Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap, 16

Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(9) Sara Gustavsson 2014-11-04/rev 2014-11-18 Planhandläggare Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap, 16 Tillhörande detaljplan för: Strängnäs 2:3 del av, Sidöparken, Strängnäs Kommun Allmänt När en plan har antagits ska kommunen enligt 6 kap. 16 MB upprätta en särskild sammanställning som kan sägas vara ett slags utvärdering av arbetet med miljöbedömning för planen. Den särskilda sammanställningen ska redovisa: Hur miljöaspekterna har integrerats i planen. Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samrådet har beaktas. Skälen till att planen har antagits i stället för alternativ som varit föremål för övervägande. De åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen Detaljplanen har åtföljts av en MKB under samråd, utställning och förnyad utställning varvid samtliga fått möjlighet att yttra sig över denna vid tre formella tillfällen, samråd 2012-08-03 2012-09-07, utställning 2014-03-14 2014-04-11 och förnyad utställning 2014-09-26 2014-10-24. I den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs stad Härad, antagen av kommunfullmäktige 2009, är planområdet utpekat som ett utvecklingsområde för bostäder. Planområdet ingår i det område som omfattas av detaljplaneprogram för Norra Staden, antagen av KF 2011-05-30. I programmet föreslås att området utvecklas till ett bostadsområde på öppen mark med gröna inslag som utgörs av sparad naturmark. Stadstypen föreslås utgöras www.strangnas.se

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 2(9) av hus i park, vilket innebär att en bebyggelsestruktur med organiska kvartersformer och hänsynsfullt lokaliserade hus i förhållande till terräng/marknivåer och vegetation. Bostadsbebyggelsen ska i huvudsak utgöras av punkthus, med inslag av radhus och parhus. Planförslaget har en tydlig ambition att anpassa bebyggelsens placering och gestaltning med hänsyn till områdets terräng, vegetation och anslutande bebyggelse. Vid utformning och gestaltning av planområdet har utgångspunkten varit att den nya bebyggelsen ska utgå ifrån platsens historia som buffertzon till regementsområdet. Ledord i arbetet har varit buffertzon, vegetation och park. Strävan att inordna bebyggelsen enligt principen hus i park bidrar till att skapa en grön koppling till platsens historia som buffertzon. Ny bebyggelse har därför blivit placerad enligt principen hus i park där hänsyn i möjligaste mån har tagits till områdets topografi och befintliga vegetation. Grönska värnas specifikt i området genom att tillkommande bebyggelse har placerats något förskjutna gentemot varandra. På så sätt blir det möjligt att ta tillvara på befintlig vegetation som in sin tur ger möjlighet att skapa små oaser av nordisk vegetation mellan husen. För att i möjligaste mån bevara områdets karaktär som buffertzon har ett flertal äldre träd, främst tall och ek, pekats ut som bevarandevärda genom planbestämmelser. Planförslaget anger även en riktning för bebyggelsens utformning som innebär att den ska anpassas till omkringliggande bebyggelse och strukturer. Den underliggande strukturen och bebyggelsens volymer och placering har i sydväst anpassats till punkthusen söder om Regementsgatan. Hänsyn har även tagits till Storgärdets bebyggelsestruktur i form av villabebyggelse samt anpassning av volymer i områdets sydöstra del. Även i områdets norra del anpassas bebyggelsevolymerna för att få en naturlig övergång i nordväst till framtida bebyggelse inom Milostaben och i anslutning till parken vid Soldathemmet. Denna struktur och anpassning av volymer och placering innebär en blandning av flerfamiljshus i form av punkthus och enfamiljshus i form av friliggande småhus och parhus. De nya, något lägre punkthusen möter upp de befintliga punkthusen i södra Sidöparken vid Regementsgatan för att sedan som övergå i Storgärdets struktur som illustreras i enfamiljshus i form av friliggande småhus och parhus ner mot vattnet. För att tydliggöra detaljplanens ambition och strävan att anpassa tillkommande bebyggelsens till omkringliggande bebyggelse och strukturer och att återkoppla och gestalta områdets historia som buffertzon har ett gestaltningsprogram tagits fram. Gestaltningsprogrammets ambitioner har sedan omvandlats till planbestämmelser. Genom planbestämmelserna ställs det krav på takutformning, takmaterial, byggnadsmaterial och kulörer för att den nya bebyggelsen så långt som möjligt ska återspegla omkringliggande strukturer i en modern tappning samt underkasta sig områdets historiska karaktär som buffertzon. Inför detaljplanearbetet gjorde Strängnäs kommunen en naturinventering i området. I samband med inventeringen så dokumenterades alla träd med en omkrets över 4 dm. Detta har senare varit ett underlag har legat till grund för vidare planering av området samt framtagande av en sol-/skuggstudie. Under planarbetets gång har kommunen sett över möjligheterna att bevara och skydda områdets naturvärden samt på ett tydligare sätt återkoppla till områdets historia som

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 3(9) buffertzon. Detta har resulterat i planbestämmelser för bevarandevärda träd som endast får fällas vid sjukdom och/eller om de utgör fara för allmänheten. För fällning av träd krävs marklov och vid fällning av träd med ett stamomfång över 75 cm krävs återplantering. Planbestämmelser om att bostäder längsmed Regementsgatan ska utföras så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet är vända mot tyst sida (högst 45 dba) eller ljuddämpad sida (högst 50 dba) har införts på plankartan. På uteplats får ljudnivåerna högst vara 55 dba ekvivalent och 70 dba maximalnivå. En dagvattenutredning har tagits fram som visar hur flödena påverkas av föreslagen bebyggelse. Förslag på hur dagvattnet kan tas om hand redovisas. Detaljplanen gör det möjligt att anlägga ett dagvattenmagasin inom kvartersmark och allmän platsmark. I planen anges att dagvatten ska tas om hand lokalt och enligt kommunens policy för dagvatten. 2. Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter på denna från samråd och utställning beaktats Planen har kontinuerligt förändrats under processen, bl a efter inkomna synpunkter från samråd och utställning. Synpunkter på den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) har inte varit av det slag att de föranlett några förändringar i MKB:n däremot har synpunkter med avseende på kommande trafikbuller från Regementsgatan vid utbyggnaden av Norra staden, hur ny bebyggelse påverkar befintliga fastigheters ljusinsläpp/solinsläpp och hur befintlig bebyggelse kommer att påverkas av ev. sprängningsarbeten föranlett ändringar i planhandlingarna. Inkomna synpunkter under samråd och utställning på miljökonsekvensbeskrivningen SAMRÅD Kaptenen 7, fastighetsägare 1 & 2 1) Jag önskar en analys av konsekvenserna av att spränga på så nära håll relativt Kaptenen 7:s hus. Motivering se d) nedan. 2) Under antagande att följande hör till avsnittet Kulturmiljö, avsnitt 5 Miljökonsekvenser: Jag anser att det är för stor skillnad (fasadhöjd, takhöjd etc.) mellan punkthuset (närmast Kaptenen 7) och Kaptenen 7:s hus. En skillnad som förstärkes av att punkthuset ligger precis så nära (4.5 m) en tomtgräns som ett husbygge får göra. Mina önskemål angående det punkthuset har jag redogjort för i min erinran på detaljplanen. Jag använder mig av samma motiveringar som för detaljplanen, se a)-c) nedan. a) I planbeskrivningen (Samrådshandling 2012-05-29 DNR. 2009:60), sid. 30 första stycket diskuteras punkthusets höjd som ska möta befintlig bebyggelse (d.v.s. Kaptenen 7 (min anmärkn.)) på Storgärdet. Punkthuset är i detaljplanen ca. 14,5 meter högt både relativt markplanet på Regementsgatan, och Kaptenen 7:s gårdsplan mot Regementsgatan. Kaptenen 7:s villahus är ca 10 meter från samma markplan upp till taknocken. D.v.s höjdskillnaden är ca. 4,5 meter motsvarande ett våningsplan på aktuellt punkthus. Om man jämför detta med den

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 4(9) övre bilden Sektion C-C, sid. 15, i planbeskrivningen så inser man att bilden av någon anledning är missvisande. 4,5 meter höjdskillnad är för mycket för att kallas möta i positiv mening. b) Till detta kommer att Kaptenen 7 har ett brutet tak, där den nedre delen av det brutna taket utgör takvägg för det övre (andra) våningsplanet. Om man mäter höjden för Kaptenen 7:s husvägg emot Regementsgatan (och närmast punkthuset) från markplan till där taket (Kaptenen 7) börjar så är den ca. 6 meter. D.v.s. punkthusets vägg fortsätter ca. 8,5 (!) meter ovan denna höjd. 8,5 meter mer vägg så nära som på 10 meters avstånd är för mycket för att kallas möta i positiv mening. ( Möta i citatet möta befintlig bebyggelse, se a) ovan.) c) Ett 14,5 meter högt punkthus på avståndet 10 meter från Kaptenen 7:s huskropp innebär en kraftig försämring med avseende på insynsskydd och skuggbildning. d) Varken i planbeskrivningen, eller i miljökonsekvensbeskrivningen, finns någon diskussion om sprängningsarbetenas konsekvenser för huskroppen Kaptenen 7. Huset är ca.101 år gammalt, har en grundvägg som består av större stenblock sammanfogade med varandra m.h.a. murbruk. Den är alltså som en äldre murad stenmur, och står direkt på berget. (I övrigt så är huset till stora delar tidstypiskt byggt i trä.) Eftersom denna huskonstruktion står på berget, vilken är en god ledare av sprängvågor / vibrationer, så låter det olämpligt att planera för sprängning på ett avstånd som är 10 meter, kanske mindre. Jag önskar en analys av konsekvenserna av att spränga på så nära håll relativt Kaptenen 7:s hus. Om jag kommer ihåg rätt så är storleksordningen på sprängavstånd ca. 50 meter för den riskanalys som man måste göra för byggnader som är grundlagda på berg, enligt Svensk Standard SS 460 48 66. I övrigt gällande sprängning så förväntar jag mig (med hänvisning till Miljöbalken) givetvis att byggherren utför det han är skyldig till, d.v.s. riskanalys, besiktningar före och efter sprängningar, dokumentation, försäkringar tecknade och klara innan arbetet påbörjas etc. (Det är ett stort hus ett besiktiga ) Kaptenen 8, Fastighetsägare 1 & 2 Solstudie saknas, påverkar vår boendemiljö. Bra med a1-område. Dock vill vi att a1-området utökas intill vår fastighet då nya närliggande bostäder inte ska inskränka på vår boendemiljö och att tätare växtlighet skapas mellan vår fastighet och nya fastigheter. Kaptenen 9 I det fall det skulle bli aktuellt med det sk. "alternativa förslaget" så vill vi poängtera att vi ställer oss mycket negativa till att vägen( infartsvägen) skulle gå till höger om hela området och därmed mycket nära vår tomt och fastighet. Det handlar om våra barns säkerhet då det ju blir en viss trafik in i det nya området, det handlar om buller och det handlar om risk för strålkastarljus rakt in i vår fastighet. Mao inte bra alls! Men vi har läst det som att det andra alternativet är det mest aktuella(det som presenteras) och då blir ju dessa punkter, ovan, inget problem då infarten blir annorstädes.

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 5(9) Handikappkretsen HSO Vi ifrågasätter också byggnation nära stranden. Obs! 100 meter strandskydd. Cykelfrämjandet i Sörmland Utmärkt att platsen utnyttjas till ett bra boende men vi vill att cyklister och gående skall ha möjlighet att ta sig fram utmed vattnet. UTSTÄLLNING Boende Eskilstunavägen Strängnäs behöver inte förtätas. Det finns mark bort mot Härad. Regementsgatan har villabebyggelse. Sidöparken är en slänt med hög nivå upp till gatan. Höghus förstör utsikten mot Mälaren Parhus för 2 eller 4 familjer? Lokalgatan leder ingenstans. Ingen service eller affärer finns i området. De boende kommer att känna sig instängda, det är för liten yta. Förstör inte den naturmark, som finns och behövs för närboende. Promenadvägen utmed vattnet behövs, för oss som bor i centrum. Norra staden en ny stadsdel satsa på en ny förort. 3. Skälen till att planen bör antas i sin nuvarande form i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden Skillnaderna mellan de redovisade alternativen är små men till fördel för liggande föreslag. Bedömningen är att genomförandet enligt föreslaget alternativ leder till större hänsyn till befintlig vegetation samt områdets kulturhistoriska värde och kringliggande bebyggelsestrukturer. Nedan jämförs olika alternativ: a) Utebliven exploatering (nollalternativet) Kulturmiljö Under förutsättning att nuvarande markanvändning kvarstår kommer Sidöparken även fortsättningsvis utgöra ett sammanhängande skogsområde. Resterna av den kulturhistoriskt värdefulla buffertzon som en gång användes för att separera regementsanläggningen från Strängnäs stad, förblir därmed intakt. Nollalternativet bedöms sammantaget inte påverka kulturmiljövärdena i Sidöparken. I och med att Sidöparken är utpekat som område för bostadsbebyggelse i den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs stad Härad, kan området på sikt komma att exploateras. Konsekvenserna blir då sannolikt liknande de som beskrivs för planförslagen. Naturmiljö Under förutsättning att nuvarande markanvändning kvarstår, bedöms inte nollalternativet medföra någon påverkan på eller några konsekvenser för naturmiljövärdena i Sidöparken.

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 6(9) I och med att Sidöparken är utpekat som område för bostadsbebyggelse i den fördjupade översiktsplanen, kan området på sikt komma att exploateras. Konsekvenserna blir då sannolikt liknande de som beskrivs för planförslaget. b) Exploatering enligt planförslag Kulturmiljö Kulturmiljövärdet i Sidöparken är kopplat till dess skogsmark. Detta då skogsmarken en gång avsattes som en buffertzon mellan regementet och Strängnäs stad för att skydda staden vid en eventuell militär attack mot regementet. Den bebyggelse med tillhörande anläggningar som i och med planen tillkommer inom Sidöparken, kommer att minska andelen skogsmark avsevärt. Trots bevarandet av vegetationszoner längs med Regementsgatan och Mälaren kommer den nya bebyggelsen dessutom att tydligt synas på land såväl som från vattnet. Upplevelsen av buffertzonen mellan regementsområdet och Strängnäs stad blir därmed mer diffus, vilket gör zonen svår att förstå ur ett pedagogiskt perspektiv. Sidöparken ingår i riksintresset för kulturmiljövården. Exploateringen inom Sidöparken bedöms inte påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövården. Som en följd av den skada som planförslaget medför på buffertzonen, bedöms dock konsekvenserna av exploateringen som måttliga. Naturmiljö Planförslaget kommer resultera i att en stor andel jungfrulig mark med lokalt värdefulla ekologiska naturvärdena försvinner. Detta i kombination med det ökade besökstrycket i området, gör att planförslaget sett ur ett lokalt perspektiv kommer ha en stark påverkan på naturvärdena. Sett ur ett regionalt eller nationellt perspektiv är däremot de naturvärden som förstörs i Sidöparken inte höga och området hyser inga värdefulla arter. Förutsatt att det bibehålls ett vegetationsstråk längs med stranden i Sidöparken, bedöms planförslaget vidare inte leda till någon påtaglig skada på riksintresset för Mälarens öar och strandområden. Trots omfattande skador på befintliga naturvärden, bedöms därmed konsekvenserna av planförslaget sammantaget endast resultera i små till måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön. Hur stora konsekvenser som planförslaget medför för områdets djur- och växtliv, beror bland annat på detaljutformningen av strandområdet. Inför antagandet av planen har kommunen för avsikt att upphäva strandskyddet inom större delen av Sidöparken. Som kompensation kommer strandzonen i området att göras allmäntillgänglig och förses med en strandpromenad. Trots upphörandet av strandskyddet bedöms därför förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet kunna tryggas. Det faktum att konsekvenserna för naturvärdena endast bedöms vara små/måttliga, i kombination med att tillgängligheten till strandzonen förbättras, gör att syftet med strandskyddet sammantaget bedöms kunna upprätthållas. c) Exploatering enligt alternativ planutformning Kulturmiljö Det alternativa planförslaget för Sidöparken medför en större skada på buffertzonen än planförslaget. I övrigt bedöms det alternativa planförslaget i stora drag medföra samma konsekvenser för kulturmiljön som planförslaget. Konsekvenserna på kulturmiljövärdena bedöms sammantaget som måttliga till stora.

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 7(9) Naturmiljö Bebyggelsen är tätare och mer samlad mot Regementsgatan i det alternativa planförslaget än i planförslaget. Det ger en något större grön remsa längs vattnet i det alternativa planförslaget nordvästra del. För övrigt bedöms det alternativa planförslaget för Sidöparken i stora drag ha samma konsekvenser för naturmiljön som planförslaget. Övriga miljöaspekter Nedan redovisas kortfattat övriga miljöaspekter som bör belysas men som inte anses kan innebära risk för betydande miljöpåverkan. Rekreation I Grönplanen är Sidöparken utpekat som ett Tätortsnära naturområde och nyttjas idag flitigt för rekreation av de människor som bor i närområdet. Det park- och stigsystem som finns, såväl som strandpromenaden, används frekvent för promenader och rastning av hundar. Cykellederna Näckrosleden och Mälardalen passerar genom eller intill området. Sammantaget är därför Sidöparken av stort värde vad gäller rekreation. Trots att Sidöparken ligger i direkt anslutning till vattnet, saknar området idag anordnade badplatser. Planförslaget medför att Sidöparken, som idag domineras av skogsmark, bebyggs. Det kommer fortfarande att vara möjligt att promenera i området. Närvaron av bebyggelsen och tillhörande aktiviteter kommer däremot att minska det höga rekreativa värde som skogsområdet idag har. Strandpromenaden blir dock kvar samtidigt som planen möjliggör byggnation av bryggor för allmänt nyttjande, vilket gör att området bibehåller en del av sitt rekreativa värde. Sidöparken utnyttjas idag framförallt för rekreation av de människor som bor i närområdet, vilket sannolikt kommer vara fallet även fortsättningsvis. Strandskydd Inför antagandet av planen har kommunen för avsikt att upphäva strandskyddet inom stora delar av Sidöparken. Som kompensation kommer strandzonen att göras allmäntillgänglig och förses med strandpromenad. Trots upphörandet av strandskyddet bedöms därför förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet kunna tryggas. Planförslaget främjar inte den biologiska mångfalden. Sidöparken har däremot inga identifierade skyddsvärda arter men är likväl tämligen värdefullt sett till ekologiska värden. Det faktum att konsekvenserna för naturvärden endast bedöms som små/måttliga, i kombination med att strandzonen görs allmäntillgänglig gör att syftet med strandskyddet bedöms kunna upprätthållas inom Sidöparken. Landskap Den idag obebyggda Sidöparken kommer i och med planförslaget förses med omfattande bebyggelse. Trots anpassningar kommer bebyggelsen att resultera i en tydlig förändring av landskapsbilden, framförallt sett från Regementsgatan och vattnet. Buller Trafiken på Regementsgatan kommer att utgöra den huvudsakliga bullerkällan i Sidöparken. Enligt den trafikbullerutredning som genomfördes år 2012 kommer de bostadshus som är närmast vattnet att klara såväl riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad (55 db(a)) som riktvärdet för maximal ljudnivå vid uteplats (70 db(a)). Dessa riktvärden klaras även för de två punkthus som är belägna utmed Regementsgatan i norra delen av planområdet. Vid fasaden på de tre punkthus som ligger längre söderut utmed Regementsgatan, riskerar däremot riktvärdet för maximal ljudnivå vid uteplats (70 db(a)) att

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 8(9) överskridas. Enligt den bullerutredning som genomförts är det dock möjligt att anordna uteplatser med ljudnivåer som underskrider riktvärdet på 70 db(a). Utmed fasaden på samma punkthus, kommer även riktvärdet på 55 db(a) vid fasad att överskridas. För att kunna bygga bostäder under dessa förutsättningar måste Boverkets avstegsfall för buller tillämpas. Enligt Boverkets avstegsfall bör nya bostäder kunna medges trots att ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 db(a). Detta under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad) i minst hälften av boningsrummen. Detta tydliggörs i planbestämmelserna för Sidöparken enligt vilka bostäderna i området ska utföras så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet är vända mot tyst sida (högst 45 db(a) eller ljuddämpad sida (högst 50 db(a)). För att klara en bullernivå på högst 50 db(a) vid fasad kommer det enligt trafikbullerutredningen att krävas diverse åtgärder såsom lokala bullerskyddsskärmar på balkong. Trots genomförda åtgärder finns det en risk för att en del av de personer som flyttar in i de nya bostadshusen i Sidöparken, upplever bullerstörningar. Luft Den ökade trafiken i området kommer att leda till ökade utsläpp av luftföroreningar. Ökningen bedöms däremot inte resultera i att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids. Förorenad mark Sidöparken utgörs idag av parkområde, och verksamheter som innebär en ökad risk för markföroreningar har sannolikt inte förekommit. Klimatförändringarnas påverkan på planen Den nya bostadsbebyggelsen inom Sidöparken är belägen på marknivåer som överstiger nivån för beräknat högsta vattenstånd enligt Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass I-dammar med vindpåverkan, vilket i Strängnäs är 2,66 meter över havet (m.ö.h). Sidöparken bedöms således inte ligga inom områden med risk för översvämning. Enligt en översiktlig skredriskkartering utförd år 1996, kan Sidöparken komma att beröras av skred och ras. Som en följd av skredriskkarteringen från 1996, genomfördes år 2010 en översiktlig geoteknisk utredning för Sidöparken. Utredningen visade att det inte finns någon risk för ras eller skred i området. Dagvatten Planförslaget medför att andelen hårdgjorda ytor inom området ökar. Avrinningen från Sidöparken kommer därför öka kraftigt. Utan åtgärder finns en risk att förorenat dagvatten från dessa ytor rinner ut i Mälaren. Den del av Mälaren till vilken dagvattnet från Sidöparken rinner utgörs av vattenförekomsten Mälaren-Blacken. Denna kommer att delas in i sex mindre och den vid Sidöparken blir Mälaren-Gisselfjärden. Eftersom denna ännu är en preliminär vattenförekomst finns för den inga fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen i den nuvarande vattenförekomsten, Mälaren- Blacken, är måttlig medan dess kemiska status är god (exklusive kvicksilver). Det finns dock en risk för att god ekologisk och kemisk status inte uppnås till år 2015. Av den dagvattenutredning som gjorts för Sidöparken framkommer på vilket sätt dagvattenflödena påverkas av förslaget. Utredningen innehåller däremot inga beräkningar av

Särskild sammanställning ANTAGANDEHANDLING 9(9) eller diskussion kring hur sammansättningen och halterna av föroreningar förändras i och med att Sidöparken omvandlas från naturområde till bostadsområde. Detta i kombination med att ingen färdigt förslag på dagvattenlösning finns gör det svårt att bedöma om och till vilken grad utbyggnaden påverkar möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer i Mälaren-Blacken. Dagvatten från bostadsområden är dock i regel inte särskilt förorenade. Det eventuella tillskott av föroreningar som utbyggnaden riskerar att medföra bör därför vara relativt begränsad. 4. De åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför Vid bygglovshandläggning ska det säkerställas att Boverkets riktlinjer för tyst sida eller ljuddämpad sida" uppfylls där så krävs. Byggherren ska inför bygglov visa handlingar hur bullerdämpning uppnås. Detaljplanen anger att marklov krävs för trädfällning. I samband med marklov för trädfällning ska en återplanteringsplan redovisas. Arbetsytor bör dimensioneras och placeras på ett sådant sätt att skadorna på naturmiljön minimeras. Särskild stor hänsyn bör tas till de grövre träden samt strandzonen. Uppföljning av att bevarandevärda träd i planen skyddas vid byggnation och bevarats. För att minimera skadorna på det akvatiska växt- och djurlivet vid anläggning av bryggor, bör om möjligt en flytbrygga väljas framför en brygga som kräver omfattande arbeten i sedimenten (pålning etc.). Vattenarbeten ska utföras under den tid på året som minimerar den negativa påverkan av fågel- och fisklivet. Kommande vattenarbeten ska ske i samråd med kommunenekolog och länsstyrelsen. Gunilla Östling Planchef Sara Gustavsson Planhandläggaren