90,7 Rank (av 290) 43
4 (7) Procent 84 79,6 Rank (av 290) 69 A9a-A9b Andel elever i åk 3 som deltagit och klarat alla delprov i ämnesprovet Matematik Procent 77 69,3 69 64,7 Rank (av 290) 59 112 92 Svenska och SvA Procent 80 78,5 72 75 A11 Sammanvägt resultat B1-B3 Ekonomiindiaktorer Rank (av 290) 33 103 173 Rank (av 290) 230 207 131 122 Nettokostnad per elev Kronor 73 830 77 260 79 967 83 544 93 892 Lokalkostnad per elev Kronor 11 686 12 163 12 541 12 716 15 767 Skolskjutskostnad per elev Kronor 3 901 4 031 4 091 3 860 3 074 Procentuell avvikelse från standardkostnaden Procent -9,6-9 -8-11 Rank (av 290) 24 33 37 36 Effektivitetstal Rank (av 290) 99 82 47 36 C1-C3 Personalindikatorer Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan Procent 89,6 89,1 89,2 87 86,5 Rank (av 290) 107 147 123 176 Antal elever per lärare Antal 11,8 11,4 11,4 12 12,1 E1-E8 Elevernas syn på skolan och undervisningen åk 5* Jag känner mig trygg i skolan Andel 90 93 97 93 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Rank 131/160 113/189 33/192 Andel 75 81 82 75 Rank 74/158 32/183 42/191 Andel 91 94 90 87 Rank 50/158 22/183 77/192 Andel 85 90 88 87 Rank 119/159 66/185 96/191 Andel 96 96 97 94 Rank 60/160 57/184 53/192 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Andel 89 89 89 87 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Rank 87/156 92/181 87/191 Andel 92 93 95 87 Rank 54/155 61/182 48/187 Sammanvägt resultat av ovanstående frågor Andel 88 91 91 87
5 (7) E1-E8 Elevernas syn på skolan och undervisningen åk 8* Rank 77/160 42/182 48/192 Jag känner mig trygg i skolan Andel 93 85 95 92 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Rank 73/156 172/186 63/197 Andel 50 48 68 45 Rank 54/154 66/181 13/191 Andel 74 70 87 71 Rank 68/155 101/18 0 13/192 Andel 83 80 90 75 Rank 36/155 56/183 10/191 Andel 88 85 94 85 Rank 61/155 113/18 2 20-191 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Andel 77 81 88 79 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Rank 117/15 2 95/179 24/190 Andel 93 87 96 86 Rank 20/153 98/179 9/188 Sammanvägt resultat av ovanstående frågor Andel 80 77 88 76 Rank 55/156 100/18 3 *Andel i elevernas syn på skolan är den som svarat Stämmer helt och Stämmer ganska bra 7/192 Beskrivning av indikatorerna Modellberäknat värde A1 Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen A2 Genomsnittligt meritvärde A3 Andel behöriga till gymnasieskolan Hänsyn tagen till bakgrundsfaktorerna: Behov av ekonomiskt bistånd, nyanlända elever, föräldrarna utbildningsnivå och kön. Andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som gått eller skulle ha gått betyg enligt de mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Meritväret utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Antal elever som har avslutat åk 9 d v s elever med slutbetyg. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen d v s elever som saknar slutbetyg ingår. A7a Elever i åk 9 betygspoäng i matematik A7b Elever i åk 9 som harr fått betyg A-E Betygspoäng utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen. Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i matematik. Elever som saknade godkänt betyg ingår. Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetyget.
6 (7) i matematik A8 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen A9a Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov fr ämnesprovet i matematik, andel A9b Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och SvA, andel A10 Sammanvägt resultat B1 Ekonomiindikatorer Nettokostnaden per elever i åk 1-9 Lokalkostnad per elev åk 1-9 Kostnad för skolskjuts per elev i åk 1-9 B2 Standardkostnad per elev i åk 1-9 B3 Avvikelse från standardkostnad Möjliga värde är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas dör de elever som fått betyg A-f i respektive ämne. Elever som saknade godkänt betyg ingår. Andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen som respektive elev enligt uppgift har eller ska ha läst. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg. Andel elev er som uppnått kravnivån i matematik respektive svenska ämnesprov av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesprovet. Följande viktning av ovanstående indikatorer: A1 Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: 0,15 A1 Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde: 0,15 A2 Elever i åk 9 genomsnittligt meritvärde: 0,15 A2 Elever i åk 9 genomsnittligt meritvärde, avvikelse från modellberäknat värde: 0,15 A3 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram: 0,15 A6 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde: 0,15 A8 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: 0,10 Netto kostnaden per elev: Kommunen samtliga kostander för grundskolan minus intäkter utslaget per elever som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är för året 2013. Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen 2013. Lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Kommunens totalkostnad för skolskjutas dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen 2013. Standardkostanden används i k kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommuner skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Indikatorn visar hur kommunen faktiska kostnad avviker från dess standarskostnad, den modellberäknade kostanden enligt ovan. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. B4 Effektivitetstal C1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan Effektivitetstal baserar på det sammavägda resultat och avvikelsen från standardkostnaden. Andel lärare i åk 1-9, omräknat i heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen.
7 (7) C2 Antal elever per lärare Antal elever per lärare i åk 1-9, omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommunen). Övrig pedagogisk personal (förskolelärare, fritidspedagoer och fritidsledare) ingår inte.