Functional Family Therapy Parenting competence Communication competence Problem solving competence Conflict resolution ability.

Relevanta dokument
Communication Training

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Multisystemisk terapi (MST)

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

Antisociala ungdomar

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

State Examinations Commission

Samarbete för Trygghet. Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

Vårt sätt att bedriva familjevård

Information om gruppsykoterapi

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Familjeterapeutisk verksamhetshandledning. Plenum SFF Ystad 18 oktober

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

IHF FAMILJEBEHANDLING

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Lära och utvecklas tillsammans!

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

District Application for Partnership

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

23 MAJ Kompetensprofil

Värdefullt Värdeskapande

Kjell Hansson, Professor, Lund University. Socionom, psykolog, Leg psykoterapeut, handledare Per Johansson, BUP. Växjö, Leg psykoterapeut handledare

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Datavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

Att få en ny chans förändringsarbete och påverkansprogram för unga lagöverträdare

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Sandviken. Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Signatursida följer/signature page follows

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

MST Vetenskapsteori och etik

Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Validering för kompetensförsörjning

Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Att kritiskt granska forskningsresultat

Innehållsförteckning. Version

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

WORKPLACE BRuKsAnvisning

Falls and dizziness in frail older people

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer


EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740. Presentation för SESAM Claes Norelöv 4Real AB

Vad gör en bra familjeterapeut?

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Handbok för LEDARSAMTAL

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Transkript:

FFT- DAG 6

Change mechanisms Change mechanisms improved Functional Family Therapy Parenting competence Communication competence Problem solving competence Conflict resolution ability Engagement Clinical Model Behavior Change Relapse prevention Generalizing competence Multisystemic system support/ Use/involvement/linking Generalization Goal-Skills Assessment Goal-Skills Intervention Goal- Skills Motivation Behavior Change Generalization Change mechanisms Early Middle Alliance acceptance & engagement Negativity/blaming reduction interpersonal processes Reattribution (problem, intention, emotion) Late

FFT EN FASTERAPI Bedömning Terapiprocess Generalisering - Stödja förändringen -Hålla förändringen vid liv -Återfallsprevention

STÖDJA FÖRÄNDRINGENF Lämpligt stöd för: -Sociala aktiviteter -Uppsikt/kännedom Generaliseringsfasen Funktionell familjeterapi -Skolåtgärder -Matchning av familjen Tillägg av behandling: -Individualterapi Föräldrautbildning Ilskekontroll

HÅLLA FÖRÄNDRINGEN F VID LIV Förändringsprocesser går g r upp och ner: - När r det går g r ner känns k ofta som ett misslyckande. - Målet är r att omformulera det som normalt i en förändringsprocess. - Målet trots aktuellt misslyckande/modlöshet, shet, är r att börja b beteendeförändringen ndringen igen. Hjälpa familjen lita påp sin förmf rmåga till förändring f igen genom: - Beskriv familjen i termer av förändringf - Svara påp händelser som familjen berättar om genom att fokusera påp återfallsprevention.

ÅTERFALLSPREVENTION 1. Identifiera situationer där d r problem brukar visa sig. 2. Lyft fram strategier som familjen kan använda. nda. 3. Förutsäg g att problemet kommer igen.

STÖD D FÖRÄNDRING F RESURSER I SAMHÄLLET Familjer ingår r i många m system: - Kontexten inverkar påp möjligheten att fåf stöd d påp lång sikt. Stöd d för f r förändring f har som mål: m - att familjen själv ska kunna använda nda sig av relevant socialt stöd - att familjen ska ha utvecklat ny kompetens för f r att handskas med sin livssituation Exempel: - Föräldrautbildning - Individualterapi - Inhyrning av hjälp - Skolåtg tgärder Mål: FåF familjen att göra g det terapeuten leder dem.

STÖD D FÖRÄNDRING F SAMORDNARE FÖR F R FAMILJEN FFT-TERAPEUTENS TERAPEUTENS ROLL = SAMORDNARE FÖR F R FAMILJEN 1. Ha lokalkännedom - om socialtjänstens möjliga m stödinsatser - kommunikationer - skolor - aktuell lagstiftning

FFT-TERAPEUTENS TERAPEUTENS ROLL = SAMORDNARE FÖR F R FAMILJEN (forts.) 2. Utveckla kontakter: - etablera kontakter i skolan, psykiatrin, socialtjänsten etc. 3. Terapeutens etiska ståndpunkt: - tystnadsplikten - anmälningsplikten

FFT:S FÖRÄNDRINGSFASERF Engagemang/motivation Beteendeförändring Generalisering - Skapa terapeutisk allians - Minska negativitet och hopplöshet - Relationer & relationsbehov -Känslor & syndabockstänkande Mål i de olika faserna - Individualiserad - Korta & långsiktiga förändringar: beteende, syndabock, känslomässiga reaktioner Bedömningsfokus -Värderingar - Beteenden - Sekvenser - Förmågor & oförmågor - Håll förändringen vid liv & generalisera positiva förändringar - Länka till och använd socialt stöd - Länkning till samhället - Risker utanför familjen - Skyddsfaktorer

FFT:S FÖRÄNDRINGSFASER F (forts.) Engagemang/motivation Beteendeförändring Generalisering RELATIONISTISK STRUKTURERANDE SAMORDNANDE VIKTIGA FOKUS OCH METODER - Terapeuten anpassar sig till familjens stil -Positiv omformulering - Icke-klandrande teman - Relationsfokus - Hantera klander - Kartläggning -Styr, lär ut, var förebild - Kommunikationsträning - Föräldrautbildning - Konflikthantering - Relationsförmågor -Problemlösning -Samordnare - Länka till socialt stöd - Förebygg återfall - Repetera nya förmågor för framtiden

ÄRENDEPLANERING Vad jag vet om familjemedlemmarna, familjerelationer, risk- och skyddsfaktorer, hur matcha? Individualiserad förändringsplanering f som matchar relationsbehov, problem och kontext.

SESSIONSPLANERING Fasens mål, m sätt s att nån dessa och matcha familjen samtidigt. Positiv omformulering för f r att bygga organiserande tema.

ANTECKNAR OM PLANERINGEN 1. Hur kan vi förstf rstå denna familj? AV ÄRENDET - Hur presenterar de problemen, möjliga m underliggande resurser och drivkrafter? - Risk- och skyddsfaktorer i familjen, den enskilde, kontexten. - Relationistisk förstf rståelse av familjen. 2. Vad har problemet för f r funktion i familjens relationssystem? 3. Vilka är r huvudsakliga teman/omformuleringar som organiserar terapin? 4. Individualiserad förändringsplan f.. Trovärdigt rdigt resultat. - Fokus för f r beteendeförändring. ndring. - Implementering av plan för f r beteendeförändring. ndring. 5. Vilka system runt familjen stödjer förändringen? f

SESSIONSPLANERING SKRIVER 1. Vilken fas? 2. Fasens mål? m NER DETTA OCKSÅ - Vilka mål m är r viktiga för f r denna session? - Vilka framsteg har gjorts mot målen? m - Vad behöver fokuseras påp processnivå?? (negativism/motstånd) nd) 3. Vad behöver jag värdera? v (bedömningsfokus för f r sessionen) 4. Vilket organiserande tema? - Vilken del behöver utvecklas? Vad behöver tilläggas? 5. Hur ska jag intervenera?.. Fokus för f r sessionen. - Vilka fasmål i denna session?

RELATIONISTISK FÖRMF RMÅGA HOS TERAPEUTEN Koppla ihop känsla k nsla och beteende för f r att visa förståelse för f r vad som pågår. p Vara uppmuntrande och stödjande djande gentemot samtliga. Visa värme, v rme, förstf rståelse och omtanke. Använd nd humor som hjälp för f r familjen att se sig själva påp ett nytt sätt. s Berätta sidor av sig själv och sin egen livssituation som hjälp att visa förstf rståelse.

STRUKTURERANDE FÖRMF RMÅGA HOS TERAPEUTEN Befinna sig i centrum för f r interaktionen för f r att leda samtalet, styra processen, ge direktiv och inte ge upp. Vara klar och specifik i sin kommunikation och ge tydliga bilder av det man ser. Visa sin professionalitet genom ett gott självf lvförtroende, att man har kunskap och att man inte backar för f r utmaningar.

FÖRMÅGA VARA SAMORDNARE SOM TERAPEUT God kunskap om samhället vi lever i och hur olika samhällsfunktioner fungerar. Utveckla goda kontakter med samarbetspartners i de olika samhällsfunktionerna. Kunna ingå i olika system samtidigt. Kunna länka l till andra personer i det sociala nätverket. n Vara neutral,, inte ta någons n parti eller agera i någon n parts speciella intresse. Förstå hur andra system influerar påp familjerelationerna och familjefunktionen. Värna om familjemedlemmarnas interpersonella behov vid samverkan med andra.

Terapeutisk allians i familjeterapi Robbins, M.S., Turner, C.W., Alexander,J.F. &Perez, G.A. (2003). Alliance and dropout in family therapyfor adolescents with behaviour problems: Individual and systemic effects. Journal of Family Psychology, vol 17, 4, 534-544

Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som 50-74 %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling.

34 FAMILJER DÄR BARNET VAR BETEENDESTÖRT MAN UNDERSÖKTE FÖRSTA SESSIONEN DROPOUT: MINDRE ÄN 8 SESSIONER SAMT TERAPEUTEN BEDÖMT DET SOM DROPOUT (N = 14).

VANDERBILT TERAPEUTIC ALLIANCE SCALE GOD INTERNAL CONSISTENCY HOMOGENA FAKTORER HÖG ALPHA GOD INTERBEDÖMAR RELIABILITET

RESULTAT FAMILJEALLIANS INGET SAMBAND MED DROPOUT (DEN GENOMSNITTLIGA ALLIANSEN) SKILLNAD MELLAN ALLIANS MED FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM (FÖRÄLDRAR HÖGRE, P<.01) STOR SKILLNAD I ALLIANS MELLAN FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM SAMVARIERDE MED DROPOUT (P<.02). SÄ RSKILT VIKTIGT ÄR SKILLNADEN MELLAN ALLIANS MED PAPPA OCH UNGDOM

TERAPEUTISKA KONSEKVENSER DET ÄR VIKTIGT ATT TERAPEUTEN REDAN VID FÖRST SESSIONEN SKAPAR GOD ALLIANS MED ALLA I FAMILJEN. TERAPEUTEN VARIT ALLTFÖR POSITIV TILL FÖRÄLDRARNA OCH FÖR NEGATIV TILL UNGDOMEN.

Washington State Institute for Public Policy OUTCOME EVALUATION OF WASHINGTON STATE S RESEARCH-BASED PROGRAMS FOR JUVENILE OFFENDERS January 2004 Reports published by the Institute are available at www.wsipp.wa.gov. For further information, contact Robert Barnoski, (360) 586-2744, barney@wsipp.wa.gov; or Steve Aos (360) 586-2740, saos@wsipp.wa.gov

The following four CJAA programs were selected by Washington s 33 juvenile courts: Functional Family Therapy (FFT) 14 juvenile courts Aggression Replacement Training (ART) 26 courts Coordination of Services (COS) 1 court Multi-Systemic Therapy (MST) 3 courts.

FFT Therapist Competence Ratings THERAPISTS FAMILIES FFT THERAPIST GROUPS Number Percentage Number Percentage Not Competent 11 33.3 118 30.5 Borderline 6 18.2 88 22.7 Total Not Competent 17 51.5 206 53.2 Competent 8 24.2 103 26.6 Highly Competent 8 24.2 78 20.2 Total Competent 16 48.4 181 46.8 Total 33 100.0 387 100.0 Note: Four therapists are excluded because their competence was not known by the raters.

Adjusted 18-Month Recidivism Rates Control vs. FFT Therapist Groups STUDY GROUP MISDEMEANOR VIOLENT AND FELONY FELONY FELONY Control 49.6% 27.0% 5.5% Not Competent 51.2% 32.8% 10.7% Borderline 58.3% 29.9% 7.8% Total Not Competent 54.3% 31.5% 9.5%* Competent 49.1% 17.6%* 3.1% Highly Competent 37.3% 15.3%* 2.4% Total Competent 44.1% 16.7%* 2.8% All FFT Youth 49.6% 24.2% 6.2% *Statistically significant at the.05 probability level.

Adjusted Felony Recidivism Rates at 6-, 12-, and 18-Month Follow-up Periods % 35 30 25 20 15 10 5 0 6 months 12 months 18 months FFT, Not competent Therapists Control group FFT, Competent Therapists

ART Evaluation Study Groups in 2000 NUMBER ART GROUP OF NUMBER OF YOUTH COURTS Control ART Total Not Competent 5 108 203 311 Competent 19 299 402 701 Highly Competent 2 118 99 217 Total Competent 21 417 501 918 Total 26 525 704 1229

Adjusted 18-Month Recidivism Rates Control vs. ART Groups in 2000 STUDY GROUP YOUTH MISDEMEANOR VIOLENT AND FELONY FELONY FELONY Control 525 48.6% 24.8% 6.2% Not Competent 203 50.4% 6.5% 6.8% Competent 402 47.0% 20.3% 6.6% Highly Competent 99 36.4%* 12.9%* 6.4% Total Competent 501 44.9% 18.8%* 6.6% All ART Youth 704 46.3% 20.8% 6.6% * Statistically significant at the.05 probability level.

Adjusted Felony Recidivism Rates 6-,, 12-, 30 25 % and 18-Month Follow-up Periods 20 15 10 ART, not competent Control ART, competent 5 0 6 month 12 month 18 month

Summary of Outcome Evaluation Findings Number of youth Adjusted 18-month Reduction Benefit to Felony recidivism in cost Control Program Control Program recidivism (2002 dollars) PROGRAM Functional Family Therapy: Competent 313 181 27.0% 16.7% -38.1%** +$10.69 Not Competent 313 206 27.0% 31.5% +16.7% -$4.18 Total 313 387 27.0% 24.2% -10.4% +$2.77 Aggression Replacement Training: Competent 417 501 24.8% 18.8% -24.2%** +$11.66 Not Competent 108 203 24.8% 26.5% +6.9% -$3.10 Total 525 704 24.8% 20.8% -16.1% +$6.71 Coordination of Services 171 171 3.3% 1.4% -57.6%* +$7.89

Summary of Cost-Benefit Results Change in number of FFT ART COS felony convictions as Competent Not Competent Not a result of the program competent competent Per program participant -.44 +.17 -.17 +.05 -.08 Program costs per participant $2,100 $2,100 $745 $745 $400 Program benefits taxpayer benefits (avoided criminal justice costs) $9,003 -$3,521 $3,483 -$927 $1,462 Total taxpayer and crime victim costs avoided $22,448 -$8,779 $8,684 -$2,312 $3,155

The basic findings are these: When Functional Family Therapy (FFT) is delivered competently, the program reduces felony recidivism by 38 percent. The cost-benefit analyses find that FFT generates $2.77 in savings (avoided crime costs) for each taxpayer dollar spent on the program, regardless of therapist competence. For competent FFT therapists, the savings are greater $10.69 in benefits for each taxpayer dollar spent.

Change the viewing FÖRÄNDRING AV TEMPUS/TID FÖRÄNDRING AV TVINGANDE MOMENT FÖRÄNDRING AV GENERALISERING FÖRÄNDRING AV KOMPLEX EQVIVALENS A = B FÖRÄNDRING AV ORSAK-VERKAN A B M.M.

Change the doing VAD VILL MAN FÖRÄNDRA? ÄR DET MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA? VEM KAN GÖRA FÖRÄNDRING? NÄR KAN FÖRÄNDRING SKE? VILKA BETEENDEN KAN FÖRÄNDRAS? FÖRESLÅ EXPERIMENT FÖRESLÅ ANNAN TURTAGNING FÖRESLÅ SYSTEMISKA FÖRÄNDRINGAR MM

When competently delivered, Aggression Replacement Training (ART) has positive outcomes with estimated reductions in 18-month felony recidivism of 24 percent and a benefit to cost ratio of $11.66. The Coordination of Services program achieved a decrease in 12-month felony recidivism, and the estimated benefit to cost ratio is $7.89. Because of problems implementing the Institute s evaluation design, no findings are associated with Multi-Systemic Therapy (MST). If the courts and the state wish to continue funding MST, the Institute recommends re-evaluating the program.

Functional Family Therapy Youth seen by competent therapists have an 18 percent felony recidivism rate compared 19 with 27 percent for the control group, 20 a statistically significant reduction of 38 percent (p=.01).

Aggression Replacement Training For the 21 courts rated as either competent or highly competent in delivering ART, the 18 month felony recidivism rate is 19 percent. This is a 24 percent reduction in felony recidivism compared with the control which is statistically significant (p=.03).

Fas II Beteendeförändringar ndringar inom FFT: Kommunikationsträningning Problemlösning, modell och träning Ordning och regler Familjeaktiviteter Andra beteendeförändringar ndringar: Planera för väntade förändringar Avslappningsövningarvningar - träning Handskas med negativa känslor

Problemlösning 1) Börja med en positiv hållning (Anslå ton) 2) Definiera problemet -ett enkelt problem -brief, neutral, concrete, behaviorally specific terms -användnd jag budskap -lyssna aktivt på alla 3) Lösningsförslag köra grönt nt (åtminstone 20 förslag) 4) Ta bort omöjliga förslag 5) Identifiera möjliga lösningar bli överens-kompromissa 6) Tillämpa lösningen (hur, när, var och vem) 7) Utvärdera lösningen -är problemet löst? Fortsätt tt med -behövs modifieringar? Gå tillbaka om det krävs

Fas III: Generalisering och avslutning Cessation/substantial reduction of adolescent substance use Resolution or reduction to acceptable limits of other problem behaviors Development of adaptive skills, interaction patterns, and problem solving by the adolescent and other family members Identifiera andra resursre i samhället som kan vara till hjälp

Funktionell Analys Av Återfall Orsaker till återfall (triggers) Baskrivning av återfall Positiva och negativa konsekvenser av återfall

Multi-Systemic Therapy The evaluation of MST, as implemented in Washington State, cannot conclusively indicate whether MST was able to reduce recidivism.

ART: WITH AND WITHOUT FAMILY TRAINING Condition Total N N Percentage Rearrested rearrested Youth ART and parent/sibling ART 13 2 15 Youth ART ONLY 20 6 30 Control 32 14 43 Goldstein, A., & Glick, B. (1994) Aggression replacement training ;Corriculum and evaluation. Simulation and Gaming, 25, 9-26

Triangulering EN PROCESS MED EN BÖRJAN OCH ETT SLUT OFTAST KLARA BETEENDEN SOM UTGÖR STARTEN DET KRÄVS MINST TRE PERSONER SKIFTANDE ALLIANSER OCH KOALITIONER

VISSA PERSONER KAN INTE LEKA I EN GRUPP MED TRE PERSONER UTAN ATT MAN MÅSTE SYNAS SJÄLV PÅ NÅGOT SÄTT. TURTAGNING ANKNYTNINGSPROBLEM MAN MÅSTE VISA SIG FÖR DEN TREDJE PERSONEN PÅ NÅGOT SÄTT

VAD ÄR EN ALLIANS? Ett samgående mellan två personer VAD ÄR EN KOALITION? Ett samgående mellan två personer ofta mot en tredje person

VAD KAN STARTA EN TRIANGULERING? ÖNSKAN ATT VINNA FÖRDELAR TVÅ SLÅR DEN TREDJE GAMLA ÖVERGIVENHETSKÄNSLOR ANKNYTNINGSBRISTER SKAPA POSITIVA KÄNSLOR FRÅN NÅGON NÅGON ANNAN TAR MIN KAMP SJUKA BARN BRÅKIGA BARN MISSBRUK PARANOIDA FÖRESTÄLLNINGAR O.S.V.

OFTA UPPREPADE OCH VÄLETABLERADE MÖNSTER GAMMALT INLÄRT BETEENDE DYKER UPP I KRISSITUATIONER UNDERLÄTTAS AV DÅLIGT SAMVETE

3 2 1

3 2

RAM FÖR UTBILDNINGEN TEORETISK GRUNDUTBILDNING OCH TRÄNING UNDER 6 DAGAR. DÄREFTER HANDLEDNING DÄR MAN ARBETAR MED2 FAMILJER OM VISAS I HANDLEDNING VID MINST 3OLIKA TILLFÄLLEN PER FAMILJ. HANDLEDNINGEN KAN SKE ANTINGEN VIA VIDEO ELLER VIA DIREKTHANDLEDNING. HANDLEDNINGEN SKER I GRUPP MED MAX 8 DELTAGARE. VI FÖRUTSÄTTER ATT MAN ARBETAR I TEAM MED FFT. DELTAGARNA I DESSA TEAM ARBETAR MED FFT CA 50% AV SIN ARBETSTID. UNDER HANDLDNINGSTIDEN DOKUMENTERAS KLIENTARBETET FÖR ATT UNDERSÖKA OM KLIENTERNA BLIR BÄTTRE AV BEHANDLINGEN. UNDER HANDLEDNINGEN FÖLJES ARBETE VID OLIKA ADHERENCE SKALOR. EFTER AVSLUTAD OCH GODKÄND HANDLEDNING GES CERTIFIERING TILL TEAMET SOM VARAR I 2 ÅR VAREFTER NYTT GODKÄNNANDE SÖKS GÖR ATT MAN SKA KUNNA HÄVDA ATT MAN ARBETAR MED FFT.

HANDLEDNING Teamhandledning om 3-83 8 personer Videoinspelade sessioner Två familjer följs f under tre sessioner Omfattning: två dagar/deltagare + två dagar för f r gruppen

KVALITETSSÄKRING KRING Mätning av modelltrohet (adherence( adherence) Adherence FFT.doc Mätning av behandlingseffekt Självsvarsformul lvsvarsformulär. r.doc

GODKÄNNANDE Närvaro i teori- och metodavsnittet 80 % Genomfört kraven för f r handledning Antal familjer Antal sessioner Följt och redovisat adherence Video som godkänts av 2 utbildare Genomfört utvärdering

RAM FÖR UTBILDNINGEN TEORETISK GRUNDUTBILDNING OCH TRÄNING UNDER 6 DAGAR. DÄREFTER HANDLEDNING DÄR MAN ARBETAR MED2 FAMILJER OM VISAS I HANDLEDNING VID MINST 3OLIKA TILLFÄLLEN PER FAMILJ. HANDLEDNINGEN KAN SKE ANTINGEN VIA VIDEO ELLER VIA DIREKTHANDLEDNING. HANDLEDNINGEN SKER I GRUPP MED MAX 8 DELTAGARE. VI FÖRUTSÄTTER ATT MAN ARBETAR I TEAM MED FFT. DELTAGARNA I DESSA TEAM ARBETAR MED FFT CA 50% AV SIN ARBETSTID. UNDER HANDLDNINGSTIDEN DOKUMENTERAS KLIENTARBETET FÖR ATT UNDERSÖKA OM KLIENTERNA BLIR BÄTTRE AV BEHANDLINGEN. UNDER HANDLEDNINGEN FÖLJES ARBETE VID OLIKA ADHERENCE SKALOR. EFTER AVSLUTAD OCH GODKÄND HANDLEDNING GES CERTIFIERING TILL TEAMET SOM VARAR I 2 ÅR VAREFTER NYTT GODKÄNNANDE SÖKS GÖR ATT MAN SKA KUNNA HÄVDA ATT MAN ARBETAR MED FFT.

Adherence modul för funktionell familjeterapi (FFT Sweden) Allmänna uppgifter om sessionen TERAPEUT Ort Datum Familj nr Antal familjemedlemmar Samtal nr Antal minuter för samtal Antal personer vid samtal

ALLMÄNNA FÄRDIGHETER HOS MIG SOM TERAPEUT 1 = Mycket dåligt, 2 = Dåligt, 3 = Det händer, 4 = Bra, 5 = Mycket bra Färdigheter i engagemangs- & motivationsfasen 1 2 3 4 5 Kan jag skapa god kontakt i familjen? Kan jag skaffa den information som behövs? Kan jag skapa en balanserad relation till alla familjemedlemmar? Kan jag hålla en god struktur i samtalet? Kan jag dra in alla i samtalet? Kan jag återföra till det terapeutiska tema som avhandlas? Kan jag skapa ett relationistiskt tema? Kan jag använda positiv omformulering? Kan jag väva samman omformuleringarna till ett tema för familjen? Kan jag tillämpa omformuleringar så att de matchar varje familjs särskilda problembild? Kan jag ändra problemdefinitionen till "något mellan människor"? Kan jag tänka relationellt, snarare än att sätta en diagnostisk etikett på familjen? Kan jag reducera skuldbeläggning och negativitet? Klarar jag av FFT:s engagemangs- och motivationsfas inom FFT:s tidsram? Kan jag arbeta med kommunikation? Kan jag arbeta med enactment eller rollspel?

Färdigheter i beteendeförändringsfasen 1 2 3 4 5 Kan jag göra bedömningar av närhet-distans behov? Kan jag utveckla förändringsmål som är specifika för familjen? Är "beteendeförändringsmålet" en liten, uppnåelig förändring? Fokuserar jag beteendeförändring på utveckling av specifika färdigheter? Tillämpar jag intervention för beteendeförändring som "matchar" relationsfunktionerna i familjen?

Färdigheter i generaliseringsfasen 1 2 3 4 5 Börjar generalisering endast efter lyckad "beteendeförändring"? Fokuserar jag särskilt på att förebygga återfall? Fokuserar jag särskilt på generalisering inom andra områden? Tillämpar jag generalisering inom familjen på ett sätt som "matchar" familjen? Hänvisar jag familjen till andra insatser som "matchar" familjen?

Allmänna FFT-färdigheter 1 2 3 4 5 Är jag flexibel i att erbjuda tjänster på ett sätt som passar familjens tidschema? Har jag en teoretisk förståelse av FFT-modellen? Tillämpar jag framgångsrikt min förståelse av relationella funktioner? Kan jag tänka på barn i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv? Arbetar jag oförtrutet med familjen? Använder jag FFT-handledarens förslag och feedback? Visar jag följande egenskaper gentemot familjen: a. konsekvent terapeutiskt fokus b. värme c. icke-dömande d. icke-skuldbeläggande e. humor f. tillåtande, acceptans g. känslighet

SKATTNING AV HANDLEDAREN Tillämpar terapeuten konsekvent FFT-modellen för kliniska beslut? Klarar terapeuten av att konsekvent använda FFT-modellen för kliniska beslut? Behöver denna terapeut ytterligare åtgärder för att förbättra sin konsekventa tillämpning av FFT? Behöver denna terapeut ytterligare åtgärder för att förbättra sin allmänna kompetens (t.ex. utbildning)? 1 2 3 4 5