Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Vård och äldreomsorgen 2014
Sidan 2 av 18 Förord Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialstyrelsen poängterar även att hälso- och sjukvården bör ge personalen möjlighet till utbildning som är långsiktig. BPSD-registret är en bra arbetsmetod som skapar goda förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt som främjar den enskilda individens välbefinnande. Arbetsmetoden enligt BPSD gör att personalen på ett strukturerat sätt kan kan nå upp till de nationella riktlinjerna och hitta rätt arbetsmetod för personer med demenssjukdom som lever med BPSD-symptom. I har vi med detta projekt arbetat för att implementera arbetsmetoden för att säkra vårdkvalitén för de personer som drabbats av BPSD-symptom. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personer som varit inblandade i detta projekt. Ni har visat på stort engagemang. Tack till er alla. Alingsås 2014-05-15 Helén Gillquist, avdelningschef boendeavdelningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 3 av 18 Förord... 2 1 Projektets bakgrund... 4 1.1 Uppdragsgivare och uppdrag... 4 1.2 Bakgrund till projektet... 4 1.3 Projektets syfte... 5 1.4 Projektmål... 5 1.5 Projektperiod... 6 1.6 Omfattning... 6 3 Projektets omfattning... 6 3.1 Krav och förväntningar... 6 3.2 Avgränsningar... 6 3.3 Beskrivning av projektresultatet... 7 4 Strategier... 8 4.1 Framgångsfaktorer... 8 4.2 Riskhantering... 8 4.3 Strategier... 8 2 Måluppfyllelse... 8 2.1 Projektresultat, tid och kostnad... 8 2.2 Upplevd kvalitet... 10 2.3 Efterkalkyl... 10 3 Projektförloppet... 11 3.1 Genomförande och organisation... 11 3.1.1 Bemanning... 12 3.1.2 Förlopp... 12 3.2 Förändring av krav och mål... 12 3.3 Kommunikation... 12 4 Erfarenheter... 13 4.1 Organisation, roller och ansvar... 13 4.2 Utbildning i projektet... 14 4.4 Dokumentation... 14 4.5 Leverans, överlämning och godkännande... 15 4.6 Kommunikation och informationsspridning... 15 4.7 Övrigt... 15
1 Projektets bakgrund Sidan 4 av 18 1.1 Uppdragsgivare och uppdrag Helen Gillquist, avdelningschef för boendeavdelningen. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) 1.2 Bakgrund till projektet Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens, BPSD, finns som ett nationellt kvalitetsregister sedan 1 november 2010. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Observation av BPSD görs med hjälp av en skattningsskala, Neuro Psychiatric Inventory, NPI, som gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personer med demenssjukdom. Efter skattningen genomförs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan utformas och när åtgärderna provats under en bestämd tidsperiod, görs en utvärdering med hjälp av NPI-skattningen. BPSD-administratören vid enheten registrerar insamlad data och detta sammanställs till en rapport som kan skrivas ut och användas i det dagliga arbetet på enheten. Från registret kan även statistik över egen data jämföras med övriga i riket. Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och kan bidra till: 1 Implementering av de nationella riktlinjerna 2 Personcentrerad vård 3 Gemensamt språk för personalen 4 Tydliga mål 5 Teamarbete 6 Verksamhetsutveckling 7 Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar 8 Vårdtyngdsmätning 9 Forskning 10 Öppna jämförelser BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symptom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdom, men även för närstående och vårdpersonal. De nationella kvalitetsregistren består av ett system som ger oss i Sverige unika möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. Kvalitetsregistren innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och omsorgen som årligen granskas. Idag finns det fyra kvalitetsregister: 1 Senior Alert 2 SveDem 3 BPSD-registret 4 Palliativregistret
Sidan 5 av 18 Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen har arbetet med att införa BPSD skett i olika steg: Uppdragsbeskrivning med inriktning på kartläggning (daterad 2012-11-28) Beslut om att göra ett pilotprojekt BPSD (daterat 2013-03-01) Utvärdering av pilotprojekt (daterat 2013-05-13) Beslut om implementering av BPSD (2013-06-13, FC på ledningsgrupp) Projekt för implementering av BPSD (2013-09-) 1.3 Projektets syfte Projektets syfte är att utveckla och säkra vårdens kvalitet för de personer som drabbas av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) på samtliga boenden med inriktning demens. 1.4 Projektmål 1. Att samtliga vårdtagare, på särskilda boenden med inriktning demens, som har symptom i form av exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer, sömnstörningar, erbjuds bedömning och arbetsmetod enligt BPSD. 2. Att administratörer för BPSD (en per avdelning) finns på samtliga särskilt boende med demensinriktning. Administratörerna ska genomgå en 2 dagars utbildning i registerhanteringen. Administratörer skall i första hand rekryteras från gruppen "spetsutbildade undersköterskor".ansvariga enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor för särskilda boenden med inriktning demens ska också gå administratörsutbildning i BPSD. 3. Att all personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare) har kunskap om arbetsmetoden. 4. Att klarlägga/inventera tidsåtgång för de yrkesgrupper som skall arbeta med BPSD när arbetsmetoden ingår i ordinarie drift. 5. Att demensteamet blir projektägarens resurs i att vara behjälplig med att arbetet med BPSD hålls levande, att det utvecklas och utvärderas. Demensteamets medlemmar skall också få 2 dagars utbildning i registerhanteringen 6. Att vården för målgruppen blir personcentrerad och har en klar målsättning 7. Att genom användning av BPSD skapa ett gemensamt språk för personalen som arbetar på särskilt boende med inriktning demens. 8. Att ett systematisk arbete med BPSD leder till verksamhetsutveckling. 9. Att registrering sker i det nationella BPSD-registret. 10. Att genom registreringen i BPSD följa resultat i öppna jämförelser och genom detta skapa utveckling för bättre och mer jämlik vård.
Sidan 6 av 18 11. Att projektledare för BPSD ger förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD implementeringen innan projekttidens slut. 12. Att projektledaren tar fram en plan hur demensteamet skall arbeta med att BPSD hålls levande, att det utvecklas och utvärderas och är ett stöd för enhetscheferna i implementeringsarbetet. 1.5 Projektperiod Projektstart 1 oktober 2013 Projektavslut 31 maj 2014 1.6 Omfattning 3 Projektets omfattning 3.1 Krav och förväntningar Projektet skall i enlighet med projektbeställningen implementera användningen av BPSDregistret på särskilda boenden med inriktning demens. Detta skall vara fullt implementerat och testat 2014-05-30 Projektet skall använda sig av resultatet från pilotprojektet BPSD. Förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD - registrering innan projekttidens slut. Projektledaren skall lokalisera vilka yrkesgrupper som skall hållas informerade under projektets gång. En informationsplan skall skapas. Tidplan och budget skall hållas. 3.2 Avgränsningar Projektet gäller ett arbete som bygger på metodiken kring kvalitetsregistret BPSD för särskilt gruppboende för demenssjuka samt eventuellt någon enhet inom serviceboendena. Personer boende i ordinärt boende omfattas inte av detta projekt.
3.3 Beskrivning av projektresultatet Sidan 7 av 18 1. Att samtliga vårdtagare på särskilt gruppboende med demensinriktning som har symptom i form av exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar erbjuds bedömning och arbetsmetod enligt BPSD. 2. Att en administratör för BPSD-registret finns på samtliga särskilda boenden med inriktning demens. Administratörerna ska ha genomfört en 2 dagars utbildning i registerhanteringen samt att ansvarig enhetschef och patientansvarig sjuksköterska gått samma utbildning. 3. Att all personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare, handledare inom genombrottsmetoden) har kunskap om arbetsmetoden. 4. Att tidsåtgången är kartlagd/inventerad för de yrkesgrupper som skall arbeta med BPSD-registret när arbetsmetoden ingår i ordinarie drift. 5. Att demensteamet blir projektägarens resurs i att vara behjälplig med att arbetet med BPSD-registret hålls levande, att det utvecklas och utvärderas och att det finns en plan för detta. 6. Att vården för målgruppen blir personcentrerad och har en klar målsättning 7. Att genom användning av BPSD-registret skapa ett gemensamt språk för personalen som arbetar med personer med demenssjukdom. 8. Att ett systematisk arbete med BPSD-registret leder till verksamhetsutveckling. 9. Att registrering sker i det nationella BPSD-registret. 10. Att genom registreringen i BPSD följa resultat i öppna jämförelser och genom detta skapa utveckling för bättre och mer jämlik vård. 11. Att ett förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation finns för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD implementeringen innan projekttidens slut.
Sidan 8 av 18 4 Strategier 4.1 Framgångsfaktorer Utbildning i BPSD krävs för att för att målet med projektet skall kunna uppnås. Information och utbildning om BPSD till all personal som arbetar på särskilt boende med inriktning demens. Information till anhöriga. Demensteamet och spetsutbildade undersköterskor står till förfogande och är en resurs 4.2 Riskhantering Att det finns för få utbildningsplatser på administratörsutbildningen Att det inte finns utrymme för information om BPSD-registret på arbetsplatsernas APT den närmaste tiden eller vid ordinarie informationssamtal med anhöriga. Frånvaro/frånfälle i projektgruppen 4.3 Strategier Behovet av utbildningsplatser för administratörer i BPSD registret meddelas Sjuhärads kommunförbund. Information om BPSD - registret prioriteras på arbetsplatsernas APT Gruppdiskussioner fortsätter i projektgruppen trots frånfälle. Ersättare träder in. 2 Måluppfyllelse 2.1 Projektresultat, tid och kostnad 1. De vårdtagare som har BPSD symptom och som bor på särskilt boende med demensinriktning bedöms enligt NPI-skalan (Neuro Psychiatric Inventory). Med hjälp av NPI-skalan kan BPSD-symptom så som exempelvis oro,apati, hallucinationer eller sömnstörningar kartläggas. Undersköterskor och ibland enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och Fysioterapeut kan utifrån skattningen utforma bemötandeplaner
Sidan 9 av 18 och individuellt anpassade åtgärder. Efter att åtgärder planerats kommer man överens om ett datum (ca: 3-4 veckor efter skattningen) för utvärdering. Datumet för utvärdering kan i bland ändras om det finns behov av att avsluta eller förlänga perioden. Vårdtagaren och anhörig eller god man ska informeras om att BPSDregistret används som en arbetsmetod på enheten. Om vårdtagare, anhörig eller god man inte säger aktivt nej kan vårdtagaren registreras i BPSD-registret. Arbetsmetoden kan användas även om det finns ett aktivt nej men då får vårdtagaren inte registreras i registret. 2. Det finns en administratör för BPSD per avdelning. BPSD administratörerna har gått en tvådagars utbildning för att kunna registrera i BPSD registret. Flera av administratörerna har rekryterats från gruppen "spetsutbildade undersköterskor". Ansvariga enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor för särskilda boenden med demensinriktning har gått samma BPSD- administratörsutbildning. 3. All personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, Fysioterapeut, biståndshandläggare) har kunskap och kännedom om arbetsmetoden. Administratörerna har efter utbildning visat en webbaserad utbildning om BPSD för övrig personal som arbetar på boende med inriktning demens. Detta har gjort att samtliga i arbetsgruppen har fått kännedom om vad BPSD är och hur man på ett strukturerat sätt kan arbeta med BPSD. Den webbaserade utbildningen finns på BPSD hemsida. Personalen har uppskattat utbildningen. 4. Arbetsmetoden består av olika moment såsom skattning enligt NPI-skalan samt utformning av åtgärdsplaner ofta i form av individuellt anpassad bemötandestruktur. Det tar ca: 10-20 minuter att utföra en skattning beroende på vilka BPSD-symptom vårdtagaren har. På sikt upplevs arbetsmetoden enligt BPSD-registret vara tidsbesparande eftersom det möjliggör att rätt åtgärd hittas till rätt person. Det har även gjort att personalen arbetar mer personcentrerat och mot samma mål vilket i sin tur skapar förutsättningar för god livskvalité och lindrat lidande för personen med demenssjukdom. 5. Demensteamets medlemmar har också gått en tvådagars utbildning i registerhanteringen. Demensteamet förväntas vara en resurs för att BPSD hålls levande, utvecklas och utvärderas. Projektledaren kommer efter projektavslut att träffa demensteamet för att gemensamt arbeta fram en struktur/handlingsplan för hur demensteamet ska vara behjälpliga och stötta personalen med BPSD ute i verksamheten. 6. BPSD-registret har bidragit till att vården har blivit mer personcentrerad och det finns en klar och tydlig målsättning. Man kan tydligt följa förändringar gällande beteende psykiska symptom hos den enskilda individen. 7. BPSD-registret har bidragit till det har skapats ett gemensamt språk för personalen som arbetar på särskilt boende med inriktning demens.
Sidan 10 av 18 8. BPSD-registret medför en strukturerad arbetsmetod som skapar förutsättningar för att hitta rätt åtgärd för rätt person. Detta leder till att verksamheten utvecklas och en systematisk arbetsmetod växer fram. 9. All registrering sker i det nationella BPSD-registret. De vårdtagare som har BPSDsymptom registreras främst i registret men på endel enheter registreras samtliga vårdtagare. Det har uppmärksammats att det finns fördelar med att samtliga vårdtagare registreras eftersom det möjliggör att det finns en grund att utgå ifrån och BPSD-symptom kan uppmärksammas i ett tidigare skede. Projektledaren har funnits som en resurs för att stötta administratörerna att komma i gång med registreringar. 10. Registreringen i BPSD bidrar till att resultat kan följas i öppna jämförelser. Det skapas förutsättningar för utveckling som i sin tur leder till personcentrerad och mer jämlik vård. 11. Projektledaren har tillsammans med administratörer på de olika enheterna utformat en handlingsplan (bilaga 1) och en tydlig rollfördelning (bilaga 2) för hur arbetet med BPSD ska se ut. Projektledaren kommer att gå en certifieringsutbildning för att lokalt kunna utbilda fler administratörer på enheterna. Det har uppmärksammats under projekttiden att det är sårbart att det bara finns 1 administratör per enhet. 12. Projektledaren ha kommunicerat med projektbeställaren hur demensteamet skall arbeta med att BPSD hålls levande. Demensteamet kommer att ha en funktion att se till att BPSD utvecklas och utvärderas och de kommer även att vara ett stöd för enhetscheferna i implementeringsarbetet. Handlingsplanen för detta är ännu inte fastställd. Demensteamet planeras även vara delaktiga i kommande utbildningar. 2.2 Upplevd kvalitet BPSD-registret har upplevts mycket positivt ute i verksamheterna. Det finns ett stort intresse kring ett fungerande strukturerat arbetssätt med syfte att kunna erbjuda personer med demenssjukdom förutsättningar för en god livskvalité och en fungerande vardag. Webbutbildningen som finns på BPSD hemsida har upplevs vara ett bra verktyg för att öka kompetensen kring hur man kan arbeta personcentrerat med personer som lider av BPSDsymptom. Samtliga administratörer har upplevt att administratörsutbildningen hade ett bra och givande innehåll som på sikt skapar goda förutsättningar att implementera ett nytt tänk ute i verksamheten. 2.3 Efterkalkyl Projektets budget har hållits. På grund av att föregående projektledaren blev sjukskriven har projektets sista månader upplevts intensiva och tidsåtgången har överskridit planen.
3 Projektförloppet Sidan 11 av 18 3.1 Genomförande och organisation Oktober 2013 Projektstart Administratörsutbildning för personal och enhetschefer November 2013 Undersköterskor som ingick i pilotstudien intervjuades av dåvarande projektledare. Projektledaren informerade genombrottsgruppen. December 2013 Projektledaren informerade spetsutbildade undersköterskor på särskilt boende med inriktning demens. Projektledaren informerade på ledningsmöte. Projektledaren informerade på rehabavdelningen. Projektledaren blev sjukskriven. Projektbeställaren informerade sjuksköterskor. Projektbeställaren informerade biståndshandläggare. Januari 2014 Administratörsutbildning för personal, sjuksköterskor och enhetschef. Februari-maj 2014 Implementering Projektledaren arbetar fram rutiner och en plan för fortsatt implementering. Mars 2014 Ny projektledare tillsattes 5 mars. Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 2 tillfällen. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 2 tillfällen. Projektledaren har träffat demensteamet. Projektledaren har varit i kontakt med enhets chefer för att erbjuda hjälp och stöd i implementeringen av BPSD. Möte med demensteamet angående implementering av BPSD. April Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 1 tillfälle. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 2 tillfällen. Startat med slutrapport. Maj Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 3 tillfälle. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 4 tillfällen Möte med samtliga administratörer. Administratörsutbildning Projektledaren har arbetat med slutrapporten Projektledaren har arbetat fram en tydlig rutin samt rollfördelning kring arbetsmetoden.
Efter projektslut Handlingsplan för demensteamet. Informera biståndsenheten och rehabenheten Sidan 12 av 18 3.1.1 Bemanning Projektledare: Hanna Andersson Sjuksköterska Projektbeställare och intern förvaltande mottagare : Avdelningschef Äldreboende Helen Gillquist Projektgrupp: demensteamet bestående av demenssjuksköterska Per-Olof Åström, sjuksköterska Lena Sultan, arbetsterapeut Maria Sigl, biståndshandläggare Ingela Gyllesten, undersköterska Ulrika Johansson Projektgruppen har inte en beslutande funktion. 3.1.2 Förlopp BPSD har varit ett uppskattat kvalitetsregister eftersom de flesta som arbetar med personer med demenssjukdom upplever att det är ett bra och strukturerat arbetssätt som har god effekt för både vårdtagare och personal. Tidsplanen har inte kunnat följas fullt ut eftersom projektledaren blev sjukskriven. En personal, enhetschef och patientansvarig sjuksköterska per enhet har gått på administratörsutbildning och därefter tagit med sig arbetssättet ut på samtliga boenden med inriktning demens. Implementeringen på de flesta enheterna har slagit väl ut, Hagagården och Noltorpsgården befinner sig fortfarande i startfasen. Detta på grund av andra förändringar i verksamheten. 3.2 Förändring av krav och mål Tidsplaneringen har förändrats något relaterat till att föregående projektledare blev sjukskriven. Projektbeställaren har fått gå in och informera olika professioner kring vad BPSD är. Kvaliteten på implementeringen i förhållande till målen upplevs inte ha påverkats negativt trots vissa avvikelser från planeringen. En handlingsplan för hur demensteamet ska stötta personal, vara delaktiga i utbildning samt var behjälpliga vid BPSD-symptom i verksamheten kommer att upprättas. Demensteamets roll är ännu inte helt fastställd men kommer att klargöras efter projektslut.
Sidan 13 av 18 3.3 Kommunikation Kommunikationen mellan projektledare och projektbeställare har fungerat väl. Möten har planerats ca:1ggr/månad och mellan mötena har projektledaren och projektbeställaren haft mail och telefonkontakt. Slutrapporten planeras att presenteras av projektbeställare och projektledare på ledningsmöte 140521. Projektledaren har även kommunicerat med chefer och administratörer via mail. Information om BPSD-registret planeras även till till vård och äldreomsorgs nämnden och KPR i början av juni. 4 Erfarenheter Kvalitén på vården har förbättrats sedan start med BPSD, vården blir mer personcentrerad och det är lättare att hitta rätt åtgärd för varje unik individ. NPI-skattningen som utförs visar tydligt när åtgärder fungerar respektive inte fungerar. Personal observerar vårdtagaren med hjälp av observations scheman och beteende beskrivningar. Utvärderingar och uppföljningar görs kontinuerligt. Det skapas även ett strategiskt arbetssätt där all personal arbetar mot samma mål och beslut tas att arbeta lika. Personalen arbetar fram en bemötande strategi och beslutar att alla ska följa planen tills dess att utvärdering utförs. Åtgärder som ger effekt skrivs in i genomförandeplanen. Det har även visat sig att skattningarna med fördel kan användas på rond med doktorn. Skattningarna visar tydligt vilken typ av BPSD symptom den enskilda personen med demenssjukdom besväras av vilket skapar förutsättningar för rätt åtgärd eller medicinering. Samtliga professioner som träffar vårdtagare på särskilt boende informeras och involveras i den bemötandeplan som är individuellt anpassad. Enhetschef får också en samlad bild över hur arbetsbelastningen ser ut på avdelningen och kan vägleda och stötta personalen. 4.1 Organisation, roller och ansvar Projektledaren har arbetat fram en rollfördelning gällande vem som ansvarar för vad. Detta har efterfrågats ute i verksamheten. BPSD administratörer har tagit del av och godkänt rollfördelningen. Rollfördelningen ser ut enligt följande: Enhetschefens ansvar: Se till att det finns minst en BPSD-administratör på varje enhet. Se till att personalen har kunskap och kännedom om hur BPSD praktiskt används i verksamheten. Detta kan med fördel göras med hjälp av webbaserad utbildningsfilm som finns på BPSD hemsida. Efterfråga statistik från BPSD-administratör. Vara ett stöd vid skattningar exempelvis i de fall då personalen upplever problem med samsyn gällande arbetsmetod, upplevelser etc. Uppmuntra och ge feedback.
Sidan 14 av 18 BPSD- administratörens ansvar Registrera i BPSD-registret Utbilda och vara ett stöd för kollegor enligt arbetsmetoden BPSD. Handleda och vara ett bollplank i arbetsgruppen kring BPSD-problematik. Ansvara för kontinuerliga uppföljningar och skattningar. Ha övergripande koll på att vårdplaner enligt BPSD följs (PAS är behjälplig). Ta fram statistik. Avsluta vårdtagaren i BPSD-registret vid exempelvis dödsfall. Kontaktpersonens ansvar: Informera vårdtagare, anhörig och i vissa fall godman om BPSD-registret. Samordna tid för skattningar, planering av åtgärder och utvärderingar med BPSD administratör, eventuellt PAS och andra berörda. Följa observations schema och ta reda på om BPSD-symptom förekommer nattetid Medverka i analysen Medverka i vårdplanen Ansvara för att vårdplanen följs och genomförs av samtliga medarbetare. Sjuksköterskans ansvar: Efterfråga statistik. Vara ett stöd vid skattningar och utformning av vårdplaner. Ansvara tillsammans med administratör och kontaktperson för att vårdplanerna följs. Kontakt med patientansvarig läkare. Handleda personalen. Demensteamets ansvar: Stödja fortsatt arbete med BPSD. Vara med på utbildningar. Stödja de enheter som inte kommit i gång med BPSD. 4.2 Utbildning i projektet En personal och en enhetschef per särskilt boende med inriktning demens har gått en tvådagars administratörsutbildning i BPSD-registret. Totalt har fem sjuksköterskor gått från Alingsås norr och sex sjuksköterskor från Alingsås söder. Administratörerna tillsammans med sjuksköterska och enhetschef har gått igenom webbutbildning i samtliga personalgrupper på särskilt boende med inriktning demens. På samtliga enheter upplevdes utbildningen täcka kunskapsbehovet för att arbeta enligt BPSD-registret. Det har däremot upplevts vara mycket sårbart med bara en administratör per enhet. Projektledaren kommer efter projektslut att gå en utbildning för att bli certifierad utbildare i BPSD-registret. Planen är att starta en utbildningsgrupp tillsammans med två spetsutbildade undersköterskor för att kunna utbilda fler undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer framöver. Finansiering av utbildare och utbildning är ännu inte fastställd.
4.3 Ändringshantering Sidan 15 av 18 Projektmålen har under projekttidens gång kunnat utföras, det som avviker är att demenstemets roll kommer att klargöras efter projektslut. 4.4 Dokumentation Projektledaren har dokumenterat och samlat information angående BPSD i en mapp i datorn samt i en BPSD-pärm. 4.5 Leverans, överlämning och godkännande När projektet avslutas kommer slutrapport, sammanställda rutiner och ansvarsfördelning överlämnas till projektbeställaren. Rapporten kommer att presenteras på ledningsmöte och projektledaren planerar att utgå från slutrapporten men även från en del fallbeskrivningar som uppmärksammats under arbetet med BPSD. Powerpoint kommer att användas vid presentationen för KPR och nämnd. 4.6 Kommunikation och informationsspridning Under projektet sista månad träffades projektledare och administratörer. Syftet var att ta del av varandras upplevelser och erfarenheter som sedan dokumenterats i ett dokument som beskriver hur vi i Alingsås arbetar med BPSD på särskilt boende med inriktning demens. Projektledaren kommer att vara behjälplig där det finns behov av hjälp och stöd med implementering av BPSD. Spetsutbildade undersköterskor kommer att arbeta med implementering enligt genombrottsmetoden. 4.7 Övrigt Min upplevelse av Projektet har varit mycket god trots en del svårigheter att komma in sent och ta över rollen som projektledare. Jag har under tidens gång upplevt ett stort intresse för arbetsmetoden enligt BPSD-registret och jag tror att arbetssättet kommer att ge goda resultat i framtiden, vilket gör att många av våra äldre med BPSD-symptom för en ökad livskvalité och ett minskat lidande. Stort tack till alla berörda. Projektledare: Hanna Andersson sjuksköterska.
Bilaga Dokumenttyp: Rollfördelning BPSD Fastställt av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Hanna Andersson Senast reviderat den: 140520 Rollfördelning Enhetschefens ansvar: Se till att det finns minst en BPSD-administratör på varje enhet. Se till att personalen har kunskap och kännedom om hur BPSD praktiskt används i verksamheten. Detta kan med fördel göras med hjälp av webbaserad utbildningsfilm som finns på BPSD hemsida. Efterfråga statistik från BPSD-administratör. Vara ett stöd vid skattningar exempelvis i de fall då personalen upplever problem med samsyn gällande arbetsmetod, upplevelser etc. Uppmuntra och ge feedback. BPSD-administatörens ansvar Registrera i BPSD-registret Utbilda och vara ett stöd för kollegor enligt arbetsmetoden BPSD. Handleda och vara ett bollplank i arbetsgruppen kring BPSD-problematik. Ansvara för kontinuerliga uppföljningar och skattningar. Ha övergripande koll på att vårdplaner enligt BPSD följs (PAS är behjälplig). Ta fram statistik. Avsluta vårdtagaren i BPSD-registret vid exempelvis dödsfall. Kontaktpersonens ansvar: Informera vårdtagare, anhörig och i vissa fall godman om BPSD-registret. Samordna tid för skattningar, planering av åtgärder och utvärderingar med BPSD administratör, eventuellt PAS och andra berörda. Följa observations schema och ta reda på om BPSD-symptom förekommer nattetid Medverka i analysen Medverka i vårdplanen Ansvara för att vårdplanen följs och genomförs av samtliga medarbetare. Sjuksköterskans ansvar: Efterfråga statistik Vara ett stöd vid skattningar och utformning av vårdplaner. Ansvara tillsammans med administratör och kontaktperson för att vårdplanerna följs. Kontakt med patientansvarig läkare. Handleda personalen. Demensteamets ansvar: Stödja fortsatt arbete med BPSD. Vara med på utbildningar. Stödja de enheter som inte kommit i gång med BPSD.
Bilaga Dokumenttyp: Rutiner BPSD Fastställt av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Hanna Andersson Senast reviderat den: 140420 Rutiner och riktlinjer för hur vi i arbetar med BPSD på särskilt boende med inriktning Demens: Utredning av BPSD En utredning av beteendemässiga och psykiska symtom syftar till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symtomen. Utredningen omfattar vanligtvis följande: bedömning av personens möjlighet att få sina basala behov tillfredsställda bedömning av omgivande miljö och interaktion med personal och närstående medicinsk utredning inklusive bedömning av fysisk och psykisk status Genomgång av läkemedel och utsättning av läkemedel Frågeställningar Orsakar symtomen lidande för personen med demenssjukdom? Uppvisar personen aggressivitet, skrik, plockande, störd dygnsrytm, psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, ångest eller depression Planering inför NPI-skattning När BPSD-symptom observeras hos en vårdtagare utförs en skattning enligt NPI-skalan. Skattningen utförs främst av kontaktperson, BPSD-administratör och eventuellt PAS på avdelningen. Man kan med fördel låta samtliga i personalgruppen utföra en individuell skattning som sedan sammanställs av kontaktperson och administratör. Sammankalla berörda professioner Skattning enligt NPI-skalan. Implementering av åtgärder Hur vet vi att vi uppnått önskad effekt? Det är av stor vikt att ta tillvara på allas upplevelser kring hur och när BPSD uppkommer hos den enskilda individen. Observationslistor ska användas under tiden som åtgärderna provas för att kunna kartlägga vårdtagarens beteende samt utlösande faktorer och fungerande åtgärder till BPSD-problematik.
Sidan 18 av 18 Uppföljning och utvärdering av åtgärder Ny skattning och uppföljning planeras ca: 3-4 veckor efter skattning beroende av hur åtgärderna fungerar. Mindre NPI-poäng Permanenta åtgärder, dokumenteras i journal Högre NPI-poäng utprovning av nya åtgärder.