Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Prästbols skola och fritidshem Läsåret 2018/19 Fastställd Elisabeth Olofsson Rektor
Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 4 Trygghetsmål för Prästbols skola och fritidshem... 4 Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal... 4 Utvärdering av förra årets plan... 5 Årets mål för det främjande arbetet.... 5 Kartläggning av situationer i verksamheten... 7 Genomförande... 7 Resultat... 7 Analys... 7 Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningarna och för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling:... 8 Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder... 9 Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling... 9 Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras... 10 Bilaga 1... 11 Definition av begrepp... 11 Diskriminering... 11 Trakasserier och kränkande behandling... 11 Sexuella trakasserier... 12 Repressalier... 12 Bilaga 2... 13 Ordningsregler framtagna av eleverna i Prästbols skola och fritidshem.. 13
Inledning Vår likabehandlingsplan är ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt gemensamma arbete på Prästbols skola och fritidshem skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att barnen känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och kunskapsmässiga. Barnen skall ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. På vår skola möts varje dag många barn, personal och föräldrar. Tillsammans skall vi se till att dessa möten blir bra möten. På Prästbols skola och fritidshem accepterar vi inte diskriminering eller annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas varje år. Rektor är också ansvarig för att vi på skolan och fritidshemmet arbetar förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling, att skolan och fritidshemmet agerar och åtgärdar de situationer som innefattas av likabehandlingsplanen. Föräldrar och barn skall vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Allas olikheter och erfarenheter ska ses som tillgångar och skolan ska bidra till att utveckla social kompetens hos våra barn.
4 (13) Vår vision Vår vision sammanfattas i trygghetsmålen vi har för Prästbols skola och fritidshem: Trygghetsmål för Prästbols skola och fritidshem Alla har rätt att känna trygghet, glädje och gemenskap på Prästbols skola och fritidshem. Ingen ska utsättas för kränkande behandling på Prästbols skola och fritidshem. Alla skall behandlas lika på Prästbols skola och fritidshem. Alla arbetar för att motverka kränkande behandling. Alla ska kunna känna att de blir respekterade av såväl elever som personal. Alla vuxna tar ansvar för alla barn. Ingen ska behöva vara rädd på väg till eller från skolan eller ute på skolgården. Alla elever ska veta vem de kan vända sig till om de själva eller en kamrat behöver hjälp. Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal En kartläggning sker varje vårtermin då likabehandlingsplanen skrivs ny inför kommande läsår. Kartläggningen ligger till grund för nya målsättningar och åtgärder. En del i kartläggningen är en elevenkät, som samtliga elever anonymt fyller i. Syftet är att få kunskap om elevernas trivsel på skolan/fritidshemmet och att kunna åtgärda eventuella brister. Arbetslaget och elevrådet analyserar och diskuterar resultaten och detta överlämnas därefter till rektor. Materialet ligger till grund för vilka åtgärder skolan ska vidta för att öka elevernas trivsel och trygghet. Varje mentor ansvarar för att vid varje utvecklingssamtal, tillsammans med elev och vårdnadshavare, diskutera den psykosociala arbetsmiljön och elevens trivsel på Prästbols skola och fritidshem. Likabehandlingsplanen behandlas vid APT en gång per termin samt vid övriga arbetslagsmöten varje vecka. Eleverna lär känna planen i klassråd och elevråd. Vårdnadshavare får höra talas om planen vid föräldramöten, utvecklingssamtal och verksamhetsråd. När elev, vårdnadshavare eller personal är ny presenteras planen för dem och de får en förenklad version i sin hand.
5 (13) Utvärdering av förra årets plan Utvärdering av läsårets insatser sker genom samtal i arbetslag och vid APT samt genom klassråd och elevråd, utvecklingssamtal och verksamhetsråd under vårterminen. Resultat: Rastaktiviteter där lekar varit ett inslag föll väl ut och efterfrågas ännu av elever. Detta kommer att fortsätta även detta läsår. Arbetet mot kränkande behandling har fortgått under hela läsåret och kommer fortsätta även läsåret 2018/2019. Nu har vi t ex utvecklat rutiner vid in- och utgång i/ur klassrummet vid, vid duschning efter idrotten och vid ihopplockning efter en lektion. Vi har bestämda platser i olika sammanhang, t ex bussfärd, köer osv. Årets mål för det främjande arbetet. Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, religion- eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning. Mål För att öka den sociala kompetensen fortsätter Trivselprogrammet. Trivselprogrammet är en metod för skolor att få ökad aktivitet, trygghet och struktur på rasterna i grundskolan. Trivselprogrammet är en del av ett främjande och förebyggande arbete på skolan för att komma tillrätta med konflikter, kränkningar och mobbning. Åtgärd Ansvar Vi arbetar med Trivselprogrammet under hela innevarande läsår. Rektor och personal.
6 (13) Fler främjande insatser: Vid konflikter tar vi alltid konflikterna med en gång. Vi gör regler till olika aktiviteter tillsammans med eleverna. Vi arbetar med delaktighet och har ingången att vi alltid ska lyssna på elevernas åsikter, t ex angående placering (ej val av kompis, men position) i klassrummet. Vi väljer aktivt att prata med alla elever på morgonen innan skolan börjar. Vi strävar efter att vara i klassrummet innan lektion och efter lektioner för att få till enskilda samtal och förebygga konflikter. Vi visar att vi bryr oss om och är intresserade av eleverna, att de är viktiga. Vi tillåter inte negativa kommentarer, suckar osv och arbetar för en positiv arbetsmiljö. Vi arbetar aktivt med att reflektera över talutrymmet i våra grupper. Vi arbetar aktivt med en relationell pedagogik, där relationen mellan pedagog och elev står i fokus. Vi pratar ofta om olikheter, att vi är olika, i vårt värdegrundsarbete. Varje klass träffas minst en gång vid klassråd inför elevrådet för att bl.a. diskutera frågor om trivsel och miljö samt förbereder frågor som ska diskuteras vidare i elevrådet. Skolans elevråd sammanträder en gång i månaden. Rektor är sammankallande. Vi har en god vuxentillsyn på rasterna med synliga vuxna (reflexväst) som sätter tydliga gränser för barnen. Vi utväxlar information om ev. episoder på rasterna. I förebyggande syfte kommer rastvakt att gå runt på skolområdet. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling presenteras och diskuteras på föräldramöte/klassråd tidigt på höstterminen. Planen finns också aktuell på skolans hemsida. Ansvar för övriga insatser: Rektor och alla undervisande pedagoger.
7 (13) Kartläggning av situationer i verksamheten Genomförande En kartläggning sker varje vårtermin i form av Skolinspektionens elevenkät, som samtliga elever anonymt fyller i. Varje klass träffas minst en gång inför elevrådet för att bl.a. diskutera frågor om trivsel och arbetsmiljö samt förbereder frågor som ska diskuteras vidare i elevrådet. Eleverna gör en trygghetsvandring för att fånga upp platser och situationer där elever kan känna sig utsatta. Observationer samt av den dagliga verksamheten tas upp, diskuteras och dokumenteras i arbetslaget. Vi har en fast punkt på våra arbetslagsmöten varje vecka. Personalen lyfter tidigare kränknings- och tillbudsincidenter på arbetslagsträffar och APT. Varje mentor ansvarar för att vid varje utvecklingssamtal, tillsammans med elev och vårdnadshavare, diskutera den psykosociala arbetsmiljön och elevens trivsel. Under hösten har en kartläggning av den pedagogiska miljön gjorts av specialpedagog Beryll Hansson. Resultat Ett medelvärde av svaren på elevenkäterna i de klasser som svarat på dem visar på att 78 % av eleverna på skolan upplever att de hade studiero på lektionerna. 93 % av eleverna kände sig trygga på skolan och 93 % tyckte att man arbetar med att förhindra kränkningar. Resultaten av undersökningen av den pedagogiska miljön ör inte presenterade ännu. Analys Vi ser att vi har relativt höga värden när det gäller framför allt trygghet och arbetet med att förhindra kränkningar. Vi tror att det beror på de främjande insatser vi gör och att vi ständigt diskuterar hur vi kan ta ett gemensamt ansvar för att utveckla detta arbete i arbetslagen. Under året har vi arbetat med att stärka tryggheten i omklädningsrummens duschar genom att utveckla kösystem som även används för in- och utgång till rast/ur klassrummen och för att hämta sitt arbetsmaterial.
8 (13) När det gäller studiero arbetar vill vi t ex arbeta vidare med de nya rutinerna för olika köbildningar i klassrummen. Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningarna och för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling: Områden som berörs av åtgärderna: kränkande behandling, kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, religion- eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning. Mål Åtgärd Ansvar Att motverka kränkande behandling All personal ska arbeta aktivt mot kränkande behandling. Detta sker genom värdegrundsarbete med alla elever, samtal och sociala berättelser. Vi har dagligen samtal om hur man ska vara mot varandra och om olika känslor och hur något känns. Vi har lyssnat på en radioprogramserie om hur man pratar till varandra. Vi arbetar med dilemmafrågor som eleverna får diskutera. Arbetslaget och all personal på skolan och i fritidshemmet. Mål Åtgärd Ansvar Att öka personalens kunskaper om jämställdhet, normer och det främjande och förebyggande likabehandlingsarbetet. Personalen deltar under läsåret i en fortbildning kring jämställdhet, normer och likabehandling. Här tas bl a ämnen som noll tolerans mot kränkningar och diskriminering upp och hur vi ska arbeta för att nå dit. rektor, genuspedagog Mål: Åtgärd: Åtgärd: Ansvar: Att öka tryggheten i omklädningsrum och mellan lektioner och aktiviteter. Vi arbetar med att stärka tryggheten i omklädningsrummens duschar genom att utveckla kösystem som även används för inoch utgång till rast/ur klassrummen och för att hämta sitt arbetsmaterial. Vi har oftast två rastvakter ute på de längre rasterna. Alla pedagoger på skolan.
9 (13) Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling När elev utsätts för kränkning av annan elev/elever, och detta har kommit till skolans kännedom sker följande: 1. Mentor ansvarar för att bedöma situationen och samtalar med berörda elever. Mentor informerar elever om steg 2. Mentor har dokumentationsansvar. 2. Mentor informerar vårdnadshavare och gör en bedömning om vidare samtal med eleverna behövs. Mentor informerar elever och vårdnadshavare om steg 3. Mentor har dokumentationsansvar. 3. Mentor gör en skriftlig anmälan till skolans rektor samt informerar elev och vårdnadshavare om detta. 4. Rektor behandlar ärendet skyndsamt och anmäler det till förvaltningsledningen. 5. Mentor i samarbete med kurator arbetar direkt med elever och genomför samtal med: den utsatte eleven kamrater eller andra som funnits runt situationen den/de som utsatt elev för kränkning. 6. Uppföljning sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att kränkningen upphört. Kurator gör en skriftlig sammanfattning och avslutar ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt mentor. Dokumentationen läggs in i PMO som är elevhälsoteamets dokumentationssystem.
10 (13) Rutiner för hur barn/elever och vårdnadshavare ska göra anmälan När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling tas kontakt med mentor eller elevhälsan, som rapporterar till rektor. Beträffande situationer där personal utsätter elev för kränkning eller diskriminering skall rektor informeras omgående. Rektor anmäler direkt ärendet till förvaltningsledningen och startar utredning. Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras Alla vuxna på skolan/fritidshem som får kännedom om kränkande behandling har ansvar att reagera och agera i direkt anslutning till den aktuella händelsen. Alla upplevda kränkningar eller diskriminering ska rapporteras till rektor som i sin tur ska anmäla det till förvaltningen.
11 (13) Definition av begrepp Bilaga 1 Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempel till kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities ) trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning.
12 (13) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet o ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan/fritidshemmet för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
13 (13) Bilaga 2 Ordningsregler framtagna av eleverna i Prästbols skola och fritidshem Vi har regler för kompisgungan: Det får vara fyra barn på gungan samtidigt. Man gungar rakt fram och studsar inte. Alla får vara med och leka. Vi frågar om den som är ensam vill vara med. Alla passar alla på fotboll. Om någon säger nej ska man sluta, till exempel att ta mössor. Vi tänker på hur vi själva beter oss mot andra. Vi är tysta vid maten och pratar inte med de som sitter vid andra bord. Hjälm ska vara på när man åker sparkcykel och när man vistas på kullen under vinterhalvåret. Alla hjälps åt att ta in sakerna efter rasten och alla klasser har en ansvarig dag där man ser till att allt är inplockat.