Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2005 12 22 Årsrapport för 2005 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas nedan översiktligt under rubriker som täcker in verksamhetens huvudinriktningar. Syftet är dels att internt skaffa en överblick och dokumentation över vad vi gjort, dels att kunna utgöra en grund inför kommande rapporter till landstingen i Södra sjukvårdsregionen. Gruppundersökningar Vissa av nedanstående undersökningar påbörjades under 2004 och sträcker sig in i 2005, liksom vissa har påbörjats i år och sträcker sig in i 2006. Rexam (Malmö) o Uppföljning av stressbelastning och trötthetsreaktioner vid en tillverkningsindustri med ett ansträngande tre-skiftschema som förändrades i förväntad positiv riktning ur hälsosynpunkt efter en första mätning som gjordes i mars 2003. Denna initierades efter systeminspektion från Arbetsmiljöinspektionen. Uppföljningen riktade sig till cirka 300 anställda. Ängelholms sjukhus o En undersökning av en avdelning inom medicinkliniken genomfördes som en del av ett forsknings- och metodutvecklingsprojekt kring årstidsvariationer i självskattningar och salivkortisol. Återkoppling ges till arbetsplatsen om skattningar av arbetsmiljö och subjektiv ohälsa mm. Amcor Flexibles (Lund) o En enkät- och intervjuundersökning påbörjades i slutet av 2004 och avslutades under 2005. De som undersöktes var en mindre grupp arbetare med ett skiftschema som innebar att man arbetade 12-timmarspass i cykler om 5 skift i rad. Bakgrunden till det speciella skiftschemat var att produktionen vid den aktuella avdelningen krävde kontinuerlig drift som bäst bedömdes kunna lösas med detta schema. Det fanns dock en fråga från företaget om välbefinnande, tillfredsställelse med arbetstiderna mm hos dem som arbetade detta schema. Vårt intresse var därtill att i explorativt syfte öka vår egen kunskap om upplevelse av och hanterande av följder av skiftarbetstider. Resultaten återfördes till deltagarna och företagsledning och hälsovård. Arbetsplatskonsultationer Amcor Flexibles (Lund) o Efter den första mindre gruppundersökningen önskades från personalavdelningen hjälp med rådgivning kring ytterligare frågeställningar kring arbetstidsscheman, och en eventuell större gruppundersökning. Arbetstidsfrågan var dock konfliktladdad och flera personer från sektionen har
under året medverkat vid ett flertal konsultationstillfällen kring problem som fokuserats kring arbetstidsscheman, men där konflikten kring dessa sannolikt även har annan bakgrund. Förberedelser gjordes också för att genomföra en gruppundersökning med uppföljning senare efter genomförd förändring av arbetstidsschema. Av olika skäl ville man från företaget sedan avvakta med denna undersökning. Stadex (Malmö) o Konsultation kring arbetstider, skiftscheman mm och relaterade hälsoeffekter inför planerad förändring av arbetstidsschema. Patienter Förutom alla de generella Yrkesmedicinska patienter som läkarna träffat vid filialmottagningar har vi under året tagit emot patienter som kunnat betraktas ha en problematik specifik för sektionens kompetensområde. Bl a har vår läkare samt en timanställd läkare träffat alla de patienter som deltagit i vårt utvecklingsprojekt kring stress- och utmattningsproblematik. Vi har vidare påbörjat utveckling av handläggningsmodeller för olika patientkategorier och dokumentation av sådana. Några av dessa patientkategorier har ökat kraftigt i omfattning medan andra minskat eller legat på konstant nivå. På grund av bristfällig registrering av och tillgång till besöksstatistik kan frekvensen av olika typer av besök och kontakter för olika personal- och patientkategorier under året inte närmare preciseras. Något om de patientkategorier vi träffat: Toxisk encephalopati o Bedöms ha legat på en relativt konstant nivå jämfört med de senaste åren. Elkänslighet o Har minskat i omfattning. Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Multipel kemisk överkänslighet o Har minskat i omfattning. Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Vi tog tidigare ffa emot dessa patienter i forskningssyfte där de genomgick omfattande undersökningar inklusive testkammarprovokation. Numer har vi inte teskammaren kvar och har inga specifika metoder för utredning av dessa då det inte finns några metoder för positiv differentialdiagnostik. Stress- och utmattningsreaktioner o Denna patientgrupp har vi ägnat mycket tid under året som ett metodutvecklingsprojekt omfattande utredning av individ och arbetsplats och mismatch mellan dessa. Syfte har varit att fokusera på vad som kan förbättras i passformen mellan individ och arbete för att underlätta arbetsåtergång eller öka en hållbar arbetsförmåga. Jämfört med tidigare ökade således patientgruppen från och med förra året. Under 2005 träffade vi dock färre av dessa patienter än vad som varit avsett. Detta hänger helt samman med Försäkringskassans omorganisation som har pågått från tidig vår och fram till en bit in på hösten. Det har dröjt längre än förväntat att få igång patientflödet igen, men det har mot slutet av året börjat fungera och därtill på ett smidigare och mer välkontrollerat sätt än tidigare.
o Därtill har tillkommit ett antal remisser med begäran om hjälp liknande den som bedrivs i projektet men som ändå legat utanför detta. Arbetsskadeärenden kring kränkande särbehandling och psykosocial överbelastning/kronisk stressreaktion och liknande o Denna patientkategori ökade påtagligt under förra året men har avtagit något under 2005. Vi har en handläggningsmodell för dessa grupper och tog oss tidigare an klinikens ärenden av denna typ inom sektionen då vi hade bedömt att en god kvalitet i dessa utredningar som regel kräver en teamhandläggning där flera yrkeskategorier behöver involveras. Denna modell har nu övergivits till förmån för den traditionella patientfördelningen och handläggningen inom kliniken, där sektionerna inte tar specifikt ansvar för de patientgrupper som tillhör deras primära kunskapsområde. Ofta kommer nya remisser numer först till sektionen för preliminärt påseende, varefter mottagningschefen fördelar patienten till någon av klinikens läkare. Som regel är dock kurator central i utredningen och ofta medverkar även psykolog. Utredningarna är mycket tidskrävande, sträcker sig ofta över flera år med återkommande kontakter och omfattar som regel en diger dokumentation att värdera. Utredningen av vissa av de nyinkomna kommer likaså att sträcka sig in i nästa år. Forsknings- och utvecklingsprojekt El- och luktkänslighet o Forskningsprogram som bedrivits med stöd av FAS sedan 2001 avslutades formellt 2004 men fortsatt publikation från projektet pågår. Fortsatt publikation från projektet pågår. Det har under året resulterat i avhandling av Frida Carlsson som disputerade 2005 04 29. Interventionsprojekt kring stress- och utmattningsreaktioner o Påbörjades i slutet av 2003 och har fortlöpt med patient- och arbetsplatsutredningar under 2005, med beräknad fortsatt datainsamling t o m 2006. Uppföljning med enkät och salivkortisol av effekter av arbetsmiljöinspektioner. o Efter de initiala undersökningarna av ett antal arbetsplatser 2001-2002 har ett par följts upp med liknande metodik. Arbetsmiljöverket har bidragit finansiellt till kortisolanalyser. Projektet avslutades i slutet av året med en slutrapport. Prospektiv studie av förlopp, prediktorer mm av arbetsrelaterad stress. o Undersökningen pågår genom uppföljning av individer tidigare undersökta på sina arbetsplatser. En första publikation är under författande. Projektet har fått begränsat FAS-anslag tom 2007 men kommer att fortgå ytterligare flera år. Kortisolmetodstudier o Projektet syftar till att undersöka betydelsen av ett antal icke- arbetsrelaterade faktorers betydelse för salivkortisol. Likaså undersöks eventuella årstidsvariationer i självskattningar och kortisol. Projektet har pågått under 2004 och 2005 då datainsamlingen i slutet av året avslutats. Bearbetning och avrapportering kommer att ske under 2006. Stressbelastning i samband med narkosläkares jourtjänstgöring o Data är insamlade och bearbetning och avrapportering fortgår. En svensk rapport har släppts i slutet av året.
Skiftarbete kortisoldygnsrytm och återhämtning, samt effekter av förändrat skiftschema. o Studien syftade till att mäta effekter på sömn, trötthet, subjektiv hälsa och kortisoldygnsrytm i samband med skiftarbete inkluderande nattarbete, samt effekter på motsvarande effektmått efter en förändring av skiftschemat. Vid ett tillverkningsföretag gjordes mätningar under en arbetsdag under ett dagtidsskift cirka en vecka efter senaste nattskift, samt en ledig dag. Efter ett förändrat arbetstidsschema mättes effekter i motsvarande avseenden. Två manuskript från projektet har skickats in för publikationer under året. Långtidseffekter av toluenexponering o Studien syftar till att detektera eventuella långtidseffekter av tidigare yrkesmässig toluenexponering. Den genomförs i samarbete med Yrkesmedicin i Göteborg. Medicinska och neuropsykologiska undersökningar genomfördes förra året av vid f d Yrkesmedicinska enheten MAS undersökta toluenexponerade personer. Bearbetning pågår. Nya anslag under året Två regionala forskningsmånader för två olika projekt. Kunskapsförmedling Inom regionen Medverkan i specialistutbildning för företagssköterskor i form av föreläsningar, gruppövningar och många uppsatshandledningar (cirka hälften av alla uppsatser). Medverkan i specialistutbildning för företagsläkare, ffa i form av uppsatshandledningar. Medverkan i läkarutbildning på termin 6 och 10, i form av föreläsningar och seminarier. Arrangemang av en studiedag för beteendevetare vid företagshälsovårder i Södra sjukvårdsregionen. Ett antal halvdagsutbildningar för grupper av patienter med stress- och utmattningsreaktioner. Ett antal halvdagsutbildningar för grupper av arbetsledare för patienter sjukskrivna för stress- och utmattningsreaktioner. Föreläsningsdag vid Volvo i Olofström för huvudskyddsombud vid Volvo från hela landet om arbetsrelaterad stress. Presentationer för politiker och tjänstemän i Växjö. Rapportering om sektionens verksamhet, ffa om interventionsprojekt för utmattade. Utom regionen Deltagande och medverkan med presentationer vid ett antal konferenser och andra möten: o Läkarstämman två presentationer (interventionsprojekt samt reliabilitet av kortisol uppvaknanderespons).
o Yrkesmedicinskt vårmöte presentation av vårt interventionsprojekt vid stress- utmattningsrelaterad sjukskrivning. o Nationell stressforskningskonferens deltagande i konferens av flera sektionsmedarbetare, samt medverkan i planering av konferensen genom styrgruppen för stressforskningsnätverket. o 17 internationella symposiet om skiftarbete och arbetstider i Hoofddorp, Holland deltagande. o Nationell ArbetsMiljökonferens (NAM) i Ängelholm. Sektionen och dess samarbetspartner AMI, Köpenhamn, höll i ett symposium om kortisolmätning, vilket inkluderade ett flertal presentationer av pågående projekt. o Interventionsforskningskonferens i Umeå anordnad av FAS för inbjudna forskare inom området. Vårt interventionsprojekt vid stressutmattningsrelaterad sjukskrivning presenterades. o NIVA-konferens Return to work i Helsinki deltagande. o Öresundsklubben presentation av interventionsprojekt för sjukskrivna med stress-/utmattningsreaktioner. o Århus, Danmark presentation av aktuellt kunskapsläge kring Idiopathic Environmental Illness baserat på egna och internationella studier. o The 10th Meeting of the International Neurotoxicology Association, Porvoo, Finland - medverkan med föredrag. o Seminarium för ISM:s (Institutet för StressMedicin) Preventions- och behandlarnätverk, Göteborg om vårt interventionsprojekt vid stressutmattningsrelaterad sjukskrivning. Övriga aktiviteter Medverkan i arbetsgrupp vid Distriktsnämnden för sydvästra sjukvårdsdistriktet (SVS) för framtagande av förslag till Stressforum Sydväst, vilket i maj beslutades om som en försöksverksamhet t o m 2007. Medverkan i styrgrupp för Stressforum Sydväst Medverkan i styrgrupp för nationellt stressforskningsnätverk och i planering av och medverkan i nationell konferens som genomfördes i Linköping juni -05. Telefonrådgivning om frågor inom sektionens kompetensområde. Medverkan i referensgrupp och som konsult avseende intervjumetodik åt företaget WSP, Malmö i projekt finansierat av Naturvårdsverket om riskkommunikation i samband med kemiskt förorenade områden. Publikationer under året Publicerade 1. Persson R, Österberg K, Karlson B, Ørbæk P. The meta-contrast technique: Relationships with personality traits and cognitive abilities in healthy women. Scand J Psychol, 2005;46:169-177.
2. Ørbæk P, Persson R, Österberg K. Impact of trait anxiety and social conformity on responses to experimental chemical challenge. Environ Toxicol Pharmacol 2005;19(3): 659-66. 3. Carlsson F, Karlson B, Ørbæk P, Österberg K, Östergren PO. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005;119(7):568-77. 4. Carlsson F. Subjective annoyance attributed to electricity and smells epidemiology and stress physiology [dissertation]. (ISBN 91-85439-23-1). Lund, Sweden: Lund University, 2005. 5. Åbjörnsson G, Pålsson B, Karlson B Ørbæk P, Österberg K. Psychological distress and coping in women married to men with a diagnosis of solvent-induced chronic encephalopathy. Brain Injury 2005;19(6):417-23. 6. Åbjörnsson G, Karlson B, Ørbæk P. Education for men with solvent-induced chronic toxic encephalopathy and their spouses. Patient Education and Counseling 2005;58:88-95. In press 1. Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lindström M., Lithman T, Östergren, P-O. Representativity of a Postal Public Health Questionnaire Survey in Sweden, with Special Reference to Ethnic Differences in Participation. Scandinavian Journal of Public Health, in press. 2. Hansen ÅM, Høgh A, Persson R, Karlson B, Garde AH, & Ørbæk P. Bullying, health outcomes, and physiological stress response. Psychosomatic Research, in press. Submitted 1. Hansen AM, Persson R, Garde AH, Karlson B, Ørbæk P. Diurnal profiles of salivary cortisol during workdays - construction workers versus white-collar workers. Scand J Work Env Health. Re-submitted. 2. Carlsson F, Persson R, Österberg K, Karlson B, Hansen Å M, Garde A H, Ørbæk P. Salivary Cortisol and Self-Reported Stress Among Persons with Environmental Annoyance. Re-submitted 2005. 3. Carlsson F, Garde AH, Hansen AM, Persson R, Ørbæk P, Karlson B. The Cortisol Awakening Response an exploration of intra- and interindividual variation. Scand J Work Env Health. Submitted 2005. 4. Karlson B, Carlsson F, Hansen AM, Garde AH, Österberg K, Ørbæk P. Diurnal cortisol pattern on a workday and a day off in shift workers. Scand J Work Env Health. Submitted 2005. 5. Pålsson B, Norlund A, Ohlsson K, and Skerfving S Economic consequences of occupational disorders among workers in the Swedish fish-processing industry. Submitted. 6. Persson R, Carlsson F, Österberg K, Ørbæk P, Karlson B. A Two-Week Monitoring of Self-Reported Arousal, Worry and Attribution Among Persons with Annoyance Attributed to Electrical Equipment and Smells. Submitted 2005.
7. Link K, Moëll C, Österberg K, Persson R, Ørbæk P, Garwicz S, Cavallin-Ståhl E, Erfurth E-M. Adults with GH-deficiency (GHD) after childhood acute lymphoblastic leukemia (ALL) have neuropsychological dysfunction but normal mental well-being, social interaction and network. Submitted 2005. 8. Österberg K, Persson R, Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P. Personality, mental distress, and subjective health complaints in three groups of environmentally intolerant subjects. Submitted 2005. 9. Kolstad, HA, Silberschmidt, M, Nielsen JB, Österberg K, Hviid Andersen J, Bonde JP, Fink P. Multiple Chemical Sensitivity, en veldefineret lidelse? Submitted 2005. 10. Lindgren M, Karlson B, Österberg P, Ørbæk P, Rosén I. Habituation to noxious stimuli in cases of idiopathic environmental intolerance an electrophysiological study. Submitted. 11. Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lithman T. Health Care Utlilization in Subjects Reporting Environmental Annoyance From Electricity and Chemicals. Submitted 12. Hansen ÅM, Høgh A, Persson R, Karlson B, Garde AH, & Ørbæk P. Bullying, health outcomes, and physiological stress response. Submitted 2004. 13. Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lindström M., Lithman T, Östergren, P-O. Representativity of a Postal Public Health Questionnaire Survey in Sweden, with Special Reference to Ethnic Differences in Participation. Submitted. 14. Persson R, Carlsson F, Österberg K, Karlson B, Ørbæk P. Monitoring of everyday stress and health complaints, attributions, expectations, and self-reported avoidance behaviors among persons with environmental annoyance. Submitted. 15. Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Hansson G-Å, Axmon A, Persson R, & Skervfing S. Gender differences in musculoskeletal disorders and physical exposure, in spite of identical repetitive tasks. Submitted 2004. Manuscripts 1. Karlson B, Ørbæk P, Bergendorf U, Risberg J. Relationship between cognitive dysfunction and reduced cerebral blood flow in organic solvent exposed subjects. Manuscript. 2. Karlson B, Ørbæk P, Åbjörnsson G, Karlsson J-E, Lindgren Å. The prospective course and predictors of distress and everyday functioning in patients reporting hypersensitivity to electricity. Manuscript. 3. Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on self-reported health and sleep related problems after a change of shift schedule. Manuscript. 4. Karlson B, Persson R. Repressive Coping Style Estimation of Prevalence and Prospective Outcome in Subjects Associating Complaints with Electricity Exposure. Manuscript. 5. Persson R, Garde AH, Schibye B, Ørbæk P. Building-Site Camps and Extended Work Hours: Two-Weeks of Consecutive Real-Time Assessment of Self-Reported Fatigue, Sleepiness, Physical Exertion and Mood (under bearbetning). 6. Lindeberg S I, Carlsson F, Lindbergh E, Östergren P-O, Karlson B. Exhaustion is associated with flattened cortisol day profile. Manuscript.
7. Persson R, Åbjörnsson G, Pålsson B, Ørbæk P, Karlson B. Work and family conflict among high school teachers. Manuscript. Konferenspresentationer 1. Österberg K. Utredningsmodell och intervention vid stressrelaterad ohälsa. Föredrag vid yrkes- och miljömedicinskt vårmöte, Örebro, 27-29 april 2005. Book of abstracts, s 82-83 (ISBN 91-973975-2-0). 2. Österberg K. Multiple chemical sensitivity en psykologisk förklaringsmodell. Föredrag vid mötet Multiple chemical sensitivity (MCS), en veldefiniert lidelse?, Dansk selskap for Arbejds- og miljømedicin, Arbejdsmedicinsk klinik i Århus, 3 juni 2005. 3. Österberg K. Experiences and conclusions from odor provocation studies of subjects with chronic toxic encephalopathy and multiple chemical sensitivity. Föredrag vid The 10th Meeting of the International Neurotoxicology Association, Porvoo, Finland, 27 juni 2005. Book of abstracts, p 14. 4. Carlsson F, Garde AH, Hansen AM, Persson R, Ørbæk P, Karlson B. The Cortisol Awakening response: a reliable measure?. Nordiskt Arbetsmiljömöte, NAM. Ängelholm, 30 augusti 2005. 5. Karlson B, Carlsson F, Hansen Å M, Garde A H, Ørbæk P. Subjective health and cortisol in relation to specific shift schedules. Nordiskt Arbetsmiljömöte, NAM. Ängelholm, 30 augusti 2005. 6. Lundberg I, Glise K, Hallsten L, Karlson B, Slunga Birgander L, Åsberg M. Arbete och psykisk ohälsa. Symposium vid Svenska Läkarsällskapets Riksstämma 2005. Bokkapitel 1. Persson R, Orbaek P. Trait anxiety and social desirability as determinants of self-ratings and glycated hemoglobin. In: Shohov S, editor. Advances in psychology research, volume 29. New York: Nova; 2004. (pp. 183-200). 2. Karlson B, Söderberg S. Psykologi. In: Agardh C-D, Berne C, Östman J, editors. Diabetes. 3 rd ed. Stockholm: Liber AB;2005. p. 364-373. Rapporter och populärvetenskapliga publikationer 1. Karlson B, Carlsson F, Hansen Å-M, Garde A-H, Pålsson B, Persson R, Ørbæk P. Slutrapport av projekt avseende arbetsplatsuppföljning efter arbetsmiljöinspektion mätning av salivkortisol tillsammans med självrapportdata. Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med Arbejdsmiljøinstituttet, København, till Arbetsmiljöverket, 2005. 2. Persson R, Hansen Å-M, Garde A-H, Ørbæk P, Karlson B. Lägesrapport 2 metodstudier av icke arbetsrelaterade faktorers inverkan på salivkortisol. Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med Arbejdsmiljøinstituttet, København, till Arbetsmiljöverket, 2005. 3. Malmberg B, Persson R, Jönsson B, Carlsson F, Karlson B, Ørbæk P. Jourtjänstgöring: påverkan på katabola processer och återhämtning en fältstudie av läkare inom anestesi, öron-näsa-hals och barnsjukvård. Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med Arbejdsmiljøinstituttet, København, 2005.
4. Carlsson F. Känslighet för dofter och elektricitet mer generell miljökänslighet hos långvarigt el- och luktkänsliga personer. Medikament, nr 9-10 2004. 5. Carlsson F. Subjektiva el- och kemikalierelaterade besvär Epidemiologi och stressfysiologi. Svepet (Medlemsblad för svensk epidemiologisk förening), 2005. 6. Persson R. Kortisol som mått på stress i arbetslivet vilken betydelse har årstiderna? Bulletin 2005;23(1):4-5. 7. Karlson B. Arbetsplatsinriktad utredning och intervention vid arbetsrelaterad stress och utmattning. Bulletin 2005;23(3):6. 8. Havewald L. Utbildning för patienter och arbetsledare. Bulletin 2005;23(3):6. 9. Österberg K, Persson R. Personer med känslighet för flera miljöfaktorer hade mest besvär vid kontrollerad exponering för kemikalielukter. Bulletin 2005;23(4):5.