Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
|
|
- Vilhelm Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beteendemedicinska sektionen Arbets- och miljömedicin Lund Telefon: , fax: Datum Årsrapport för 2009 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas nedan översiktligt under rubriker som täcker in verksamhetens huvudinriktningar. Syftet är dels att internt skaffa en överblick och dokumentation över vad vi gjort, dels att kunna utgöra en grund inför kommande rapporter till landstingen i Södra sjukvårdsregionen. Bemanning under året Sektionen har under året haft en specialistläkare; Birgitta Malmberg (till hälften disponibel för sektionen), tre psykologer; Kai Österberg, Sofia Skogsliden och Björn Karlson, en kurator; Birgitta Pålsson, en medicinsk sekreterare; Lisbeth Prahl, samt två forskare; Frida Eek och Peter Jönsson. Patienter Förutom alla de generella yrkesmedicinska patienter som läkaren har träffat vid filialmottagningar har vi under året tagit emot patienter som kunnat betraktas ha en problematik specifik för sektionens kompetensområde. Några patientkategorier har ökat i omfattning medan andra minskat eller legat på konstant nivå. Något om de patientkategorier vi träffat: Toxisk encephalopati o Bedöms ha legat på en relativt konstant nivå jämfört med de senaste åren (cirka 5-10/år). Elkänslighet o Har senaste åren legat relativt konstant på cirka 5/år, som bedöms och/eller erhåller konsultation inom sektionen. Multipel kemisk överkänslighet o Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Arbetsskadeärenden kring kränkande särbehandling och psykosocial överbelastning/kronisk stressreaktion och liknande o Denna patientkategori har inkommit i väsentligen motsvarande omfattning som förra året, med 9 besök vid kliniken under året. Två mycket omfattande arbetsskadeutredningar avseende samband mellan överbelastning och suicid har slutförts. Andra primära sjukdomar/arbetsskador (t ex vibrationsskador, luftvägs- och muskuloskelettala sjukdomar) o Inom dessa kategorier har patienter hanterats av sektionen avseende arbetsskadeförsäkring, rehabilitering eller psykosociala problem sekundära till skadan. 17 besök har skett på kliniken under året. 1
2 Forsknings- och utvecklingsprojekt Interventionsprojekt kring stress- och utmattningsreaktioner o Projektet påbörjades i slutet av 2003 med intag av nya patienter med utmattningssyndrom (UMS) till i början av Analys av sjukskrivningsdata upp till 1½ år efter avslutad intervention har gjorts under året. Ett manuskript om resultaten är inskickat för publikation och ett flertal presentationer inom- och utom vetenskapssamhället har gjorts. Projektet har slutrapporterats till FAS. Kognitiv funktionsförmåga efter utmattningssyndrom o I samband med 12-månadersuppföljning av ovanstående grupp har en omfattande neuropsykologisk undersökning gjorts inkl mätning av subjektiva kognitiva besvär och kortisol. Under året har även inletts testning av en matchad kontrollgrupp. Finansiering av FAS och Regionala forskningsmedel (Region Skåne). Utveckling av instrument för screening av tidiga tecken på utmattningssyndrom o Resultat från våra tidigare UMS-patienter, samt en större grupp ur en befolkningspanel har under året preliminärt analyserats och presenterats i flera sammanhang. Finansiering av FAS. Prospektiv studie av förlopp, prediktorer mm av arbetsrelaterad stress. o En trevågs-undersökning är avslutad och presentationer och publikation av materialet fortgår. Projektet har under året slutrapporterats till FAS. Kortisolmetodstudier o Studier av årstidsvariationer och vardagliga icke arbetsrelaterade faktorers inverkan på kortisol. Fortsatt analys och publikation av resultat har gjorts och fortgår. Projektet har varit finansierat av Arbetsmiljöverket och VR. Stressbelastning i samband med narkosläkares jourtjänstgöring o Publikation fortgår. Påverkan på intramuskulära smärtmekanismer och centrala fysiologiska parametrar vid experimentellt inducerad stress. o Projekt har undersökt samband mellan stress och smärta genom Trier Social Stress Test. Projektet har genomförts i Linköping med oss som samarbetspartners. Publikation har skett under året. Har varit finansierat av VR. Prospektiv panelstudie av långsiktiga effekter samt kausala och reciproka samband vid miljörelaterade besvär, och arbetsrelaterad stress o En prospektiv studie av prediktorer för förlopp av subjektiv miljökänslighet har skrivits och accepterats för publikation under året. Finansiering av FAS. Att vara yrkesarbetande och småbarnsförälder vilka arbetsplatsrelaterade faktorer kan leda till ökat välbefinnande och minskad stress o Kombinerad epidemiologisk och stressfysiologisk studie av stress hos småbarnsföräldrar i relation till underlättande och försvårande arbetsplatsfaktorer. Enkät har skickats ut till 8000 småbarnsföräldrar. Finansiering av FAS. Metalund o Del i programanslag i samarbete med Department for Ergonomy and Aerosol Technology vid Lunds Tekniska Högkola (LTH). Framgångsrika pilotstudier av stressprovokationstest anpassat till Virtual Reality-laboratorium har genomförts. Resultaten har presenterats i flera sammanhang och publikation pågår. Finansiering av FAS Partiklar och buller o Experimentell studie av påverkan på bl a hjärtfrekvensvariabilitet, subjektiva besvär och kognitiva funktioner av exponering för dieselpartiklar och trafik- 2
3 buller. Ett antal planeringsmöten, pilotförsök och ett antal skarpa försök har genomförts under året. Projektet drivet av IKDC och finansierat av FORMAS. Studie om insatspersonals hälsa under utlandstjänstgöring o Medverkan i utformning av en enkätstudie som riktas till alla som tjänstgjorde utomlands för Räddningsverkets räkning under Delar av analysarbetet genomförs som en magisteruppsats vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Huvudansvariga är Eskil Jakobsson, Helena Lindstedt. Polisers arbetsmiljö o Projekt under planering efter förfrågan från Polismyndigheten Skåne. BUS tidsbeställda mottagning o Baslinjemätning genomförd av arbetsförhållanden och välbefinnande för utvärdering av organisationsförändring i Lund/Eslöv i enlighet med Lean Health Care-konceptet UllMeter o Metodutvecklingssamarbete inlett med UllCare A/S, Danmark, om stressmätningsinstrument baserat på Pain Pressure Sensitivity. Vibrationsskador o Uppföljning av f.d. patienter utredda för misstänkt vibrationsskada. Verktygslåda för FHV o Utbildning av och diskussioner med ett flertal FHV om deras behov av och önskemål om metoder, samt framtagning av ett flertal sådana anpassade metoder för distribution till FHV. Finansiering av FAS. ALF-medel - Lunds Universitet o ALF-medel har beviljats för tre år ( ) Regionala forskningsmedel - Region Skåne o Kognitiv funktionsförmåga efter utmattningssyndrom, SEK/år i två år ( ). o Ny metodik för tidig identifikation av, och individuella sårbarhetsfaktorer för, stressrelaterad psykisk ohälsa, SEK/år i två år ( ). Nya anslag under året FAS AFA o Inadekvat stressrespons som möjlig sårbarhetsfaktor i samband med utmattning SEK 2010 och SEK o Development, validation and implementation of new methods for health, sustainable work ability and productivity to be used by occupational health care services. o Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie av kvinnor inom vård och skola o Verktygslåda för företagshälsovården - från forskning till handling i arbetslivet 3
4 Kunskapsförmedling och konsultationer Inom Södra sjukvårdsregionen Utbildning för implementering av interventionsmetod för arbetsåtergång vid två studiedagar har personal från sex olika FHV utbildats i den av oss utvecklade och utvärderade metoden för ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA), samt medverkat i diskussion om anpassning av metoden till FHV-kontext. Specialistutbildning för företagssköterskor - medverkan i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, examination och uppsatshandledning. Specialistutbildning för företagsläkare medverkan i form av uppsatshandledning. Läkarutbildning - medverkan på termin 5 och 11 i form av övningar, föreläsningar och seminarier. Utveckling av kunskapsmål, seminariematerial, tentamensfrågor och artikelkompendium för avsnittet Psykosociala faktorer. Övrig handledning av sjukgymnaster vid Inst för hälsa vård och samhälle på kandidatuppsatser, samt av doktorand vid Avd för Socialmedicin och global hälsa (disputerad 2009). Auskultation av PTP-psykologer i Region Skåne för information om vår verksamhet Undervisning vid Master of Public Health programmet inom vetenskaplig metodik/statistik Föreläsningar - i medicinsk geologi inom epidemiologi Samverkansmöte med AI halvdagsmöte mellan Beteendemedicinska sektionen och AIs grupp för psykosociala frågor för utbyte av erfarenheter och aktuellt pågående projekt. Även AI Växjö deltog. Studiedag för beteendevetare vid företagshälsovårder i Södra sjukvårdsregionen - arrangemang av, och presentationer av aktuell forskning vid sektionen. Oregelbundna arbetstider föreläsning för sjukvårdspersonal en halvdag i april. Utbildningspaket för Försäkringskassan som ett uppdrag från FK har vi tillsammans med AMM, Uppsala skapat ett gemensamt utbildningspaket om utredning av psykiska arbetsskador för användning nationellt i utbildning av handläggare vid FK och hållit två halvdagutbildningar i Malmö. Konsultation till länsstyrelsen om miljöärende rörande oro kring provborrningar efter gas i Hörby kommun. Telefonkonsultationer från företagshälsovårder och företag om arbetstider, hälsoeffekter av lösningsmedelsexponering, undersökning av psykosocial problematik på arbetsplatser, kortisolmätning mm. Utanför Södra sjukvårdsregionen Deltagande och medverkan med presentationer vid ett antal konferenser och andra möten: Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Stockholm deltagande av flera sektionsmedlemmar och föredrag (se konferenspresentationer nedan). 4
5 Nationell stressforskningskonferens, Umeå medarrangör tillsammans med IPM, Stockholm, liksom deltagande i konferens av flera sektionsmedarbetare. Medverkan med föredrag om Kortisolnätverket ScanCort och satellitmöte för Kognitiva nätverket. Massmedial uppmärksamhet Radioprogram medverkan i program i Lunds Studentradio om elkänslighet. Presskonferens - vid Svenska Läkarsällskapets Riksstämma Du & Jobbet Bättre vakna själv än av väckarklockan ( ) Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Dialogmöten fick utbrända att återvända till jobbet snabbare. Nov. LUM Virtuell stress lika användbar som riktig. Nr 8 Vårdfacket Petras stressiga dagar. Artikel bl a baserad på våra stressmätningar (nr 3, mars) Övriga aktiviteter Styrgrupp för nationellt stressforskningsnätverk - ledamot. Planering och genomförande av årlig nationell konferens i Umeå. Nationella kortisolnätverket ScanCort medverkan i två, varav ledning av en, av flera arbetsgrupper som gör litterturreviews. Presentation av nätverket i föredrag vid den nationella stressforskningskonferensen. Styrgrupp för nationellt Kognitivt nätverk. Initiativ och styrgrupp för nätverket tillsammans med Peter Währborg, SLU. Presentation av nätverket i föredrag samt vid uppföljande minimöte vid den nationella stressforskningskonferensen. Framtagande och presentation av förslag till enhetligt neuropsykologiskt testbatteri för nationell datainsamling vid UMS (v1 januari, v2 oktober). BUS avd 62 fallstudie som del av metodutveckling initierat med anledning av förfrågan från journalist om medverkan med stressmätning av en sköterska för artikel i Vårdfacket. Mätningen omfattar en veckas loggbok och sömnregistrering (Actiwatch) samt ett dygns EKG-mätning för HRV-analys, parallellt med observation genom skuggning av sköterskan under HRV-dagen. Arbete inom AMM:s nationella kvalitetsgrupp. Utveckling av enkät om neuropsykologisk testning vid misstänkt kronisk toxisk encefalopati inom arbets- och miljömedicinska verksamheter i Sverige. Datainsamling, analys och rapport. Arrangör av nationellt psykologmöte i Stockholm Ledning av arbetsgrupp för utveckling av befintliga neuropsykologiska undersökningsmetoder. Publikationer under året Publicerade 1. Österberg K, Karlson B, Hansen Å-M. Cognitive performance in patients with burnout, in relation to diurnal salivary cortisol. Stress 2009;12(1):
6 2. Garde AH, Persson R, Hansen ÅM, Österberg K, Ørbæk P, Eek, F, Karlson B. Effects of lifestyle factors on concentrations of salivary cortisol in healthy individuals. Scand J Clin Lab Invest 2009;69(2): Karlson B, Eek F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on sleep related problems and selfreported health after a change of shift schedule. J Occup Health Psychol 2009;14(2): Sjörs A, Larsson B, Karlson B, Österberg K, Dahlman J, Gerdle B. Salivary cortisol response to acute stress and its relation to psychological factors in women with chronic trapezius myalgia. Psychoneuroendocrinology. Epub ahead of print DOI: /j.psyneuen Österberg K. The possible role of trait anxiety and learning mechanisms in the onset and maintenance of multiple chemical sensitivity Experiences and conclusions from chemical challenge studies. Psychology & Health 2009;24 (suppl 1); Moussa K, Östergren P-O, Kunst AE, Eek F, Essén B. Socioeconomic differences in smoking trends among pregnant women at first antenatal visit in Sweden : Increasing importance of educational level for the total burden of smoking. Tobacco Control 2009;18: Eek F, Östergren PO. Factors associated with BMI change over five years in a Swedish adult population. Scandinavian Journal of Public Health 2009; 37: Eek F, Merlo J, Gerdtham U, Lithman T. Health Care Utilisation in Subjects Reporting Environmental Annoyance from Electricity and Chemicals a linkage between questionnaire survey data and register on cost. Journal of Environmental and Public Health, vol. 2009, Article ID , 8 pages, doi: /2009/ In press 1. Persson R, Hogh A, Hansen ÅM, Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Österberg K, Ørbæk P. Personality trait scores among occupationally active bullied persons and witnesses to bullying. Motivation and Emotion, in Press. 2. Eek F, Karlson B, Österberg K, Östergren PO. Factors associated with prospective development of environmental annoyance. J Psychosom Res. 3. Eek, F., Östergren, P-O., Diderichsen, F., Rasmussen, NK., Andersen, I, Moussa K., Grahn, M. Different trends in socioeconomic and gender inequalities in the decline of tobacco smoking in Denmark and Sweden; a comparison of the equity effect of different public health policies? BMC Public Health. Submitted 1. Nordling-Nilsson L, Karlson B, Nise G, Malmberg B, Ørbæk P. Delayed manifestations of adverse CNS effects following long-term exposure to toluene: a 20 year follow-up of formerly exposed rotogravure printers. Re-submitted. 2. Malmberg B, Persson R, Flisberg P, Ørbæk P. Heart rate variability in anaesthesiologists and other physicians working on night call. Submitted. 3. Karlson B, Eek F, Hansen Å, Garde AH, Ørbæk P. Cortisol variability and self-reports in the measurement of work-related stress. Submitted. 6
7 4. Garde AH, Hansen ÅM, Persson R, Österberg K, Ørbæk P, Karlson B. Seasonal and individual variation in sleep duration and sleep quality. Submitted. 5. Persson R, Österberg K, Garde AH, Hansen ÅM, Ørbæk P, Karlson B. Seasonal variation in self-reported stress and subjective health complaints. Submitted. 6. Eek F, Karlson B, Garde AH, Hansen ÅM, Ørbæk P. Cortisol, sleep, and recovery some gender differences but no straight associations. Submitted Follin C, Thilén U, Österberg K, Björk J, Erfurth EM. Cardiovascular risk, cardiac function and quality of life with and without long-term GH therapy in adult survivors of childhood acute lymphoblastic leukaemia. Submitted Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Larsson B, Österberg K. Return-to-work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave due to burnout a prospective controlled study. Submitted Malmberg B, Kecklund G, Karlson B, Persson R, Flisberg P, Ørbaek P. Sleep and recovery in physicians on night call. Submitted Arvidsson I, Balogh I, Skerfving S, Hansson G-Å, Karlson B, Ohlsson K, Åkesson I, Nordander C. Meat cutting - physical workload in different production systems and musculoskeletal disorders. Submitted Jönsson, P., Wallergård, M., Österberg, K., Hansen, Å. M., Johansson, G., & Karlson, B. (2009). Cardiovascular and cortisol reactivity and habituation to a virtual reality version of the Trier Social Stress Test: a pilot study. Submitted. Manuscripts 1. Persson R, Österberg K, Garde AH, Hansen ÅM, Ørbæk P, Karlson B. Seasonal variation in self-reported stress and subjective health complaints. Manuscript. 2. Malmberg B, Persson R, Flisberg P, Ørbæk P. Heart rate variability in anesthesiologists and other physicians working on night call. Submitted. 3. Persson R, Åbjörnsson G, Pålsson B, Ørbæk P, Karlson B. Work and family conflict among high school teachers. Manuscript. 4. Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Österberg K. Return-to-work after a work site oriented intervention among burnout patients on sick-leave. Manuscript. 5. Österberg K, Blomqvist A. Anosmia as an early manifestation of Parkinson s disease. Manuscript. 6. Sjörs A, Larsson B, Karlson B, Österberg K, Gerdle B. The stress response in chronic trapezius myalgia. Manuscript 7. Malmberg B, Kecklund G, Karlson B, Persson R, Flisberg P, Ørbæk P. Sleep and recovery in physicians on call. Manuscript. Konferenspresentationer 1. Österberg K. Kognitiv testning vid utmattningssyndrom. Presentation vid Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte, Stockholm april
8 2. Karlson B. Ett screeninginstrument för tidiga tecken på utmattning. Presentation vid Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte, Stockholm april Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Larsson B, Österberg K. Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention. Svenska Läkarsällskapets Riksstämma Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Österberg K. Return-towork after a work site oriented intervention among burnout patients on sick-leave. Work Stress & Health Conference, Puerto Rico, November 5-8, Österberg K. The possible role of trait anxiety and learning mechanisms in the onset and maintenance of multiple chemical sensitivity Experiences and conclusions from chemical challenge studies. Presentation held at the 23 rd Annual Conference of the European Health Psychology Society Pisa, Italy, September 26 th, Jönsson P, Wallergård M, Karlson B, Johansson G, Österberg K, Eek F, Eriksson J. Trier Social Stress Test in the Black Box: Inducing Social Stress in a Virtual Environment. Poster presenterad vid konferensen "A Brain Research meeting: Stress, Coping and Disease", Washington DC, nov, [Delegate manual, P99] 7. Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Malmberg B, Österberg K. Nio av tio utmattade åter i jobb. Forskningens dag, Region Skåne, 3-4 november Jönsson, P., Wallergård, M., Österberg, K., Johansson, G., & Karlson, B. (2009). Cortisol and cardiovascular reactivity and habituation to a virtual version of the Trier Social Stress Test. The 8th international conference on occupational stress and health, San Juan, Puerto Rico, Nov 5-8, Jönsson, P., Wallergård, M., Österberg, K., Johansson, G., & Karlson, B. (2009). Cardiovascular regulation during social stress induction: sympathetic and vagal reactivity covary positively with experienced state anxiety. The 8th international conference on occupational stress and health, San Juan, Puerto Rico, Nov 5-8, Övrigt Rapporter 1. Österberg K. Enkät 2009 om neuropsykologisk testning vid misstänkt kronisk toxisk encefalopati inom arbets- och miljömedicinska verksamheter i Sverige. Diskussionsunderlag för nationellt psykologmöte hösten Arbete utfört inom ramen för Kvalitetsgruppen vid AMM. Lund: Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund, oktober Österberg K, Karlson B. Subjektiv hälsa, återhämtning och socialt stöd bland anställda vid Flowcrete AB, Perstorp. Enkätundersökning nr 2, september AMM Lund, Bulletin 1. Österberg, Kai; Mat, motion och väckarklockor påverkar stresshormonet kortisol. Bulletin Nr 1 sid 2 2. Karlson, Björn; Förbättrad sömn och subjektiv hälsa efter förändring av skiftschema. Bulletin Nr 2, sid 5 8
9 3. Karlson, Björn; Optimerad arbetssituation ger hållbar arbetsförmåga efter utmattning. Bulletin Nr 3, sid Österberg, Kai; LUCIE en checklista för begynnande utmattning. Bulletin Nr 3, sid 3 5. Stan, Anabela, Pålsson, Birgitta, Nordander, Catarina, Jakobsson, Kristina; Vibrationsskada Vad händer sedan? Bulletin Nr 4, sid Pålsson, Birgitta; Tolv vibrationsskadade män. Bulletin Nr 4, sid 4. Bedömningsuppdrag 1. Opponent vid Susanna Westbergs disputation. Inst för psykologi, Lunds universitet (BK) 2. Opponent vid halvtidskontroll för Cecilia Persson, Inst för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet (KÖ). 3. Opponent vid Mathilda Annerstedts halvtidskontroll vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp (BK). 4. Peer-reviews för Nordic Journal of Psychiatry samt Psychoneuroendocrinology (KÖ) 5. Peer-review för Psychophysiology (PJ) 9
Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2008 12 22 Årsrapport för 2008 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Datum 2010 12 16. Årsrapport för 2010. Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Arbets- och miljömedicin 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2010 12 16 Årsrapport för 2010 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2007 12 19 Årsrapport för 2007 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Datum 2006 12 18. Årsrapport för 2006. Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2006 12 18 Årsrapport för 2006 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 17/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Utveckling av testmetod för att studera dynamiken i kroppens stressystem med hjälp av virtual reality - teknik Peter Jönsson, AMM, Lund Mattias Wallergård,
Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2005 12 22 Årsrapport för 2005 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Finns det instrument? Kan de användas kliniskt? Har FHV, individen, chefen
Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin
WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn
WorkUp från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting Birgitta Grahn 150924 Regional styrgrupp för REHSAM-forskningen Projektledningsgrupp Anja Nyberg Region Skåne Lena
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Från ord till handling. Artur Tenenbaum
Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk
Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention
Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg
Stressrelaterad ohälsa
Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
REHABILITERING TILL ARBETE
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Piteå 2017-05-31 Arbets- och miljömedicin Norr, Stressrehabilitering Umeå Kompetenscentrum Arbets- och miljömedicin Norr uppdrag från
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1 Bakgrund
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Curriculum Vitae - Victoria Blom, Date of Birth:
Updated 24 Augusti 2018 Page: 1 / 6 Curriculum Vitae - Victoria Blom, Date of Birth: 1975 E-mail: victoria.blom@psykologpartners.se Examina 1. Fil dr Psykologi 240 hp, Arbets- och Organisationspsykologi,
Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)
Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018
Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering
Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor
Partsgemensamt arbete: Rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017) en enkätundersökning om hur och i vilken omfattning företag
Patientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,
Vad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården
Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det
STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2015-11-06 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Patientstatistik 2014
Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-
Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch
Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch Varför behöver vi veta det här? Läkemedel måste ibland användas som ett komplement Icke-farmakologiska behandlingar
Artur Tenenbaum INRIKTNING
Parallella sessioner/workshops Screeningverktyg för tidiga tecken på utmattning och metoder för rehabiliteringsplanering Praktiskt stöd i rehabiliteringsarbete. (När?) (Björn Karlson, professor, Lunds
Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn
Södra Regionvårdsnämnden Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn REHSAM (100 Mkr) Forskningsprogram - hitta bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten Målgrupp - Psykisk
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
Patientstatistik 2013
Patientstatistik 2013 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Natalja Balliu Rapport 2014 : 03 ISBN: 978-91-982104-2-2 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen?
Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen? Anabela Stan, Birgitta Pålsson, Catarina Nordander, Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin i Lund Bakgrund I svenskt arbetsliv är arbete med handhållna vibrerande
Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se
Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 34/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i Skåne Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin utgör
The road to Recovery in a difficult Environment
Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University
www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2017-09-14 1 / 7 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter
Artiklar i avhandlingen
Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,
FoU-beredningen. Plats: Epsilon, Region Kronoberg, S Järnvägsgatan 1 (H-huset), Växjö. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 09:00-11:45
FoU-beredningen Datum: 2018-04-13 Tid: 09:00-11:45 Plats: Epsilon, Region Kronoberg, S Järnvägsgatan 1 (H-huset), Växjö Ledamöter Carin Högstedt (V) (ordförande) Charlotta Svanberg (S) (vice ordförande)
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Välkommen till. Rom, 30 November 2012
Välkommen till 2 nd A. Menarini Diagnostics International Conference on Challenges and opportunities of diabetic ketoacidosis management and 21 st century approaches to prevention Rom, 30 November 2012
Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 35/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i Blekinge Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin
Patientstatistik 2016
Patientstatistik 2016 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2017:07 ISBN: 978-91-88361-13-4
När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent
När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent ReDO Redesigning Daily Occupations Manualstyrd arbetsterapeutisk gruppintervention VAD HUR
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
The national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad