Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Sida: 2 av 21 2

Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712, FK 003015-2013 Datum: 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas ytterligare, för att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i sitt samarbete, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 1 augusti 2013 lämna en delredovisning av uppdraget. En samlad redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 24 februari 2014. Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd ska särskilt redovisas här. Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Susanne Vinell Susanne Bengtsson 3

Sida: 4 av 21 4

Sida: 5 av 21 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1. Inledning... 7 2. Unga med aktivitetsersättning... 8 3. Myndigheternas uppdrag för personer med aktivitetsersättning och unga med funktionsnedsättning... 9 3.1 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan... 9 3.2 Försäkringskassans samordningsansvar... 11 3.3 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning... 13 4. Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund... 16 5. Samverkan med andra relevanta aktörer... 18 5.1 Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan... 19 5.2 Kommunens dagliga verksamhet... 20 6. Särskilt högriskskydd... 21 5

Sida: 6 av 21 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2013 fått i uppdrag att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning i syfte att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i sitt samarbete, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Denna rapport är en delredovisning och en slutrapport kommer att lämnas den 24 februari 2014. I juni 2013 hade 30 083 personer aktivitetsersättning, varav 14 119 kvinnor och 15 964 män. Mellan januari och juni 2013 började 811 personer med aktivitetsersättning i aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. I rapporten presenteras ett antal åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas under år 2013 inom ramen för uppdraget. Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fortsätter att utvecklas under året, bland annat i form av fortsatta implementerings- och utbildningsinsatser på de två myndigheterna samt vidareutveckling av kontaktvägarna mellan myndigheterna och andra aktörer. Samtidigt vidtar respektive myndighet interna åtgärder för att öka stödet till målgruppen. Arbetsförmedlingen ökar antalet SIUS-konsulenter 1 med cirka 80 personer under 2013, vilket innebär att fler unga med funktionsnedsättning kan få ett individuellt stöd via SIUS. Vidare ser Arbetsförmedlingen bland annat över bemanningen av uppdraget för unga med funktionsnedsättning och arbetar för att minska tiden från inskrivning till insatser för personer med funktionsnedsättning. I januari 2013 införde Arbetsförmedlingen även ett praktikantprogram inom statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan förbättra deras möjligheter till ett framtida arbete. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar som arbetsgivare i praktikantprogrammet. Försäkringskassan bedriver ett omfattande utvecklingsarbete för att skapa en mer proaktiv 1 SIUS står för Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. Se avsnitt 3.3. 6

Sida: 7 av 21 handläggningsprocess som möjliggör ökad delaktighet för individerna och har ett tydligare driv i ärendena. Försäkringskassan har vidare ett ökat fokus på att fler individer ska få hjälp och stöd att närma sig arbetsmarknaden. Ett arbete pågår även för att skapa en differentierad handläggning i syfte att rätt individer ska få rätt insatser i rätt tid. Försäkringskassans rapport Tio år med aktivitetsersättning 2 gav en djupare kunskap om målgruppen och tydliggjorde de samordningsbehov som målgruppen har. För att utveckla arbetet med att identifiera individernas behov av samordning tar Försäkringskassan bland annat fram ett utvecklat stöd för utredningssamtal och ett förändrat arbetssätt i samband med planering för vad som ska ske under perioden med aktivitetsersättning. För att nå framgång krävs dock att fler aktörer involveras i samarbetet. År 2013 läggs därför särskilt fokus på att stärka stödet till unga med funktionsnedsättning 3 genom ett utvecklat samarbete med andra aktörer som har uppdrag som rör målgruppen. Myndigheterna har under våren 2013 fört diskussioner om möjliga samarbetsformer kring unga med funktionsnedsättning med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet. Syftet är att hitta en grundläggande struktur för samarbete kring unga som behöver särskilt stöd för att fullfölja sina studier eller etablera sig på arbetsmarknaden. 1. Inledning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2011, 2012 och 2013 fått i uppdrag att stärka stödet till unga med aktivitetsersättning. År 2011 lades fokus på att öka stödet till unga inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. År 2012 stod myndigheternas förstärkta samarbete och det interna arbetet på respektive myndighet i centrum. År 2013 prioriterar myndigheterna ett utvecklat samarbete med andra relevanta aktörer. Unga personer med funktionsnedsättning behöver ofta flera parallella insatser inom olika aktörers ansvarsområden för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns ett behov av att utveckla samarbetet med bland annat kommunerna för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan och för personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet. Unga personer med funktionsnedsättning som befinner sig i 2 Försäkringskassan 2012. Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr 06961-2011. 3 Myndigheterna har i rapporten valt att i huvudsak använda benämningen unga med funktionsnedsättning. Detta då problematiken och aktörernas ansvar och incitament för att samarbeta inte är förknippat med en viss ersättningsform. I de avsnitt som är förknippade med ersättningsformen aktivitetsersättning används dock detta begrepp. 7

Sida: 8 av 21 skolan ska få den information de behöver om hur de utifrån sina förutsättningar kan få stöd av de olika aktörerna. Vid behov ska unga få stöd i att efter skolgången etablera sig på arbetsmarknaden eller få en meningsfull sysselsättning. Personer som befinner sig i daglig verksamhet och som har förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden ska få det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. 2. Unga med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år 2003. Syftet var att tillvarata unga personers möjligheter till utveckling. En person kan beviljas aktivitetsersättning från och med juli det år han eller hon fyller 19 år till och med månaden innan han eller hon fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två olika former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Totalt hade 30 083 personer någon form av aktivitetsersättning i juni 2013 (14 119 kvinnor och 15 964 män). Av dessa hade 24 196 personer (11 538 kvinnor och 12 658 män) aktivitetsersättning på grund nedsatt arbetsförmåga. 5 887 personer (2 581 kvinnor och 3 306 män) hade aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. En majoritet av dem som beviljas aktivitetsersättning har kvar den till 29 års ålder. Den övervägande delen av dem som vid 29 års ålder avslutar en period med aktivitetsersättning beviljas sjukersättning. Drygt sex av tio som beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har en funktionshinderförmån innan ersättningen beviljas (2011). Vårdbidrag och aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång är vanligast. Drygt fyra av tio som har aktivitetsersättning har gått i någon form av särskola. 4 Eftersom det är vanligt att man har ersättning på grund av en funktionsnedsättning under skoltiden är det viktigt att relevanta aktörer börjar samarbeta tidigt kring unga med aktivitetsersättning. Försäkringskassans rapport Tio år med aktivitetsersättning och andra utredningar har gett en djupare kunskap om gruppen unga med funktionsnedsättning. Under 2013 genomför Försäkringskassan informationsinsatser om innehållet i rapporten, både inom och utanför myndigheten. Kunskapen om hur olika insatser påverkar möjligheterna för unga personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden är begränsad. 4 Försäkringskassan 2012. Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr 06961-2011. 8

Sida: 9 av 21 Därför pågår en diskussion mellan myndigheterna och uppdragsgivaren om att genomföra en studie om hur metoden Supported Employment fungerar för unga personer med aktivitetsersättning. 5 Supported Employment är en metod som används för att ge personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning inför en anställning. 3. Myndigheternas uppdrag för personer med aktivitetsersättning och unga med funktionsnedsättning 3.1 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan År 2012 inledde Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett förstärkt samarbete. Det centrala i samarbetet är tidiga och aktiva insatser utifrån individens behov. Samarbetet fortsätter att utvecklas under år 2013. Stödet till individen i det förstärkta samarbetet ges utifrån metoden gemensam kartläggning. En gemensam kartläggning har som mål att genom planering ge individen tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sina förutsättningar och behov. Vid en gemensam kartläggning klargörs individens förutsättningar för arbete ur ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv och en individuell plan utformas. Medverkar gör alltid individen själv samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna arbetar för att även andra parter, exempelvis hälso- och sjukvård, kommun och arbetsgivare, ska medverka i större utsträckning. Det är angeläget att få med olika aktörers kompetens i den gemensamma kartläggningen för att säkerställa att individen får rätt insatser från rätt aktör i rätt tid och skapa en sammanhållen process för individen. Efter den gemensamma kartläggningen har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen ett gemensamt ansvar för planering, uppföljning och avslut av insatser. Samarbetet ska främja individens delaktighet i planering och genomförande av insatser. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har identifierat ett fortsatt utvecklingsbehov både av metoden gemensam kartläggning och framför allt av samarbetet under tid med aktiva insatser. Andra aktörer, som vårdgivare och kommuner, utgör i många fall nödvändiga parter i såväl kartläggning 5 Arbetsförmedlingen tillämpar metoden Supported Employment inom programmet SIUS. 9

Sida: 10 av 21 som planering och genomförande av aktiva insatser. Kontaktvägarna mellan myndigheterna och dessa aktörer behöver vidareutvecklas såväl strukturellt på nationell nivå som på lokal nivå. Vidare finns behov av fortsatta implementerings- och utbildningsinsatser på båda myndigheterna i syfte att skapa större legitimitet och förståelse för arbetssättet och uppdraget. I utvecklingsarbetet kommer unga med funktionsnedsättning att vara en fortsatt viktig målgrupp. Under det första halvåret 2013 startade totalt 7 766 personer i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen. 6 Av dessa var 811 personer unga med aktivitetsersättning, varav 405 kvinnor och 406 män. Det motsvarar 10 procent av samtliga som startade i aktiva insatser. 7 Studier har pekat på att det finns brister vad gäller uppföljning av bland annat vilka insatser unga med funktionsnedsättning får ta del av och vilka effekter det leder till. 8 För att förbättra uppföljningen började Försäkringskassan registrera de personer som initieras till gemensam kartläggning i uppföljningssystemet SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) den 3 juni 2013. 9 Samtidigt började Arbetsförmedlingen att i SUS registrera aktiva insatser för nya deltagare som initierats för gemensam kartläggning och sedan gått vidare till aktiva insatser. Det innebär att målgruppen framöver kommer att kunna följas inom ramen för myndigheternas samarbete, inklusive hur många unga personer som blir aktuella för gemensam kartläggning, hur många av dessa som går vidare till aktiva insatser samt vilka insatser som erbjuds. Vidtagna och planerade åtgärder - Fortsatt utveckling av det förstärkta samarbetet i form av fortsatta implementerings- och utbildningsinsatser på de båda myndigheterna och vidareutveckling av kontaktvägarna mellan myndigheterna och andra aktörer. 6 Aktiva insatser vid gemensamt stöd mellan myndigheterna utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering och erbjuds individen i form av arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Insatserna ges inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen. 7 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2013. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Rehabiliteringsinsatser i samarbete. Delårsrapportering enligt regleringsbreven för 2013. Dnr Af-2012/445712, FK 003013-2013. 8 Se bl.a. Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga (Försäkringskassan 2012). 9 SUS är ett myndighetsgemensamt system som har tagits fram för att följa upp rehabiliteringssamverkan mellan olika aktörer. 10

Sida: 11 av 21 - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förbättrar den information som ges till personer som är aktuella för det förstärkta samarbetet. - SUS börjar användas för personer som initieras till gemensam kartläggning vilket innebär bättre möjligheter att följa målgruppen framöver. - I maj 2013 genomfördes en gemensam temadag om unga med funktionsnedsättning för regionala samverkanssamordnare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att öka kunskapen om målgruppen. 3.2 Försäkringskassans samordningsansvar Försäkringskassans samordningsuppdrag är reglerat i socialförsäkringsbalken. Samordningsuppdraget gäller för arbete på individnivå och för arbete på strukturell nivå. På individnivå ska insatser från olika aktörer samordnas för att en individ så snart som möjligt ska få eller återfå arbetsförmåga. Försäkringskassan ska samordna de olika rehabiliteringsinsatserna. På strukturell nivå innebär samordningsuppdraget att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan olika aktörer. För att klara detta uppdrag är Försäkringskassan beroende av att andra aktörer i samhället tar sitt ansvar. Varje aktör är dessutom beroende av att var och en av de andra aktörerna tar sitt ansvar för att skapa ett bättre stöd för de enskilda individerna. Det är viktigt att Försäkringskassan tidigt identifierar individens behov av rehabilitering och/eller aktiverande insatser för att sedan kunna samordna de insatser som individen behöver. Ett av Försäkringskassans delmål inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 handlar om delaktighet i arbetsliv och samhälle. Fem av nio indikatorer som tagits fram inom detta delmål handlar om unga med aktivitetsersättning. Indikatorerna handlar om att över tid följa utvecklingen av delaktighet i arbetsliv och samhällsliv för personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och på grund av förlängd skolgång. 10 10 Försäkringskassan 2013. Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Dnr 042239-2012- FPA. 11

Sida: 12 av 21 Försäkringskassan har under 2012 och 2013 bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra stödet till de handläggare som arbetar med aktivitetsersättning. Vidtagna och planerade åtgärder - En ny handläggningsprocess som fokuserar på arbetet under tiden en person är beviljad aktivitetsersättning kommer att införas under hösten 2013. I den nya handläggningsprocessen finns en karta som beskriver arbetet med utredning av samordningsbehov, upprättande av Min plan eller i vissa fall en överenskommelse om uppföljning tillsammans med individen, samordning av rehabilitering och aktiviteter samt hantering av särskilt bidrag vid rehabilitering och särskild ersättning vid aktiviteter. I processbeskrivningen införs en klassificering av ärenden för att kunna differentiera handläggningen för olika typer av ärenden. - Ett utvecklat stöd för utredningssamtal tas fram under 2013. Detta stöd ska användas när handläggaren utreder ansökan inför beslut om rätten till aktivitetsersättning. Utredning och planering ska genomföras vid två tillfällen istället för vid ett tillfälle. Samtidigt tas en samtalsguide fram som ett stöd i samband med utredningssamtalet. - Ett förändrat arbetssätt i samband med planering för vad som ska ske under ersättningsperioden prövas under 2013. Tidigare har Försäkringskassan gjort två planer, Plan för återgång i arbete och Plan för aktiviteter. Individen ska nu få ett dokument som tydligt visar att det är individens plan. På så sätt ska individen få en överblick över samtliga insatser som ska pågå under ersättningsperioden. Det ska ge en ökad förståelse för vad som ska hända samt öka individens delaktighet. - Arbetet med att förbättra stödet till personlig handläggare för att utföra samordningsuppdraget fortsätter. Arbetet med att förbättra och utveckla innehållet i utbildningar, vägledningar och IT-stöd som riktar sig till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning pågår under 2013. - Försäkringskassan deltar som arbetsgivare i det praktikantprogram inom statsförvaltningen som Arbetsförmedlingen startade i januari 2013 (se avsnitt 3.3). Försäkringskassan har tecknat en överenskommelse om att anordna 500 praktikplatser under åren 2013-2015. 12

Sida: 13 av 21 3.3 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Myndigheten ska i detta arbete särskilt samverka med skolan. Arbetsförmedlingen ska även samverka med Försäkringskassan och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i syfte att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete för personer med funktionsnedsättning. 11 Uppdraget omfattar målgrupperna: Unga som fyllt 16 men inte 30 år, med en diagnostiserad funktionsnedsättning, som finns i skolan eller som skrivs in vid Arbetsförmedlingen i nära anslutning till skolslut. Unga under 30 år som har aktivitetsersättning eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten. För att säkerställa uppdragets genomförande har Arbetsförmedlingen särskilt utsedda arbetsförmedlare som fungerar som kontaktpersoner för uppdraget. Kontaktpersonerna samverkar bland annat med Försäkringskassan, skolan och daglig verksamhet. I början av år 2013 anordnades en tvådagarskonferens för kontaktpersonerna i syfte att fördjupa kunskaperna kring uppdraget och diskutera goda exempel på samverkan mellan olika aktörer på lokal nivå. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS, är ett individuellt utformat stöd till arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Unga arbetssökande med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för Arbetsförmedlingens SIUS-verksamhet. Speciell uppmärksamhet riktas mot unga i övergången mellan skola och arbetsliv i syfte att ackvirera ett anpassat arbete. Den 1 februari 2013 gjordes en förordningsförändring som innebär att SIUS kan kombineras med utvecklingsanställning. 12 Arbetsförmedlingen bedömer att förändringen kommer att innebära att fler unga med funktionsnedsättning kommer att få en utvecklingsanställning. Mellan 11 Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 12. 12 Utvecklingsanställning är ett anpassat arbete för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Under längst tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och i kombination med andra insatser. 13

Sida: 14 av 21 februari och juni 2013 fick 347 unga med funktionsnedsättning en utvecklingsanställning via SIUS-insats. 13 En viktig del i att underlätta för unga med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden är goda arbetsgivarkontakter. För att förstärka arbetsgivarrelationerna och få ett ökat samarbete med företag och organisationer har Arbetsförmedlingen byggt upp ett strukturerat arbete med flera stora nationella kunder, samarbetspartners, på övergripande nivå. Genom att ingå dokumenterade överenskommelser med stora arbetsgivare på nationell nivå som gynnar prioriterade arbetssökandegrupper underlättas matchningen på lokal nivå. Unga med funktionsnedsättning är en av grupperna som prioriteras i arbetet. Arbetsförmedlingen driver även projektet Unga in för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. 14 Projektet riktar sig till personer mellan 16 och 24 år som inte studerar, arbetar, är inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller har någon annan känd planering. Syftet är att möta ungdomarna på deras egna arenor för att motivera och erbjuda dem en möjlighet att inkluderas i arbete eller utbildning. De ungdomar som är aktuella för Unga in är i riskzonen för långvarigt utanförskap och ohälsa. De metoder som används i Unga in implementeras nu på nationell nivå i den ordinarie verksamheten. Idag finns Unga in på sex orter. 15 Vidtagna och planerade åtgärder - Under år 2013 utökar Arbetsförmedlingen antalet SIUS-konsulenter över hela landet med cirka 80 personer. Vid årsskiftet kommer antalet därmed att uppgå till cirka 800. Ökningen innebär att fler unga med funktionsnedsättning kan få ett individuellt stöd via SIUS. - Arbetsförmedlingen ser över bemanningen av uppdraget avseende unga med funktionsnedsättning i syfte att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppdraget i varje marknadsområde. Behovet av att se över detta har uppstått på grund av en organisatorisk förändring på Arbetsförmedlingen. - I mars 2013 lämnade Arbetsförmedlingen en framställan om en vidgad målgrupp för insatser vid folkhögskola och studieförbund till regeringen. Framställan har beretts gemensamt med Försäkringskassan och Folkbildningsrådet. Framställans första 13 SIUS är ett långvarigt stöd där en anställning föregås av ett antal steg som vanligtvis tar cirka 4-6 månader. Arbetsförmedlingen bedömer därför att förordningsförändringen kommer att få större genomslag i antalet utvecklingsanställningar under det andra halvåret 2013. 14 Projektet ägs av Arbetsförmedlingen och medfinansieras av Europeiska Socialfonden. Unga in sker i samarbete med Fryshuset, Rikspolisstyrelsen, kommunerna, arbetsgivare och SKL. 15 Gävle, Göteborg, Malmö, Skellefteå, Stockholm och Södertälje. 14

Sida: 15 av 21 förslag handlar om att erbjuda förrehabilitering vid folkhögskola och studieförbund. 16 Det andra förslaget är att erbjuda utbildning vid folkhögskola och studieförbund för korttidsutbildade med särskilda behov. Förslagen innebär utökade möjligheter för bland annat unga med funktionsnedsättning att fullfölja sin utbildning och närma sig arbetsmarknaden. - I december 2012 uppdrog regeringen åt Arbetsförmedlingen att genomföra ett praktikantprogram inom statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning. 17 Praktikantprogrammet infördes den 1 januari 2013 och syftet är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan förbättra deras möjligheter till ett framtida arbete. Praktik lämpar sig särskilt väl för unga, som ofta har begränsad arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingen har som arbetsgivare tecknat en överenskommelse om att anordna 500 praktikplatser under åren 2013-2015. - Ett utvecklingsarbete pågår för att minska tiden från att en person blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning identifieras och registreras. Detta är ett av Arbetsförmedlingens delmål inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Syftet är att individen så snabbt som möjligt ska få rätt insatser utifrån sina förutsättningar och behov. En del i utvecklingsarbetet är att kartlägga och vidareutveckla processen från inskrivning till insats. I ett första skede fokuseras på kvalitet i det första mötet mellan arbetssökande och arbetsförmedlare. De resultatdialoger som genomförs på alla nivåer i myndigheten kommer att användas för att följa upp resultaten i arbetet med att tidigt identifiera funktionsnedsättning. 16 Förrehabiliteringen skulle syfta till att underlätta för den enskilde att komma till arbetslivsinriktad rehabilitering samt till att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. 17 Utgångspunkten är att praktikantprogrammet ska bedrivas under minst tre år, från och med den 1 januari 2013. Genomförandet av programmet ska ske stegvis utifrån tillgången på lämpliga arbetssökande och praktikplatser. En praktikplats inom ramen för praktikantprogrammet omfattar i normalfallet en arbetspraktik på upp till sex månader. 15

Sida: 16 av 21 4. Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Samordningsförbund är en plattform för myndighetsöverskridande samverkan mellan kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgruppen för finansiell samordning är individer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. 18 Samordningsförbund är en möjlighet att skapa flexibla, effektiva och lokalt anpassade samverkanslösningar som ett komplement till organisationernas ordinarie verksamhet. Unga med aktivitetsersättning stämmer väl överens med lagstiftarens intentioner för den finansiella samordningen. År 2011 fick Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan uppdraget om förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning genom samordningsförbund för första gången i sina respektive regleringsbrev. Unga med aktivitetsersättning har sedan dess blivit alltmer prioriterade inom samordningsförbundens verksamhet. 19 Prioriteringen märks bland annat genom ett ökat antal arbetslivsinriktade och samordnade insatser i syfte att unga uppnår eller förbättrar arbetsförmågan. Parterna har även satsat på kartläggningar av målgruppens behov och kompetensutvecklingsinsatser för anställda inom de samverkande myndigheterna. 20 Vidare har konferenser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om målgruppen anordnats och samordningsförbund har avsatt en större andel av sin budget till insatser för målgruppen. 21 De verksamheter som samordningsförbunden finansierar är ofta riktade till unga vuxna (16-29 år). Av de nya insatser riktade till individer som påbörjats 18 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 19 År 2012 rekommenderade också Nationella rådet för finansiell samordning samordningsförbunden att prioritera unga med funktionsnedsättning. I Nationella rådet ingår SKL, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 20 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2012. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning. Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011. Dnr Af-2010/436389, FK 037779-2011. 21 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2013. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012. Dnr Af 2011/414101, FK 005526-2012. 16

Sida: 17 av 21 år 2013 dominerar målgruppen unga vuxna med 32 procent av insatserna. 22 Knappt nio procent av dessa insatser riktar sig direkt till unga med aktivitetsersättning. Personer med aktivitetsersättning återfinns dock som deltagare i många av samordningsförbundens insatser, inte bara dem som vänder sig specifikt till målgruppen. Under det första halvåret 2013 har drygt 1 300 unga personer med aktivitetsersättning deltagit i insatser, varav 55 procent är kvinnor och 45 procent är män. Antalet deltagare motsvarar cirka fyra procent 23 av gruppen unga med aktivitetsersättning. 24 Samordningsförbunden utgör en viktig struktur för samarbete kring unga, men det finns begränsningar vad gäller möjligheterna att använda dem som plattform för att stärka stödet till unga med funktionsnedsättning. Fattar självständiga beslut Samordningsförbund är egna juridiska personer med mandat att fatta självständiga beslut. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan stimulera och föreslå åtgärder i samverkan i syfte att unga med funktionsnedsättning prioriteras. Myndigheterna kan däremot inte själva besluta om att vidta åtgärder inom ramen för samordningsförbunden. Projektform Insatser finansierade av samordningsförbund bedrivs vanligtvis i projektform. Det rör sig ofta om relativt små och begränsade projekt. Därtill saknas effektutvärderingar av hur hållbara resultaten är för deltagarna. 25 Finns inte i hela landet Samordningsförbund är en frivillig samverkansform som inte finns i hela landet. Dock fortsätter antalet kommuner som ingår i ett samordningsförbund att öka och uppgår idag till 222 stycken. 26 Ett av Nationella rådets strategiska mål för 2013-2016 är att verka för att alla kommuner och landsting i Sverige ingår i ett samordningsförbund. 22 Samordningsförbunden finansierar dels insatser riktade direkt till individer, dels strukturinriktade insatser som syftar till att stärka och utveckla samverkan mellan aktörerna. 23 Andelen är troligtvis större än fyra procent. Uppgift saknas om hur många som deltagit i insatser men inte samtyckt till registrering eller deltagit i insatser som inte registrerar personuppgifter. 24 Försäkringskassan 2013. Uppföljning av finansiell samordning. Svar på regeringsuppdrag. Dnr 003017-2013. 25 Försäkringskassan 2012. Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr 06961-2011. 26 Försäkringskassan 2013. Uppföljning av finansiell samordning. Svar på regeringsuppdrag. Dnr 003017-2013. 17

Sida: 18 av 21 5. Samverkan med andra relevanta aktörer Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika huvudmäns ansvar, uppgifter och regelsystem. Hälso- och sjukvården ansvarar för de medicinska insatserna, kommunen för de sociala insatserna, arbetsgivaren för de arbetsplatsinriktade insatserna och Arbetsförmedlingen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Försäkringskassan ansvarar för att samordna de olika rehabiliteringsinsatserna. Unga personer med funktionsnedsättning behöver ofta flera parallella insatser från olika aktörer. Vidare är en rehabiliteringsprocess sällan linjär utan hälsotillstånd och förmåga kan gå upp och ner och därmed skiftar också behovet av stöd från olika aktörer. Från de olika aktörernas sida krävs därför flexibilitet, långsiktighet och ett samarbete som utgår från individens förutsättningar och behov. Det finns flera goda exempel på ett välfungerande samarbete mellan olika aktörer på lokal nivå. Ofta återfinns samarbetet inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. Som nämnts ovan finns dock inte samordningsförbund i alla kommuner. Insatser för unga med funktionsnedsättning ges även ofta inom ramarna för tidsbegränsad projektverksamhet, ofta finansierad av bland annat Europeiska socialfonden (ESF). För att säkerställa att alla unga med funktionsnedsättning får det stöd de behöver ser Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett behov av att utveckla samarbetet inom ramen för de olika aktörernas ordinarie verksamhet på både nationell och lokal nivå. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ser ett utvecklingsbehov vad gäller de olika aktörernas kännedom om övriga aktörers uppdrag och arbete kring unga med funktionsnedsättning. Vidare behöver aktörerna tillsammans identifiera befintliga hinder och utvecklingsmöjligheter i samarbetet kring målgruppen. År 2012 inleddes diskussioner på tjänstemannanivå kring formerna för ett utvidgat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL. Under år 2013 intensifieras arbetet som har som långsiktig målsättning att hitta en grundläggande struktur för samarbete kring unga med funktionsnedsättning. Ytterligare två aktörer har involverats i arbetet under våren 2013: Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet. För att diskutera hur vi tillsammans kan stärka stödet till unga med funktionsnedsättning bjöd Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i maj 2013 in SKL, Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet till ett samarbetsmöte 18

Sida: 19 av 21 kring målgruppen. Under dagen diskuterades hur samarbetet kring unga, från skoltiden fram till att de fyller 30 år, kan utvecklas med utgångspunkt från aktörernas befintliga ansvarsområden. Det konstaterades att olika aktörer ofta etablerar ett välfungerande samarbete inom ramen för olika tidsbegränsade projekt, och att goda erfarenheter från projekt i större utsträckning bör överföras till den ordinarie verksamheten. Vidare är samordningsförbunden en befintlig samarbetsstruktur att dra lärdomar av i det fortsatta arbetet. Ett andra möte kommer att hållas i september 2013. Fram till dess kommer en arbetsgrupp att arbeta vidare med att identifiera hinder för att unga med funktionsnedsättning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, liksom befintliga hinder för samarbete mellan de olika aktörerna. Syftet är att tillsammans undanröja de hinder som finns. I det fortsatta arbetet kommer även Socialstyrelsen och brukarorganisationerna att involveras. Samverkan kring målgruppen sker även i andra forum. Genom temagruppen Unga i arbetslivet, som är ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen och SKL, sprids kunskap och erfarenheter om gruppen unga, inklusive unga med funktionsnedsättning. Temagruppen sprider även kunskap och erfarenheter från ESF-projekt och arbetsmarknadsprojekt. Målgruppen för kunskapsspridningen är bland annat beslutsfattare som arbetar med gruppen unga och syftet är en långsiktig strategisk påverkan. 5.1 Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Många unga med funktionsnedsättning har svårt att fullfölja sin gymnasieutbildning, vilket i sin tur försvårar en etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ser därför ett behov av att tillsammans utveckla samarbetet med skolan. Kontaktvägarna mellan myndigheterna och gymnasieskolan och gymnasiesärskolan behöver utvecklas i syfte att elever med särskilda behov ska få information från myndigheterna om det stöd som myndigheterna kan erbjuda under skoltiden och i anslutning till skolslut. Vidtagna och planerade åtgärder - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SKL, Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet har inlett ett arbete för att stärka stödet till unga med funktionsnedsättning som går i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller deltar i vuxenutbildning. Syftet är att de unga ska få tillräckligt stöd för att kunna slutföra sin utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. 19

Sida: 20 av 21 - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan planerar att delta på nationella gymnasiekonferenser som SKL anordnar under hösten. 27 Konferenserna är ett tillfälle att informera övriga parter om myndigheternas uppdrag kring målgruppen och det stöd vi kan erbjuda. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar i Skolverkets uppdrag som handlar om att ta fram en fortbildningsinsats för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan. Fortbildningsinsatsen ska särskilt inriktas på hur man löser de etableringssvårigheter som unga med funktionsnedsättningar möter på arbetsmarknaden samt på det stöd från olika myndigheter som ungdomar kan få. 5.2 Kommunens dagliga verksamhet Kommunerna har ett ansvar när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättning. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska kommunerna medverka till att erbjuda en meningsfull sysselsättning. Kommunerna ska även medverka till att målgruppen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får tillgång till arbete och studier. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har som tidigare redovisats i återrapporteringar identifierat ett behov av att utveckla samarbetet med kommunerna för att förstärka stödet till unga personer med funktionsnedsättning. I vissa fall begränsar farhågor för att förlora aktivitetsersättningen och andra beviljade stödinsatser benägenheten att lämna daglig verksamhet. En samsyn behöver utvecklas av de tre aktörerna om hur denna problematik bäst hanteras. Vidtagna och planerade åtgärder - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL har inlett ett arbete för att hitta former för ett utvecklat samarbete kring unga med funktionsnedsättning. Syftet är att unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet ska få det stöd de behöver för att klara övergången från sysselsättning och daglig verksamhet till lönearbete. 27 Konferenserna vänder sig till förtroendevalda, utbildnings- och gymnasiechefer, skolledare, ekonomer och planerare, handläggare av mottagande- och antagningsfrågor samt andra berörda och intresserade. (SKL 2013. www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/kurser-ochkonferenser-skola. 2013-06-12.) 20

Sida: 21 av 21 6. Särskilt högriskskydd Syftet med särskilt högriskskydd är att stimulera och motivera en potentiell arbetsgivare att anställa en person med risk för stor sjukfrånvaro. För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för personer som har haft aktivitetsersättning finns ett undantag inom särskilt högriskskydd. Undantaget innebär att när en person ansöker om särskilt högriskskydd inom ett år efter att denne haft aktivitetsersättning så görs ingen prognos angående framtida sjukperioder. Detta innebär ett enklare ansökningsförfarande. Undantaget avser beslut om längre sjukperioder, där alltså arbetsgivaren blir ersatt för de sjuklönekostnader som uppstår. Personen har dock kvar sina karensdagar. Ett nytt handläggarstöd där särskilt högriskskydd ingår publicerades på Försäkringskassan under april 2013. I maj 2013 fick regionala samverkanssamordnare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan information om särskilt högriskskydd på en temadag om unga med funktionsnedsättning. I den nya handläggningsprocessen för aktivitetsersättning kommer informationen om särskilt högriskskydd att tydliggöras. Vidtagna och planerade åtgärder - Ett överskådligt faktamaterial om särskilt högriskskydd har tidigare tagits fram. Detta material kommer att fortsätta spridas i kontakten med arbetsgivare och unga med aktivitetsersättning. - Försäkringskassan fortsätter att arbeta med regelförenklingsförslag som berör särskilt högriskskydd. Förslaget kommer att gälla alla som beviljas särskilt högriskskydd, inklusive de personer som haft aktivitetsersättning. 21