Kursbeskrivning. Kultur i barns vardagsliv

Transkript

1 1 (15) Kursbeskrivning Kultur i barns vardagsliv 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart Kurskod: BKI000, BKI300 Höstterminen 2018 Kursansvarig Kursledare Kursadministratör Magnus Öhrn Magnus Öhrn Manilla Ernst Felicia Flodin magnus.ohrn@littvet.su.se cbk@barnkultur.su.se Lärare Margareta Aspan Patrik Hernwall Malena Jansson Björn Sjöblom Krister Svensson Margareta Öhman Examinator Magnus Öhrn magnus.ohrn@littvet.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2(15) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Centrum för barnkulturforskning har en egen flik på vår hemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursplan, och litteraturlista. Du söker själv fram informationen via Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på vår kurshemsida eller genom att logga in via eller SUappen. Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Barns lek, samspel och kamratkulturer problematiseras och diskuteras med utgångspunkt i den kultur som barn möter, använder och producerar i sin vardag, såsom dataspel, film/tv, sociala medier, musik och bild. Under kursen möter du olika teoretiska perspektiv och praktiska exempel för att förstå och kunna analysera barns kulturella vardagsliv. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för och reflektera kring perspektiv på barns lek, samspel och kamratkulturer utifrån barnkulturella exempel och barnkulturbegreppet,

3 3(15) - diskutera relationen mellan den kultur som barn möter, använder och producerar i sin vardag, barns perspektiv och barnsyn. Kursen ges som delkurs tre inom kursen Barnkultur I och som fristående kurs. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier och examineras med individuell skrivuppgift i slutet av kursen. Föreläsningar och seminarier har som regel specifik litteratur som läses inför varje undervisningstillfälle. Samtliga undervisningstillfällen bygger på studenternas studier av litteraturen. Instuderingsfrågor och andra reflektionsuppgifter hjälper dig att komma väl förberedd till föreläsningar och seminarier. Vid seminarierna förväntas aktivitet och engagemang från studenten eftersom de till stor del bygger på samtal parvis, gruppvis och i helgrupp. Via den webbaserade lärplattformen Mondo kommuniceras viktig information så glöm inte att gå in på den ofta! Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på samt i filsamlingen på kurssidan på Mondo. Närvaro Kursen förutsätter att studenten närvarar på föreläsningar, seminarium och grupparbeten. Grupparbete Under kursen fördjupar sig studenterna självständigt och i grupp, i ett av fyra populära barnkulturfenomen. Innehåll Kursintroduktion och Seminarium 1: Kultur i barns vardagsliv 5/11, 10-12, sal F420 Magnus Öhrn Kursens arbetsformer och innehåll introduceras. Studenterna gruppindelas inför seminariet Tolkande reproduktion i rörliga medielandskap. Examinationen gås igenom. Att förbereda inför kursintroduktionen: Läs igenom delkursens kursbeskrivning och litteraturlista och fundera ut eventuella frågor!

4 4(15) Seminarium: Seminariet diskuterar innebörder av kultur i barns vardagsliv i teori och praktik, med utgångspunkt i studenternas tankar och funderingar. Litteratur: Mouritsen (2002, s.14-17), Hällström (2011) Att förbereda inför seminarium 1: a. Vilka likheter och skillnader finns det i Mouritsens respektive Hällströms sätt att skriva om kultur av barn? b. Hur kan skillnaden mellan begreppen kultur av barn, respektive kultur bland barn förstås? Kom gärna med exempel. Seminarium 2: Bilder för barn, barns bilder och medialserad lek 5/11, 13-15, sal F420 Magnus Öhrn Under seminariet diskuteras och problematiseras barns bildskapande och hur barn tolkar och använder färdiga bilder. Vi kommer även att beröra begrepp som tolkande reproduktion och kamratkultur. Litteratur: Ågren (2015, kap 7), Änggård (2006, s , 65-79, ), Simonsson (2007) Att förbereda inför seminarium 2: Vad menar Ågren med medialiserad lek och vad ger hon för exempel? Erinra er en medialiserad lek från er egen barndom och fundera över följande: - Vilka olika medier var inblandade? - Krävdes några förkunskaper, vilka? - Förekom någon typ av narrativ? - Förekom någon/några barnkulturella figurer? Hos Änggård pekas olika skillnader ut mellan flickor och pojkars bildskapande, vilka? Fundera också över om ni tycker att det finns några problem med Änggårds resonemang på s. 69 och s I Simonssons artikel talas om det symboliska rummet, bland annat i termer av places for children och children s places, hur resonerar hon? Fundera också över hur Simonssons tolkningar på s. 128 förhåller sig till barns perspektiv. Vilka exempel på tolkande reproduktion finner ni hos Ågren, Änggård och Simonsson?

5 5(15) Föreläsning 1: Lek och samspel 7/11, 10-12, sal F420 Margareta Öhman Föreläsningen behandlar barns lek och samspel. Litteratur: Öhman (2011); Janson (2013) Att förbereda inför föreläsning 1: Hur ger de perspektiv som texterna presenterar svar på följande frågor: c. Varför leker barn? d. Hur lär sig barn leka? e. Vilka faktorer kan främja respektive hämma barns lekutveckling? f. Hur utvecklas barns lekkulturer? Seminarium 3: Lek och samspel 7/11, 13-15, sal F420 Margareta Öhman Under seminariet problematiserar och analyserar vi olika perspektiv på lek och hur de påverkar barns lekkulturer. Litteratur: Öhman (2011); Janson (2013) Att förbereda inför seminarium 3: a. Funder över hur olika sätt att betrakta lek- som aktivitet, som relation, som tillstånd- kan påverka erbjudanden om lek avseende miljö och klimat. b. Fundera över lekens egenvärde relaterat till dess lärandevärde. c. Vad skulle lekkompetens eller lekstyrka kunna vara? d. Vad fodras för att en positiv lekkultur ska kunna utvecklas? Vad betyder de vuxna? Seminarium 4: Kamratkulturer 12/11, 10-12, sal F420 Margareta Aspan Seminariet fokuserar på att närläsa Corsaros text We re friends right och diskutera begreppet kamratkulturer. Litteratur: Corsaro (2003, kap 2, 4 och 5) Att förbereda inför seminarium 4: a. Hur definierar Corsaro kamratkulturer? b. Hur uppstår en kamratkultur? c. Vad menar han med begreppet Interpretive reproduction (tolkande reproduktion) och hur kan det förstås i relation till kultur i barns vardagsliv?

6 6(15) Seminarium 5: Perspektiv på lek 12/11, 13-15, sal F420 Malena Jansson Under seminariet förs en gemensam diskussion om olika sätt att reflektera kring lek som fenomen och forskningsområde. Litteratur: Öksnes (2011) Att förbereda inför seminarium 5: Denna eftermiddag har jag tänkt att ni till stor del ska leda seminariet. Läsanvisningar: Maria Öksnes bok Lekens flertydighet (2011): ALLA läser kapitel 1 (s. 9-33) och kapitel 4 (s ) Kapitel 5-8 läses enligt följande: o Kap 5 (s ) läses noggrannt av grupp Minecraft o Kap 6 (s ) läses noggrannt av grupp Musical.ly o Kap 7 (s ) läses noggrannt av grupp Pokémon Go o Kap 8 (s ) läses noggrannt av grupp Marcus & Martinus Självklart får ni gärna läsa hela boken - och hela boken kan komma på tentamen - men lägg extra vikt vid "din" grupps kapitel. Föreläsning 2: Leken som arena för identitetskonsumtion 14/11, 13-15, sal F420 Krister Svensson Barns lek har under flera hundra år varit motiv för leksaksproduktion och konsumtion. Under perioden efter andra världskriget har leksakskonsumtionen ökat kraftigt samtidigt som leksaker har utvecklats inom olika och genom nya teman. Kopior av samtida redskap i hemmet och produktionen har flyttat ut i helt nya världar där fiktiva figurer med oanade krafter verkar i en oavbruten strid mellan det goda och det onda. Denna utveckling har lett fram till en digitaliserad värld där de fysiska objekten ersatts av animerade karaktärer på plattformar som i-pads och mobiltelefoner. Könsstereotyper har bestått genom denna transformation och fortsätter att kommunicera olika ideal kring kön och identitet. Dessa produkter möter det okultiverade barnet som oreflekterat konsumerar leksakernas budskap och berättelser. Litteratur: Cook (2009), Nelson & Svensson (2005, kap 9)

7 7(15) Föreläsning 3: Spelande som lek, samspel och kamratkultur 19/11, 10-12, sal F420 Björn Sjöblom Föreläsningen behandlar lek, samspel och kamratkulturer utifrån barns dataspelande. Litteratur: Ågren (2015, kap 5), Johansen (2102), Giddings (2014, Introduction, s kap 6, ) Att förbereda inför föreläsning 2: a. Fundera över hur författarna resonerar kring relationen mellan lek, spel och medier? b. Finns det exempel på kamratkulturer? c. Seth Giddings använder begreppet Gameworlds. Hur kan det förstås? Workshop 1: Barns samspel på sociala medier 21/11, och 13-15, sal F420 Patrik Hernwall Under dagen kommer studenterna att arbeta både i mindre grupper med specifika frågeställningar och i helklass (det är bra om du har med dig ett par färgpennor, post-it lappar i olika färger mm) utifrån temat Barns samspel på sociala medier. Litteratur: Abiala & Hernwall (2013), Forsman (2014); Hernwall (2014) Att förbereda inför workshopen: a. Hur tar sig (heteronormativa) maktstrukturer uttryck i barns digitala miljöer? (Utgå från litteraturen/ egna erfarenheter/ andra källor). b. Vilka perspektiv tycker du saknas i den föreslagna litteraturen? Varför? Vad tillför de? Och vilken begränsning i förståelsen av Barns samspel på sociala medier formas av den föreslagna litteraturen tycker du? Ta dig också tid att utforska: c. Vilka sociala medier är populära bland barn i olika åldrar idag? (Alternativt gå på djupet i ett socialt media och försök förstå dess karakteristik d. Vad säger rapporten Svenskarna och Internet (den kommer att ligga på Mondo) avseende temat Barns samspel på sociala medier? Vad annat i den rapporten finner du intressant givet kursens övergripande tema Barns lek, samspel och kamratkulturer? a. I Ågrens kap ges exempel på hur barn använder den kultur de har omkring sig. Har du hittat liknande exempel i det material du samlat in? Eller ser du stora skillnader?

8 8(15) b. Ågren belyser i kap 8 hur konsumtion är en central aspekt i barns medievardag. Ser du några paralleller till det du har studerat? På vilket sätt? c. Hur är begreppen barnkultur, barnsyn och barns perspektiv relevanta i relation till det ni har studerat? Workshop 2: Grupparbete och redovisning av populära barnkulturella fenomen 26/11, och 13-15, sal D299 Magnus Öhrn Under förmiddagen arbetar studenterna gruppvis med att förbereda eftermiddagens redovisning av de populära barnkulturella fenomen. Vi kommer också att gå igenom och diskutera några av delkursens centrala begrepp. I mån av tid ägnas en del av förmidagen också åt självständigt arbete med att förbereda del 1 av examinationen: skissen till skrivuppgiften. Eftermiddagen ägnas åt redovisning. Seminarium 6: Redovisning av skiss inför skrivuppgift, halvklass. Examinerande seminarium 28/11, och 13-15, sal F420 Magnus Öhrn Studenterna redovisar sina skisser inför skrivandet av skrivuppgiften. Dessa utgör underlag för diskussion. Se vidare under examination. Grupparbete Tolkande reproduktion i rörliga medielandskap Under kursens gång ska studenterna, enskilt och i grupp, söka och samla information, diskutera och reflektera kring ett av fyra populära kulturfenomen i barns vardagsliv. Syftet är att studera hur ett kulturfenomen tar plats, används och levs i barns vardag. Utöver en analys av själva kulturyttringen, måste du alltså också ta del av andra typer av medier, sammanhang, osv där fenomenet dyker upp. Undersök till exempel Youtube-klipp, kolla i leksaksaffärer, läs i tidningar, sök på # (hashtaggar) på Instagram, lyssna på barn på bussen, prata med barn som du känner, eller prata med andra vuxna som möter barn osv. Försök at fånga in så mycket material som möjligt som visar hur barn använder detta kulturuttryck i sitt vardagsliv. I er analys av materialet kan ni ta utgångspunkt i följande begrepp: barnsyn, barnperspektiv resp barns perspektiv, barndom/barndomsdiskurser, kultur för resp. av barn, tolkande reproduktion, lek, kamratkultur, konsumtion, genus. Era analyser redovisas för övriga studentkollegor under workshop 2. Grupp 1: Pokemon Go Grupp 2: Marcus & Martinus

9 9(15) Grupp 3: Musical.ly Grupp 4: Minecraft Examination Delkursens examinationsuppgiften består av två delar: muntlig redovisning och inlämning av en skiss samt en skrivuppgift (skriftlig hemtentamen). Del 1: Examinerande seminarium/disposition, skiss Skiss:. Skissen kan göras i form av en disposition, ett PM, en mindmap etc, och är alltså ett förarbete till skrivuppgiften. Mer information om examinationens första del ges i samband med workshopen 26/11. Skissen redovisas i halvklass på seminarium 6 den 28/11. Del 2: Skrivuppgift/Skriftlig hemtentamen (MOM3/ MOM1) 7,5 hp Skrivuppgift: Uppgiften är att med utgångspunkt i de begrepp som behandlats under delkursen (såsom barns samspel, lek, kamratkultur, barnkultur, barnsyn, barns perspektiv, tolkande reproduktion, konsumtion) reflektera och diskutera ett exempel på kultur i barns vardagsliv. Texten ska ha en kort inledning, en längre reflekterande del samt en sammanfattande avslutning. Din skrivuppgift ska omfatta 6 sidor ord, exklusive källförteckning, typsnitt Times 12 punkter, 1.5 radavstånd. Du ska använda och relatera till kurslitteraturen. På Centrum för barnkulturforskning används som regel Oxford som referenssystem, se manual i filsamlingen på mondosidan. Även Harvard och APA kan användas, så länge det görs konsekvent, endast ett system i taget. Ta hjälp av kompendiet Studieteknik och att skriva vetenskapligt en liten hjälp på vägen. Se även Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet som finns på Skriv ditt namn och personnummer överst i högra hörnet på svarets första sida, liksom delkurs och provkod (observera att det är olika provkoder beroende på om du läser

10 10(15) delkursen inom Barnkultur I eller som fristående kurs). Ange även hur många ord din examination omfattar. DEADLINE: Den skriftliga hemuppgiften ska lämnas till CBK i papperskopia i brevlådan utanför CBK:s expedition samt elektroniskt på Mondo i Uppgifter senast tisdag den 4/12 kl Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat adresserat kuvert. Omexamination Regler för omexamination framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination äger rum den 2/1 2019, inlämning den 9/1. För omexamination krävs personlig anmälan till kursansvarig lärare senast 19/12 via e-post. Betyg och betygskriterier A. Utmärkt. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en djup förståelse för och mycket god kunskap om ämnesområdet. Teoretiska begrepp används på ett problematiserande, relevant och utförligt vis. Studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på ett kritiskt och genomtänkt sätt. Uppgiften skall vara väl strukturerad och avgränsad samt stringent formulerad på ett självständigt sätt samt uppvisa utmärkt språkbehandling. Ett vedertaget referenssystem ska användas korrekt. B. Mycket bra. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en mycket god förståelse för och mycket god kunskap om ämnesområdet. Teoretiska begrepp används på ett nyanserat och relevant vis med en problematiserande hållning och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på ett genomtänkt vis. Uppgiften skall vara väl strukturerad och formulerad på ett självständigt sätt och uppvisa mycket god språkbehandling. Ett vedertaget referenssystem ska användas korrekt. C. Bra. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en god förståelse för och god kunskap om ämnesområdet. Centrala teoretiska begrepp används på ett nyanserat sätt och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på ett genomtänkt vis. Uppgiften skall

11 11(15) vara formulerad på ett självständigt och reflekterande sätt och uppvisa god språkbehandling. Ett referenssystem ska användas utan större brister. D. Tillfredsställande. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften ämnesrelevant kunskap på ett genomtänkt sätt. Centrala teoretiska begrepp används och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor. Texten har en tydlig språkbehandling och ett vedertaget referenssystem ska användas utan större brister. E. Tillräckligt. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften ämnesrelevant kunskap. Centrala teoretiska begrepp används och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor. Texten har ett begripligt språk och ett vedertaget referenssystem ska användas. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. Betyget Fx är ett icke godkänt betyg och ges om skrivuppgiften bedöms ligga nära gränsen för godkänd men inte fullt når upp till dessa kriterier. Komplettering avvaktan med betygssättning Komplettering av hemtentamen kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt betyg och innebär att examinator avvaktar med att ge betyget Fx. För att uppnå godkänt betyg ges studenten möjlighet att komplettera skrivuppgiften enligt instruktioner från examinator. Kompletteringsuppgiften ska lämnas inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär; mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang, används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A E. Om kompettering ej inlämnas i tid alternativt ej godkännes betygssätts skrivuppgiften med betyget Fx. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Studenten uppvisar knappast någon förståelse för begrepp och perspektiv inom det beskrivna ämnesområdet. Skrivuppgiften är så oklart formulerad och osammanhängande att det inte går att utröna om studenten tillgodogjort sig innehållet för uppgiften.

12 12(15) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.

13 13(15) Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda

14 14(15) Mitt universitet Genom att logga in på mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.

15 15(15)