15.00 Samling på Varbergs stadshotell, Kungsgatan 24 för gemensam promenad till Energi- och Miljöcentrum, Otto Torells Gata 18E

Strategidagar 13-14 september 2018 Strukturfondspartnerskapet Västsverige Program för Strukturfondspartnerskapet i Västsveriges strategidagar 13 14 september 2018 Var: Varbergs Stadshotell & Asia Spa När: torsdag, 13 sep 15.00 - fredag, 14 sep 9.00-15:00 Torsdag 13 september 15.00 Samling på Varbergs stadshotell, Kungsgatan 24 för gemensam promenad till Energi- och Miljöcentrum, Otto Torells Gata 18E ca. 15.15 Studiebesök på Energi- och Miljöcentrum Bilaga 1 Eftermiddagskaffe/te serveras ca. 17.00 Studiebesök avslutas ca. 19.00 Gemensam middag på Varbergs stadshotell Fredag 14 september 09.00-10.15 Diskussion 10.15-10.30 Fikapaus - Strukturfondspartnerskapet i Västsverige hur fungerar det, vad kan förbättras? Inledning av Birgitta Losman och Dag Hultefors 10.30-11.30 Förordningsförslag sammanhållningspolitiken 2021-2027. Ellinor Ivarsson, SKL, deltar via länk. Länk till förordningsförslagen - Hur påverkas Västsverige? - Hur hanteras en eventuell mellanperiod innan nya program/planer beslutats? 12.00-13.00 Presentation av Lars Lööw och Annika Rosing, ESF-rådet 13.00-14.00 Lunch 14.00-15.00 Formellt SFP-sammanträde, se separat dagordning. Mötet avslutas cirka klockan 15.00

Strategidagar 13-14 september 2018 Strukturfondspartnerskapet Västsverige Bilagor: 1. Informationsblad Energi-och Miljöcentrum (EMC)

Strategidagar 13-14 september 2018 Strukturfondspartnerskapet Västsverige Dagordning för Strukturfondpartnerskapet i Västsveriges möte 2018-09-14 1. Mötet öppnas 2. Upprop 3. Val av justerare 4. Godkännande av dagordningen 5. Övergripande frågor, Andreas Catoni - Sammanträdesdatum 2019 Bilaga 2 6. Information från Tillväxtverket, Linnea Hagblom Bilaga 3 7. Information från ESF-rådet, Åza Rydén Beslutsärenden 8. Ändring av arbetsordning Bilaga 4 9. Övriga frågor 10. Mötet avslutas

Strategidagar 13-14 september 2018 Strukturfondspartnerskapet Västsverige Bilagor: 2. Förslag på sammanträdesdatum för Strukturfondspartnerskapet Västsverige 2019 3. Tillväxtverket portföljsanalys 4. Översyn av arbetsordningen

Bilaga 1 Energi- och miljöcentrum (EMC) EMC är ett företagsnätverk som verkar för att stärka medlemmarnas förutsättningar för en hållbar och klimateffektiv affärsutveckling. Majoriteten av medlemmarna bedriver verksamhet i Västsverige men alla som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete är välkomna som medlemmar stora som små, lokala som nationella. EMC har sitt ursprung i en diskussion mellan Varberg Energi och Varbergs Sparbank under hösten 2006. Våren 2007 hade sju företag enats om att vara med och finansiera uppstarten av organisationen. Dessa sju företag som utgör föreningens stiftare är: Varberg energi, Varbergs sparbank, Campus Varberg, Halmstad energi-och miljö, Ringhals, Deromegruppen samt Varbergs bostad. EMC s vision är att vara det västsvenska näringslivets främsta nätverk för klimateffektiv och hållbar affärsutveckling. EMC är ägare eller deltagare i olika projekt finansierade av Europeiska regionala utvecklingsfonden: SolReg Halland: EMC driver tillsammans med Alexanderssoninstitutet en treårig satsning för att främja solenergins utveckling i Halland med omnejd. I projektet drivs två parallella spår för att stärka solenergins vidare utveckling och marknadsposition. Dels är det fokus på affärsutveckling och nya tillämpningsområden av solenergi. Dels är det fokus på beställarkompetens och hur fler kan använda sig av solenergins möjligheter. Trähusambassadörer: Genom projektet ska EMC tillsammans med aktörer i byggbranschen arbeta med att stärka marknadens kunskap och kapacitet för att bygga en högre andel i flervåningshus i trä. Arena Grön Tillväxt: Arenan har som syfte att bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi, med innovationer i företag som drivkraft. Hämtat från: EmcSverige.se

Bilaga 2 Förslag på mötesdatum för Strukturfondspartnerskapet Västsverige 2019 Fredag 1 februari, introduktion nya ledamöter samt analys/utvärderingsmöte Fredag 24 maj, beslutsmöte Torsdag 5 - fredag 6 september, strategidagar Fredag 6 december, beslutsmöte

Bilaga 3 Portföljanalys 2018:1, Regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige Inledning Vä stsveriges portfo ljänälys skrivs tvä gä nger per ä r, efter ätt prioritering äv nyä änso kningär skett. Syftet med ätt skrivä en portfo ljänälys fo r progrämmet i Vä stsverige ä r tudelät. Dels ä r det ett brä sä tt ätt fä en o versikt o ver progrämmet. Att go rä den hä r typen äv uppfo ljning äv progrämmet ger en brä grund fo r vidäre ärbete, dä r vi pä ett enkelt sä tt kän änälyserä styrkor och svägheter i progrämmet och pä sä vis fo rbä tträ internä ärbetssä tt men ocksä uppfo ljning äv progrämmets beviljäde projekt. Dels fungerär änälysen som ett verktyg fo r ätt spridä effekter och resultät i progrämmet. I portfo ljänälysen fä r vi mo jlighet ätt ge en sämläd bild äv projektens resultät, dä r vi exempelvis visär pä hur olikä sätsningär pä ett främgä ngsrikt sä tt sämärbetär och lä r äv värändrä. Anälysen visär ocksä hur medlen fo rdelär sig per Vä stsveriges styrkeomrä den, sämt hur nulä get ser ut i progrämmet kopplät till resultätuppfo ljning ävseende progrämbudget, utbetälningstäkt i projekten och uppfo ljning äv äktivitetsindikätorer. Portfo ljänälysen innehä ller fo ljände delär: - Regionälä utmäningär och progrämmets syfte - Resultät äv utlysning 2018:1 - Nulä ge i progrämmet - Sämläd bedo mning äv projektportfo ljen - Främgä ngsfäktorer i progrämmet Vä stsverige - Utmäningär i progrämmet Vä stsverige - Plänering info r kommände utlysningsomgä ngär - Sämmänfättände beskrivning o ver beviljäde projekt, utifrä n insätsomrä de Du som lä ser dennä portfo ljänälys ärbetär äntingen pä Tillvä xtverket, pä nä gon äv regionernä i Vä stsverige eller/och som representänt i Strukturfondspärtnerskäpet Vä stsverige. Eller, sä ä r du bärä intresseräd äv väd EU go r fo r nyttä i Vä stsverige. Trevlig lä sning! Regionala utmaningar och programmets syfte Vä stsveriges operätivä progräm syftär till ätt stä rkä smä - och medelstorä fo retägs konkurrenskräft, bidrä till en mer koldioxidsnä l ekonomi och frä mjä en hä llbär städsutveckling. Det skä ske bländ genom riktäde insätser fo r smä och medelstorä fo retäg och fo r sämverkän mellän äkto rer frä n olikä sämhä llssektorer. Totält finns det, efter revidering äv progrämmet, cä 444 mkr till sätsningär inom progrämmets tre insätsomrä den. Det finns tre o vergripände mä l fo r det regionälä strukturfondsprogrämmet i Vä stsverige: Att stä rkä smä och medelstorä fo retägs konkurrenskräft Bidrä till en mer koldioxidsnä l ekonomi Frä mjä en hä llbär städsutveckling 1(34)

Fo r ätt mo tä regionens utmäningär innehä ller progrämmet 3 insätsomrä den med so kbärä medel: 1. Sämverkän inom forskning och innovätion, 45 % äv so kbärä medel 2. Konkurrenskräftigä smä och medelstorä fo retäg, 40 % äv so kbärä medel 3. Innovätion fo r en koldioxidsnä l ekonomi, 15 % äv so kbärä medel Fem procent äv progrämmets medel här ävsätts till Hä llbär städsutveckling. Dessä medel ä r fo rdeläde o ver sämtligä tre insätsomrä den och här so kts äv Go teborgs Städ. Projekt inom Hä llbär städsutveckling ligger i linje med den sektorso vergripände integreräde plänen fo r hä llbär städsutveckling i Go teborg 2014 2020. Insätsomrä de 1 och 3 ä r inriktäde pä regionälä styrkeomrä den. Styrkeomrä denä i Vä stsverige ä r Life Science, Hä llbärä tränsporter, Hä llbär städsutveckling, Märinä nä ringär, Livsmedel, Mäteriäl och hä llbär produktion, Upplevelsebäseräde nä ringär, Fo rnybär kemi och energi sämt Informätions- och kommunikätionsteknologi. Ur ett regionält perspektiv ä r progrämmet ett verktyg fo r ätt genomfo rä de regionälä utvecklingssträtegiernä. Vä strä Go täländsregionen listär i sin händlingsplän fo r 2016 2018 tre huvudutmäningär fo r fo retäg i regionen Innovätionsfo rmä gä, Internätionälisering och Kompetensfo rso rjning. Fo r ätt mo tä den äccelererände digitäliseringen och den tekniskä utvecklingen inom industriproduktionen sä beho ver nä ringslivet en o käd innovätionsfo rmä gä. Det beho vs fo rnyelse och fo rbä ttring äv processer fo r produktion äv väror och tjä nster fo r ätt fo retägen inte skä täppä konkurrenskräft. De mindre fo retägen verkär och ägerär främfo r ällt pä lokäl eller regionäl märknäd, och en o käd internätionälisering genom export och import häde o kät potentiälen fo r en sto rre omsä ttning och sysselsä ttning i smä och medelstorä fo retäg. Ett ännät hinder fo r smä och medelstorä fo retägs mo jlighet ätt vä xä och utveckläs ä r den bristände tillgä ngen till ärbetskräft med rä tt kompetens. En bristände kompetensfo rso rjning innebä r ätt fo retägen pä sikt täppär i innovätionsfo rmä gä och konkurrenskräft. Styrkän i progrämmet ä r projektens stärkä koppling till regionälä styrkeomrä den. Inom insätsomrä de 1 och 3 mä ste projekten kopplä än till nä got äv dessä, men mä ngä äv projekteten i insätsomrä de 2 kopplär ocksä än till dem, trots ätt det inte ä r ett kräv. Progrämmet fo rstä rker dä rmed regionens utvecklingssträtegi genom ätt stä rkä de regionälä styrkeomrä denä fo r ätt bemo tä huvudutmäningärnä fo r fo retägen i regionen. Dettä ser vi främfo rällt i projekt som kopplär än till styrkeomrä det Mäteriäl och hä llbär produktion, dä r bländ ännät flerä äv IUC-bolägen i Vä stsverige driver regionälfondsprojekt med fokus pä ätt stä rkä fo retäg inom industrin. Resultat av utlysningen 2018:1 Utlysningen vär o ppen mellän den 15 december och den 15 februäri. Prioritering äv projekt ä gde rum den 1 juni 2018. Det vär i dennä änso kningsomgä ng inte mo jligt ätt so kä sto d fo r projekt inom finänsiellä instrument. I progrämmet fo r Vä stsverige ä r 5% äv medlen o ronmä rktä fo r projekt inom Hä llbär stätsutveckling och Vä stsverige här nu beviljät dennä ändel äv medel inom progrämmet, dä r det finns ett beviljät projekt inom Hä llbär stätsutveckling fo r respektive insätsomrä de. Under utlysningen inkom totält 7 änso kningär till progrämmet i Vä stsverige, väräv 5 änso kningär gick vidäre till prioritering hos Strukturfondspärtnerskäpet, dä r sämtligä prioriterädes. 2 projekt ävslogs i beredningsprocessen och lä mnädes dä rmed inte vidäre till Strukturfondspärtnerskäpet. I utlysningen beäktädes änso kningär med koppling till 2(34)

Hä llbärä tränsporter sä rskilt, dock inkom ingä änso kningär med koppling till hä llbärä tränsporter. Sämtligä änso kningär som gick vidäre till prioritering änso kte om sto d inom insätsomrä de 1 Sämverkän inom forskning och innovätion. Anso kt belopp uppgick i utlysningsomgä ngen till 57 394 267 kronor, beviljät belopp efter prioritering uppgick till 48 054 948 kronor. Antal beviljade ansökningar per insatsområde 35 30 25 20 15 10 5 0 7 29 22 Innovation för en koldioxidsnål ekonomi Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Samverkan inom forskning och innovation Täbell 1. Fo rdelning i ä renden per insätsomrä de. Totält här 58 änso kningär beviljäts inom progrämmet i Vä stsverige under progrämperioden 2014 2020. Dessä fo rdeläs i Vä stsveriges tre insätsomrä den 1. Sämverkän inom forskning och innovätion, 2. Konkurrenskräftigä smä och medelstorä fo retäg och 3. Innovätion fo r en koldioxidsnä l ekonomi. Av 58 projekt ä terfinns 22 stycken inom insätsomrä de 1, 29 stycken inom insätsomrä de 2 och 7 stycken inom insätsomrä de 3 (se täbell 1. Fo rdelning i ä renden per insätsomrä de). Antal beviljade ansökningar per delregion och utlysning 2018:1 2017:2 2017:1 2016:2 2016:1 2015:2 2015:1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2015:1 2015:2 2016:1 2016:2 2017:1 2017:2 2018:1 Skaraborg 2 1 1 2 Sjuhärad 2 1 Regionövergripande 1 Halland 2 1 2 1 1 2 1 Göteborgsregionen 2 9 5 3 2 2 2 Fyrbodal 1 3 1 2 1 3 2 Täbell 2. Antäl änso kningär per delregion och utlysning. 3(34)

Det här under progrämperioden värit 7 utlysningär. Region Hälländ, sämt Vä strä Go täländs delregioner Go teborgsregionen och Fyrbodäl här häft äkto rer som so kt i sämtligä utlysningär. Delregionernä Skäräborg och Sjuhä räd här inte häft äkto rer som so kt i värje utlysning, men ä ven de här flerä pä gä ende projekt inom progrämperioden. I utlysning 2017:2 beviljädes projekt fo r äkto rer med sä te inom bä dä regionernä. Nuläge i programmet Summän äv progrämperiodens beviljäde medel ä r 361 838 964 miljoner kronor, vilket ä r 81,4% äv progrämmets totälä medel (efter revideringen äv det totälä beloppet). Utbetält belopp äv progrämperiodens medel uppgä r till 35,9%. Nuläge i programmets budget Samverkan inom forskning och innovation 196 352 915 19,44% 80,56% 28,45% Medel kvar av programmets budget Konkurrenskraftig a små och medelstora företag Innovation för en koldioxidsnål ekonomi 180 474 395 67 677 893 15,41% 84,59% 45,21% 24,66% 75,34% 30,94% Beviljat ur programmets budget Utbetalda medel av beviljat belopp 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procent av totala medel Täbell 3. Nulä ge i progrämmets budget per insätsomrä de. Per insätsomrä de ser motsvärände fo rdelning ut enligt ovän (se Täbell 3. Nulä ge i progrämmets budget per insätsomrä de). Utbetälningstäkten ä r som ho gst i insätsomrä de 2 och nä got lä gre i insätsomrä de 1 och 3. Det här gjorts en o vergripände portfo ljänälys fo r sämtligä ä ttä strukturfondsprogräm som visär ätt det här skett en märkänt o kning i äntäl utbetälningär under 2017, frä n sämtligä insätsomrä den men i synnerhet inom 1 och 3. Det stä mmer ä ven o verens fo r progrämmet i Vä stsverige. En fo rkläring som ges i den o vergripände portfo ljänälysen ä r ätt fäktorer som tidigäre hä mmät utbetälningstäkten nu minskär i omfättning. En sä dän fäktor ä r storä projekt med lä ng stärtsträ ckä, dä r män nu kommit igä ng ordentligt. Eftersom mä ngä äv Vä stsveriges storä projekt ligger inom insätsomrä de 1 och 3 ä r det ingen slump ätt utbetälningstäkten i progrämmet o kät i täkt med ätt dessä kommit igä ng. En ännän viktig fäktor till ätt utbetälningstäkten o kät ä r ätt sä vä l händlä ggäre som ekonomer fo ljer projekten kontinuerligt och sä kerstä ller ätt projektpläner och änso kän om utbetälning fo ljer beslut om sto d. Det godä sämärbetet mellän ekonom och händlä ggäre ä r en främgä ngsfäktor i Vä stsverige som ä r vä l vä rd ätt lyftä. Händlä ggäre och ekonom här en nä rä diälog och ämbitionen ä r ätt bä dä ä r deläktigä frä n projektide, genom beredningsprocessen, fo r ätt sedän tilldeläs ä rendet nä r det prioriteräts och fo ljä projektet nä r det stärtät. Sämärbetet frä mjär en kontinuerlig uppfo ljning äv projekten, bä de genom ekonomi- och lä gesräpporter värje kvärtäl eller tertiäl och genom en lo pände 4(34)

diälog med sto dmottägären. Det go r ä ven ätt oklärheter kän fä ngäs upp och ä tgä rdäs i tidigt skede, vilket fo rebygger ovä ntäde fo rä ndringär i projekten. Det go r ä ven ätt sä vä l händlä ggäre som ekonom här en o vergripände kunskäp om värändräs ärbete sämt om projektets ällä delär. Det beviljäde beloppet uppgä r till 81,4% äv totäl progrämbudget. Det fo rekommer i regel ett ä terflo de äv medel i form äv icke-uppärbetäde kostnäder frä n ävslutäde projekt. Det ä r dock svä rt ätt go rä en fo rhändsbedo mning pä hur stort ä terflo det blir, eftersom vi inte vet utfället äv projektens änso kän om utbetälning fo r kvärtäl 3 och 4 fo r ä r 2018 ä nnu. Samlad bedömning av projektportföljen Övergripande bild Täbell 4 visär fo rdelning o ver progrämmets beviljäde medel i procent fo r progrämmet i Vä stsveriges identifieräde styrkeomrä den. Den sto rstä ändelen medel ä r fo rdelät mellän styrkeomrä denä Breddsätsning och Mäteriäl och hä llbär produktion. Breddsätsning ä r inget styrkeomrä de, utän en gemensäm kätegori fo r de projekt som spä nner o ver tvä eller flerä styrkeomrä den och dä r en kätegorisering äv enbärt ett styrkeomrä de häde gett en snedvriden bild äv fo rdelningen. Hä r finner vi ä ven projekt som riktär sig till mä ngä bränscher. En stor ändel medel ä r ä ven fo rdelät pä Life Science och Hä llbär stätsutveckling, sämt Informätions- och kommunikätionsteknologi. Upplevelsebasera de näringar; 3% Breddsatsning; 26% Material och hållbar produktion; 28% Förnybar kemi och energi ; 2% Hållbar stadsutveckling; 6% Hållbara transporter; 4% Informations- och kommunikationst eknologi; 6% Täbell 4. Fo rdelning äv medel per styrkeomrä den Life Science; 18% Marina näringar; 3% Livsmedel; 4% En kätegori som ä r ny i portfo ljänälysen ä r styrkeomrä det Informätions- och kommunikätionsteknologi. Det ä r dock inget nytt styrkeomrä de fo r progrämmet. Tidigäre här vi inte häft nä grä specifikä projekt som kopplär än till dettä styrkeomrä de, dä remot här mä ngä projekt kopplät än till delär äv styrkeomrä det men stärkäre till nä got äv de o vrigä. De senäste utlysningsomgä ngärnä här dock genererät flerä projekt med mer 5(34)

specifikt digitäliseringsfokus ä n tidigäre, dä r merpärten äv insätsernä i projekten riktär sig till fo retäg inom bränscher som ä r i behov äv o kät implementering äv digitälä ärbetssä tt och verktyg i deräs verksämheter. Spridningen i bränschtillho righet mellän de äkto rer som driver regionälfondsprojekt i Vä stsverige ä r relätivt stor och det finns en bredd i vilkä äkto rer som so ker projekt utifrä n styrkeomrä den. Exempelvis finner vi frä mst IUC-boläg och ho gskolor som projektä gäre inom styrkeomrä det Mäteriäl och hä llbär produktion. Företagens villkor och verklighet i Västsverige Tillvä xtverket sämmänstä ller värje ä r räpporten Fo retägens villkor och verklighet, som utgä r frä n en enkä tunderso kning dä r ett stort äntäl smä och medelstorä fo retäg svärär pä frä gor om vilkä mo jligheter och svä righeter de upplever i sin värdäg och väd de tror om sin främtid. Den visär ätt tillvä xviljän viljän ätt vä xä bä de i äntäl änstä lldä och i omsä ttning hos fo retägen i Vä strä Go täländ och Hälländ ä r 39% respektive 35%. Tillvä xtviljän värierär kräftigt beroende pä vilken bränsch män underso ker. Den sto rstä tillvä xtviljän finner vi bländ fo retägen inom bränschen Hotell och restäuräng, dä r 60% äv fo retägen vill vä xä i bä de äntäl änstä lldä och i omsä ttning. Tillvä xtviljän inom Uthyrning/Fästighetsservice ä r 53 %, inom Händel och repärätion ä r motsvärände siffrä 48%, inom Informätions- och kommunikätionsteknologi 45% och i bränschen Tillverkning/Utvinning här 40% äv fo retägen tillvä xtviljä. De ä tgä rder som fo retägen frä mst änser värä viktigä fo r ätt kunnä vä xä ä r: - Nyä fo rsä ljningskänäler - Utvecklä nyä väror/tjä nster - Ö käd märknädsfo ring - Intern kompetensutveckling I projektportfo ljen finns flertälet projekt som ärbetär med ätt sto ttä fo retägen inom ovänstä ende omrä den. Märknädslyftet ä r ett projekt, värs insätser syftär sto ttä fo retäg ätt o kä sin konkurrenskräft genom ätt utvecklä och genomfo rä märknädsorienteräde strätegier fo r expänsion pä nyä eller befintligä märknäder, med nyä eller befintligä produkter, och med tillho rände tjä nster. Wärgo n Innovätion sto ttär fo retäg i ätt utvecklä nyä väror och tjä nster. Likäsä go r projektet HiCube behovsorienteräd hä lsoinnovätionsärenä. Projekten Expänd och BRIGDE UK hjä lper fo retäg ätt nä nyä märknäder genom nyä fo rsä ljningskänäler. BKL - Behovsbäseräd kompetensutveckling fo r livsmedelsbränschen, ä r ett projekt värs o vergripände mä l ä r ätt bidrä till o käd tillvä xt hos smä - och medelstorä livsmedelsfo retäg i Vä strä Go täländsregionen viä tillgä ngliggo rände äv kompetensutvecklingsinsätser. Nordic Täste änd Flävour Centre ä r ett ännät projekt som sto ttär fo retäg inom livsmedelsbränschen i ätt tä främ nyä produkter inom nischen smäk. Tillväxthinder De tillvä xthinder fo retägen identifierät, som hindrär dem frä n ätt vä xä ä r främfo rällt: - Tillgä ng till lä mplig ärbetskräft (Kompetensfo rso rjning som det sto rstä hindret) - Lägär och myndighetsregler - Egen tid fo r fo retägets kä rnverksämhet och strätegiskä frä gor I projektportfo ljen kopplär projekten frä mst äv till utmäningen Egen tid för företagens kärnverksamhet och strategiska frågor. Ett exempel ä r de projekt som ä gs och drivs äv IUC-boläg i Vä stsverige. Dessä syftär ätt sto ttä fo retäg inom den tillverkände industrin. Mä ngä äv IUC-bolägens sätsningär, som projekten Hä llbär industriell utveckling, IUC Vä st 6(34)

Produktionsänälys 2016 2018 och Märknädslyftet sto ttär fo retägen i ätt stä rkä deräs internä ärbete genom ätt änälyserä fo retägens verksämhet och ge rä dgivning i hur de kän effektiviserä och utvecklä den. Det kopplär än till det tillvä xthinder genom ätt projekten gä r in och sto ttär fo retägen i det ärbete som de känske ännärs inte prioriterät. Internationalisering Räpporten identifierär ä ven vilkä hinder fo retägen upplever fo r internätionälisering. Dessä ä r: 1. Brist pä resurser i fo retäget (31%) 2. Kostnäder fo r internätionälisering (26%) 3. Brist pä kontäkter/nä tverk (25%) 4. Tillgä ng till finänsiering (22%) 5. Lägär och regler (21%) 6. Brist pä kunskäp om äffä rsmo jligheter (17%) 7. Sprä kligä och kulturellä hinder (12%) Mä ngä äv projekten i portfo ljen skäpär nä tverk och nyä kontäkter, vilket ligger i linje med väd fo retägen o nskär fo r ätt kunnä internätionäliseräs. Ett äv projekten inom progrämmet, som ärbetär fo r ätt minskä hinder till internätionälisering ä r BRIDGE UK, som ärbetär fo r ätt underlä ttä fo r vä stsvenskä life science-fo retäg ätt etäblerä sig pä den engelskä märknäden. Ett ännät ä r Vä stsvensk Subseä, som skäpät nä tverk och kontäktytor fo r fo retäg inom offshore-bränschen. Hållbarhet Räpporten visär ocksä hur fo retägen i Sverige ärbetär med hä llbärhet. Fo retägens hä llbärhetsärbete skiljer sig ä t och en ävgo rände fäktor fo r hur mycket fo retäget ärbetär med dessä frä gor ä r dess storlek. Ju sto rre fo retäget ä r, desto mer fokus här det pä ett hä llbärhetsärbete. Räpporten visär ä ven ätt fo retäg i Sverige generellt ärbetär mer med miljo frä gor jä mfo rt med sociälä och etiskä frä gor inom sitt hä llbärhetsärbete. Hä r här progrämmet i Vä stsverige en viktig funktion. I och med ätt progrämmets mä lgrupp ä r smä och medelstorä fo retäg skä sämtligä äktiviteter och resultät i beviljäde projekt riktäs mot dennä mä lgrupp. Uto ver det ä r ett äv de obligätoriskä kriteriernä fo r ätt fä sto d ätt värje projekt ärbetär med hä llbärhetsäspekternä jä mstä lldhet, miljo och mä ngfäld. Ett exempel pä det ä r sämverkänsprojektet The Gäme Incubätor Go teborg inom dätäspelsbränschen, som här ett specifikt fokus pä jä mstä lldhet. Genom en kvälitetssä kräd jä mstä lldhetsintegrering äv metoder och processer fo r inkubätion sto ttär de entrepreno rer som vill stärtä och drivä dätäspelsfo retäg. De menär ätt mä ngfäld och jä mstä lldhet ä r en frä gä om konkurrenskräft, sä vä l fo r nyä fo retäg som dess produkter, pä den globälä och vä xände märknäden fo r dätäspel. Ett ännät projekt ä r VINK, som ä r ett sämverkänsprojekt mellän inkubätorernä i Vä strä Go täländ. Fo r ätt fä fler kvinnor ätt so kä sig till inkubätorernä ärbetär män med ätt fo rtydligä inkubätorernäs erbjudänden fo r ätt lockä nyä mä lgrupper sämt med ätt tä främ nyä erbjudänden som ä r änpässäde utifrä n de bränschomrä den dä r fler kvinnor finns representeräde, exempelvis inom omrä den som sociälä innovätioner, e-hä lsä inom vä rd och omsorg och äd-tech inom märknädsfo ring. Ett tredje projekt ä r HiCube, som drivs äv Ho gskolän i Hälmstäd tillsämmäns med kommunernä i Hälländ, Region Hälländ och Science Pärk Hälmstäd. Projektet syftär stimulerä utvecklingen äv nyä produkter och tjä nster inom hä lso- och sjukvä rd ur ett normkritiskt perspektiv. Digitalisering Räpporten visär ä ven ätt fo retägens gräd äv digitälisering i verksämheten skiljer sig ä t 7(34)

Styrkeområde beroende pä fo retägsstorlek. I sto rre fo retäg ä r verksämheten som helhet mer digitäl jä mfo rt med gräden äv digitälisering i smä och medelstorä fo retäg. De delär äv verksämheten dä r smä och medelstorä fo retäg ä r som minst digitäliseräde ä r märknädsfo ring, produktion och fo rsä ljning. Hä r fyller progrämmet ocksä en viktig funktion, dä det i projektportfo ljen finns flertälet projekt som utformät riktäde insätser fo r ätt mo tä smä och medelstorä fo retägs utmäningär med ätt digitäliserä verksämheten. Ett exempel ä r projektet Tillvä xt Turism som fokuserär pä ätt sto ttä fo retäg inom beso ksnä ringen. Projektet erbjuder mo jligheter till sämverkän med ändrä fo retäg i bränschen, internätionellä nä tverk produkt- och fo retägsutvecklände insätser sämt hjä lp med kunderbjudände, päketering och märknädsfo ring. Tillvä xt Turism ä r ett sämverkänsprojekt mellän Business Region Go teborg, Turisträ det Vä stsverige och Go teborg & Co. De ärbetär direkt med fo retägen fo r ätt o kä deräs digitäl nä rväro och sto ttär fo retägen i ätt lyftä in fo retägens produkter i deräs befintligä känäler. Digiresän Fo retägsutveckling ä r ett ännät projekt, som drivs äv IUC Vä st i sämverkän med o vrigä IUC-boläg i Vä stsverige och Go teborgs tekniskä Colläge. Projektets syfte ä r ätt o kä kunskäpen i industriellä SME kring digitäliseringens mo jligheter till o käd konkurrenskräft sämt ätt o kä fo rmä gän ätt utnyttjä digitäl teknik. Projektet vill ocksä skäpä godä och präktiskä exempel pä smärt digitälisering i smä och medelstorä fo retäg. Insatsområde 1 Samverkan inom forskning och innovation Den o vergripände portfo ljänälysen fo r sämtligä ä ttä regionälfondsprogräm belyser ätt ett stärkt regionält innovätionsärbete kän fungerä dä mpände pä beslutsgräden inom insätsomrä de 1 och den lyfter främ Vä stsverige som ett exempel pä dettä. Den menär ätt regionälfonden dä rfo r inte blir en likä ävgo rände finänsieringskä llä i Vä stsverige som pä ändrä hä ll i ländet, vilket visär ätt det ä r viktigt ätt änälyserä regionälfonden som en del äv ett sämmänhäng, pä verkbär äv yttre omstä ndigheter, och inte som en isoleräd fo reteelse. Fo ljäktligen, likvä l som progrämmet i Vä stsverige ä r beroende äv regionernäs viljä ätt finänsierä innovätivä projekt, pä verkäs ä ven regionernäs mo jlighet ätt finänsierä storä sätsningär nä r medel minskär i regionälfondsprogrämmen. Fo ljden blir ätt fä rre regionälä insätser kän vä xläs upp med EU-medel, eller ätt regionernä beho ver gä in med motsvärände den 40%igä medfinänsiering som ERUF i nuvärände sätsningär tä cker. Vä strä Go täländsregionen lyfter regionens utpekäde styrkeomrä den, som genomsyrär regionens utvecklingssträtegi. Genom ätt progrämmet i Vä stsverige kopplär än till styrkeomrä denä inom insätsomrä de 1 och 3, men ä ven inom insätsomrä de 2, sä kompletterär och fo rstä rker regionälfonden befintligä regionälä sätsningär. Material och hållbar Samverkan inom forskning och innovation 57 Marina näringar 5 Livsmedel 2 Life Science 65 Informations- och 9 Hållbara transporter 15 Hållbar stadsutveckling 4 Breddsatsning 12 0 20 40 60 80 Medel i miljontal Täbell 5. Medel per styrkeomrä de i insätsomrä de 1. 8(34)

Samverkan inom forskning och innovation Av beslutäde medel ä r den sto rstä ändelen beviljäd till projekt som kopplär än till styrkeomrä det Life Science. Ett äv projekten inom Life Science ä r HICube behovsorienteräd hä lsoinnovätionsärenä, som drivs äv Ho gskolän i Hälmstäd. Projektet här som syfte ätt skäpä sämverkän mellän fo retäg, äkädemi, forskningsinstitut och offentlig verksämhet och ätt byggä en efterträktäd ärenä fo r utveckling äv hä lsoinnovätion. Arbetssä ttet ä r dynämiskt och fokuserär pä behovsstyrd innovätion, entrepreno rskäp, forskning och sämverkän. Pärällellt genomfo rs ä ven ett sociälfondsprojekt. Projektet innehä ller en projektverkstäd, dä r fo retäg fä r mo jlighet ätt utvecklä produkter och tjä nster i en triple-helix-struktur. Det innebä r ätt fo retäg fä r sto d genom tillgä ng till testmiljo er, kompetens och nä tverk fo r ätt kommersiäliserä sinä ide er. Fo r ätt ätträherä ide er till projektverkstäden riktär sig projektet till nä ringsliv, studenter, offentlig verksämhet. Nä ringslivet deltär bländ ännät genom sämverkänsgruppen som änsvärär fo r ledningen äv projektet. Pä lä ngre sikt här projektet som mä l ätt stä rkä hä lsoinnovätionssektorn i regionen och skäpä fler innovätioner som nä r märknäden. Syftet ä r ätt skäpä nyttä i vä rdsektorn och tillvä xt i de deltägände fo retägen. Den nä st sto rstä ändelen beslutäde medel gä r till projekt inom styrkeomrä det Mäteriäl och hä llbär produktion. ASSAR Industriäl innovätion Arenä, som drivs äv IDC West Sweden ä r ett äv dessä. ASSAR ä r ett sämverkänsprojekt mellän IDC West Sweden AB, Ho gskolän i Sko vde och Gothiä Innovätion AB. Projektet syftär ätt skäpä en fysisk och o ppen innovätionsärenä dä r smä och medelstorä fo retäg fä r mo jlighet till kompetensutveckling och sto ttning inom industriell teknik. Aktiviteternä utgo rs äv olikä ärbetspäket som skä utvecklä och integrerä strukturer fo r ätt mo tä utmäningärnä inom Smärt industri och som utgä r frä n Virtuäl Engineering. Nuläge i programmets budget 196 352 915 19,44% 80,56% 28,45% Medel kvar av programmets budget Beviljat ur programmets budget Utbetalda medel av beviljat belopp 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procent av totala medel Täbell 6. Nulä ge i budget fo r insätsomrä de 1. Beviljät ändel medel inom insätsomrä det Sämverkän inom forskning och innovätion uppgä r till 80,56%. Utbetälningstäkten här o kät under ä r 2017 och äv beviljät belopp ä r 28,45% utbetält. Info r kommände utlysningsomgä ng ä terstä r 19,44% äv totäl budget fo r insätsomrä det, vilket i kontäntä medel ä r cirkä 38 miljoner kronor. Sett till kontäntä medel ä r det mest medel kvär inom insätsomrä de 1, dock utgo rs mer ä n hä lften äv redän 9(34)

beviljäde projekt äv typen sämverkänsprojekt, vilkä tenderär ätt värä äv sto rre käräktä r. Prognosen ä r ätt det kän kommä ätt bli konkurrens om medel i nä stä utlysningsomgä ng, 2018:2. Aktivitetsindikatorer Täbellen nedän visär projektens inräpporteräde utfäll respektive progrämmets mä l fo r äktivitetsindikätorernä inom insätsomrä de 1. Fo r indikätorernä Antäl fo retäg som fä r sto d, Antäl fo retäg som fä r ännät ä n ekonomiskt sto d och Antäl sämärbetände orgänisätioner frä n olikä sämhä llssektorer ä r projektens inräpporteräde utfäll redän ho gre ä n mä let fo r progrämmet. Fo r de tvä resterände indikätorernä ä r inräpporterät utfäll ungefä r hä lften äv insätsomrä dets totälä mä l och prognosen ä r ätt mä let kommer ätt uppnä s ä ven fo r dessä indikätorer. Täbell 7. Nulä ge utfäll och mä l äktivitetsindikätorer inom insätsomrä de 1. Insatsområde 2 Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Inom insätsomrä de 2 finns 29 beviljäde projekt, med 9 respektive 20 inom de tvä investeringsprioriteringärnä. De här värsitt specifikt mä l, dä r det fo rstä ä r Fler nyä innovätivä fo retäg och det ändrä ä r Fler innovätivä tillvä xtfo retäg. Fo renklät kän sä gäs ätt det fo rstä frä mst händlär om nyfo retägände och det ändrä mer om sto d till befintligä fo retäg. Den o vergripände portfo ljänälysen fo r sämtligä ä ttä regionälfondsprogräm beskriver insätsomrä de 2 som det omrä de med ho gst so ktryck och ett jä mnt inflo de äv änso kningär o ver ä ren i nuvärände progrämperiod. Dennä beskrivning stä mmer ä ven in pä progrämmet i Vä stsverige, ä ven om det i utlysningsomgä ng 2018:1 enbärt prioriterädes änso kningär inom insätsomrä de 1. Inom dettä insätsomrä de finner vi en bredd i vilkä styrkeomrä den projekten kopplär än till, ä ven om det inte ä r ett kräv frä n progrämmets sidä vid änso kän om sto d. 10(34)

Styrkeområde Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Upplevelsebaserade näringar Material och hållbar produktion Marina näringar Livsmedel Life Science Informations- och Hållbar stadsutveckling Breddsatsning Täbell 8. Medel per styrkeomrä de i insätsomrä de 2. 5 3 7 13 12 14 20 Inom insätsomrä det Konkurrenskräftigä smä och medelstorä fo retäg ä r merpärten äv medel fo rdeläde inom omrä det Breddsätsning. Det beror till stor del pä ätt Almi Invest driver ett stort regionälfondsprojekt dä r EU-sto det uppgä r till 60 miljoner. Projektet ä r äv käräktä ren Finänsiellä instrument och syftär ätt sto ttä smä och medelstorä fo retäg i sä ddfäs. Nä st mest medel inom insätsomrä det ä r fo rdelät i styrkeomrä det Mäteriäl och hä llbär produktion. Flerä äv dessä projekt drivs äv Vä stsveriges IUC-boläg, värs insätser riktär sig till fo retäg i den tillverkände industrin. Flerä äv IUC-bolägen driver ocksä systerprojekt inom Sociälfonden, fo r ätt kompletterä regionälfondens fo retägsutvecklingsinsätser med insätser som mo ter fo retägens behov inom kompetensfo rso rjning och utbildning. I och med digitäliseringens främfärt och industrins omstä llning inom Industri 4.0 ä terfinns projekt med insätser mot tillverkände industri ä ven inom styrkeomrä det Informätions- och kommunikätionsteknologi. Ett projekt inom dettä styrkeomrä de ä r Digiresän Fo retägsutveckling, som drivs äv IUC Vä st. Projektet ä r ett sämverkänsprojekt mellän IUC i Hälländ, Go teborgs Tekniskä College (GTC), IUC i Sjuhä räd, IDC West Sweden. Projektets mä l ä r ätt deltägände fo retäg o kär sin konkurrenskräft genom ätt utvecklä och genomfo rä digitäliseringssträtegier. Fo rvä ntäde resultät hos fo retägen vid projektslut ä r ätt de här en strätegi klär hur de skä digitäliserä verksämheten. Upplevelsebäseräde nä ringär ä r ett ännät stärkt styrkeomrä de inom Konkurrenskräftigä smä och medelstorä fo retäg. Destinätion Hälländ 2020 ä r ett äv dessä projekt. Projektet drivs äv Region Hälländ och ä r äv typen sämverkänsprojekt, dä r Mittuniversitet i Ö stersund ä r medso kände pärt. Projektet här som mä l ätt o kä äntälet fo retäg inom beso ksnä ringen i Hälländ, sämt ätt o kä befintligä fo retägs innovätionskräft, konkurrenskräft, lo nsämhet och sämverkän dem emellän. Det skä ske genom riktäde insätser inom tre omrä den: kunskäp (fo r ätt o kä fo retägens kunskäp om gä sten), äffä rsutveckling (fo r ätt skäpä en gemensäm vä rdegrund och nyä erbjudänden) och kommunikätion (fo r ätt fo retägen skä nä ut med sinä produkter). Sämtidigt drivs ett systerprojekt inom Sociälfonden, Kompetens Destinätion Hälländ, med fokus pä frä gor om kompetensfo rso rjning. Enligt räpporten Fo retägens villkor och verklighet visär dennä bränsch en ho g tillvä xtviljä och projektets insätser syftär ätt skäpä lä ngsiktigä och hä llbärä verktyg och modeller fo r sämverkän mellän fo retäg inom den hällä ndskä beso ksnä ringen. 81 0 20 40 60 80 100 Medel i miljontal 11(34)

Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Nuläge i programmets budget 180 474 395 15,41% 84,59% 45,21% Medel kvar av programmets budget Beviljat ur programmets budget Utbetalda medel av beviljat belopp 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procent av totala medel Täbell 9. Nulä ge i budget fo r insätsomrä de 2. Utbetälningstäkten här värit relätivt jä mn inom insätsomrä det Konkurrenskräftigä smä och medelstorä fo retäg och ä r nä got ho gre jä mfo rt med o vrigä tvä insätsomrä den. A ven om det i mä ngä fäll tär tid fo r projekteten ätt kommä igä ng och uppärbetä kostnäder enligt projektplänen, ä r det ällt fä rre projekt som här lä ng uppstärtssträ ckä ju lä ngre främ i progrämperioden vi kommer. A terstä ende medel ä r 15,41% äv totäl budget fo r insätsomrä det. I kontäntä medel ä r det ungefä r 28 miljoner. Beroende pä so ktryck i utlysningsomgä ng 2018:2 kän det eventuellt bli konkurrens om medel ä ven inom dettä insätsomrä de. Täbell 10. Nulä ge utfäll och mä l äktivitetsindikätorer inom insätsomrä de 2. 12(34)

Styrkeområde Resultät kopplät till äktivitetsindikätorernä skiljer sig märkänt beroende pä vilken indikätor som gränskäs i insätsomrä de 2. Utfällen fo r indikätorernä Antäl fo retäg som fä r sto d och Antäl fo retäg som fä r ännät sto d ä n ekonomiskt sto d ligger nä rä det mä lvä rde som ä r sätt fo r ätt uppnä under helä progrämperioden. Prognosen ä r ätt det ä r troligt ätt dettä mä l kommer uppnä s inom rämen fo r progrämperioden. Dettä gä ller ä ven fo r indikätorn Antäl nyä fo retäg som fä r sto d. Dä remot ser prognosen fo r indikätorn Sysselsä ttningso kning i fo retäg som fä r sto d inte likä ljus ut. Hittills här räpporterät utfäll värit lä gt och projekten upplever dennä indikätor som sä rskilt svä r ätt mä tä. Det ä r svä rt ätt bedo mä om mä len kommer nä s fo r dennä indikätor, eftersom det fo religger en viss tidsfo rskjutning i mä tning äv indikätorn, dä utfället i dennä indikätor frä mst uppstä r i slutet äv projekten. Projekten uppger ätt dettä i mä ngä fäll beror pä ätt de deltägände fo retägen mä ste värit med i projektet under en lä ngre tid fo r ätt kunnä utvä rderä vilkä effekter det gett i fo retäget, sämt ätt sysselsä ttningso kning i fo retägen ä r en effekt pä sikt som inte älltid ä r mo jlig ätt mä tä under projekttiden. Insatsområde 3 Innovation för en koldioxidsnål ekonomi Insätsomrä de 3 ä r Vä stsveriges minstä insätsomrä de, med 15% äv progrämmets totälä medel. Den o vergripände portfo ljänälysen lyfter ätt sämtligä ä ttä regionälfondsprogräm häft svä righeter ätt fä in projekt inom dettä omrä de, trots ätt det ä r ett ho gäktuellt och prioriterät omrä de. Män menär ätt det dels kän bero pä ätt temätiskt mä l 4, som insätsomrä det utgä r ifrä n, ä r nytt fo r dennä progrämperiod. Dä rfo r kän potentiellä projektä gäre värä ovänä vid ätt drivä ERUF-projekt. Män pekär ocksä pä ätt det fo religger en viss o verläppning med ändrä temätiskä mä l. I vä rt fäll gä ller det temätiskt mä l 1, som ligger till grund fo r Vä stsveriges insätsomrä de 1. I Vä stsverige här inflo det äv änso kningär värit relätivt jä mn, med cirkä en änso kän per utlysningsomgä ng. Sett till ävsättä medel ur progrämbudgeten, som inte ä r speciellt mycket jä mfo rt med ävsätt medel fo r insätsomrä de 1 och 3, ä r det trots ällt ett rimligt inflo de. Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Material och hållbar produktion 26 Hållbar stadsutveckling 13 Förnybar kemi och energi Breddsatsning 6 6 0 10 20 30 Medel i miljontal Täbell 11. Medel per styrkeomrä de i insätsomrä de 3. Den sto rstä ändelen medel inom Innovätion fo r en koldioxidsnä l ekonomi ä r inom styrkeomrä det Mäteriäl och hä llbär produktion. Industrin, med mä ngä ändrä bränscher, stä ller i ällt ho gre gräd om till mer miljo vä nligä processer och produkter, dä r hä llbärhetsäspekternä ä r ho gäktuellä. En äv de sto rstä sätsningärnä inom ovän nä mnt styrkeomrä de i insätsomrä de 3 ä r Body & Späce Do Tänk Center. Projektets mä l ä r ätt skäpä en ny plättform fo r cirkulä r mode och hä llbär inredning i Vä strä Go täländ. Plättformen ävser hä en kätälyserände roll fo r smä och medelstorä fo retäg (SMF) i regionen, nä r det gä ller äffä rsfo rverkligände äv innovätivä ide er/projekt med fokus pä minimering äv miljo pä verkän ävseende textil, mode, inredning och mo bler. En ännän stor 13(34)

Innovation för en koldioxidsnål ekonomi sätsning finns inom styrkeomrä det Hä llbär städsutveckling. Dettä projekt heter Städsländet Go teborg och tär ävstämp i erfärenheter och resultät frä n ett tidigäre regionälfondsprojekt, Utveckling Nordost 2011 2013. Sämverkänsprojektet här som mä l ätt skäpä fo rutsä ttningär fo r gro n innovätion och äffä rsutveckling mellän städ och länd. Fyrä lokälä näv i Angered och pä Norrä Hisingen utgo r bäsen fo r sämverkän mellän städ, nä ringsliv, invä näre, fo reningsliv och äkädemi. I fem testbä ddär pro väs, tillsämmäns med äkädemin, nyä ängreppssä tt fo r ätt stä rkä fo rmä gän ätt stä llä om till en mer koldioxidsnä l städ kopplät till livsmedel, logistik, destinätion och äffä rsmodeller. Nuläge i programmets budget 24,66% Medel kvar av programmets budget 67 677 893 75,34% Beviljat ur programmets budget 30,94% Utbetalda medel av beviljat belopp 0% 20% 40% 60% 80% Procent av totala medel Täbell 12. Nulä ge i budget fo r insätsomrä de 3. Det här tidigäre funnits en viss oro o ver so ktrycket inom insätsomrä de 3. Med mer ä n hälvvä gs in i progrämmet kän vi dock konstäterä ätt beviljäde medel inom insätsomrä de 3 inte ligger speciellt mycket lä gre ä n i o vrigä tvä insätsomrä den. Det finns fortfärände, rent procentuellt, mest medel kvär i insätsomrä det kopplät till dess budget, men i kontäntä medel ro r det sig om cirkä 17 miljoner kronor. Eftersom projekt inom insätsomrä de 3, sä vä l som inom insätsomrä de 1, tenderär ätt värä äv sto rre käräktä r, ä r det dä rfo r inte orimligt ätt det i nä stä utlysningsomgä ng blir konkurrens om medel ä ven inom dettä insätsomrä de. 14(34)

Täbell 13. Nulä ge utfäll och mä l äktivitetsindikätorer inom insätsomrä de 3. Hur ser resultätet ut kopplät till äktivitetsindikätorernä dä? Ö verläg ligger projekten brä till inom insätsomrä de 3. Fo r indikätorernä Antäl fo retäg som fä r sto d och Antäl fo retäg som fä r ännät sto d ä n ekonomiskt sto d, dä r den senäre definierär den fo rstä om vilket typ äv sto d fo retäget fä tt, ä r inräpporterät utfäll betydligt ho gre redän nu jä mfo rt med mä let fo r helä progrämperioden. De indikätorer värs utfäll i nulä get ä r lä gre ä n progrämmets uppsättä mä l ä r Antäl fo retäg som sämärbetär med forskningsinstitutioner och Antäl fo retäg som fä r sto d fo r ätt introducerä fo r märknäden nyä produkter. I och med ätt projekt inom insätsomrä de 1 och 3 här slä pät bä de i utbetälningstäkt och indikätorräpportering, men dä r trenden vä nt under 2017, ä r det dock troligt ätt män ä ven inom de senäre tvä indikätorernä nä r mä len inom rämen fo r progrämperioden. Framgångsfaktorer inom programmet Västsverige Förstudier som projekttyp Fo r ätt fä fler och bä ttre genomfo rändeprojekt i progrämmet Vä stsverige, sämt ho gre konkurrens mellän projekten beslutäde strukturfondspärtnerskäpet i juni 2017 om ett tillä gg i ärbetsordningen gä llände fo rstudier i juni 2017. Fo rä ndringen innebä r ätt änso kningär om fo rstudier kän skickäs in lo pände och pärällellt med ordinärie utlysningär. Syftet med fo rä ndringen ä r ätt ä städkommä en snäbbäre händlä ggningstid och pä sikt en ho gre kvälitet pä projekt. Dennä flexibilitet här värit gynnsäm bä de fo r projektäkto rernä och fo r händlä ggäre och ekonomer pä kontoret. Dels fo rkortär en fo rberedände fo rstudie uppstärtsärbetet i ett genomfo rändeprojekt, och dels ger det so kände mo jlighet ätt testä sin projektide i ett mindre fo rberedände projekt. Vid sätsningär inom nyä omrä den ä r det en fo rdel om män kän go rä en kärtlä ggning äv nä ringslivets behov och sä kerstä llä fo ränkring sämt medfinänsiering. Fondsamordning En viktig främgä ngsfäktor inom progrämmet i Vä stsverige ä r den fondsämordning som finns mellän regionälfonden och sociälfonden. Det händlär om sämordning pä strätegisk 15(34)

nivä, med en fondsämordningsgrupp, sä vä l som pä operätiv nivä i beredning och uppfo ljning äv projekt. Det underlä ttäs givetvis äv ätt vi delär kontor med svenskä ESFrä det, men ä r ä n dock ingen sjä lvklärhet. Det fo rekommer sämärbeten dä r äkto rer so kt sä vä l regionälfonds- som sociälfondsprojekt och lo pände diäloger kring projektuppfo ljning. Pä sä sä tt finns en gemensäm kunskäp om vilkä sätsningär som pä gä r i Vä stsverige och en fo rstä else fo r hur sociälfonds- och regionälfondsprojekt kän kompletterä värändrä. Det go r ocksä ätt det blir enkläre ätt fo rstä grä nsdrägningärnä mellän projekten, sämt underlä ttär rent ädministrätivt vid gränskning äv änso kän om utbetälning. Dialog med projektägarna I mä n äv tid här medärbetärnä pä progrämkontoret ätt en tä t diälog med so kände äkto rer info r projektänso kän. Det go r ätt vissä frä gor och oklärheter kän redäs ut redän innän änso kän skickäs in, vilket spär tid fo r sä vä l so kände och medärbetärnä pä progrämkontoret i beredningen äv inkommen änso kän. Det lä gger ä ven grunden fo r en fortsätt nä rä diälog i beredning och i pä gä ende projekt, mellän Tillvä xtverket och sto dmottägäre. Styrkeområden är tydliga i programmet Styrkän i progrämmet ä r projektens stärkä koppling till regionälä styrkeomrä den. Inom insätsomrä de 1 och 3 mä ste projekten kopplä än till nä got äv dessä, men mä ngä äv projekteten i insätsomrä de 2 kopplär ocksä än till dem, trots ätt det inte ä r ett kräv frä n progrämmets sidä. Progrämmet fo rstä rker dä rmed regionens utvecklingssträtegi som händlär om ätt stä rkä de regionälä styrkeomrä denä fo r ätt bemo tä huvudutmäningärnä fo r fo retägen i regionen. Kunskap i regionen Det finns ett engägemäng frä n regionernä ätt nyttjä regionälfondsmedel och en kunskäp om vilkä insätser som kän sto djäs genom progrämmet. Det underlä ttäs ä ven äv progrämmets koppling till de regionälä styrkeomrä denä mo jliggo r sämfinänsiering äv insätser med finänsiering frä n regionälfonden och regionernäs projektmedel, vilket go r ätt mä ngä äkto rer byggt upp en kunskäp om och en erfärenhet äv ätt drivä regionälfondsprojekt. Samverkan mellan akademi och näringsliv Mä ngä äv projekten inom insätsomrä de 1. Sämverkän inom forskning och innovätion och 3. Innovätion fo r en koldioxidsnä l ekonomi, drivs äv äkädemin. Fo r ätt ä ven fä med fo retägen krä vs ätt upplä gget innebä r o msesidigä fo rdelär fo r bä de äkädemi och nä ringsliv. Dettä här män lyckäts med i de flestä progrämomrä den, vilket män ser tyder pä vä l fo ränkräde projekt och ett gott sämärbete med releväntä äkto rer. I Vä stsverige ser vi ätt äkto rernä hittät brä upplä gg dä r äkädemi, nä ringsliv och institut sämverkär i bä de nä tverksskäpände och forskningsorienteräde äktiviteter, dä r nä ringslivet deltär äktivt. Når ur till en bredd av aktörer Spridningen i bränschtillho righet mellän de äkto rer som driver regionälfondsprojekt i Vä stsverige ä r relätivt stor och det finns en bredd i vilkä äkto rer som so ker projekt utifrä n styrkeomrä den. Bländ sto dmottägärnä i progrämmet i Vä stsverige finner vi fo retägsfrä mjände orgänisätioner, ho gskolor och universitet, bränschorgänisätioner, kommuner och regioner. 16(34)

Utmaningar inom programmet Västsverige Bilden av tung administration Det finns flertälet nätionellä initiätiv inom progrämomrä det, och kombinerät med uppfättningen om ätt ERUF-projekt ä r ädministrätivt tungä kän dettä ledä till ätt män vä ljer bort regionälfonden som finänsieringskä llä till fo rmä n fo r ändrä älternätiv. Projektformen och implementering Likt den o vergripände portfo ljänälysen konstäterär, pässär säkomrä denä inom progrämmets insätsomrä den oftä vä l in i projektä gärnäs verksämheter. Det tyder pä ätt äkto rernä fä ngär upp gläppet mellän de gemensämmä behov som finns inom nä ringslivet och de befintligä sto dsystemen. Mä ngä projektäkto rer i Vä stsverige här drivit flerä ERUFprojekt, dä r ett ävslutät projekt fo ljs äv ett nytt. Det finns deläde meningär kring den hä r typen äv pä byggnädsprojekt. En fo rutsä ttning fo r ätt projekten skä fä sto d ä r ätt de ä r innovätivä och inte innehä ller ordinärie verksämhet, nä got som skä främgä i änso kän. Sämtidigt mo jliggo r pä byggnädsprojekt vä l fo ränkräde och genomärbetäde projekt, processer och rutiner, dä r äkto rernä finslipär insätsernä fo r ätt pä bä stä sä tt mo tä fo retägens behov. Utmäningen ä r implementeringen, nä r skä projekten gä o ver i ordinärie verksämhet istä llet fo r ätt orgänisätionen skä drivä ett pä rlbänd äv utvecklingsprojekt? Indikatorn för sysselsättningsökning Inom insätsomrä de 2 fo religger det en viss utmäning i ätt mä tä och fo ljä upp indikätor Sysselsä ttningso kning i fo retäg som fä r sto d. Det ä r svä rt ätt bedo mä om mä let i progrämmet kommer nä s fo r dennä indikätor, eftersom det fo religger en viss tidsfo rskjutning i mä tning äv indikätorn, eftersom utfäll i dennä indikätor frä mst uppstä r i slutet äv projekten. Projekt uppger ätt dettä i mä ngä fäll beror pä ätt de deltägände fo retägen mä ste värit med i projektet under en lä ngre tid fo r ätt kunnä utvä rderä vilkä effekter det gett i fo retäget, sämt ätt sysselsä ttningso kning i fo retägen ä r en effekt pä sikt som inte älltid ä r mo jlig ätt mä tä under projekttiden. Kombination av olika finansieringskällor En utmäning ä r ätt det i vissä fäll ä r svä rt fo r äkto rer ätt kombinerä finänsiering frä n olikä finänsiä rer. En fo rkläring ä r ätt utlysningsomgä ngärnä inte korrelerär, eller ätt en finänsiä r krä ver beslut om medfinänsiering frä n medfinänsierände äkto r innän de kän fättä beslut om sin egen medfinänsiering. Det go r ätt so kände kän hämnä i en slägs limbo, exempelvis om finänsiä r X inte kän fättä beslut om medfinänsiering fo rrä n finänsiä r Y fättät beslut om sto d, men dä r finänsiä r Y inte kän fättä beslut om sto d fo rrä n medfinänsieringen ä r beslutäd äv finänsiä r X. En rekommendätion info r kommände progrämperiod ä r ätt underlä ttä fo r äkto rer ätt kombinerä och vä xlä upp medfinänsiering frä n olikä finänsieringskä llor i innovätionssystemet. Vi här under progrämperioden sett svä righeter ätt kombinerä nätionell finänsiering med EU-finänsiering, dels pä grund äv tekniskä fäktorer som ätt utlysningsperiodernä inte stä mmer o verens och dels pä grund olikä regelverk väd gä ller sto dberä ttigände kostnäder. 17(34)

Planering inför kommande utlysningsomgångar Progrämmet i Vä stsverige här häft tvä utlysningär per ä r sedän nuvärände progrämperiod stärtäde 2014. Det pä gä r lo pände diälog med ESF-rä det, Vä strä Go täländsregionen, Region Hälländ, Lä nsstyrelsen i Vä strä Go täländs lä n och Lä nsstyrelsen i Hälländs lä n runt främtidä prioriteringär. Utlysning 2018:2 ä r o ppen mellän den 1 juni och den 20 september 2018 och det pä gä r flertälet diskussioner med äkto rer som eventuellt kommer ätt änso kä om sto d. Inom progrämperiod 2014 2020 kän projekt bedriväs till och med den 21 december 2021, vilket innebä r ätt utlysningsomgä ng 2018:2 ä r den sistä utlysningen dä r män kän änso kä om ett treä rigt projekt. Allä tre insätsomrä den ä r o ppnä fo r änso kningär och helä progrämmet ä r o ppet och so kbärt. Beloppsbegrä nsningen utgä r frä n progrämmets resterände medel, och i och med ätt vi kommit mer ä n hälvvä gs in i progrämperioden ä r en stor del äv progrämmets budget intecknät i beviljäde projekt. Det innebä r ätt det dels redän i utlysning 2018:2 kän kommä ätt bli konkurrens om medel och dels ätt, beroende pä utfäll i kommände änso kningsomgä ng, nä stintill helä progrämmet kän värä intecknät efter prioritering äv änso kningärnä i utlysningsomgä ngen. Sämtidigt kommer flertälet projekt ätt ävslutäs runt ä rsskiftet och enligt vä rä budgetuppfo ljningär kommer det ätt bli ett ä terflo de äv medel frä n somligä äv dessä projekt som inte uppärbetät budgeteräde kostnäder. Det ä r dock svä rt ätt go rä en fo rhändsbedo mning pä hur stort ä terflo det blir, eftersom vi inte vet utfället äv projektens änso kän om utbetälning fo r kvärtäl 3 och 4 fo r ä r 2018 ä nnu. Nä r, eller om, det blir en till utlysning i progrämmet ä r dä rfo r oklärt. Det beror helt pä so ktrycket i utlysning 2018:2 och hur stort ä terflo det blir frä n ävslutäde projekt. Ett älternätiv ä r ä ven ätt fo rlä ngä redän pä gä ende, vä lfungerände projekt, som inte bedo ms uppärbetä sin budget fo r projekttiden. Pä sä sä tt kän sätsningär med god fo ränkring och godä resultät fortgä i ytterligäre ett ä r, men med sämmä budget som beslutädes vid prioritering äv ä rendet. Redän nu här tvä projekt fo rlä ngts, och det kän kommä ätt bli äktuellt ätt fo rlä ngä fler. Bedo mningen äv vilkä projekt som kän bli äktuellä go rs utifrä n hur vä l projektet ärbetär mot sinä mä l, orsäk till ätt projektet inte uppärbetät projektbudget, hur mä ngä fler fo retäg de kän sto ttä inom befintlig budget och vilket mervä rde sätsningen ger fo r fo retägen i Vä stsverige. Info r EU 2020+ och en eventuellt ny progrämperiod ser vi ätt progrämmet i Vä stsverige bo r tä värä pä fo ljände erfärenheter: - Ett fortsätt engägemäng frä n regioner och äkto rer, med ett gemensämt mä l om ätt go rä det bä stä äv och utnyttjä tillgä ngligä medel. - Fä ngä upp godä projektexempel och kommunicerä resultät, bä de inom och utom regionen. - Fä ngä upp utmäningär i pä gä ende projekt och lyftä dessä i kommände utlysningär. 18(34)