Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde torsdagen den 13 mars 2014

Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde torsdagen den 13 mars 2014

Sidan 3 av 211 Ärende 1

Sidan 4 av 211

Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Sidan 5 av 211 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Åsa Bergström, 08-581 692 29 2013-02-14 Dnr 13/0486 Ingela Sydstrand Sandgren, 08-581 690 08 1 1 Bygg- och miljönämnden Granskning av förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:10. Klöv och Lilla Ullevi 1:7, m.fl. (Kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp) Nr 1101 Förslag till beslut 1. Bygg- och miljönämnden beslutar att som eget yttrande överlämna bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse daterad den 14 februari 2014 till kommunstyrelsen. 2. Bygg- och miljönämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Bygg- och miljönämnden har den 5 februari 2014 fått förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:10. Klöv och Lilla Ullevi 1:7, m.fl. (Kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp), för granskning. Tillväxtkontorets bygg- och miljöavdelning har i tjänsteskrivelsen utvecklat synpunkter med utgångspunkt från Bygg- och miljönämndens roll som lokal tillsynsmyndighet för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Bygg- och miljöavdelningen anser att detaljplanen för Bro-Önsta 2:10. Klöv och Lilla Ullevi 1:7, m.fl. kan tillstyrkas. Beslutsunderlag Samrådshandlingar som inkom till Bygg- och miljönämnden 5 februari 2014. Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse den 14 februari 2014. Ärendet Bygg- och miljönämnden har den 5 februari 2014 fått förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:10. Klöv och Lilla Ullevi 1:7, m.fl. (Kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp), för granskning. Planområdet ligger cirka 3 km nordväst om Bro centrum, vid Högbytorp, där Ragn-Sells idag driver en återvinningsanläggning. Syftet med planen är att möjliggöra för en kraftvärme- och biogasanläggning som E.ON. planerar att uppföra. En kraftvärmeanläggning utvinner både el och fjärrvärme genom att elda olika bränslen. Den planerade anläggningen kommer att drivas med förbränning av avfall. Biogasanläggningen kommer att utvinna fordonsgas genom rötning av biologiskt avfall, t.ex. matrester. Anläggningen kommer att bli ett nytt landmärke längs E 18 och ett gestaltningsprogram har därför tagits fram. Även en miljökonsekvensbeskrivning, som belyser eventuella konsekvenser för miljön, har tagits fram i samband med detaljplaneförslaget.

2(2) Sidan 6 av 211 Detaljplaneförslaget samt tillhörande utredningar är på remiss under tiden 2014-02-05 2014-03-05. Bygg- och miljönämnden har erhållit förlängd tid att inkomma med yttrande för att ärendet ska kunna behandlas på nämndens sammanträde den 13 mars 2014. Bygg- och miljönämnden lämnade i yttrande Bmn 7, 2011-02-15, (dnr 11/4003) synpunkter på detaljplaneprogrammet och i yttrande Bmn 79, 2013-12-12 synpunkter på detaljplanen. E.ON Värme AB och E.ON Gas AB fick i december 2012 tillstånd, genom Dom i mark- och miljödomstolen (mål nr M 6149-11), för uppförande och drift av kraftvärmeanläggning och biogasanläggning på fastigheterna Bro-Önsta 2:10. Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Bygg- och miljöavdelningen har i tjänsteskrivelsen utvecklat synpunkter på detaljplanen med utgångspunkt från Bygg- och miljönämndens roll som lokal tillsynsmyndighet för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Bygg- och miljöavdelningens synpunkter ur landskaps-, byggnads- och kulturmiljöperspektiv. Bygg- och miljöavdelningen har inga synpunkter på detaljplanen ur ett gestaltningsperspektiv. Bygg- och miljöavdelningens synpunkter ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Bygg- och miljöavdelningen har inga synpunkter på detaljplanen ur ett miljöoch hälsoskyddsperspektiv. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN Sven-Olof Näslund tf bygg- och miljöchef Åsa Bergström Miljöinspektör Ingela Sydstrand Sandgren Bygglovarkitekt Bilagor: 1. Remisshandlingarna. 2. Bygg- och miljönämndens yttrande Bmn 79, 2013-12-12

Sidan 7 av 211

Sidan 8 av 211

Sidan 9 av 211 UTSTÄLLNING VID NORMALT PLANFÖRFARANDE Datum Vår beteckning 2014-01-30 2011-000835 Till berörda remissinstanser och sakägare Detaljplan för Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7, m.fl. (Kraftvärme- och bigosanläggning vid Högbytorp) BRO UPPLANDS-BRO NR 1101 Enligt beslut i Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott den 22 januari 2, sänds förslag till detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7,m.fl. (Kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp), ut för utställning. Utställningen sker i enlighet med den äldre Plan- och bygglagen, 1987:10 Planområdet ligger ca.3 km nordväst om Bro centrum, vid Högbytorp, där Ragn-Sells i dag driver en återvinningsanläggning. Syftet med planen är att möjliggöra för en kraftvärme- och biogasanläggning som E.ON. planerar att uppföra. Anläggningen kommer att bli ett nytt landmärke längs E 18 och ett gestaltningsprogram har därför tagits fram. Planen medger att kommunen löser in mark från fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10. Planens genomförande kan få en betydande påverkan på miljön och därför har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram i samband med detaljplaneförslaget. Under hösten 2013 var detaljplaneförslaget utskickat på samråd och de synpunkter som inkom är redovisade i en samrådsredogörelse. Utställningsstiden inleds 2014-02-05 och pågår till 2014-03-05. Samrådsförslaget är utställt på biblioteksfilialen i Broskolan i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Handlingarna finns även på kommunens webbplats www.upplands-bro.se/hogbytorp Synpunkter på förslaget skall senast den 5 mars 2014, skriftligen framföras till: Upplands-Bro kommun, Kommunstyrelsen, 196 81 Kungsängen eller via e-post till: kommunstyrelsen@upplands-bro.se Frågor i ärendet besvaras av Henric Carlson och Zeinab Jama på Plan- och exploateringsavdelningen. Tillväxtkontoret, tel. 08-581 690 00 1 Utställningslokaler: * Bibliotekesfilialen i Broskolan öppettider: mån 12-19, tis 10-19, ons 10-17, tors 10-17, fre 12-17, lör 11-15, sön stängt * Kommunhuset, Kungsängen öppettider: mån-tors 7.30-17.00, tors 7.30-19 fre 7.30-15.00 Utskickade handlingar: - Missiv (denna handling) - Beslut om utställning, KS SBU 2 - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning - Plankarta med bestämmelser (halvformat) - Miljökonsekvensbeskrivning - Samrådsredogörelse - Gestaltningsprogram - Fastighetsförteckning - Remisslista Övriga utredningar: - Ljudutredning - Miljöriskanalys - Särskild arkeologisk utredning - Komplettering av recipientbedömning av utsläpp till vatten från en ny kraftvärme- och biogasanläggning

Sidan 10 av 211

Sidan 11 av 211 Tillväxtkontoret 2014-01-10 2011-000835 UTSTÄLLNINGSHANDLING Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl. nr 1101 (Kraftvärme- och biogasanläggning i Högbytorp) Bro Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Planbeskrivning Översiktskarta med ungefärligt planområde markerat. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 12 av 211 Sida 2 av 28 Innehållsförteckning: Handlingar 3 Övriga handlingar 3 Sammanfattning av planförslaget 3 Planens syfte, bakgrund och huvuddrag 5 Planprocessen 6 Handläggning 6 Preliminär tidplan 7 Planuppdrag 7 Behovsbedömning för miljöbedömning 7 Plandata 7 Läge och areal 7 Markägoförhållanden 8 Gällande planer och tidigare ställningstaganden 8 Riksintressen 8 Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen 8 Översiktliga planer 8 Planprogram 8 Tillstånd enligt miljöbalken 9 Befintliga detaljplaner 9 Angränsande planer 9 Förutsättningar 10 Natur 10 Bebyggelse 11 Trafik och kommunikationer 11 Teknisk försörjning 12 Vatten 12 Planförslag 13 Kraftvärme- och biogasanläggningens processer 13 Övergripande gestaltningsprinciper 16 Trafik och transporter 22 Teknisk försörjning 25 Mark, geologi och vegetation 25 Vatten 25 Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 13 av 211 Sida 3 av 28 Risk och säkerhet 26 Samlad miljökonsekvensbedömning 26 Administrativa frågor 27 Genomförandetid 27 Genomförande 27 Medverkande i projektet 28 Handlingar Plankarta med bestämmelser i skala 1:3000 och tillhörande illustrationsplan Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Fastighetsförteckning Övriga handlingar Planprogram för Högbytorp, område för miljö- och energianknutna verksamheter, Upplands- Bro kommun, 2011-05-04. Förstudie Väg 269, Högbytorp, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, samrådshandling Trafikverket, december 2010 jan 2011. Kraftvärme- och biogasanläggning, Högbytorp, Ljudutredning, WSP, 2011-10-18. Miljöriskanalys för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. RS Miljökonsulter, 2011-10-17 och komplettering 2012-02-17. Tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad 2012-12-14 med ändring 2012-12-18) Särskild arkeologisk utredning inför detaljplaneetapp 1 i Högbytorp, fastigheterna Klöv och Lilla Ullevi 1:7 samt Bro-Önsta 2:10, Upplands-Bro kommun. (Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, 431-16163-2011, 2011-12-01) Ny energianläggning vid Högbytorp. MKB för påverkan av utsläpp från rejekt- och dagvatten till Mälaren. IVL, 2011-10-17 och komplettering IVL, 2013-12-16. Sammanfattning av planförslaget E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar att bygga en kraftvärmeanläggning i Högbytorp för samtidig produktion av fjärrvärme och el samt en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Anläggningen ska spegla kommunens och E.ONs höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppanläggning och skog gränsar mot planområdet i väster. Planområdets totala areal är ca 43 ha. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 14 av 211 Sida 4 av 28 I ett globalt perspektiv bedöms påverkan från den planerade verksamheten på växthuseffekten bli ca 135 000 ton koldioxidekvivalenter lägre per år jämfört med nollalternativet. Nollalternativet innebär att man fortsätter driva befintliga anläggningar och rusta upp värmepumpsanläggningen i Slammertorp. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten i nollalternativet. På grund av begränsningar i produktionskapaciteten och höga produktionskostnader, kommer det heller inte bli möjligt att öka anslutningen av nya kunder i någon större utsträckning. Ingen produktion av fordonsgas och biogödsel kommer att ske i nollalternativet. Anläggningen kommer främst att uppfattas från E18 med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad (med ungefärliga måtten: 25 m bred, 100 m lång och 55 m hög) samt tillhörande kontors- och kontrollrumsdel och en högre skorsten. För att balansera uttrycket av den stora pannbyggnaden bör utsidan kring volymen ges en egen enhetlig och stark form som uppfattas både i farten från motorvägen och från närmare håll. Detta kan förslagsvis ske genom att en skärm byggs, där nödvändiga lokaler innanför anpassas på ett flexibelt sätt utan att den yttre enhetliga formen går förlorad. Med exempelvis en organisk form på skärmen möter den naturen och skapar spänning i förhållande till pannans mer strikta geometriska form. Bakom pannbyggnaden på en högre marknivå syns övre delen av en ackumulatortank. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig pga. vegetation och naturformationer. Från E18 kommer dessa delar att exponeras under ca 10 sekunder i hög fart. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Förslag till möjlig utformning av anläggningen, vy från sydost på E18 (SWECO) Alla transporter till anläggningen leds via en ny infart från väg 269 bakom skogspartier och fram till pannbyggnadens baksida. Där sker mottagning av avfallsbränsle och råvaror till biogasanläggningen. En ca 40 meter bred trädridå kommer bevaras mellan E18 och den interna transportvägen. Det görs Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 15 av 211 Sida 5 av 28 med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggning. Illustrationsplan för hela planområdet (Ramböll/Sweco) Planens syfte, bakgrund och huvuddrag E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordvästra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro, Bålsta och Järfälla. Idag finns det ett behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i kommunerna Järfälla, Upplands-Bro och Håbo. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. E.ON Gas är en ledande fordonsgasaktör i Sverige och Stockholmsområdet är ett prioriterat expansionsområde. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar därför att gemensamt bygga en anläggning i Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 16 av 211 Sida 6 av 28 av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Avfallet är sådant som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning vid en befintlig deponi kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av värme och skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Den planerade anläggningen erbjuder även goda samordningsfördelar med Ragn-Sells befintliga verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp. Restprodukterna från avfallsförbränningen kan även omhändertas där, vilket i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad 2012-12-14 med rättelse 2012-12-18). I kommunfullmäktige 2011-06-16 59 beslutades om uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1, med syftet att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. Detaljplanen föregås av ett planprogram, enligt Kommunstyrelsen beslut 2009-10-07 110, för del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Detta enligt inkommen förfrågan till kommunen från E.ON Värme Sverige AB. Samråd om planprogrammet genomfördes mellan den 8 december 2010 och den 25 januari 2011. Planprogrammet godkändes i kommunfullmäktige 2011-06- 16 59. Planprogrammet omfattar förutom kraftvärme- och biogasanläggning ytterligare tre detaljplaneetapper: Sätra Gård, Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning (utveckling av Ragn- Sells verksamhet) samt verksamhetsområde för hantering av bland annat anläggningsmaterial. Under perioden 21 oktober 2013 till 18 november 2013 var detaljplanen ute på plansamråd efter beslut om samråd i kommunsstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, 2013-09-18 38. Planprocessen Handläggning Detaljplanearbetet inleddes 2011 och handläggs enligt den äldre Plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram. Handläggning av detaljplanen sker med normalt planförfarande. SBU SBU SBU KS, KF Det aktuella planskedet är utställning då remissinstanser, fastighetsägare och andra berörda får ta del av det reviderade förslaget och återigen komma med synpunkter. Efter utställningstiden upprättas ett utställningsutlåtande där yttranden som framförts redovisas. Planförslaget kan komma att justeras och kompletteras med mindre redaktionella ändringar innan en antagandehandling upprättas. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 17 av 211 Sida 7 av 28 Preliminär tidplan Beslut om utställning januari 2014 Utställning februari-mars 2014 Beslut om antagande maj 2014 Laga kraft juni-juli 2014 Byggstart oktober 2014 Planuppdrag I kommunfullmäktige 2011-06-16 59 beslutades om uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1, kraftvärme-/energianläggning. Behovsbedömning för miljöbedömning Den planerade verksamheten inom planområdet antas enligt miljöbalkens förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För det aktuella detaljplaneförslaget har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats enligt kraven i den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10, 5 kap 18 ). Dessutom har en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet tagits fram enligt kap 9 i miljöbalken med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Plandata Läge och areal Planområdet i Högbytorp är beläget ca 3 km från Bro centrum. Planområdet avgränsas av E18 (35 meter från vägkant) i sydväst samt väg 269 och fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning medan skog gränsar mot planområdet i väster. Se Figur 3 nedan. Planområdets totala areal är ca 43 ha. Planområdet med omgivningar. (Ur Översiktskartan, Lantmäteriet, Gävle 2009. Medgivande 2009-19750). Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 18 av 211 Sida 8 av 28 Foto 1 och 2. Planområdet sett från E18 med energiskog i förgrunden (Foto: Sweco). Markägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7 som ägs av privatpersoner och förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. Planområdet omfattar även del av Klöv och Lilla Ullevi 1:10 som ägs av privatperson. E.ON har förvärvat del av fastigheten Bro-Önsta 2:10. Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Planområdet ingår inte i något riksintresse. Men området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura 2000-område ca 5 km söder om området. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för nate- och/eller dybladsvegetation. Dessutom är Brovikarnas mjukbottenområden viktiga yngelkammare för fisk och sällsynta vattenväxter. Broängarna, som ingår i Natura 2000-området, är ett naturreservat och ett våtmarksområde vid Mälaren, en av Stockholms läns fågelrikaste platser med skyddsvärd flora i hagmarkerna. Vidare utgör E18 riksintresse för väg. Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen I den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010 pekas Högbytorp ut för befintlig deponi- och avfallsanläggning (Ragn-Sells) och som ny produktionsplats för energianläggningar. Översiktliga planer Planområdet är utpekat i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen 2011-12-15 162) som ett föreslaget verksamhetsområde och att E.ON planerar att etablera en kraftvärmeanläggning för fjärrvärme och el vid Högbytorp. ÖP 2010 säger vidare att ett planprogram ska tas fram för området. Planprogram Kommunstyrelsen beslutade 2009-10-07 110 om att ta fram förslag till planprogram för del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Detta enligt inkommen förfrågan till kommunen från E.ON Värme Sverige AB om att etablera en kraftvärmeanläggning vid Högbytorp. Samråd om planprogrammet genomfördes mellan den 8 december 2010 och den 25 januari 2011. Planprogrammet godkändes i kommunfullmäktige 2011-06-16 59. Planprogrammet omfattar Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 19 av 211 Sida 9 av 28 förutom kraftvärme- och biogasanläggning ytterligare tre detaljplaneetapper: Sätra Gård, Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning (utveckling av Ragn-Sells verksamhet) samt verksamhetsområde för hantering av bland annat anläggningsmaterial. Planerad indelning av detaljplaneetapper enligt planprogrammet där DPL 1 utgör aktuellt planområde för planerad kraftvärme- och biogasanläggning (Planprogram för Högbytorp, 2010) Tillstånd enligt miljöbalken E.ON har lämnat in en ansökan för tillstånd för den planerade anläggningen enligt miljöbalken. Ansökan lämnades in till Mark- och miljödomstolen i Nacka i november 2011. Miljödom vann laga kraft i januari 2012. Befintliga detaljplaner Området är inte detaljplanelagt. Angränsande planer Tillväxtkontoret fick den 22 februari 2012 (KS SBU 5) i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för del av fastigheten Bro-Önsta 2:10 m.fl, numera Bro-Önsta 2:11. Svensk galopp AB har förvärvat fastigheten Bro-Önsta 2:11. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etablering av en hästsportanläggning, om ca 190 ha, och en flytt av Svensk Galopps tränings- och tävlingsanläggning i Täby till Önsta gård i Bro. Detaljplaneförslaget har ställts ut för granskning under sommaren 2013. Enligt beslut i kommunsstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-15 ska lämpligheten av att planlägga för nya verksamheter utredas genom planprogram för området strax söder om E18, i Kärrrängen och Klöv (del av Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:5). Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 20 av 211 Sida 10 av 28 Enligt översiktsplanen finns även förslag till ett nytt verksamhetsområde öster om Bro trafikplats samt en utökning i riktning nordost av det befintliga verksamhetsområdet Skällsta. Figur 5. Angränsande planer till planområdet (Sweco). Förutsättningar Natur Mark, geologi och vegetation Marken inom planområdet består till största delen av blandskog på delvis kuperad mark. En del närmast E18 utgörs av energiskog. Planområdet ligger i huvudsak på fast mark, berg och morän och har goda grundläggningsförhållanden. Det finns även mark som består av lera, grus och sand. Hela planområdet ligger utanför de områden som nyttjas för Ragn-Sells verksamhet. Därför bedöms inte marken innehålla några föroreningar. Landskapsbild Landskapsbilden i och kring planområdet präglas idag av tydliga konstraster mellan det odlade kulturlandskapet, kuperad skogsmark, verksamhetsområden och storskaliga trafikmiljöer. Tydliga landmärken, som syns på avstånd, inom och i anslutning till planområdet är telemasten på en höjd intill väg 269 samt avfallsanläggningens kullar som sticker upp ovan trädtaket. Ett mindre landskapsrum utgörs av en energiskogsodling och ett mindre åkerparti. I söder i nära anslutning till planområdet finns inga unika miljöer eller sällsynta landskapselement. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 21 av 211 Sida 11 av 28 Fornlämningar Under hösten 2011 genomförde Länsstyrelsen en arkeologisk utredning inom aktuellt planområde. Resultaten var fynd av fyra gränsmärken och en svårbedömd stensamling, som undersöktes och borttogs i samband med utredningsgrävning. Inga andra fornlämningar kunde konstateras i detta område. Länsstyrelsen bedömer att det inte krävs vidare arkeologiska åtgärder inom utredningsområdet (Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-12-01). Bebyggelse Kommersiell och allmän service Planområdet är beläget ca 3 km från Bro centrum där service finns i form av dagligvarubutik, småbutiker och restauranger samt även apotek och vårdcentral m.m. Trafik och kommunikationer Omgivande vägar Söder om planområdet sträcker sig E18 i nordvästlig-sydostlig riktning. E18 är av Länsstyrelsen utpekad som primär transportled för farligt gods vilket innebär att vägen ingår i ett huvudvägnät för genomfartstrafik för transport av farligt gods. Till störst del utgörs dessa transporter av icke brandfarliga och icke giftiga gaser, brandfarliga vätskor, frätande ämnen och övriga farliga ämnen och föremål. Hastighetsbegränsningen på E18 i höjd med Högbytorp är i dagsläget 110 km/h. Öster om planområdet sträcker sig väg 269 i nord-sydlig riktning. Väg 269 utgör sekundär led för farligt gods. Det innebär att vägen används för transporter av farligt gods mellan primär transportled för farligt gods (E 18) och lokala mottagare eller producenter längs vägen. I första hand rör det sig idag om transporter av farligt gods till Högbytorp. Hastighetsbegränsningen är 60 km/h förbi befintlig infart till Högbytorp och ca 200 meter före och efter korsningspunkten. Därefter är hastighetsbegränsningen 80 km/h. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer ska olycksriskerna analyseras och en riskanalys upprättas om verksamheter eller bebyggelse ska lokaliseras inom 100 m från en väg som används för transporter för farligt gods. En miljöriskanalys (framtagen av RS Miljökonsulter, 2011-10-17) har upprättats i samband med tillståndsansökan för kraftvärme- och biogasanläggningen. Transporter E18 vid Bro trafikplats väster om väg 269 trafikeras med ca 25 000 fordon per dygn (2006) där den tunga trafiken utgör ca 10 %. E18 vid Bro trafikplats öster om väg 269 trafikeras med ca 28 000 fordon per dygn (2002) där den tunga trafiken utgör knappt 10 %. Länsväg 269 trafikeras av ca 4 200 fordon per dygn (2009). Andelen tung trafik på väg 269 är ca 15 % varav omkring hälften går till Högbytorps avfallsanläggning. (Mängden fordon avser årsmedeldygntrafik). Gång- och cykeltrafik Inga gång- och cykelbanor finns i anslutning eller inom planområdet. Kollektivtrafik Närmsta pendeltågsstation finns i Bro, 3 km bort, med halvtimmestrafik till Stockholm. Idag finns ingen busslinje på väg 269 förbi Högbytorp. Närmsta busshållplats ligger vid Fliesbergs och Willys. Parkering Ingen parkering sker inom planområdet idag. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 22 av 211 Sida 12 av 28 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Befintliga vatten- och spillvattenledningar försörjer Ragn-Sells avfallsanläggning. Vattenledningarna passerar igenom planområdets östra delar medan spillvattenledningar går i väg 269 och korsar planområdets norra delar. El Inom planområdet finns inget elledningsnät. Ragn-Sells anläggning är elförsörjd. Värme Inom eller i nära anslutning till planområdet finns inget fjärrvärmeledningsnät. Tele och bredband Inom planområdet finns inget utbyggt tele- eller bredbandsledningsnät. Vatten Dagvatten, vattenrecipient och dikesföretag Grundvattenströmmarna för området är i princip samma riktningar som för ytvattnet (Tyréns, 2006). Hela den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen ligger på samma sida vattendelaren närmast E18. Vidare ligger vattendelaren mellan Ragns-Sells befintliga verksamhetsområde och E.ONs planerade verksamhet. Vissa vattenströmmar, yt- och grundvatten, kommer att vara gemensamma för E.ON verksamhetsområde och delar av naturmark på fastigheterna Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7, bland annat salixodling. Inom planområdet ligger Önsta Lång och Kärrängens dikningsföretag. Vattnet från dikningsföretagen mynnar i Sätrabäcken och går därefter vidare till Broviken i Mälaren. Området för den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Eventuellt överskott av renat avloppsvatten från anläggningen, som utgörs av renat dag- och processavloppsvatten, kommer dock att rinna genom vattenskyddsområdet. Den planerade verksamheten anses därmed vara inom den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län, daterade 2008-11-25. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 23 av 211 Sida 13 av 28 Avrinningsväg från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen till vattenrecipient (Sweco). Planförslag Kraftvärme- och biogasanläggningens processer Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning i Upplands-Bro och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro och Håbo kommuner kopplas samman. Den planerade verksamheten innebär att samtliga E.ON:s panncentraler i Bro och Kungsängen avvecklas. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Den planerade anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen visas nedan. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 24 av 211 Sida 14 av 28 Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggning. Illustrationsplan för hela planområdet (Ramböll/Sweco) Kraftvärmeanläggningen I kraftvärmeanläggningen produceras fjärrvärme och el samtidigt. Kraftvärmeanläggningen kommer bland annat att bestå av mottagningshall, ångpanna, turbin, rökgasreningssystem och rökgaskondensering som huvudsakliga enheter. De bränslen som i huvudsak kommer förbrännas är hushållsavfall och verksamhetsavfall, men även trädbränslen kan eldas i anläggningen. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 25 av 211 Sida 15 av 28 kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. Allt rökgaskondensat kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggning. Inzoomad illustrationsplan för del av planområdet (Ramböll/Sweco). För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt tillförda bränsleeffekten till pannan att vara mellan 95 och 120 MW. Avfallsmängden kan maximalt komma att bli 275 000 ton per år, normalt förväntas förbrukningen vara ca 215 000 ton per år. Den årliga produktionen förväntas bli ca 360 GWh fjärrvärme och 150 GWh el per år. Som jämförelse var fjärrvärmeproduktionen 68 300 GWh och elanvändningen 146 800 GWh i Sverige år 2010 (Energimyndighetens statistik). Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 26 av 211 Sida 16 av 28 Biogasanläggningen Biogasanläggningen kommer att bestå av utrustning för mottagning, förbehandling och rötning av avfall, rening och uppgradering av biogas och högtryckskomprimering för distribution av fordonsgas samt lagring av biogödsel. Biogasanläggningen beräknas ta emot maximalt 115 000 ton råvaror per år vid fullt utbyggd anläggning. Råvarorna kommer i huvudsak att bestå av matavfall från hushåll (källsorterat organiskt hushållsavfall), restauranger och verksamheter, organiskt avfall från industrier, gödsel, restprodukter från växtodling och grödor. Biogasproduktionen från dessa råvaror beräknas till ca 90 GWh per år. Den biogödsel som återstår efter rötningsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Biogödsel ska därför återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Den årliga produktionen av biogödsel bedöms till ca 150 000 ton (vattentillsats i processen gör att gödselmängden är större än mängden råvaror). Som jämförelse var Sveriges drivmedelsanvändning för transporter totalt 128 000 GWh år 2010, därav var 5 000 GWh förnybart (600 GWh biogas) (Energimyndighetens statistik). Som jämförelse till avfallsmängderna som kommer att behandlas i anläggningen var den totala mängden behandlat hushållsavfall 2010 ca 460 kg per person (Avfall Sverige). Gemensam utrustning Det kommer att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm som är gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen för att ta emot dagvatten och eventuellt överskott av processavloppsvatten. Renat vatten från dammen kommer att återanvändas i den planerade anläggningen och normalt kommer inget vatten att släppas ut till recipient från anläggningen. Utjämnings- och avskiljningsdammen kommer att dimensioneras för att kunna lagra släckvatten från en eventuell brandbekämpning. Ett område för upplag av bränslelager samt biogödsel kommer att finnas inom anläggningen. I det fall att luktstörningar från lagren skulle förekomma finns möjlighet att uppföra lagerbyggnader inom området så att lukten stängs in. Övriga funktioner inom planområdet I anslutning till infarten från väg 269 ges möjlighet till att uppföra ett besökscenter. Det är en byggnad där information om kraftvärme- och biogasanläggningen ges till besöksgrupper. Byggnaden uppförs i maximalt två plan och en byggnadsarea om 350 kvm. Förutom reception finns plats för utställning och konferenslokal. Byggnaden kan med fördel samordnas ihop med Ragn-Sells avfallsanläggning. Inom planområdet ges möjlighet till att uppföra ett tankställe för biogas som i första hand är till för de lastbilar som kör transporter till och från E.ONs och Ragn-Sells anläggningar. På längre sikt kan tankstället komma att tillgängliggöras för tankning av allmänhetens fordon. Tankstället lokaliseras i anslutning till biogasanläggningen eller bredvid ett besökscenter i anslutning till infarten från väg 269. Övergripande gestaltningsprinciper Anläggningens utformning ska spegla kommunens och E.ONs höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Se även separat gestaltningsprogram. Genom anläggningens framträdande placering ställs höga krav på dess estetiska utformning. Särskilt de fasader som vänder sig ut mot E18 ska gestaltas med omsorg. All tyngre verksamhet placeras bakom vegetation och andra byggnader för att ge ett sammanhållet intryck. Inom området planeras ett flertal byggnader. Pannbyggnaden med turbinhall tillsammans med ackumulatortank kommer att vara Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 27 av 211 Sida 17 av 28 de dominerande byggnaderna. Pannbyggnaden vänder sin långsida ut mot E18 och blir därigenom en skärm mellan vägen och den sida av anläggningen där tyngre verksamhet försiggår. Kontor, personallokaler och besöksutrymmen placeras framför/väster om pannbyggnaden. De bidrar till att artikulera pannbyggnadens tekniska karaktär och står med ett annorlunda formspråk i kontrast till denna. Även ackumulatortanken är hög och placeras i högre terräng norr om pannbyggnaden för att ge maximalt tryck i ledningarna ut till användarna. Skorstenen placeras i anslutning till byggnader för rökgasrening. Verkstads- och servicebyggnader är låga och skyms från vägen av pannbyggnaden. Tankar för biogasproduktion kan delvis grävas ner där det är möjligt. De placeras i övrigt så att de döljs av skog eller andra byggnader. Alla transporter till anläggningen leds via en ny infart från väg 269 bakom skogspartier och fram till pannbyggnadens baksida. Där sker mottagning av avfallsbränsle och råvaror till biogasanläggningen. Landskapsbild och betraktelseavstånd Ragn-Sells avfallsanläggning, E18 och odlingsmarken påverkar idag upplevelsen av landskapet i stor utsträckning. Den föreslagna kraftvärme- och biogasanläggningen kan anpassas till landskapet förutsatt att främst pannbyggnaden med tillhörande kontorsdel får en omsorgsfullt bearbetad gestaltning. Det är främst från E18 som man kommer att uppfatta anläggningen med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad med tillhörande kontors- och kontrollrumsdel samt skorsten. Bakom denna på en högre marknivå syns övre delen av ackumulatortanken. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig. Övriga delar av anläggningen döljs av vegetation och naturformationer. Från E18 kommer dessa delar att exponeras under ca 10 sekunder i hög fart ca 110 km/h. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Anläggningen får dock inte uppfattas som alltför spektakulär så att den kan komma att utgöra ett trafikstörande inslag. Den befintliga skogen inom planområdet kommer behållas i största möjliga utsträckning och utnyttjas som avskärmning mot E18. Det görs med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. En bred trädridå om minst 40 meter behålls mellan E18 och den interna transportvägen. Transportvägen planeras även att sänkas utifrån befintlig marknivå vilket motverkar risk för bländning. Odlingsmarken mellan väg och anläggning, som idag hyser energiskog, kommer med jämna mellanrum att skördas och kan inte ses som en permanent avskärmning. Marken mellan odlingen och pannbyggnaden utformas med tanke på att den kan utgöra en gräns mot ett nyskördat fält. Där landskapet måste schaktas ur bearbetas skärningar, stödmurar och branter som landskapselement för att undvika sprängytor och sårigheter. Se foton, nästa sida. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 28 av 211 Sida 18 av 28 Exempel på hur man kan utforma en sprängd eller schaktad slänt (Viacon) Förslag till gestaltning av pannbyggnad Pannbyggnaden är ca 25 m bred, 100 m lång och 50 m hög. Ihop med pannbyggnaden placeras en påbyggnad för kontrollrum, omklädning och kontor för ca 20 personer. För att balansera den stora pannbyggnaden bör den kompletterande volymen ges en egen och stark form med tillräcklig storlek. Det kan ske genom att fasaden utformas som en skärm, bakom vilket nödvändiga verksamhetslokaler till anläggningen på ett flexibelt sätt inpassas utan att den yttre formen går förlorad. Pannbyggnadens form präglas av pannans funktioner. Tekniskt sett består den av en stålkonstruktion i vilket både själva pannan och byggnadens fasad är infäst. Denna tekniska funktion uttrycks i fasadens gestaltning i form av ett kraftfullt stålskelett med en fasad som en hinna underordnad konstruktionen. Glasade väggar kan användas där det av inomhusklimatskäl är möjligt. Den sydöstra gavelfasaden kan i sin helhet glasas för att ge förbipasserande en blick in i anläggningen. Byggnadens långfasad utformas med hjälp av form och ljus så att den ger olika upplevelse beroende på i vilken riktning man passerar på motorvägen. Ackumulatortanken har en geometrisk form och kommer att höja sig ca 55 meter över marknivån. Framför allt dess avslutning uppåt är viktig ur gestaltningshänseende. Skorstenen är anläggningens signatur med sina 80 meter över marknivån, ståendes i kuperad terräng. Det gör att den kommer att synas på långt håll. Även om skorstenen har en teknisk funktion är den skulpturala effekten viktig ur gestaltningshänseende. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 29 av 211 Sida 19 av 28 Förslag till möjlig utformning av anläggningen, dagvy från nordväst på E18. Arkitekt/visualisering: Sweco Förslag till möjlig utformning av anläggningen, kvällsvy från nordväst på E18. Arkitekt/visualisering: Sweco Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 30 av 211 Sida 20 av 28 Förslag till möjlig utformning av anläggningen, kvällsvy från sydost på E18. Arkitekt/visualisering: Sweco Exempel på hur pannbyggnadens fasad kan gestaltas med synliggörande av dess tekniska funktion, närbild ur visualiserad modell. Illustration: Sweco Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 31 av 211 Sida 21 av 28 Jönköping Energi, Torsvik. Arkitekt: Liljewall Arkitekter. Foto: Sweco Tekniska Verken, Linköping Arkitekt: Berg Arkitekter AB Foto: Sweco Ackumulatortank för Jämtkraft Östersund, Arctura. Arkitekt/foto: Sweco Ackumulatortank för Norrenergi, Solna Arkitekt/foto: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Söderenergi, Igelstaverket, Södertälje. Arkitekt: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Foto: Åke E:son Lindman Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 32 av 211 Sida 22 av 28 Trafik och transporter Vägtransporter Transporter till och från anläggningen sker med bil. Mest transportkrävande är bränslen och råvaror till anläggningen och fordonsgas och biogödsel från anläggningen. Med de förutsättningar som antagits bedöms transporterna för den planerade verksamheten bli ca 20 000 lastbilar enkel väg per år. Idag hanteras avfall vid Ragn-Sells verksamhet som skulle kunna utgöra bränsle i kraftvärmeanläggningen och råvaror till biogasanläggningen. Ragn-Sells sorterar ut avfallsbränslen ur inkommande avfall som sedan transporteras vidare till avfallsförbränningsanläggningar. Omlastning sker även av avfall, som kommer med små lastbilar från lokal insamling, till stora lastbilar (containerbilar med släp) för vidare transport till avfallsförbränningsanläggningar. Ragn-Sells tar idag hand om komposterbart material i en öppen kompost vid Högbytorp. Detta material skulle kunna användas som råvara till biogasanläggningen. Vidare avpaketerar och bearbetar Ragn-Sells idag rötbart material som transporteras vidare som råvaror till biogasanläggningar. Om de material som idag går till Ragn-Sells anläggning istället skulle transporteras till E.ONs planerade anläggning som bränsle och råvaror till biogasanläggningen, blir transportbehovet totalt till Högbytorpsområdet betydligt mindre (ca 7 000 transporter enkel väg per år). Ny infart från väg 269 Planområdet trafikförsörjs från väg 269. Trafikverket har tagit fram en förstudie till följd av behovet av ombyggnadsåtgärder på väg 269 i anslutning till Högbytorp. Vid utbyggnad av Ragn-Sells verksamhet samt vid etablering av nya verksamheter vid Högbytorp kommer transportvolymerna att öka. Idag råder kapacitetsproblem i befintlig infart till Högbytorp. Lastbilar kan köa ut på väg 269 vid hög belastning till vågkontrollen. Behov finns att skapa en säkrare in- och utfart till väg 269 med utökad magasinskapacitet. Detta för att uppnå en bättre logistik och ökad trafiksäkerhet. Översiktlig trafiklösning för infarten till planområdet (Trafikverket) Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 33 av 211 Sida 23 av 28 Den åtgärd som föreslås är en förflyttning av befintlig infart till Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning. I en ny trevägskorsning ansluts infart till både avfalls- och kretsloppsanläggningen och den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Den nya infarten anläggs ca 100 meter söder om den befintliga. Infarten utformas som en vänstersväng söderifrån med separat körfält. Således kommer Ragn-Sells och E.ON att utnyttja samma infart. Angöring och parkering En ny körbar angöringsväg föreslås på kvartersmark från den nya infarten från väg 269 till anläggningen. All parkering och uppställning av transportfordon ska ske inom kvartersmark på egen fastighet. Gång- och cykeltrafik Nya gång- och cykelstråk föreslås inom planområdet. I samband med byggnation av fjärrvärmeledningar för distribution av värme från den planerade anläggningen har E.ON och kommunen en gemensam ambition att till största del ovanpå ledningsbäddar, förlägga gång- och cykelvägar (gc) där så är lämpligt. Att förlägga gc-vägar ovanpå fjärrvärmeledningar gör att etableringen blir billigare samt att värmen från fjärrvärmeledningarna gör att vägarna kan hållas isfria längre utan halkbekämpning. En allmänt tillgänglig gång- och cykelväg föreslås bland annat i samma sträckning som angöringsvägen till anläggningen, ner till passagen under E18 i planområdets sydöstra del. Av säkerhetsskäl kan gc-vägen med fördel anläggas i separat körbana från biltrafiken, som förväntas trafikeras av främst lastbilar. Det ska även vara möjligt att kunna ta sig till fots eller med cykel till/från anläggningen. Ledningsgata Principsektion för ny angöringsväg samt gång- och cykelväg med underliggande ledningsgata som kan bidra till uppvärmning av vägen och därmed hålla den snö- och isfri. Kollektivtrafik Kommunen ser gärna att en busslinje kan komma till stånd för arbetspendling då både E.ON och Ragn-Sells har uttryckt starka önskemål om det. Det potentiella resandeunderlaget till en busshållplats i höjd med infarten på väg 269 utgörs av ca 135-155 årsanställda inom Ragn-Sells och E.ONs anläggningar. (Ragn-Sells anläggning bemannas av lite över 100 personer mellan ca 7-16 varje dag. E.ON planeras få 35-55 årsarbeten mellan 8-17 beroende på hur många av E.ONs olika verksamheter som kommer att lokaliseras här. 35 personer är miniminivå bara för att sköta anläggningen). Den planerade galoppanläggningen, belägen ca 2 km söderut utmed väg 269 i höjd med Bro, planeras få ca 100 arbetstillfällen. Det finns även planer på nya verksamheter för området Kärrängen och Klöv, söder om E18, vilket kan ge ytterligare reseunderlag för busstrafik. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 34 av 211 Sida 24 av 28 Hållplatsläge för buss är möjligt i höjd med den nya infarten från väg 269, där det finns möjlighet att vända med buss. Gångavstånd från hållplatsen till den nya kraftvärme- och biogasanläggningen blir uppskattningsvis 900-1300 meter. Till Ragn-Sells område blir dock avståndet närmare. Skiss på möjligt hållplatsläge. Järnvägsanslutning Förutsättningar för att ansluta ett industrispår från Mälarbanan till Högbytorp har studerats översiktligt av både E.ON och Ragn-Sells. Studierna visar att det inte är möjligt att inrymma en rangerbangård med tillhörande område för omlastning norr om E18 utan mycket stora ingrepp i naturen. Det skulle också innebära mycket höga kostnader att gå fram med ett industrispår hela vägen till Högbytorp. Däremot kan det vara möjligt att gå fram med ett industrispår till ett rangerområde direkt söder om E18 och där omlasta till lastbil för vidare transport till kraftvärme- och biogasanläggningen samt till Ragn-Sells verksamhet. Investeringskostnader för denna typ av industrispår är mycket höga. E.ON eller Ragn-Sells har idag inte några planer på att bygga en spåranslutning. Ett industrispår är heller inte förenlig med den plan för hästsportsanläggning som är på väg att tas fram för området kring Önsta Gård. Det finns idag två verksamheter med industrispår som är lokaliserade relativt nära Högbytorp, dels Coops rikslager i Bro, dels Benders i Bålsta. Dessa verksamheter önskar utveckla sina respektive industrispår. Möjligheter finns att i framtiden utnyttja dessa anläggningar för transporter till kraftvärme- och biogasanläggningen. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 35 av 211 Sida 25 av 28 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Sanitärt avloppsvatten, det vill säga avloppsvatten som uppkommer till följd av personalen vid anläggningen, ansluts till det kommunala avloppsledningsnätet och leds till Käppalaverket. Allt vatten som uppkommer från processen och allt dagvatten från takytor och hårdgjorda ytor tas om hand inom anläggningen. Vattnet leds till en utjämnings- och avskiljningsdamm. Normalt återanvänds allt vattnet i processen. Dricksvatten ansluts till det kommunala nätet. El Anslutning av el till och från anläggningen läggs under mark. Värme Fjärrvärmeledningar kommer att förläggas under mark längs gamla Enköpingsvägen mot Håbo respektive Järfälla samt från centrala Bro längs väg 840 upp mot Högbytorp. Ansökan om ledningsrätt är inlämnad till Lantmäterimyndigheten. Lokaler och personalutrymmen för kraftvärme- och biogasanläggningen kommer att ha lokal försörjning avseende värme och kyla. Avfallshantering Branschspecifikt avfall från kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av slagg och rökgasreningsprodukt. Slagg och aska kan komma att omhändertas vid Ragn-Sells anläggning vid Högbytorp. Det uppkommer inget branschspecifikt avfall från biogasanläggningen. Icke branschspecifikt avfall kommer att sorteras och hanteras enligt gällande regler. Där så är lämpligt kan avfall komma att omhändertas i den planerade anläggningen för förbränning eller rötning (dispens kommer att sökas för att transportera bort hushållsavfall) eller omhändertas i till exempel Ragn-Sells anläggning vid Högbytorp. Mark, geologi och vegetation En grundläggande tanke med planförslaget är att skog och odlingsmark ska bevaras intakt i så hög grad som möjligt i de delar som inte nyttjas för själva anläggningen och ytor för lagring av bränsle etc. Skog avses bevaras framförallt i de västra och östra delarna av planområdet liksom utmed vissa utsnitt av E18, där en 40 meter bred trädzon skiljer av mot vägen. Även befintlig energiskog utmed E18 ska behållas som odlingsmark. Byggnationen av anläggningen och infartsvägen kommer medföra massuttag i form av sprängning och schaktning. Massor kommer också behövas för utfyllnader. Målsättningen är att massbalans ska uppnås, dvs. att bortforsling av massor ska undvikas. Vatten Dagvatten, vattenrecipient och dikesföretag Vid normal drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Det kommer att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm som är gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen för att ta emot allt dagvatten och eventuellt överskott av processavloppsvatten. En minsta tillgänglig yta för dagvattendamm regleras i plankartan enligt beräkningar i dagvattenutredning. Det renade avloppsvattnet från anläggningen kommer att anslutas till de två befintliga dikningsföretagen. Som ett alternativ kan det eventuellt vara aktuellt att leda ut vissa rena vatten via infiltration. Den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Men renat avloppsvatten från anläggningen som eventuellt avleds till Mälaren kommer att rinna genom vattenskyddsområdet. Avrinningsområdet för den planerade verksamheten är därmed inom den Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 36 av 211 Sida 26 av 28 sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter daterade 2008-11-25 enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län. Risk och säkerhet Miljöriskanalys En miljöriskanalys har genomförts av RS Miljökonsulter för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Syftet med miljöriskanalysen är att utreda om miljöriskerna inom den planerade anläggningen är acceptabla. Analysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor som kan orsakas av de planerade verksamheterna. Med miljöolyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. En inledande grovanalys utfördes för anläggningen och inga händelser med höga eller medelhöga risknivåer har identifierats. Miljöriskerna för den planerade anläggningen kan därför sägas vara tolerabla. Resultatet av den fördjupade analysen pekar också på att samtliga analyserade scenarier innebär låga risknivåer. Anläggningen berörs inte av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ( Sevesolagen ). Olyckshändelserna som har identifierats inom den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen bedöms ha en lokal karaktär och bedöms inte beröra annan verksamhet på ett sådant sätt att sekundära olyckor kan inträffa. Olyckshändelser i den angränsande avfallsanläggningen har inte heller bedömts kunna leda till dominoeffekter vid anläggningen. Farligt godsolycka på E18 har också analyserats beträffande dominoeffekter och bedöms som en acceptabel risk. Med dominoeffekter avses dels olyckshändelser inom en verksamhet som påverkar omgivningen och som där leder till sekundära olyckor, dels motsvarande effekter i andra riktningen. Brandsäkerhet Utrymme ska finnas för räddningsfordon att kunna angöra vid anläggningen vid eventuell räddningsinsats. Konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer. Flyghinder En flyghinderanalys för höga byggnadsverk inom planområdet ska tas fram innan detaljplanen antas. Samlad miljökonsekvensbedömning Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Produktionen av biogas i biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar genom olika typer av skyddsåtgärder, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom anläggningen kommer att uppfylla gällande bullervillkor. Vägtrafiken till och från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 37 av 211 Sida 27 av 28 Vid förväntad drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till processen i såväl normalfall som maxfall. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett värsta fall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor till recipient via dammen. Dessutom beräknas en viss del renat rökgaskondensat gå till recipient via dammen. Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Broviken eller Mälaren. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka 135 000 ton koldioxidekvivalenter lägre per år. Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med de nationella målsättningarna. Fördelarna gäller framförallt ökad resurshushållning och begränsad klimatpåverkan. Detta gäller såväl kraftvärme- som biogasanläggningen, vilka båda ersätter användning av fossil energi samt bidrar till ökad resurshushållning genom effektiv kraftproduktion, produktion av förnybar fordonsgas samt återföring av näringsämnen. Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer genom ökad anslutning av fastigheter som använder elvärme och oljepannor. Elförbrukningen i samband med fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna som idag ingår i fjärrvärmesystemet inte längre kommer att behöva användas. Ett flertal av de mindre, centralt belägna produktionsanläggningarna planeras att ersättas av den nya kraftvärmeanläggningen vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter och en bättre landskapsbild inne i tätorterna. Biogasen kommer att användas för att ersätta fossil energi i form av bensin och diesel. Användning av biogasen till fordonsdrift kommer förutom att minska påverkan på växthuseffekten att innebära minskade utsläpp av kväveoxider, partiklar och kolväteföreningar vilket framförallt minskar problemen med luftföroreningar i trafikmiljön. Producerad biogödsel bidrar till att sluta kretsloppen genom att näringsämnen från råvarorna återförs till jordbruket. Detta innebär också att användningen av konstgödsel kan minska. Målet är att certifiera biogödsel enligt standarden SPCR 120 vilket då också öppnar för möjligheter för KRAV-odling. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är satt till tio år från det att planen vinner laga kraft. Genomförande Fastighetsbildningsfrågor, servitut med mera hanteras av lantmäteriet. Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 38 av 211 Sida 28 av 28 Medverkande i projektet Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun genom Henric Carlson och Zeinab Jama ansvarar för upprättande av detaljplanen. Till sin hjälp har E.ON anlitat SWECO med följande medarbetare: Anna-Brita Krakenberger, Henrik Svensson och Anna Härlin. Anna-Karin Hjalmarsson, Miljökraft AB, har upprättat miljökonsekvensbeskrivning och medverkat i framtagandet av planbeskrivning. Upprättad 2014-01-10 Plan-och exploateringsavdelningen Elisabeth Mårell Henric Carlson Zeinab Jama Tf. plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl, nr 1101 Planbeskrivning

Sidan 39 av 211 Tillväxtkontoret 2014-01-10 UTSTÄLLNINGSHANDLING Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl. nr 1101 (Kraftvärme- och biogasanläggning i Högbytorp) Bro Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Genomförandebeskrivning Handlingar Plankarta med bestämmelser i skala 1:3000 och tillhörande illustrationsplan Planbeskrivning Denna Genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Fastighetsförteckning Övriga handlingar Planprogram för Högbytorp, område för miljö- och energianknutna verksamheter, Upplands- Bro kommun, 2011-05-04. Förstudie Väg 269, Högbytorp, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, samrådshandling Trafikverket, december 2010 jan 2011. Kraftvärme- och biogasanläggning, Högbytorp, Ljudutredning, WSP, 2011-10-18. Miljöriskanalys för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. RS Miljökonsulter, 2011-10-17 och komplettering 2012-02-17. Tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad 2012-12-14 med ändring 2012-12-18) Särskild arkeologisk utredning inför detaljplaneetapp 1 i Högbytorp, fastigheterna Klöv och Lilla Ullevi 1:7 samt Bro-Önsta 2:10, Upplands-Bro kommun. (Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, 431-16163-2011, 2011-12-01) Ny energianläggning vid Högbytorp. MKB för påverkan av utsläpp från rejekt- och dagvatten till Mälaren. IVL, 2011-10-17 och komplettering IVL, 2013-12-16. Allmänt Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Detaljplan för del av BRO-ÖNSTA 2:10, KLÖV OCH LILLA ULLEVI 1:7 m.fl, nr 1101 Genomförandebeskrivning

Sidan 40 av 211 2(4) Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan skall fungera som vägledning för de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning mm regleras således genom respektive speciallag. Organisatoriska frågor Planens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun. Planförfarande Vid handläggningen av detta planärende skall normalt planförfarande tillämpas enligt den äldre planoch bygglagen (ÄPBL 1987:10). Tidplan Beslut om utställning januari 2014 Utställning februari-mars 2014 Beslut om antagande maj 2014 Laga kraft juni 2014 Byggstart oktober 2014 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Upplands-Bro kommun är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Trafikverket är väghållare för väg 269. I övrigt gäller enskilt huvudmannaskap inom planområdet. Exploatören ansvarar och står för avtal med ledningsägare i området, och bekostar alla erforderliga åtgärder (där så krävs) som är nödvändiga för planens genomförande, t.ex. flytt av ledningar. Avtal Planavtal som reglerar principer för ansvarsförhållanden och kostnader för detaljplaneläggning av del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 och Klöv och Lilla Ullevi 1:7 har tecknats mellan kommunen och E.ON Värme Sverige AB. Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören senast i samband med att detaljplanen antas. Fastighetsrättsliga frågor Ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7 som ägs av privatpersoner och förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. Planområdet omfattar även del av Klöv och Lilla Ullevi 1:10 som ägs av privatperson. Fastighetsbildning Exploatören har genom köp förvärvat en del av fastigheten Bro-Önsta 2:10 som enligt detaljplaneförslaget är avsett för kraftvärme- och biogasanläggning. Ansökan om avstyckning av aktuellt område hanteras av Lantmäteriet parallellt med att planprocessen fortskrider. Prövningen av styckningslottens lämplighet bedöms kunna ske och beslut om fastighetsbildning bedöms kunna meddelas utan stöd av lagakraftvunnen detaljplan. Detaljplan för del av BRO-ÖNSTA 2:10, KLÖV OCH LILLA ULLEVI 1:7 m.fl, nr 1101 Genomförandebeskrivning

Sidan 41 av 211 3(4) De fastighetsbildningsåtgärder som behövs för kraftvärme- och biogasanläggningen ansöks och bekostas av exploatören. Klöv och Lilla Ullevi 1:10 har rätt till ersättning för mark som inlöses av kommunen för ny infart på väg 269. Servitut och ledningsrätt Servitut för angöringsvägen mellan utfart till väg 269 och den nybildade fastigheten är tänkt att bildas inom planområdet, ungefärligen i illustrerad vägs sträckning på plankarta/illustrationsplan. I detaljplanen finns mark som ska hållas tillgänglig för begränsad rätt för allmännyttiga ändamål, allmän gång- och cykelväg (x-områden). Rättighet kan bildas genom avtal med fastighetsägaren eller genom lantmäteriförrättning som kommunen ansöker om. Inom planområdet finns inskrivna rättigheter för avloppsledning (akt IM5-81/7192.1) och vattenledning (akt IM5-87/8495.1) till förmån för Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Allmännyttiga ledningar för fjärrvärme- eller eldistribution på kvartersmark förläggs inom u-område inom planområdet, alternativt på prickmark. Rätten att ha ledningar inom planområdet ska i första hand säkerställas genom ledningsrätt. En befintlig genomgående vattenledning och spillvattenledning går igenom östra delen av planområdet (Ragn-Sells ledningsrätter). För att ge ledningarna ett planmässigt skydd införs u-område i plankartan. En ny vattenledning planeras av Norrvatten inom planområdet, den planerade sträckningen införs som u-område inom kvartersmark på plankartan. Inom föreslaget u-område finns även en befintlig ledningsrätt för gas, akt 0139-96/5.1. Ledningshavare är Graningeverkens AB. En befintlig teleledning finns inom planområdet. Då information om exakt sträckning saknas hanteras detta i anläggningsskedet. Tekniska frågor Tekniska utredningar/undersökningar Geoteknik, radon Byggnaderna ska utföras radonsäkert i det fall att hög radonförekomst påträffas. Tekniska anläggningar Planområdet ansluts till befintligt ledningsnät för vatten och spillvatten vid förbindelsepunkter vid väg 840 samt till befintliga ledningar för fjärrvärme, el och bredband i anslutning till planområdet. Ekonomiska frågor Planekonomi/Plankostnader Exploatören bekostar framtagande av planhandlingarna samt erforderliga utredningar som krävs som underlag för detaljplanen i enlighet med upprättat planavtal. Fördelning, ansvar och kostnader för planens genomförande regleras i det exploateringsavtal som antas senast i samband med planens antagande. Bygglov, bygganmälan Ansökan om bygglov och marklov samt bygganmälan sänds till Bygg- och miljönämnden i Detaljplan för del av BRO-ÖNSTA 2:10, KLÖV OCH LILLA ULLEVI 1:7 m.fl, nr 1101 Genomförandebeskrivning

Sidan 42 av 211 4(4) Upplands-Bro kommun. Avgifter erläggs enligt gällande taxa för bygg- och miljönämndens verksamhet. Avgift för vatten och avlopp Planområdet ligger inom det kommunala verksamhetsområdet och avgift erläggs enligt vid varje tillfälle gällande VA-taxa. Lantmäteriförrättning Ansökan om lantmäteriförrättning söks hos Lantmäteriet i Stockholms län. Medverkande tjänstemän Genomförandebeskrivningen har upprättats av Henric Carlson, ansvarig planarkitekt och Zeinab Jama, ansvarig projektledare exploatering, på Upplands-Bro kommun i samarbete med Henrik Svensson och Anna Härlin, planarkitekter på Sweco. Plan- och exploateringsavdelningen 2014-01-10 Elisabeth Mårell Zeinab Jama Henric Carlson Tf. plan- och exploateringschef Projektledare exploatering Planarkitekt Detaljplan för del av BRO-ÖNSTA 2:10, KLÖV OCH LILLA ULLEVI 1:7 m.fl, nr 1101 Genomförandebeskrivning

Sidan 43 av 211 1 2013-12-13 Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun

Sidan 44 av 211 MKB 2014-01-10 SAMMANFATTNING E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar att gemensamt bygga en anläggning i nära anslutning till Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning vid Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av processvatten och värme samt skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen, avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Den planerade anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar med Ragn-Sells verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen kan omhändertas där. Det i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad 2012-12- 14 med rättelse 2012-12-18). Området för den planerade anläggningen är inte planlagt. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Högbytorpsområdet. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet finns Ragn-Sells befintliga avfalls- och kretsloppsanläggning. Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Biogas från biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar genom olika typer av skyddsåtgärder, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom anläggningen kommer att uppfylla gällande riktvärden för buller. Vägtrafiken till och från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids. 2

Sidan 45 av 211 MKB 2014-01-10 3 Vid förväntad drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till olika processdelar i såväl normalfall som maxfall. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett maxfall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor till recipient via dammen. Dessutom beräknas en viss del renat rökgaskondensat gå till recipient via dammen. Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Natura 2000-området, Broviken eller vattenförekomsten Mälaren-Görväln. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med nationella och regionala målsättningar. Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka 135 000 ton koldioxidekvivalenter lägre per år.

Sidan 46 av 211 MKB 2014-01-10 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Planförhållanden... 6 1.2.1 Översiktsplan... 6 1.2.2 Planområde för ny detaljplan... 7 1.2.3 Övriga planer... 8 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning... 9 2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN... 13 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 14 3.1 Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp... 14 3.2 Nollalternativ... 18 3.3 Alternativa lokaliseringar... 18 4 MILJÖKONSEKVENSER... 20 4.1 Väg- och transportaspekter... 20 4.2 Luftkvalitet... 24 4.3 Vattenmiljö... 26 4.4 Buller... 27 4.5 Landskapsbild... 28 4.6 Miljörisker... 28 4.7 Naturvärden och friluftsliv... 30 4.8 Kulturvärden... 30 4.9 Riksintressen... 30 4.10 Spridning biogödsel... 30 4.11 Resurshushållning... 31 5 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL (NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA)... 31

Sidan 47 av 211 MKB 2014-01-10 5 5.1 Nationella miljömål... 32 5.2 Regionala miljömål... 34 6 SAMLAD MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING... 34 7 UPPFÖLJNING... 35 8 SAMRÅD... 36 9 REFERENSER... 37

1 Inledning Sidan 48 av 211 MKB 2014-01-10 6 1.1 Bakgrund och syfte E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordvästra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro, Bålsta och Järfälla, där det finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. E.ON är en ledande fordonsgasaktör i Sverige och Stockholmsområdet är ett prioriterat expansionsområde. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar därför att gemensamt bygga en anläggning i Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Avfallet är sådant som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av värme och skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Den planerade anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar med Ragn-Sells befintliga verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp. Restprodukterna från avfallsförbränningen kan även omhändertas där, vilket i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad 2012-12- 14 med rättelse 2012-12-18). I kommunfullmäktige 2011-06-16 59 formulerades ett uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1 (kraftvärme-/energianläggning). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. 1.2 Planförhållanden 1.2.1 Översiktsplan Planområdet är i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen 2011-12-15 162) angivet som ett föreslaget verksamhetsområde med pågående planuppdrag. I den

Sidan 49 av 211 MKB 2014-01-10 7 tidigare översiktsplanen, ÖP 2000, anges området som möjligt för att lokalisera miljö- och energiföretag. 1.2.2 Planområde för ny detaljplan Högbytorpsområdet är ännu inte planlagt, men Ragn-Sells verksamhet har tillstånd enligt Miljöbalken. E.ONs planerade anläggning är intill den befintliga avfalls- och kretsloppsanläggningen. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Högbytorpsområdet, se Figur 1. Programområdet omfattades av Högbytorps avfalls- och kretsloppsanläggning samt Sätra gård, ett besöks- och informationscenter. Dessutom finns skogs- och jordbruksmark inom området. Beslut fattades om att dela in det fortsatta arbetet med detaljplanering i etapper, se Figur 1. Den första etappen utgör området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Övriga etapper utgör delområden för Ragn-Sells befintliga verksamhet med planerade utökningar. Figur 1 Planerad indelning av detaljplaneetapper enligt planprogrammet där området DPL 1 är området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen, utdrag ur Planprogrammet för Högbytorp, 2010 Enligt beslut i kommunfullmäktige 2011-06-16 59 har samhällsbyggnadschefen fått i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1 (kraftvärme- /energianläggning). Figur 2 visar planområdets utbredning.

Sidan 50 av 211 MKB 2014-01-10 8 Figur 2 Planområdets utbredning Planområdet omfattar delar av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7, som ägs av Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund. Fastigheterna förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. E.ON har förvärvat del av Bro-Önsta 2:10. 1.2.3 Övriga planer Tillväxtkontoret fick den 22 februari 2012 (KS SBU 5) i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för fastigheterna Bro-Önsta 2:11 m.fl, numera Bro-Önsta 2:11. Svensk galopp AB har förvärvat del av fastigheten Bro-Önsta 2:11. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etablering av en hästsportanläggning och en flytt av Svensk Galopps tränings- och tävlingsanläggning i Täby till Önsta gård i Bro. Detaljplaneförslaget har ställts ut för granskning.

Sidan 51 av 211 MKB 2014-01-10 9 Figur 3 Övriga planer angränsande till planområdet Enligt översiktsplanen finns förslag till nya verksamhetsområden runt Bro trafikplats. De föreslagna områdena är dels Klöv verksamhetsområde, ett nytt mindre verksamhetsområde väster om trafikplatsen, dels utökning i riktning nordost av det befintliga verksamhetsområdet Skällsta, öster om trafikplatsen. För områdena Kärrängen och Klöv har Tillväxtkontoret fått i uppdrag att ta fram ett planprogram för att utreda lämpligheten av planläggning för verksamheter. 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning Planområdet är beläget cirka 3 km från Bro centrum mellan E18 och väg 269 med infart från väg 269, se Figur 4. I direkt anslutning till den planerade anläggningen i nordost ligger Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning som drivs av Ragn-Sells. Till denna verksamhet kommer avfall av olika slag med lastbil. Inga andra verksamheter finns i närområdet. För övrigt omges området av skogs- och åkermark. Åkermarken är bevuxen med salix längs med E18. Avståndet till närmaste permanenta bostäder är cirka 1 000 meter åt sydost.

Sidan 52 av 211 MKB 2014-01-10 10 Området för den planerade anläggningen tillhör Sätrabäckens avrinningsområde som via Brobäcken slutligen mynnar ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. Figur 4 Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen med omgivningar Geotekniska förhållanden och markföroreningar Marken är kuperad och skogsbevuxen. Platsen ligger i huvudsak på fast mark och har goda grundläggningsförhållanden. Hela området för den planerade anläggningen är utanför områden som har utnyttjats för Ragn-Sells verksamhet. Därför bedöms inte marken innehålla några föroreningar. Dagvatten I Figur 5 visar ytavrinning med strömningsriktningar och vattendelare i det planerade området för kraftvärme- och biogasanläggningen. Grundvattenströmningarna för området är i princip samma riktningar som för ytvattnet. Hela den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen ligger på samma sida vattendelaren närmast E18. Avrinningen från den planerade anslutningsvägen till området kommer också

Sidan 53 av 211 MKB 2014-01-10 11 att ske mot Sätrabäcken. Vidare ligger vattendelaren mellan Ragn-Sells befintliga verksamhet och E.ONs planerade anläggning. E18 Figur 5 Ytvatten avrinning inom delar av Högbytorp (Tyréns, 2006) Det renade process- och dagvattnet från kraftvärme- och biogasanläggningen kommer att anslutas till befintliga dikningsföretag (Önsta Lång och Kärrängens dikningsföretag). Enligt granskningshandlingarna för detaljplan för galopp och hästsportsanläggningen kommer dikningsföretagen inom detta planområde att upplösas och flyttas över till kommunens verksamhet. Vattnet från kraftvärme- och biogasanläggningen rinner vidare till Sätrabäcken och därefter till Broviken i Mälaren, se Figur 6.

Sidan 54 av 211 MKB 2014-01-10 12 Figur 6 Avrinningsväg från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen till vattenrecipient Området för den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Eventuellt överskott av renat avloppsvatten från anläggningen, som utgörs av renat dag- och processavloppsvatten, kommer dock att rinna genom vattenskyddsområdet. Den planerade verksamheten anses därmed vara inom den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län daterade 2008-11-25. Riksintressen Området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura 2000- område cirka 5 km söder om området. Det övergripande syftet med Natura 2000- området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för nate- eller och

Sidan 55 av 211 MKB 2014-01-10 13 dybladsvegetation. Dessutom är Brovikarnas mjukbottenområden viktiga yngelkammare för fisk och sällsynta vattenväxter. Broängarna, som ingår i Natura 2000-området, är ett naturreservat och ett våtmarksområde vid Mälaren, en av Stockholms läns fågelrikaste platser, med omkring 225 observerade fågelarter. Förutom fågellivet är floran i hagmarkerna skyddsvärd. Bro riksintresseområde för kulturmiljövård domineras av Bro kyrka och herrgårdsmiljön. Av lokalt intresse är Önsta gård och BroGård. Önsta gård är en välbevarad mindre herrgård i gustaviansk stil från tidigt 1800-tal. På gården ligger socknens största järnåldersgravfält. I områdets södra del återstår en rest av en av Sveriges äldsta landsvägar. Hela denna ålderdomliga miljö har stora upplevelsekvaliteter och är unik i länet. Den centrala delen av Mälaren inklusive Norra Björkfjärdens övärld omfattas av riksintresse för friluftslivet. Mälaren är ett riksintresse för fiske. Vidare utgör E18 riksintresse för väg. 2 Omfattning och avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Den planerade verksamheten antas enligt förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas. I tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet enligt kap 9 i miljöbalken har därför en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har upprättats enligt kraven i den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) 5 kap 18, SFS 1987:10. De miljöaspekter som har definierats som viktiga att belysa utifrån detaljplanens intentioner är: Väg- och transportaspekter Luftkvalitet Vattenmiljö Buller Landskapsbild Natur-, kultur- och rekreationsvärden Miljörisker Riksintressen Resurshushållning

Sidan 56 av 211 3 Verksamhetsbeskrivning MKB 2014-01-10 14 3.1 Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp Ny planerad verksamhet innebär att det byggs en kraftvärmeanläggning i Upplands- Bro och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro och Håbo kommuner kopplas samman. Den planerade verksamheten innebär att samtliga E.ONs panncentraler i Bro och Kungsängen avvecklas. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Den planerade anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen visas i Figur 7.

Sidan 57 av 211 MKB 2014-01-10 15 Figur 7 Möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp (Ramböll/Sweco) Kraftvärmeanläggningen I kraftvärmeanläggningen produceras fjärrvärme och el samtidigt. Kraftvärmeanläggningen kommer bland annat att bestå av mottagningshall, ångpanna, turbin, rökgasreningssystem och rökgaskondensering som huvudsakliga enheter. De bränslen som i huvudsak är aktuella är hushållsavfall och verksamhetsavfall. Det kommer även att vara möjligt att elda trädbränslen i anläggningen. Principiellt schema för panna, rökgasrening och rökgaskondensering visas i Figur 8.

Sidan 58 av 211 MKB 2014-01-10 16 Figur 8 Enkel schematisk anläggningsbeskrivning av kraftvärmeanläggningen med reningsutrustning Avfallet kommer i huvudsak att tömmas direkt i bunkrarna i mottagningshallen. Behov kan komma att uppstå att lagra avfall under perioder när behovet av fjärrvärme är lågt och när pannan stängs av för underhåll. Finns behov att lagra hushållsavfall kommer det att lagras inplastat i balar på bränsleplan. För att minska utsläppen av svavel och andra försurande ämnen kommer anläggningen att förses med våttorr eller torr rökgasrening där kalk tillsätts för att reducera utsläppen av försurande ämnen. Stoftet i rökgaserna från pannan kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. För att ytterligare rena utsläppen i rökgaserna kommer även ett efterföljande vått skrubbersteg att installeras, en så kallad polerskrubber. Allt vatten från skrubbern återanvänds i processen, inget avloppsflöde uppstår. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning med en selektiv icke-katalytisk rening. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. Allt rökgaskondensat kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt tillförda bränsleeffekten till pannan att vara mellan 95 och 120 MW. Avfallsmängden kan maximalt komma att bli 275 000 ton per år, normalt förväntas förbrukningen vara cirka 215 000 ton per år. Den årliga produktionen förväntas bli cirka 360 GWh fjärrvärme och 150 GWh el per år. Som jämförelse var fjärrvärmeproduktionen 68 300 GWh och elanvändningen 146 800 GWh i Sverige år 2010 (Energimyndighetens statistik).