SLP 400/450 Bedömning FÖR och AV Lärande Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gudrun.Erickson@ped.gu.se Uppfattningar om bedömning Granskning och kontroll Makt & Disciplinering Dömning Gå till tandläkaren PPP = Positiv Pedagogisk Potential gudrun.erickson@ped.gu.se 1
Lärande Undervisning Bedömning Bra undervisning befrämjar bra lärande Bra undervisning förutsätter och innebär bra bedömning Bra undervisning och bra bedömning har ett antal gemensamma drag: Relevans; Bredd; Tydlighet; Lyhördhet; Rättvisa; Ansvar; Respekt för elever; Samverkan OCH, viktigast av allt: Bra undervisning och Bra bedömning har samma mål: Bra utveckling och lärande LÄRANDE UNDERVISNING BEDÖMNING PROV Människor är olika och lär sig på många olika sätt ingen lär dem Människor lär inte alltid in det läraren tror sig ha lärt ut Undervisningen ska anpassas efter individen, inte tvärtom Undervisningsformer ska varieras Man bedömer inte människor utan deras kunskaper/utveckling! Bedömning kan och ska gå till på många olika sätt Bedömning ska stödja lärande vara tydlig och synlig (inte farlig ) Lärare och elever bedömer tillsammans Prov och bedömning signalerar vad som är viktigt och hur detta viktiga ska behärskas gudrun.erickson@ped.gu.se 2
Bedömning Att se det som ska ses Att kunna kommunicera vad man ser Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser Lärare och Elever! Bemötande och Kommunikation Ur läroplanerna särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd sin utveckling föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande genomföra utvecklingssamtal allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen gudrun.erickson@ped.gu.se 3
Interaktiv bedömningsmodell Dialogschema (www.skolverket.se > Kursplaner och betyg > Bedömningsexempel > Engelska) Både läraren och eleven ges i ett s.k. dialogschema möjlighet att kommentera hur och hur väl eleven når målen i det successiva arbetet och i enskilda uppgifter eller prov. Materialet syftar till att öka medvetenheten om och tydligheten kring bedömningen, samt att bidra till en tydlig dokumentation av betygsunderlaget. Att Hur? PROCESS PRODUKT Bedöma Vad? Elevens kommentarer Elevens kommentarer Lärarens kommentarer Lärarens kommentarer [Kursplan / [Kunskap visad i dagligt [Kunskap visad i uppgifter, mål + kriterier] arbete, samarbete etc.] projektarbeten, prov etc.] Att Diskutera Styrkor/Svagheter Gillande/Ogillande Arbetsinsatser/Resultat Planer för fortsättningen Bedömning / Betygsättning Individrelaterad (ipsativ) [ Normrelaterad ( relativ ) ] Målrelaterad * * * * * IUP = I + M för eleven och skolan * * * * * Betygens funktion anses bl.a. vara att dokumentera, kontrollera, motivera, stimulera, selektera * * * * * Diskussioner om betyg, bl.a: Om..? När..? Av, och i relation till vad..? Antal steg..? Alternativ..? gudrun.erickson@ped.gu.se 4
De grundläggande frågorna kring lärande, undervisning och bedömning VARFÖR? VAD? HUR? VEM? OCH? Grundläggande begrepp VALIDITET RÄTT saker, slutsatser, åtgärder, konsekvenser Inte för lite Inte något annat RELIABILITET RÄTTVIST : konsekvens, jämförbarhet, överensstämmelse, likvärdighet Att minimera inflytande av slump Att vara överens med andra Att vara överens med sig själv gudrun.erickson@ped.gu.se 5
Bedömning som Gemensam angelägenhet Att bäras åt Självbedömning Kamratbedömning [Peer assessment] Lärarbedömning Extern bedömning Bedömning FÖR Lärande inte bara AV lärande (Och naturligtvis aldrig mot lärande) Assessment for Learning is the process of seeking and interpreting evidence for use by learners and their teachers to decide where the learners are in their learning, where they need to go and how best to get there. The Assessment Reform Group, UK http://www.assessment-reform-group.org/ gudrun.erickson@ped.gu.se 6
Att tänka på vid bedömning Att betrakta och behandla bedömning som en integrerad del av helheten Att Feed back och Feed forward Att bäras åt samarbeta med elever och kolleger + med externt stöd Att göra rimliga anpassningar till enskilda elevers behov Att visa bredd och mångfald vad gäller innehåll, uppgifter, metoder Att kartlägga vad eleverna kan inte primärt vad de inte kan Att göra det viktigaste bedömbart inte det lätt mätbara till det viktigaste Att kommentera förtjänster före brister starka sidor före svaga Att skilja på fel som stör och fel som förstör Att kartlägga och redovisa i individuella profiler Tydlighet Kommunikation Dokumentation Nationella styrdokument Skollag + Förordningar (SKOLFS) // Allmänna råd Läroplaner Lpfö 98, rev. 2010 / Lpo 94 > Lgr 11/ Lpf 94 Konsekvensändringar Övergripande mål, värdegrund, kunskapssyn; Bedömning och betyg Kursplaner för ämnen (reviderade fr.o.m. ht 2011; ökad tydlighet) Ämnets syfte, karaktär, uppbyggnad; Mål att sträva mot, Mål att uppnå Bedömningens inriktning /gr/ Ändras till Ämnets syfte (inkl. målpunkter), centralt innehåll åk 1-3, 4-6, 7-9 & kurser i gy; Kunskapskrav Omfattande Kommentarmaterial under utarbetande Betygskriterier (Godkänt gy) / Väl Godkänt / Mycket väl godkänt Ny betygsskala A-F & ; Kunskapskrav /A, C, E/ (Betyget F ska inte användas i särskolan) gudrun.erickson@ped.gu.se 7
Exempel på material kring bedömning www.skolverket.se Material kring IUP Samtalsguider om kunskap, arbetssätt och bedömning Bedömningsexempel för likvärdig bedömning och betygsättning Nationella prov och övrigt bedömningsstöd Samt material med inriktning mot särskolan Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven bidrar också till att konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier en ökad måluppfyllelse för eleverna * * * * * * Övrigt bedömningsstöd bidrar till - att konkretisera kursplanemål, bedömningens inriktning och betygskriterier - att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning - en ökad måluppfyllelse för eleverna [www.skolverket.se > Prov och bedömning] gudrun.erickson@ped.gu.se 8
Nationella prov och övrigt bedömningsstöd i grundskolan just nu Diagnostiska material F-5 : sv/sva, ma (eng 1-6 ht 2011) 1-6: no ( DiNO ) första delen av tre 6-9: sv/sva, eng, ma (revideras till 7-9) Ämnesprov åk 3: sv/sva, ma (åk 5: sv/sva, eng, ma); åk 6 fr.o.m. vt 2012: sva/sva, eng, ma + Material för bedömningsträning under utveckling Äp 6 i bi/fy/ke samt sh/hi/re/ge planeras åk 9: sv/sva, eng, ma, bi/fy/ke (sh/hi/re/ge planeras) Provbank: hem- och konsumentkunskap; moderna språk; sh (prov-/uppgiftsbank i sh, no och te under utveckling) Formativt material Steg 0-2 : franska, spanska, tyska (åk 6-9) Nationella prov och övrigt bedömningsstöd i gymnasieskolan just nu Nationella kursprov i sv/sva (B), eng (A,B), ma (A,B,C,D) Framgent: Sv 1, 3; Eng 5, 6; Ma 1abc; 2b (+ ev. a&c); 3ab; 4 Dubbla prov t.o.m. vt 2013 Provbank - Revideras Biologi A Engelska (Självbedömningsmaterial, Eng A; Bedömningsmaterial, Eng C) Franska, spanska, tyska Steg 2, 3 & 4 Fysik A + B Kemi (under utveckling) Matematik E Programprov för vissa yrkesprogram för validering av kunskap (Barn- och fritid, Bygg, El, Handel, Industri, Medie, Naturbruk, Omvårdnad) Framgent: ovanstående förnyas; ett bedömningsstöd per program Bok (vt 2011): Bedömning i yrkesämnen - dilemman och möjligheter gudrun.erickson@ped.gu.se 9
Utveckling av nationella provmaterial ( GG ) [http://www.ipd.gu.se/enheter/sol/ > NAFS] Analyser av styrdokument och relevant forskning Kontinuerligt samarbete med breda expertgrupper (bl.a. med specialpedagogisk kompetens) > Konstruktion av uppgifter Miniutprövningar > Modifieringar Storskaliga utprövningar i slumpvis valda elevgrupper i landet (n 400 elever per uppgift/språk) Analyser av resultat OCH av elevers och lärares uppfattningar och förslag (kvalitativa och kvantitativa metoder) Sammansättning av provmaterial (referensgrupper) Standard setting ( gränssättning ) and benchmarking (val och kommenterande av elevexempel) i brett sammansatta expertgrupper Analys/forskning (resultat &uppfattningar)>rapportering Exempel på frågor som diskuteras runt nationella provmaterial För många För få Tidsåtgång Innehåll Svårighetsgrad Bias Stöd Styrning Standardisering Anpassning Stabilitet över tid Presentation / Användning av resultat Sekretess Fusk Kostnader > 90% av lärarna/skolorna generellt nöjda med materialen gudrun.erickson@ped.gu.se 10
Resultat nationella prov i åk 5, 9 & Gy, vt 2009 % Ig/ G Vg Mvg Engelska Åk 5 Nått målen: 91 % Åk 9 4% 36% 44% 16% A 4% 37% 45% 15% Matematik Åk 3 Nått målen: 87 % Åk 5 Nått målen: 91 % Åk 9 13% 48% 30% 9% A 18% 43% 29% 10% Svenska/Sva Åk 3 Nått målen: 91 % Åk 5 Nått målen: 93 % Åk 9 3% 45% 43% 9% B 8% 47% 36% 10% Relation provbetyg (np) / slutbetyg åk 9 vt 2010 Sb<Pb Sb=Pb Sb>Pb Engelska 7 % 84 % 9 % Svenska 3 % 74 % 23 % Matematik 1 % 73 % 26 % Biologi* 3 % 67 % 28 % Fysik* 3 % 67 % 28 % Kemi* 5 % 74 % 23 % * 1/3-delssample gudrun.erickson@ped.gu.se 11
Viktiga egenskaper i bedömning och prov [i språk] enligt ca 1 400 elever i 10 europeiska länder, inklusive Sverige Variation Fokus på kommunikation / nytta Möjlighet att lära sig något Klarhet och tydlighet Rättvisa Tillräckligt med tid Utmaning www.ealta.eu.org > Resources Erickson & Gustafsson (2005): Some European Students' and Teachers' Views on Language Testing and Assessment Och till slut! It s nice to do nice exercises, that is the thing which teachers should remember. Even tests can be nice. Europeisk 15-åring (2005) gudrun.erickson@ped.gu.se 12