Beslut LITTERATURLISTA. Barnkultur 1 (BKI000) 30 hp. Gäller från ht19

1 (8) Beslut 2019-06-13 Dnr SU 318-3.1.2-0080-19 LITTERATURLISTA Barnkultur 1 (BKI000) 30 hp Gäller från ht19 Litteratur markerad med * finns på Mondo i filsamlingen under fliken Texter. Delkurs 1: Barndom, barnsyn, barnkultur Aronsson, P. (2004). Historiebruk. Att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. (s. 143-151, 162-166, 170-179) (24 s.) Banér, A. (Red.). (2010). Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv. Skrift 43. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. (s. 39-44, 45-54, 55-66 och 93-110) (46 s.) *Banér, A. (Red.). (2011). Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför. Skrift 44. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. (s. 11-22, 55-66, 105-136, 169-196) (124 s.) *Cunningham, H. (1995). Children & Childhood in western society since 1500. New York: Longman Publishing. (s. 1-18) (18 s.) Frykman, J. & Löfgren, O. (2019). Den kultiverade människan. Stockholm: Gleerups. (s. 87-148) (61 s.) Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.) Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 12-23. (finns som elektronisk resurs) (12 s.) Helander, K. (2011). Introduktion. Locus, 11(3-4), 3-5. (finns som elektronisk resurs) (3 s.) Hällström, C. (Red.). (2017). Tillbaka till framtiden. Barnkultur i dialog med vårt förflutna. Skrift 50. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. (s. 37-48. 69-82, 152-163) (38 s.) Centrum för barnkulturforskning Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 36 87 Centrum för barnkulturforskning Svante Arrenius väg 21 A E-post: cbk@barnkultur.su.se 106 91 Stockholm www.barnkultur.su.se

2 (8) *Hällström, C. (2011). Barnkulturella innebörder i Kamratpostens insändaravdelning. Locus, 11(3-4), 63-80. (finns som elektronisk resurs) (18 s.) *Hällström, C. (2008). Insändarsidans baksida. Vuxnas refuseringar av barns läsarbidrag i Folkskolans Barntidning 1902-1903 som ett uttryck för pedagogiken i det barnkulturella? I B Qvarsell (Red.), Pedagogiken i kulturen. Uttolkningar och exempel. Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie, Nr 75. Stockholms: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (9 s.) Johannesson, E. & Skuncke, M-C. (1991). Lathund för doktorander och uppsatsförfattare. Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. (60 s.) *Lindgren, A.-L. (2013). Barnkultur och natur i Astrid Lindgrens Värld. Gamla och nya barndomsideal, I K. Helander (Red.), Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. Skrift 46. (s. 153-169). Stockholm: Stockholms universitet. (17 s.) *Mouritsen, F. (2002). Child culture play culture. I F. Mouritsen., & J. Qvortrup. (Red.), Childhood and Children s Culture. (s. 14-17). Denmark: University Press of Southern. (4 s.) *Piqueras, J. & Edvall, S. (2011). Ungdomars möte med den mänskliga resan: En studie av meningsskapande i museet. I F. Svanberg. (Red.), Forskning vid museer. (s. 97-109). Stockholm: Historiska Museet. (13 s.) Sommer, D. (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag. (s. 77-91) (14 s.) *Studieteknik och att skriva vetenskapligt en liten hjälp på vägen - CBKs formaliamall. (14 s.) Litteratur till grupparbete, barndomshistoria alla grupper *Hatje, A.-K. (1995). Barnträdgårdsbarnet ett tidigt välfärdsbarn. I A. Banér. (Red.), Ur Barndomens historia. Skrift 25. (s. 133-159) Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. (27 s.) *Liliequist, M. (1991). Nybyggarbarn: barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920. (Ak. Avh.). Umeå: Umeå universitet. (16 s.) *Münger, A.-C. (2009). Okynnesvarelser och smygas. Definition av ett socialt problem vid två sekelskiften I J. Lind., C. Lindgren., M. Sjöberg., & K. Zetterqvist Nelson. (Red.), Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet? (s. 215-233). Linköping: Bokakademin AB. (18 s.)

3 (8) *Sundkvist, M. (1995). Sedligt försummade och vanartade barn i sekelskiftets Norrköping. I A. Banér. (Red.), Ur Barndomens historia, Skrift 25. (s. 161-175). Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. (14 s.) Referenslitteratur Banér, A. (1994). Bilden av barnet, Stockholm: Berghs. (några exemplar säljes på expeditionen) Banér, A. (2006). Uppkäftiga ungar och oförargliga barn: Barn i svensk skämtpress 1894-1924 (Ak. Avh.). Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Korczak, J. (2011). Barnets rätt till respekt, Stockholm: Natur och Kultur. Delkurs 2: Kultur för barn Andersson, M. & Druker, E. (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur. (s. 55-70, 71-82, 98-112, 131-148) (ett valfritt kapitel läses) (ca 15 s.) *Bale, K. (2009). Estetik - en introduktion, Göteborg: Daidalos. (s. 17-31) (14 s.) *Bárány, A-S. (2008). Babydrama Teater och psykoanalys i livslustens tjänst. I A. Banér (red.), Barn(s)kultur nytta eller nöje? Om barn, estetik och pedagogik (s. 35-50). Stockholm: Stockholms Universitet. (15 s.) Brown, N. (2017). The children's film. Genre, nation and narrative, London/New York: Wallflower. (s. 1-34) (34 s.) *Gunnarsson, A. (2012). Synligt/osynligt. Receptionen av det visuella i bilderböckerna om Alfons Åberg, Göteborg: Makadam. (s. 29-46) (17 s.) *Helander, K. (2000). Barnteater som pedagogik, förströelse och konst. I K. Helander (red.), Barn Teater Drama (s. 137-151). Stockholm: Stockholms universitet. (14 s.) Helander, K. (2004). Det var roligt när mamman grät barns tankar om teater. I A. Banér (red.), Barns smak. Om barns estetik (s. 85-102). Stockholm: Stockholms universitet. (17 s.) *Helander, K. (2011a). Hundra år av småbarnskonst. I M. Sörenson. (red.), För de allra små! Om att uppleva böcker, teater, konst, film och musik (s. 141-159). Stockholm: Rabén och Sjögren. (18 s.) Helander, K. (2011b). Introduktion. I: Locus, 11 (3-4), 3-5. (Finns som elektronisk resurs) (3 s.)

4 (8) Hernes, L., Os, E. (2004). Under tre? mener dere under tre? Kunstformidling til barn under tre år erfaringer fra projektet Klangfugl. I A. Banér (red), Barns smak. Om barn och estetik. (s. 9-36). Stockholm: Stockholms universitet. (27 s.) *Janson, M. (2007). Bio för barnens bästa. Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år, Ak. avh., Stockholms universitet. Stockholm: Acta. (s. 130-156) (26 s.) *Janson, M. (2008a). Fostran. I A. Koivunen. (red.), Film och andra rörliga bilder. En introduktion (s.127-143). Helsingborg: Raster förlag. (16 s.) *Janson, M. (2014). När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen. Om sjuttiotalets svenska barnprogram. Stockholm: Karneval förlag. (s. 204-223) (19 s.) Karrebaek, D. & K. O. (2013). Världen rinner bort. I U. Rhedin., K. Oscar & L. Eriksson (Red.), En fanfar för bilderboken! (s. 65-79). Stockholm: Alfabeta. (14 s.) Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. (s. 15-90, 121-194) (148 s.) Kärrholm, S. & Tengart, P. (2012). Barnlitteraturens värden och värderingar. Lund: Studentlitteratur. (s. 39-50, 147-166, 205-226) (ett valfritt kapitel) (ca 20 s.) *Martin, J. och Sauter, W. (Red.) (1995). Understanding Theatre: Performance Analysis in Theory and Practice. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. (kap: 3, 6, 7) (14 s.) *Mouritsen, F. (2002). Child culture play culture. I F. Mouritsen & J. Qvortrup (red.), Childhood and children s culture. (s. 14-17). Aahus: University Press of Southern Denmark. (4 s.) *Pettersson, Å. (2016) Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-tv för barn och synen på barnpubliken. I E. Söderberg (red.), Ordning och reda, konsten på freda'! (s. 35-50). Stockholm: Stockholms universitet. (15 s.) Söderman, J. (2012). Barnmusik eller musik för barn. I B. Riddersporre & J. Söderman (Red.), Musikvetenskap för förskolan (s. 37-52). Stockholm: Natur & Kultur. (15 s.) Österlund, M. (2019). Rumpan är stor men byxan är trång. Bilderboken ur fettstudieperspektiv. I M. Janson (Red.), Barnnorm och kroppsform. Om ideal och sexualitet i barnkulturen (s. 111-126). Stockholm: Stockholms universitet. (16 s.) Obs! I kursen ingår också barnlitteratur som finns i mappen Barnlitteratur i filsamlingen på Mondo. Sammanlagt 40 sid.

5 (8) Obs! I kursen ingår upplevelser av kulturuttryck så som musik, tv-program, scendramatik, film vilket ska likställas med obligatorisk kurslitteratur. Referenslitteratur *Edlund, E. Textens frihet och filmens begränsande realism. (1991). I Edlund, E. & Hoffsten, A. (red.) Inte bara Emil. Bok blir film. Stockholm: Svenska Filminstitutet. (5 s.) *Fornäs, J. (2012). Kultur. Stockholm: Liber. (10 s.) *Janson, M. (2013). Sångfåglar, aktionsreportrar och toarullar. Barns delaktighet i TV då och nu. I Helander, K. (red.). Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen (ss. 113-126). Stockholm: Stockholms universitet. (14 s.) Janson, M. (2019). Estetiseringen av barnkroppen: några filmhistoriska nedslag. I Janson, M. (2019) (Red.). Barnnorm och kroppsform. Om ideal och sexualitet i barnkulturen (ss. 37-61). Stockholm: Stockholms universitet. (25 s.) Delkurs 3: Kultur i barns vardagsliv *Cook, D. T. (2009). Children as Consumers, I: J. Qvortrup m.fl (red). The Palgrave Handbook of Childhood Studies. (s. 332-345). New York: Palgrave MacMillan. (14 s.) Corsaro, W. A. (2011). Peer culture. I J. Qvortrup, W. A. Corsaro, & M.-S. Honig (Red.), The Palgrave handbook of childhood studies (s. 301 315). Basingstoke: Palgrave Macmillan (15 s.) Frisén, A. & Berne, S. (2016). Nätmobbning. Handbok för skolan. Stockholm: Natur & kultur. (s. 42-82) (40 s.) Giddings, S. (2014). Gameworlds. Virtual Media & Children s Everyday Play. New York: Bloomsbury. (finns som e-bok via universitetsbiblioteket) (49 s.) Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. (diss.). Göteborgs universitet. (Finns som elektronisk resurs) (s. 153-169) ( 16s.) Hällström, C. (2011). Barnkulturella innebörder i Kamratpostens insändaravdelning. Locus 11 (3-4), 63-80. (Finns som elektronisk resurs) (18 s.) *Janson, U. (2013). Delaktighet i lek en fråga om röst i det barnkulturella. I: K. Helander (red.), Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. (s. 13-35). Stockholm: Stockholms universitet. (23 s.) *Johansen, S-L. (2012). Den medialiserede leg. I H. Jæger & K. Torgensen. (red.), Medialisert barndom: Digital kultur i barnehagen (s. 20-29). Oslo: Universitetsforlaget. (9 s.)

6 (8) *Mouritsen, F. (2002). Child culture play culture. I: F. Mouritsen & J. Qvortrup (red.), Childhood and Children s Culture (s. 14-17). Denmark: University Press of Southern. (4 s.) *Nelsson, A & Svensson K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber. (s. 107-119) (12 s.) Simonsson, M. (2007). Barndom och kulturella artefakter. Platsen som skapas runt bilderboken. I: G. Halldén (red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv. (s. 119-139). Stockholm: Carlsson. (20 s.) Ågren, Y. (2015). Barns medierade värld syskonsamspel, lek och konsumtion. 2015.(diss). Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs) (s. 73-104, 121-172) (82 s.) Änggård, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (s. 57-62, 65-79, 140-151) (32 s.) Öksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: Om barns lek i en institutionaliserad barndom, Stockholm: Liber. (ca. 45 s.) Delkurs 4: Barnkulturella omgivningar *Brembeck, H. (2009). Hem till McDonald's. I A. Banér (Red.), Allt blir en vara. Barn, kultur och konsumtion (s. 51-64). Stockholm: Stockholms universitet. (14 s.) *Bunar, N. (2018). Levda och symboliska gränser i migrationens tidevarv. Vad bör kulturarbetare veta och göra för att befrämja inkluderingen av nyanlända barn. I M. Wester & M. Öhrn (Red.), Barnkulturens gränsland (s. 85-103). Stockholm: Stockholms universitet. (19 s.) *Cojnby, E. (2014). Filmen som verktyg. I M. Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan (s. 163-180). Malmö: Gleerup. (18 s.) Di Lorenzo Tillborg, A. (2019). En inkluderande kulturskola för alla funktionsvariationer? I M. Janson (Red.), Barnnorm och kroppsform om ideal och sexualitet i barnkulturen (s. 93-110). Stockholm: Stockholms universitet. (18 s.) *Eriksson, P. (2014). Introduktion till filmpedagogik. I M. Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan (s. 15-24). Malmö: Gleerup. (10 s.) Hart, R. (1992). Children s participation: From tokenism to citizenship. Florence: UNICEF International Child Development Centre. (Finns som elektronisk resurs.) (40 s.) *Helander, K. (2014). Barnets rätt till konst och kultur. I A.C. Cederborg & W. Warnling- Nerep (red), Barnrätt. En antologi. (s. 186-198). Stockholm: Norstedts Juridik. (13 s.)

7 (8) *Hirdman, A. (2018). Känslofyllda rum. Den mediala socialiteten att titta och beröras. Lund: Nordic academic press. (s. 33-40) (8 s.) *Holmberg, O. (2014). Filmpedagogik och kunskapssyn. I M. Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan (s. 15-24). Malmö: Gleerup. (10 s.) *Janson, M. (2014a). Inledning. I M. Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan (s. 9-12). Malmö: Gleerup. (4 s.) *Janson, U. (2013) Delaktighet i lek en fråga om röst i det barnkulturella. I K. Helander (red.), Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen (s. 13-35). Stockholm: Stockholms universitet. (23 s.) Jansson, M. (2016). Lekplatser i dag och i framtiden tankar om hållbar utveckling. I M. Jansson & Å. Klintborg Ahlklo (red.), Plats för lek: svenska lekplatser förr och nu. (s. 148-177). Stockholm: Svensk byggtjänst. (30 s.) Konventionen om barnets rättigheter. (2006) Regeringskansliet: UD info. (Finns som elektronisk) (80 s.) Lund, A. (2008). Mellan scen och salong en kultursociologisk analys av ungdomsteater. Lund: Arkiv förlag. (s. 53-95) (42 s.) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11. (Finns som elektronisk resurs.) (18 s.) Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18. (Finns som elektronisk resurs.) (20 s.) Sandin, B. (2017). Varifrån kommer barns rättigheter? rättighetsdiskursernas politiska och sociala rötter i Sverige. I C. Hällström (red.), Tillbaka till framtiden. Barnkultur i dialog med vårt förflutna (s. 20-36). Stockholm: Stockholms universitet. (17 s.) *Westergren, E. (2014). Att nå det fördjupade filmsamtalet. I M. Janson (Red.). Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan (s. 61-74). Malmö: Gleerup. (14 s.) Obs! Litteratur som studenten själv väljer i samråd med handledare (minst 2 texter) tillkommer till examination del II. Sammanlagt cirka 50 sid. Obs! Till några föreläsningar/seminarier tillkommer upplevelser av kulturuttryck (film, webbsidor, Youtube) som ska likställas med obligatorisk kurslitteratur.

8 (8) Referenslitteratur: Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, P., Halkawt, K. & Janson, M. (2014). Filmens språk. I M. Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan (113-140). Malmö: Gleerup. Ernst, M., Lorentzon, Y., Wester, M. (2013). Barn, kultur och kulturutbud förutsättningar och förväntningar. En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv, Stockholms kulturförvaltning. (Finns som elektronisk resurs) Janson, M. (2014b). När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen. Om sjuttiotalets svenska barnprogram. Stockholm: Karneval förlag. (s. 122-141) Schött, K. m fl. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.