Strategies for coping with physical and emotional challenges during childbirth

KAROLINSKA INSTITUTE Institution for Women s and Children s Health Department of Reproductive Health Strategies for coping with physical and emotional challenges during childbirth Master Thesis in Sexual, Reproductive, and Perinatal Health, 15 academic units (Advanced level) 2012 Authors: Academic supervisor: Laurie Kryder Mona Göransson RN, MSN CNM, PhD Midwifery student and Emma Torstensson Examination by: RN, Eva Johansson Midwifery student RN, PhD, Docent

ABSTRACT Purpose: The aim of this study was to investigate coping strategies which assist women in coping with physical and psychological challenges during childbirth. Factors which promote, as well as hinder, a woman s use of coping strategies were also explored. Background: Although childbirth is a natural process, it is often associated with pain, anxiety and fear. Pain in childbirth goes beyond the physical experience, as pain is also strongly influenced by psychosocial factors and environment. Prior studies have shown that fear and anxiety during childbirth can result in negative physical and psychological sequelae for both mother and child. Method: This study is a descriptive literature review based on 25 scientific articles. Results: Non-pharmacologic coping strategies are many. Some strategies are simple to use and need no preparation, while others require prior practice and assistance. Anxiety restricts a woman s ability to cope with childbirth. Coping strategies can increase a woman s participation and sense of control, thereby reducing her level of anxiety and fear. The factor which most influenced a woman s use of coping strategies during childbirth was support given by the midwife, both directly, through practical guidance, and indirectly, by building the woman s confidence in her own abilities. Key words: coping strategies, midwife, childbirth, pain, anxiety

KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Kurs: Examensarbete för magister examen, 15 hp HK-10 Copingstrategier för att hantera fysiska och emotionella påfrestningar under förlossningen Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp (Avancerad nivå) 2012 Författare: Laurie Kryder Leg. Sjuksköterska, MSN Barnmorskestudent och Emma Torstensson Leg. Sjuksköterska, MSN Barnmorskestudent Handledare: Mona Göransson Leg. Barnmorska, Med Dr Examinator: Eva Johansson Leg. Sjuksköterska, Med Dr, Docent

SAMMANFATTNING Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka copingstrategier som kan bidra till att öka kvinnans förmåga att hantera fysiska och psykiska påfrestningar under förlossningen. Studiens syfte var även att undersöka vilka faktorer som främjar respektive hämmar kvinnans användande av copingstrategier. Bakgrund: Barnafödande är komplext. Samtidigt som det är en naturlig process är den ofta förknippad med smärta, oro och rädsla. Förlossningssmärta är mer än en fysiologisk upplevelse då den påverkas starkt av psykosociala faktorer och miljö. Rädsla och ångest är vanligt under förlossningen och ger psykiska och fysiska negativa konsekvenser för både mor och barn. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på 25 vetenskapliga artiklar. Resultat: Icke-farmakologiska copingstrategier är många. Vissa copingstrategier är enkla att använda medan andra kräver förberedelser eller hjälp. Ångest hämmar kvinnans förmåga att hantera förlossningen. Copingstrategier kan öka kvinnans delaktighet och känsla av kontroll och därmed minska ångest och rädsla. Den faktor som hade störst betydelse för att kvinnan skulle kunna använda sig av copingstrategier var stöd och hjälp från barnmorskan. Detta hjälpte kvinnan att hantera smärtan men även att bygga upp kvinnans tilltro till sin egen hanteringsförmåga. Nyckelord: copingstrategier, barnmorska, smärta, ångest, förlossning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING. BAKGRUND. Coping och barnafödande.. Förlossningssmärta Förlossningsrädsla. Användandet av copingstrategier.. Barmorskans ansvar... SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... METOD..... Design.... Litteratursökning... Inklusionskriterier..... Exklusionskriterier... Utfall av sökning... Tabell 1: Sökschema. Dataanalys.. Forskningsetiska överväganden..... RESULTAT... Tabell 2: Ingående studier.... 1. Beskrivna copingstrategier i litteraturen... Tabell 3: Litteraturöversikt av copingstrategier... 2. Hur copingstrategier kan hjälpa kvinnor hantera förlossningen 3. Faktorer främjar respektive hämmar kvinnans användande av copingstrategier... DISKUSSION.... Resultatdiskussion.... Copingstrategier Copingstrategier som hjälp att hantera förlossningen... Påverkande faktorer........... Metoddiskussion.... 6 6 6 7 8 9 10 11 11 11 11 11 12 12 13 14 14 14 15 27 30 31 33 35 35 35 36 38 40

Betydelse för vården och forskningsbehov... KONKLUSION. REFERENSER.. BILAGOR Bilaga 1: Mall för granskning av vetenskapliga artiklar. 41 41 42 47

6 INLEDNING Under vår praktik som barnmorskestudenter har vi upplevt att många kvinnor har svårigheter i att hantera den psykiska och fysiska påfrestning som förlossningen innebär. Vi har även uppmärksammat kvinnor som använder sig av copingstrategier med god effekt, vilka kvinnorna förmedlat resulterat i en positiv förlossningsupplevelse. En nyfikenhet om utbudet av icke-farmakologiska copingstrategier växte fram, särskilt strategier som involverar eller påverkar kvinnans tänkande. Vi blev fundersamma på varför vissa kvinnor lyckades med att hantera förlossningens utmaningar bättre än andra. Våra hypoteser är att kvinnans grad av mental förberedelse har positiva effekter på hennes förmåga att framgångsrikt hantera förlossningen, och att användning av vissa copingstrategier ger bättre resultat än andra. Vi tror också att barnmorskan har ett stort inflytande på kvinnans användande av copingstrategier. Vi vill undersöka om dessa hypoteser återspeglas i den vetenskapliga litteraturen och samtidigt bygga upp förståelse för de copingstrategier som finns att tillgå. Förhoppningen med studien är att den ska ge oss som barnmorskor ökad kunskap om hur vi kan stödja kvinnor att framgångsrikt hantera förlossningen. BAKGRUND Coping och barnafödande Coping betyder att klara sig, hantera, övervinna. Det är inte liktydigt med att lösa ett problem, utan möjligheten att hantera det (Reitan & Schölberg, 2003). Människor utvecklar olika strategier för att hantera stress och bearbeta sina känslor, tankar, förhållningssätt, värderingar och mål som då kallas för copingstrategier (Niven & Gijsbers, 1996). Författarna fann att kvinnor som använde sig av olika copingstrategier under sitt förlossningsarbete upplevde smärta i mindre omfattning och upplevde förlossningen mer positivt.

7 Folkman (2010) beskriver coping som tankar och beteenden människor använder sig av för att hantera/klara av inre och yttre stressfulla händelser. Barnafödande innebär en stor fysisk och psykisk utmaning med inre och yttre stressfulla händelser för den gravida kvinnan. För vissa kvinnor är den förknippad med positiva känslor medan den för andra kan vara traumatiserade (Ford & Ayers, 2009). Lundgren (2010) beskriver barnafödandet som en process, en övergång till det okända för kvinnan. Det innebär något som är oåterkalleligt och okänt. Upplevelsen av kontroll är väsentlig i mötet med det okända. Berg (2010) beskriver barnafödandet som en naturlig och känslomässig livsprocess. Författaren menar vidare att kontroll är ett begrepp som dominerar i barnafödandet, som i Sverige inte längre är en naturlig del av livet. Graviditeten ska planeras in för att komma i lämplig tid. Den ska inte störa ekonomi eller arbete, utan kan planeras och väljas bort. Förlossningssmärta Smärta brukar i regel göra oss påminda om att det är något som är fel och farligt för vår hälsa som t ex en kroppslig skada eller behov av vård eller förändring av läget. Förlossningssmärta är annorlunda eftersom den är fysiologiskt sett normal och kopplat till ett positivt mål: början på ett nytt liv (Lowe, 2002). Varför kvinnor upplever smärta under barnafödande diskuteras i filosofiska, fysiologiska och religiösa kontexter, bland andra. Lowe beskriver en möjlig biologisk orsak: att smärtan ger den gravida kvinnan en kraftig varning som gör att hon söker sig till en säker plats för födandet och möjligheten till stöd från sin omgivning. Denna teori ser smärta som ett viktigt verktyg för kvinnor, en positiv kraft som leder kvinnan fram till säkerhet innan förlossningen. Människor har olika attityder till förlossningssmärta. En kvinna kan tänka på smärtan som ett onödigt lidande som ska behandlas bort med modern medicin. Andra kvinnor kan se den som en komponent i en helt normal fysiologisk process i vilken kvinnan kan utvecklas och växa (Christiaens, Verhaeghe & Bracke, 2010; Lowe, 2002). Fysiologiskt sett har forskare kommit fram till att smärta under barnafödande är ett resultat av smärtstimuli som förnimmas centralt i hjärnan och upplevs som obehag i varierande grad (Chapman & Nakamura, 1999). Men förlossningssmärta är mer än bara en fysiologisk upplevelse eftersom den påverkas starkt av både psykosociala faktorer och miljön. Enligt Lowe är effekten av smärtan komplext genom att den kan resultera i

8 både negativa och positiva upplevelser, även simultant. Genom att bemästra svår smärta kan kvinnan uppleva att hon växer som person och får en ökad självkänsla. Förlossningsrädsla och ångest Rädsla och ångest verkar vara faktorer som påverkar förlossningen negativt. En viss oro är naturligt att känna inför förlossningen eftersom det inte finns någon garanti för hur förlossningen ska gå eller för att få ett levande och friskt barn. Oron är något födande kvinnor måste leva med (Ryding, 2010), men okontrollerad oro eller ångest ökar risk för mor och barn (Lowe, 2002; Uvnäs-Moberg, 2007) genom aktivering av autonoma reaktioner i kroppen. I sin lärobok av fysiologi, förklarar Guyton (1991) hur stress och rädsla stimulerar ett stort och snabbt utsläpp av stresshormoner (adrenalin) genom den sympatiska grenen av det autonomiska nervsystemet. Adrenalinet upptas antingen direkt av målorganets receptorceller eller släpps ut i blodbanan där det transporteras till målorganen. Resultatet blir stimulering av kroppsfunktioner som gynnar individen i fara, fysiska reaktioner såsom ökad blodtryck, ökad blodflöde till hjärtat och stora viktiga muskelgrupper (minskad flöde till mindre viktiga, t.ex. uterus, njuren och magtarmkanalen), ökad blodglukos nivå och ökad mental aktivitet. Systemet är designat för situationer där det krävs att man fattar snabba beslut såsom flykt för att komma undan faran, försök göra sig osynlig eller kamp. Under utdrivningsfasen av förlossningen kan detta gynna kvinnan och barnet. Sympatikuspåslaget har dock negativa konsekvenser under förlossningens öppningsfas, då lugnet är att föredra. Höga halter adrenalin framkallar en hämning av oxytocinfrisättning (Uvnäs-Moberg) som normalt driver förlossningsprocessen framåt. Detta kan leda fram till ett långsamt och okoordinerat värkarbete, och risken för asfyxi hos barnet ökar (Brownridge, 1995; Nissen & Mårtensson, 2009). Andningen kan också påverkas av negativa känslor som rädsla och ångest. Andningen har då en tendens att bli forcerad och kan rubba balansen mellan syre och koldioxid, vilket gör smärtan värre och ökar spänningen i kroppen. Spänningen i sin tur kan skapa mer ångest som leder till hyperventilation som i sin tur kan öka ångesten. Hyperventilationen leder till att det blir för lite koldioxid i blodet som kan leda till respiratorisk alkalos (en syrabas förändring) vilket också minskar syretillförseln till muskler och placenta och därigenom barnet (Brownridge, 1995; Hallgren & Lundgren, 2010). Enligt

9 författarna spelar det ingen roll hur kvinnan andas under förlossningen så länge andningen är mjuk och ljudlös. En annan konsekvens av oro och sympatikusstimulering är en misstänkt ökad känslighet för smärta (Lowe, 1996). Den ökande smärtan, om inte välhanterad, kan i sin tur öka rädslan och ångesten. En ond cirkel kan därför uppstå om kvinnan är rädd och spänner sig under förlossningen (Hallgren & Lundgren, 2010). Hos kvinnan kan oro visa sig i ansiktet som en plågorynka mellan ögonen. Munnen och läpparna spänns och stelnar. Spänningarna kan stanna kvar i kroppen även när smärtan och värken är borta (Hallgren & Lundgren). Litteraturen beskriver att de största orsakerna till rädslan är rädsla för barnets hälsa, rädsla för personlig smärta eller skada och rädsla för att förlora kontrollen (Areskog et al., 1981; Eberhard & Geissbehler, 2002; Szevéneyi, Póka & Hetey, 1998). Lätt förlossningsrädsla innebär en oro inför förlossningen som kvinnan själv kan hantera. Måttlig förlossningsrädsla innebär en starkare oro, men inte dagligt illabefinnande. Svår förlossningsrädsla beskrivs som en distinkt oro och rädsla inför förlossningen som påverkar vardagen i negativ bemärkelse med oro, ångest, humörsvängningar, koncentrationsstörningar och sömnsvårigheter (Nilsson, 2010). Enligt Ryding (2010) upplever 25 % av alla gravida kvinnor måttlig förlossningsrädsla, och mellan 5-10% upplever svår förlossningsrädsla, vilket visar att det är ett vanligt förekommande problem. Enligt Ryding, Wijma, Wijona och Rydhström (1998) finns det en ökad risk för akut sectio när kvinnan lider av svår förlossningsrädsla, som har sin grund i några av ovannämnda faktorerna. Författarna beskriver även att kvinnor med hög ångestnivå och lägre stresstolerans har högre benägenhet att få en negativ förlossningsupplevelse, vilket kan orsaka en posttraumatisk stressreaktion eller annan känslomässig stress postpartum. Areskog, Uddenberg och Kjessler (1984) poängterar att kvinnor som uttrycker rädsla innan förlossningen utgör en högriskgrupp, inte bara med tanke på förlossningsupplevelsen utan också med tanke på den emotionella anknytningen postpartum. Användandet av copingstrategier Det finns olika metoder kvinnor kan använda sig av för att hantera smärta och ångest under förlossningen. För smärtlindring finns det både farmakologiska och ickefarmakologiska strategier att tillämpa. Farmakologiska metoder kvinnor har att tillgå grupperas i systemisk analgesi, regional epidural- och spinal analgesi och lokal analgesi

10 (Olofsson, 2010). Dessa former har sina fördelar och kan vara väldigt effektiva om de används korrekt. Risker och biverkningar har konstaterats med alla farmakologiska medel, och de bör användas med försiktighet. Icke-farmakologiska metoder är många, brukar vara riskfria och kräver kvinnans aktiva deltagande. Det finns inget allmänt accepterat system för kategorisering av dessa, men ett förslag finns i den allmänna smärtlitteraturen: Fernandez (1986) har delat upp icke-farmakologiska smärtlindrings copingstrategier i tre huvudgrupper: kognitiva strategier, beteendemässiga strategier och fysiska strategier. Kognitiva strategier innebar en manipulering av medvetenhet, till exempel, användning av mentala bilder, positiva self-statements och distraktion. Beteendemässiga strategier försöker manipulera individens beteende genom övningar som kopplar ett nytt positivt beteende till en stimulus som normalt skulle resulterat i ett negativt beteende. Biofeedback ges som exempel här. Fysiska strategier manipulerar personens kropp (t.ex., massage, lägesändringar, och akupunktur). Strategier för att hantera rädsla och ångest byggs delvis från smärtlindringsmetoder och delvis från filosofisk och psykologisk praktik och övningar. Barnmorskans ansvar Den svenska Etiska koden för Barnmorskor (2011) deklarerar att barnmorskan har ansvar för att stödja kvinnans rätt att aktivt delta i vården. Kvinnor som är aktiva och delaktiga löper mindre risk att drabbas av komplikationer och upplever ofta en positiv förlossning (Nordström & Wiklund, 2010). Den oförutsägbara processen som födandet innebär ger ibland upphov till situationer där kvinnan måste förlita sig på experter som avgör förlossningsutfallet för henne. Om kvinnan känner att kontrollen flytttas över från henne själv till andra så finns det en risk att hon känner sig maktlös och inte kan påverka sin situation (Simkin & Bolding, 2004). Soet (2003) har kunnat koppla känslan av maktlöshet och kontrollförlust till ångest och en traumatisk förlossningsupplevelse. Hur barnmorskan hanterar sådana situationer kan ha ett stort inflytande på kvinnans känsla av kontroll, menar Simkin och Bolding. Centralt i allt vårdande är att främja hälsa (Berg, 2010). Barnmorskan vårdar kvinnan och hennes ofödda barn, hennes nyfödda barn, partner och övrig familj. Vårdrelationen är redskapet i vårdandet; den utgör grunden för att hjälpande kan äga rum och hälsa bibehållas eller uppnås (Mc Crea & Crute, 1991). Hälsa är något människan är. Att vara i hälsa innebär att vara i ett tillstånd av inre överrensstämmelse, jämvikt

11 och harmoni både med sig själv och med omvärlden, att vara i rörelse mot helhet och sammanhang (Eriksson, 1995). Antonovsky (1991) beskriver också hälsa som att ha en känsla av sammanhang. Det bygger på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det handlar om att vara och leva integrerad i sin livsvärld och i omvärlden, att bejaka sig själv och vara förankrad i sin kropp samt att kunna begripa, hantera och se en meningsfullhet i det som händer. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien var att undersöka vilka copingstrategier som kan bidra till att öka kvinnans förmåga att hantera fysiska och psykiska påfrestningar under förlossningen: 1. Vilka copingstrategier finns beskrivna i litteraturen? 2. På vilket sätt kan dessa copingstrategier hjälpa kvinnan hantera förlossningen? 3. Vilka faktorer främjar respektive hämmar kvinnans användande av copingstrategier? Design METOD Studien är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökning För att få fram vetenskapliga artiklar har databassökningar gjorts i databaserna CINAHL, PubMed, Psychinfo och Web of Science with Conference Proceedings. Dessa valdes för att de är omfattande vad gäller vårdvetenskap och är av hög kvalitet. Inledningsvis gjordes även databassökningar i SweMed. Då de med tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet återfanns i PubMed redovisas inte de. Manuell sökning av relevant litteratur har skett i Karolinska Institutets Universitets Bibliotek. För att få fram de valda källorna lästes till en början titlarna på artiklarna. Sammanfattningar lästes från artiklarna som motsvarade författarnas inklusions- och exklusionskriterier.

12 Inklusionskriterier För att artiklarna skulle inkluderas i studien krävdes att de skulle: svara till syfte och frågeställningar vara skrivna på engelska eller svenska innehålla ett abstract och vara tillgängliga i fulltext vara av hög kvalitet (kvalitetsbedömning med hjälp av Röda Korsets granskningsmall, se Bilaga 1) maximalt tio år sedan publicering Exklusionskriterier Eftersom det finns ett stort antal copingstrategier bestämde vi oss för att begränsa upptagningsområdet till strategier som involverar någon form av mental påverkan. Artiklar inriktade enbart på farmakologisk smärtlindring eller som fokuserade på akupunktur, akupressur, sterila vatten injektioner, eller transcutan nerv stimulering (TENS) som copingstrategi valdes bort. Trots att dessa metoder har visats vara effektiva som smärtlindringsterapi, så består effekterna till största del av fysiologiska processer. Utfall av sökning Med utgångspunkt från inklusionskriterierna, gjordes litteratursökningar i databaserna enligt tabell 1 Sökschema. Valda källor presenteras med hjälp av artikelnummer som kopplas till artiklar i tabell 2 Ingående studier i avsnittet Resultat.

13 Tabell 1. Sökschema PubMed Databas Söktermer Antal träffar continuity of care childbirth coping 8 3, 18 Valda källor (artikel nr) PubMed obstetric coping strategies pain 10 4, 23, PubMed cognitive, childbirth 74 5, PubMed PubMed PubMed psychological techniques childbirth experience psychoprophylaxis childbirth pain childbirth coping 23 6, 22, 74 6, 7, 8, 79 2, 4, 9, 15, 16, 18, 19, 20 PubMed birth, yoga 26 10 PubMed Web of Science with Conference Proceedings PubMed PubMed childbirth yoga mindfulness childbirth hypnosis, birth, anxiety hypnosis childbirth pain 15 24 3 11 13 1 21 34 1 25 PsycINFO Web of Science with Conference Proceedings CINAHL childbirth coping pain childbirth coping pain coping labour 48 2, 9, 16, 20, 23 41 7, 12, 13, 15, 17, 18, 23 66 12, 14, 16, 17, 20, CINAHL coping, childbirth 159 2, 4, 12, 13, 14, 15, 16, 23

14 Dataanalys De utvalda artiklarna som motsvarade inklusionskriterierna sammanställdes, analyserades och granskades med hjälp av Röda Korsets Högskolas Mall för granskning av vetenskapliga artiklar (bilaga 1) som utgångspunkt. Den innefattar åtta punkter: konklusion, syfte, bakgrund, metod, resultat, diskussion, innebörden av studien för den praktiska vården samt en helhetsbedömning. De åtta punkterna har alla i sig underrubriker för att ingående kunna beskriva och granska artiklarnas innehåll och kvalitet. Vi valde denna granskningsmall för att den kunde tillämpas på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Den är lätt begriplig men ändå detaljerad och omfattande. Alla artiklarna lästes igenom ett flertal gånger och då fann författarna återkommande meningar och utsagor som svarade mot syfte och frågeställningar. Meningarna och utsagorna sammanställdes sedan och presenterades utifrån frågeställningarna. Forskningsetiska övervägande Ingen ytterligare etisk prövning behövde göras. Ingående artiklar är redan publicerade och granskade. Referenserna anges så att det tydligt framgår vad som är våra egna reflektioner och vad som är taget från litteraturen. Resultaten från litteraturen presenteras utan att förvrängas för att anpassa vårt eget syfte. RESULTAT Denna studie är baserad på 25 vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tabell 2, som innefattar: författare, titel, publiceringsår, syfte, design, utfallsmått, resultat och slutsats. Resultatet presenteras även i löpande text med frågeställningarna som rubriker.

15 Tabell 2. Ingående studier Författare, Titel, År, och Land Syfte Design Urval Utfallsmått Resultat Slutsats 1 Abbasi, Ghazi, Barlow- Harrison, Sheikhvatan, & Mohammadyari The effect of hypnosis on pain relief during labor and childbirth in Iranian pregnant women. (2010) Att ta del av kvinnors upplevelser av hypnos under förlossningen, samt att försöka förstå avgörande faktorer med hypnos som smärtlindring under förlossningen. Kvalitativ fenomenologisk Djupintervjuer. Colaizzis analysmodell N=6 Gravida kvinnor i grav. vecka 38-42 med tidigare erfarenhet av normal vaginal förlossning de senaste fyra åren rekryterat från sjukhusets mödravård. Känslor och tankar under hypnos Jämförelse med tidigare förlossningar Rekommendation av hypnos till andra. Bäst och värsta aspekter av hypnos under förlossningen. Samtliga uppgav att hypnos gav dem smärtlindring och stöd under hela förlossningen. De var mindre rädda med en ökad medvetenhet av födelseprocessen och kroppslig koncentration, hade mindre ångest, och ökat självförtroende och kontroll. Bra utgång med hypnos under förlossningen. Rekommenderades starkt av kvinnorna. Inga biverkningar. Iran 2 Abushaika Methods of coping with labor pain used by Jordanian women (2007) Jordan Att utforska copingstrategier för förlossningssmärta hos födande kvinnor. Kvantitativ och Kvalitativ Frågeformulär. Innehållsanalys. Beskrivande statistik. 100 kvinnor med normal graviditet och förlossning. Copingstrategier för hantering av förlossningssmärta. Vanligaste copingstrategin (45st) var fysiologisk coping: djupandning, gå, stå, vara i rörelse, beröring, klämma på saker. 32 st använde sig av psykologisk coping: skrik, dra i håret, gråtande, sätta ord på smärtan. 22st använde sig av andlig coping: bön, läste koranen, lämna sig i Guds händer. 16st använde sig av kognitiv coping: följa instruktioner från Kvinnorna använde sig av flera olika copingstrategier. Kunde vara i kombination med olika copingstrategier. Barnmorskan spelade stor roll att hjälpa födande kvinnor hantera förlossningen genom utbildning och stöd.

16 barnmorskan, distraktion och målbilder. 3 Aune, Dahlberg, Ingebrigtsen & Art: Parents experiences of midwifery students providing continuity of care (2011) Norge Att få veta och förstå värdet som föräldrar koppla till vårdgivare- kontinuitet Kvalitativ fenomenologisk Barnmorskestudenter följer familjen genom graviditet, förlossning och ett postpartum hembesök; Gruppintervju med systematisk text kondensation N=13 58 norska kvinnor, boende med partner, blandat paritet ingick i store studien där de fick vårdkontinuitet med en barnmorskestudent. 8 av dessa kvinnor, samt 5 partner, valde själva att intervjuas i aktuella studien. Framstående tema: vikten av tillit och studentens närvaro ökad självförtroende värdet av postpartum kontakt med samma vårdgivare Kontinuitet av vårdgivaren byggde tillit mellan kvinnan och barnmorskestudenten samt en känsla av empowerment. Detta hjälpte kvinnan att bättre hantera förlossningen, att hitta copingstrategier som fungerade. 4 Beebe, Lee, Carrieri- Kohlman, & Humphreys: The effects of childbirth self-efficacy and anxiety during pregnancy on prehospitalization labor (2007) 1) Att beskriva ångestnivå och self-efficacy för barnafödande inför förlossning 2) Att hitta kopplingar mellan dessa variabler och latensfassmärta, copingstrategier, och status vid inkomst till sjukhus Kvantitativ longitudinal prospektiv Innan förlossning: Ångest mätning Self-efficacy mätning Demografiska info Under förlossning: Smärtmätning Efter förlossning: Intervju Journal granskning N=35 Förstföderska, normal grav, har partner, har gått på föräldraförberedelse kurs, > 38 grav.veckor. Rekryterad från prenatalkliniker, fick $50 för deltagande Ångest Self-efficacy för barnafödande Smärta Cervix dilatation vid sjukhus ankomst Högre ångest var kopplad till lägre förlossnings self-efficacy och högre smärtnivå i latensfasen. Ökad användning av kognitiva copingstrategier var kopplad till lägre smärtnivå i latensfasen. Ökad användning av beteende copingstrategier hemma var kopplad till senare stadium i förlossningsarbete vid ankomst till sjukhus. Ångest inför förlossning kan sänka kvinnans förtroende i sin förmåga att använda copingstrategier, samt öka hennes upplevelse av smärta under latensfasen. USA 5 Berentson-Shaw, Scott, & Jose: Att undersöka hur en förstföderskas barnafödande self-efficacy påverkar sin förlossnings upplevelse, smärtnivå, smärttolerans, Kvantitativ longitudinal observation Innan förlossning: Mätning av self-efficacy, N=230 Förstföderska, <20 grav. veckor vid studiens början, rekryterade genom Smärta (affektiv och sensorisk) Smärttolerans Stark self-efficacy var kopplad till en positiv total förlossningsupplevelse och mindre smärtupplevelse. Stark self-efficacy leder till en mer positiv smärt- och total förlossningsupplevelse, trots att smärttolerans

17 Do self-efficacy beliefs predict the primiparous labour and birth experience? A longitudinal study (2009) New Zealand och obstetriskt utfall? ångest, upplevt socialstöd, hälsobeteende, tidigare smärtupplevelser, vikten av coping Efter förlossning: Förlossningsutfall och tillfredställelse med förlossningen Obstetriska utfall (7 specifika) antenatala mottagningar Förlossningstillfredställelse Den hade ingen påverkan på smärttolerans, och visade ingen effekt på obstetriska utfall. och obstetriskt utfall var opåverkade. 6 Bergström, Kieler & Waldenström Effects of natural childbirth preparation versus standard antenatal education on epidural rates, experience of childbirth and parental stress in mothers and fathers: a randomized controlled multicentre trial. (2009) Att undersöka effekterna av antenatal utbildningar. Att jämföra naturlig förlossningsförberedelse inkl. psykoprofylax med standard utbildning. Kvantitativ randomiserad kontrollerad Uppdelade i två föräldraförberedande utbildning, naturlig och standard Enkät före förlossningen och tre månader efter. Chitvåtest. T-test. N=2151 1087st förstföderskor och 1064st av deras partner Rekryterade från 15 mödravårds mottagningar Effekterna på förberedelse; förlossningsupplevelse, användandet av EDA och stress i tidigt föräldraskap. Förekomst av instrumentell förlossning och sectio. Förberedelse lika i tidsåtgång. Förlossningsupplevelsen skattades lika. EDA användandet lika (52 %). Samma förlossnings-medellängd (11h) Instrumentell förlossning 14 % i den naturliga och 12 % i standard. Sectio var 20 % i den naturliga och 21,5 % i standard. Ingen skillnad i stressnivå i tidigt föräldraskap. Naturlig förlossningsförberedelse minskar inte användandet av EDA. Förbättrade inte förlossningsupplevelsen. Påverkade inte stressen i tidigt föräldraskap. Sverige 7 Bergström, M., Kieler, H. & Waldenström Psychoprophylaxis during labor: Att undersöka om psykoprofylax använt under förlossning påverkar förlossningen och kvinnans upplevelse av förlossningen. Kvantitativ jämförande beskrivande 2 föräldraförberedande utbildningar: naturlig och standard Enkät. N=857 Förstföderskor med planerad vaginal förlossning Rekryterade från 15 mödravårds mottagningar Förlossningssätt Förlossningslängd Användning av värkstimulering Apgar Smärtlindring Förlossningsupplevelse Användning av psykoprofylax var kopplad till mindre risk för akut sectio, men också till ökad användning av värkstimulering. Kvinnor som använde psykoprofylax minskade sin risk för akut sectio. Karaktär och attityd av kvinnor som använde sig av psykoprofylax kunde ha influerat

18 associations with laborrelated outcomes and experience of childbirth. (2010) Sverige Logisk regression för att analysera associationer. resultat. Fler studier behövs för att dra tydliga slutsatser. 8 Bergström, M., Kieler, H. & Waldenström A randomised controlled multicentre trial of women s and men's satisfaction with two models of antenatal education. (2011) Att undersöka kvinnors och mäns tillfredsställelse med två olika modeller av föräldraförberedande utbildning: naturlig med psykoprofylax respektive standard. Kvantitativ randomiserad kontrollerad 2 föräldraförberedande utbildningar: naturlig och standard. Enkät. Intention to treat. N=2151 1087 förstföderskor och 1064 av deras partner. Rekryterade från 15 mödravårds mottagningar Tillfredsställelse med föräldraförberedande utbildningen med fokus på förlossning, tidigt föräldraskap och gruppledaren. Liknande socioekonomisk bakgrund i båda utbildningsmodellerna. Personerna i naturliga utbildningsgrupperna hade högre grad av övergripande tillfredsställelse. Fler kvinnor i standard grupperna var i högre grad nöjda med utbildningen i tidigt föräldraskap. Ingen skillnad mellan grupperna i tillfredsställelse av förlossning och gruppledare. Föräldraförberedande utbildning inkl. psykoprofylax kan bättre tillgodose blivande föräldrars förväntningar än standard utbildningen. Sverige 9 Callister, Khalaf, Semenic, Kartchner &Vehvilainen-Julkunen The pain of childbirth: perceptions of culturally diverse women (2003) Att beskriva och jämföra meningen med barnafödande, beteende i respons till förlossningssmärta, och copingstrategier som används av kvinnor från varierande kulturer Kvalitativ fenomenologisk Enskilda intervjuer med kvinnor efter förlossningen om smärtupplevelsen. N=100 Inte beskriven. Studien baserats på intervju från en tidigare studie av samma författare. Mening med förlossningssmärta, smärt-relaterat beteende och copingstrategier som använts, var delvis påverkade av kulturen. Viktigt för vårdpersonal att ha en förståelse av kulturella skillnader som påverkar kvinnors uppfattning och hantering av barnafödande. Det leder till mer effektiv och ödmjuk vård. USA, Jordan, Canada, Finland 10 Att undersöka hur ett pro- Kvantitativ randomiserad N=74 delat i 2 grup- Förlossningskomfort Antenatal yoga övning resulte- Prenatal yoga kan både

19 Chuntharapat, Petpichetchian & Hatthakit Yoga during pregnancy: Effects on maternal comfort, labor pain and birth outcomes (2008) gram av antenatal yoga påverkar kvinnans upplevelse av komfort och smärta, samt obstetrisk utfall och Apgar under barnafödande. kontrollerat experiment Experimentalgrupp: övat yoga under 10 veckor jämfört med kontrollgrupp som fick rutin mödravård per. Förstföderska, normal grav och hälsa, ingen tidigare erfarenhet med yoga Förlossningssmärta Förlossningslängd Förlossningsstimulering Intravenös analgesi Barnets vikt Barnets Apgar rade i mer komfort, mindre smärta, och en kortare aktiv fas under förlossningsarbetet. Antenatal yoga hade ingen påvisad effekt på antalet av kvinnor som fick iv-analgesi eller stimulering, och ingen påverkan på Apgar värde förkorta förlossningsarbete samt hjälpa kvinnan hantera smärta. Thailand 11 Duncan & Bardacke Mindfulness-based childbirth and parenting education: Promoting family mindfulness during the perinatal period (2010) San Francisco, USA Att beskriva förändringar i stress- och copingprocessen observerat i kvinnor som har deltagit i en särskild mindfulnessbaserad förlossnings- och föräldraförberedelse kurs (MBCP) under graviditet. Kvantitativ observationspilotstudie (okontrollerad) Kvalitativ fenomenologisk Deltagande i 9-veckors kurs, 3h/vecka, plus dagliga hemövningar. Mätning med enkät innan och efter kursen, samt intervju i tidig föräldraskapsperiod. N=27 Valde själv att delta, förstföderska, gravid i 2:a/3:a trimestern, deltog med partner Stress, ångest, affekt, mindfulness, coping Intervju: Har du använt kursens innehåll under förlossningen? Var det något som hjälpt dig med hantering av emotionella påfrestningar? Antenatal: ökad mindfulness och positiv affekt; minskad ångest, depression, och negativ affekt Perinatal: Kunde stanna i nuet med rädsla och smärta. Hjälpsamma copingstrategier: fokusera på andning, mindfulness av fysiska känslor, påminnelse från partner genom beröring eller ord. Upplevelse av positiva känslor mitt i det svåraste. Postpartum: Kunskapen värdefull vid familjeinteraktioner. Deltagande i en mindfulness kurs kan öka välbefinnande under graviditet och öka möjligheter för framgångsrik coping under förlossningen och förbättrad relationer efter barnet är fött. 12 Escott, et al. The range of coping strategies women use to manage pain and anxiety prior to and Att undersöka om förstföderskor kan id sina egna copingstrategier för hantering av smärta och ångest. Copingstrategier som används under förlossningen Kvalitativ: Halvstrukturerade intervjuer pre- och postpartum Innehållsanalys. N=23 Förstföderskor som frivilligt hade ingen erfarenhet av föräldraförberedelse. Tidigare coping av smärta och ångest. Copingstrategier under förlossningen. Två huvudgrupper av copingstrategier: kognitiv och beteendemässig coping. Tidigare erfarenheter av coping: Kognitiv - distraktion, fokusering på barnet samt tankar på att det finns dem som har det värre. Beteendemässig - stöd från andra, hålla sig sysselsatt och Förstföderskor kan id olika strategier som de tidigare använt för hantering av smärta och ångest, som de sedan kan använda sig av under förlossningen för att hantera smärta och ångest.

20 during first experience of labour. (2004) UK kontrollerad andning. Under förlossningen: Kognitiva - fokusering på smärtans syfte, att den var tidsmässigt begränsad och att andra klarat det. Beteendemässig - massage, rörelser, byte av aktivitetsnivå, distraktion av tv och radio/musik, värme, kyla, kontrollerad andning och verbalisering av smärtan. Kvinnor använder en mängd olika copingstrategier, ofta i kombination 13 Escott, et al. Preliminary evaluation of a coping strategy enhancement method of preparation for labour (2005) UK Att jämföra användandet och effekter av redan inlärda copingstrategier med användandet av inlärda copingstrategier i föräldraförberedande utbildning. Kvantitativ jämförande grupp design. Enkät i början och i slutet på föräldraförberedande utbildningen Halvstrukturerade intervjuer postpartum. Pearson s correlation coefficients. T-test N=41 Förstföderskor Användandet av copingstrategier. Smärtupplevelse, positiva och negativa känslor, self-efficacy, partners och barnmorskans betydelse Kvinnorna använde sig av copingstrategier i tillägg till inlärda copingstrategier under föräldraförberedande utbildningen. Ingen skillnad i smärtupplevelser eller self-efficacy. Coping gruppen använde kombination av olika copingstrategier i högre grad, samt hade mer stöd och delaktighet från partner. Standard gruppen fick mest av stödet från barnmorskan. EDA och Syntocinon vanligare i standardgruppen. Det är genomförbart inom ramen för föräldraförberedande utbildning att designa och utveckla alternativa metoder som hjälper kvinnor att förbereda sig inför förlossningen. Betydelsefullt genom att få partnern mer delaktig. 14 Gibbins & Thomson Women's expectations and experiences of Att utforska, beskriva och förstå förväntningar under graviditet och påföljande erfarenheter av barnafödande. Kvalitativ beskrivande fenomenologisk Öppen intervju vid två tillfällen; före graviditetsvecka 36 samt inom två veckor postpartum. N=8 Förstföderskor med normal graviditet Förväntningar och erfarenheter från förlossningen. Copingstrategier. Känslor efter förlossningen. Betydelse av Två huvudsakliga förväntningar/ Förhoppningar: snabb förlossning och en förlossning med hanterbar smärta. Rädslor för förlossningskomplikationer och att det skulle vara något fel på barnet. Viktigt att utforska önskningar och känslor gravida och födande kvinnor har. Skapa realistiska förväntningar, så de kan uppfyllas. Förberedelse

21 childbirth. (2001) UK Bracketing används. föräldraförberedelse. Sju av åtta upplevde förlossningen bättre än väntat. Viktiga faktorer var att de kände att de kunde hantera förlossningen med hjälp av stöd från partner och BM, avslappning, massage, tens och farmakologisk smärtlindringsmöjlighet. Postpartumsamtal upplevdes positivt då de kommit på saker i efterhand som de ville fråga om. En känsla av bekräftelse, att gjort ett bra jobb. Förberedelse bestod av olika sätt; föräldraförberedande utbildning, diskutera med vänner och familj, skriva födelseplan, läsa böcker samt se film. Bästa ansågs vara en kombination av dessa. under graviditeten och information under förlossningen gör att kvinnorna upplever att de har kontroll vilket i sin tur bidrar till en positiv förlossningsupplevelse. 15 Hunter A descriptive study of being with woman during labor and birth. (2009) UK Att mäta kvinnors erfarenheter av BM närvaro och användning av copingstrategier. Kvalitativ fenomenologisk Enkät inom 72h postpartum Variansanalys Regressionsanalys Cronbach reliabilitetsanalys N=238 Kvinnor med normal graviditet och förlossning. Etnicitet. Först- respektive omföderska. Stödpersoner under förlossningen. Barnmorskan. Etnicitet och först- respektive omföderska hade ingen avgörande betydelse för kvinnornas upplevelse. Ingen skillnad i upplevelsen av stöd mellan olika stödpersoner (partner, doula, kvinnlig släkting). Kontinuitet i vården viktig, positivt att ha samma BM under hela förlossningen. Copingstrategier som användes under förlossningen: musik, andning, värme, massage. Högre Relationen mellan kvinnan och barnmorskan mycket viktig. Avgörande är kvaliteten på interaktionen och bemötandet och inte den faktiska tiden BM är närvarande.

22 tillfredsställelse med andning och musik. 16 Ip, Tang & Goggins An educational intervention to improve women s ability to cope with childbirth (2009) China (Hong Kong) Att undersöka hur effektiv en speciell designad förlossningsförberedelse kurs är på att förstärka kvinnors self-efficacy för hantering av smärta och ångest under förlossning. Kvantitativ, randomiserad kontrollerad studie. Experimentgruppen: Kurs: 2 ggr x 90-min. Kontrollgruppen: Vanlig mödravård. N=133 Förstföderska, 32-34 gest.veckor, planerad vaginal förlossning på ett särskilt sjukhus, alla som mött kriterierna var inbjudna till studien Innan förlossning: Förl. self-efficacy Under förlossning: Smärta, ångest, coping Kursen hjälpte kvinnor att utveckla och förstärka sin förtroende i egen förmåga att hantera förlossningssmärta och ångest. Detta hjälpte kvinnor med coping under tidig förlossning, men hade ingen inverkan under senare delen av aktiva fasen Antenatal utbildning med fokus på förstärkning av en kvinnans förlossnings selfefficacy kan hjälpa henne hantera tidig förlossningssmärta och ångest. 17 Larsen, O Hara, Brewer & Wenzel A prospective study of self-efficacy expectancies and labour pain (2001) Att undersöka relationer mellan förlossnings coping self-efficacy utsikt efter Lamaze träning och senare upplevd smärta under förlossningen. Kvantitativ prospektiv undersökning Alla i studien deltog i Lamaze träning före förl. Enkät mätning av selfefficacy före förl. Smärtmätning under olika stadium av förlossningen N=37 Förstföderska, planerar inte ha EDA, åldern18+, Rekryterat från antenatala kliniker, betalt $20 för deltagandet Self-efficacy för användning av Lamaze copingstrategier Smärta Peripartum händelser Kvinnor som hade högre nivåer self-efficacy utsikt efter Lamaze träning hade mindre smärtnivåer under tidiga och aktiva fasen av förlossningen. Ingen påverkan kunde ses på smärta under övergångsfasen. Kvinnors förtroende på deras förmåga att hantera smärta under förlossningen förutsäger en del om deras smärtupplevelse. Övergångsfasens smärtupplevelse var oförsägbar och oförväntad av kvinnor, USA 18 Leap, Sandall, Buckland & Huber Journey to confidence: Women s experiences of Att undersöka varför kvinnor som fick mödravård från en specifik BMmottagning använt mindre smärtlindring under förlossning, och hur kontinuitet i vårdande påverkade kvinnorna. Kvalitativ fenomenologisk Intervju med varje enskild kvinna i sitt hem (Bm i denna klinik följer kvinnan genom graviditet, förlossning, och postpar- N=10 Kvinnor som fick mödravård på Albany Midwifery Practice Heterogent med blandad paritet Frågan: Beskriv vården du har fått och hur barnmorskan kunde ha påverkat din attityd till, och upplevelse av, förlossningen. Kvinnor rapporterade att BMvårdkontinuitet hjälpte dem utveckla förtroende och tillit i egen naturlig förmåga att föda. Nyckelord: tillit, självförtroende, lära från andras erfarenhet, stöd, stolthet, coping Kvinnor värderar högt stödet från BM att föda utan farmakologisk smärtlindring, att hantera smärtan. Uppbyggnad av tillit mellan BM och kvinnan över tid, samt lä-

23 pain in labour and relational continuity of care (2010) tum vård i hemmet.) rande från födelsehistorier var viktigt för henne. UK 19 Lindgren & Erlandsson Women's experiences of empowerment in a planned home birth: A Swedish populationbased study (2010) Sverige Att beskriva faktorer som upplevdes som stärkande under planerad hemförlossning. Kvantitativ, retrospektiv beskrivande Enkät. Innehållsanalys Beskrivande statistik Chitvåtest. N=722 Kvinnor som genomgått planerad hemförlossning mellan 1992-2005 Känslomässiga upplevelser, miljön, vägledning, fysiska och psykologiska faktorer samt övriga faktorer/handlingar Primära behoven tillgodosedda, tillåtelse att känna vad de egentligen kände, själva utforskade kontraktionerna och se hur de hanterade dem bäst. Miljö upplevdes som positivt, kände sig trygga och ostörda när de hade kontroll över vem som hade rätt att komma in. Verbal vägledning vid första barnmorskekontakten viktig, bekräftande och stärkande. Icke verbal vägledning och stöd genom att kvinnan kände närvarande personer innan. Barnmorskan närvaro betydelsefull, kände sig väl omhändertagna och trygga. Fysiska faktorer, att vara i barnmorskans händer sågs som stärkande. Psykologiska faktorer var att förhållandet till närvarande personer gjorde att kvinnan kände sig säker. Stödet av partner viktigast. Övriga faktorer/handlingar av betydelse var känslan av att ha kontroll. När någon, oavsett vem störde deras känsla av kontroll Kvinnor som valde att föda hemma hittade krafter från omgivningen och från aktivt och passivt stöd från personer de valt skulle närvara vid födelsen. Accepterande av födelseprocessen och smärtan. Självförtroende och trygghet.

24 störde det deras hantering av förlossningen. 20 Liu, Chang & Chen Effects of music therapy on labour pain and anxiety in Taiwanese first-time mothers (2009) Taiwan Att undersöka musikens effekt på smärta och ångest under förlossningen. Kvantitativ randomiserad *?kontrollerad Delat slumpmässigt till experiment + kontrollgrupp. Enkät. Variansanalys. Beskrivande statistik, T-test och chitvåtest. N=60 Förstföderskor, normal graviditet, avsikt att ej använda farmakologisk smärtlindring. Smärta och ångestnivåer under förlossningen i relation till musikintervention eller standardvård/ kontrollgrupp. Kvinnorna hade likvärdiga karaktärer i båda grupperna. Kvinnorna i musikgruppen upplevde mindre smärta och ångest under latensfasen, men ej under aktiva fasen. 63 % ansåg musik som hjälpande under förlossningen Musik kan minska smärtintensitet och ångest i latensfasen. 21 Mehl-Madrona Hypnosis to facilitate uncomplicated birth (2004) USA Att säkerställa om en prenatal hypnos program kan sänka risken för förlossningskomplikationer och förlossningens längd. Kvantitativ randomiserad kontrollerad Kvalitativ baserad på grounded theory Randomiserat till 2 grupper: hypnos eller stödjande psykoterapi N=520 Gravida kvinnor utan högrisk obstetrisk status i trimestern 1-2 var rekryterade. Förlossning komplicerad eller okomplicerad? Hypnos under graviditet skyddar mot komplicerad förlossning. Ångest höjer risk för komplicerad förlossning. Hypnos under graviditet var särskild effektiv med att skydda mot komplicerad förlossning i kvinnor med ångest. Ett program av graviditetshypnos är relaterat till förbättrad förlossnings utfall och kan skydda mot effekter av psykosociala variabler som är kopplat med komplicerad förlossning. 22 Melender Fears and coping strategies associated with pregnancy and childbirth in Finland Att beskriva orsaker till rädsla i samband med graviditet och barnafödande, samt att beskriva copingstrategier rädda kvinnor använder sig av. Halvstrukturerade intervjuer. Innehållsanalys N=20 Kvinnor med normal graviditet och förlossning: 10 förstföderskor 5 tvåföderskor 5 treföderskor. Faktorer som orsakar rädsla i samband med graviditet och förlossning. Hantering av rädsla. Hjälp för rädsla. Interventioner som minskar eller tar bort rädsla. Samtliga uttryckte någon form av rädsla i samband med graviditet och förlossning. 18 st sökte hjälp inom sitt sociala nätverk. Uppgav att de kände sig förstådda och kunde dela varandras erfarenheter. 18 st sökte hjälp professionellt. Två st sökte hjälp på egen hand genom Många rädslor baseras på negativa erfarenheter. Hanterade rädslan genom prata, skriva och öka kunskapen. Viktigt att barnmorskor verkligen lyssnar och avsätter tillräckligt med

25 (2002) Finland böcker. Hanterade rädslan genom att prata med sina närmaste, skriva födelseplan, kunskapssökande genom böcker och specialister. Kognitiv coping genom tankar, intalade sig själva att det inte fanns något att vara rädd för, att det var inget de kunde göra för tillfället, att det fanns andra i samma situation. tid. Vara medveten att kvinnor har olika informationskällor. Hjälpa kvinnor utforska sitt sociala nätverk. 23 Spiby, Slade, Escott, Henderson & Fraser Selected coping strategies in labor: An investigation of women's experiences (2003) UK Att beskriva kvinnors erfarenheter av användande av tre copingstrategier inlärda under föräldraförberedande utbildning. Kvalitativ och kvantitativ Enkät. Strukturerade intervjuer inom 72h postpartum. Innehållsanalys N=121 Förstföderskor som deltagit i minst fyra av fem utbildningstillfällen. Tre copingstrategier; andningsteknik, lägesändringar och avslappningsteknik. Kvinnorna uppgav sig använda copingstrategier för: att möta smärtan, instinkt, att känna sig avslappnad, distraktion, att vilja känna kontroll, att kunna hjälpa sig själv och att det hade ett positivt inflytande på förlossningen. Andning: 88 % Lägesändring: 51% Avslappning: 40 % Andningsteknik ansågs mest effekt- och betydelse full. Avslappnande, känsla av lugn och kunde kontrollera sina panikkänslor Anledningar för att sluta använda copingstrategier uppgav kvinnorna vara farmakologisk smärtlindring. Farmakologiska metoder var en stor anledning i de fall kvinnorna slutade använda copingstrategier. T ex vid användandet av lustgas/syrgas är andningstekniken olika. Copingstrategier och farmakologiska metoder bör ses som att de kompletterar varandra. Copingstrategier används för att psykologiskt hantera förlossning vilket inkl. smärtan. 24 Att värdera om ett yoga program för förstföderskor Kvantitativ ickerandomiserat kontrollerat N=88 Förstföderska, nor- Komfortnivå under förlossningens olika Yogaprogrammet visade en positiv effekt på kvinnornas komfort- Det finns bevis för att yoga undervisning

26 Sun, Hung, Chang & Kuo Effects of a prenatal yoga programme on the discomforts of pregnancy and maternal childbirth self-efficacy in Taiwan (2010) påverkar kvinnans förlossnings self-efficacy inför förlossningen, samt hennes komfortnivå under förlossning. experiment Experimentgruppen fick yoga program Kontrollgruppen fick standardvård. Enkät Förlossnings self-efficacy mal graviditet, normal hälsa, ej erfaren med yoga, ej tränat regelbundet. Exkluderat efteråt: aktivfas vid sjukhusinkomst, sectio, eller EDA Rekryterat från sjukhusets antenatal mottagning. faser Self-efficacy för användning av yoga under förlossningens olika faser nivå och self-efficacy för att använda yoga under både öppnings- och utdrivningsfaserna jämfört med kontrollgruppen. Yogapraktik under senare graviditet hjälpte kvinnor att hantera fysiska problem/irritationer bättre än kontrollgruppen. hjälper gravida kvinnor att framgångsrikt hantera påfrestningar under graviditet och förlossningen, både under öppnings- och utdrivningsfaserna. Taiwan 25 VandeVusse, Irland, Berner, Fuller & Adams Hypnosis for childbirth: A retrospective comparative analysis of outcomes in one obstetricians practice (2007) USA Att undersöka effekten av ett program självhypnos (utbildning över 5 träffar) på kvinnors hantering av smärta under förlossningen. Kvantitativ ickerandomiserad retrospektiv jämförande analys Jämförde smärthantering av självhypnos grupp med kontrollgrupp genom retrospektiv granskning av kvinnornas medicinska journaler. N=101 Normal graviditet, patient i forskarens obstetriskpraktik. 50 självvalde till hypnosgruppen. Kontrollgruppen slumpmässigt vald från forskarens övriga patienter. (Fler vita, gifta kvinnor än övriga populationen.) Smärta: EDA, andra farmakologiska smärtlindring, puls, andning, BT Övriga: Apgar värde, användning av CTG, värkstimulerande, förlossningslängd, episiotomi, blodförlust Kvinnor som hade gått självhypnos utbildningen använde EDA och långverkande smärtlindring i mindre utsträckning än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader fanns mellan grupper i relation till Apgar, CTG, värkstimulerande, förlossningslängd, episiotomi, eller blodförlust. Studien demonstrerar att självhypnos påverkar kvinnors hantering av smärta positivt genom minskat bruk av smärtlindring under förlossning.