Malmö idrottsgrundskola 2014-09-01 Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling och mobbing För Malmö idrottsgrundskola FASTSTÄLLD AV Ledningsgruppen Likabehandlingsgruppen Elevrådet Upprättad: 2014-09-01 Gäller till: 2015-08-31
Innehållsförteckning Vision 3 1. Inledning 3 2. Lagarna 3 3. Definitioner av begrepp 4 4. Kartläggning av verksamheten i dagsläget 5 5. Mål för läsåret 14/15 5 6. Övergripande ansvarsfördelning/förväntansdokument 6 7. Arbetet mot kränkande behandling och mobbning 7 8. Att upptäcka diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling 10 9. Rutiner, dokumentation, åtgärder och uppföljning 11 vid upptäckt av diskriminering, trakasserier, mobbing och annan kränkande behandling 10. Arbetsgång vid misstanke/upptäckt 12 11. Arbetet med likabehandlingsplanen 14 12. Uppföljning och Utvärdering 14 13. Utvärdering av likabehandlingsplanen 14 2
Vision Idrottsgrundskolan ska vara en plats där alla kan trivas och känna sig trygga. Detta gäller såväl elever som personal. Skolan ska vara fri från diskriminering och trakasserier på grund av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder och funktionsnedsättning samt annan kränkande behandling. Skolan ska även främja alla elevers lika rättigheter. 1. Inledning Likabehandlingsarbete handlar om människors mänskliga rättigheter och om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en trygg skola som är fri från diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen är ett dokument som talar om hur vi arbetar mot olika former av kränkningar Likabehandlingsplanen är ett kraftfullt verktyg för att skapa en trivsam skola där alla, både elever och personal, känner sig respekterade. Intentionerna i Likabehandlingsplanen ska förverkligas varje dag i mötena mellan personal och elever i klassrum, korridorer och på raster. Likabehandlingsgruppen Richard Ohlqvist, rektor tel. 0708-30 22 91 Anette Lindberg, kurator Katinka Falkesund, skolsköterska tel. 040-346788 Daniella Ulusoy, specialpedagog tel. 0704-380039 2. Lagarna Diskrimineringslag 1: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Skollagen 1kap. 5: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 6: Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skollagen 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 3
3. Definitioner av begrepp Diskriminering är när personal/elever på osakliga grunder behandlar en personal/elev sämre än annan personal och andra elever. Direkt diskriminering är när någon personal/elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en personal/elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrund kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Exempel på trakasserier kan vara: utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom att - inte missgynna någon personal/elev på grund av hans eller hennes religion - att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt. Funktionsnedsättning är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos. Diskrimineringsgrund sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet transsexualitet Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrund ålder Ålder, dvs uppnådd levnadslängd. 4
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons person och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen genom att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. 4. Kartläggning av verksamheten i dagsläget I enkäterna som besvarades under hösten framkommer det att eleverna på skolan känner sig väldigt trygga. Endast 1% känner sig otrygga vid olika tillfällen. Däremot anser 15% att eleverna inte följer skolans regler och 21% vet inte vart man ska vända sig om man blir illa behandlad. Det eleverna helst vill vara med och påverka är deras läxor och prov och det tycker man inte att man får. När det gäller diskriminering anser 18% att personalen inte behandlar alla elever lika. Det som främst framkommer är att man behandlar tjejer och killar olika. Både att tjejer har lättare för att få högre betyg och att man är på killarna mycket mer i deras beteende. Utvecklingsområden som vi kan se i den nya enkäten är följande: För att säkerställa att man sätter rättvisa betyg måste eleverna vara delaktiga i betygsmatriserna och förstå hur man sätter betyg, vad de olika betygsstegen innebär i de olika ämnena. Tänka på att man säger till både tjejer och killar när de beter sig på likande sätt. Involvera eleverna mer i deras läxor och prov. Se till att eleverna följer de regler som bestämts i skolan Analys av tillbudsrapporterna HT -2014 och enkätresultaten Enkäten gjordes strax innan jul. Betygen diskuterades mycket mellan elever och pedagoger samt mellan eleverna själv i denna period. Därav kanske mycket fokus har legat på just dessa skillnader som man kanske inte tänkt på så mycket under terminens gång. Inga tillbud har rapporterats. Nulägesanalys VT 2015 LBP ska lyftas på föräldraråden för att få synpunkter. Den ska även lyftas på elevråden. När synpunkter kommit in ska planen revideras till HT-15 Vi behöver arbeta med betygsmatrisser från år 7 för att det inte ska bli så konfliktfyllt längre upp. Detta arbete behöver naturligtvis fortsätta under deras senare år på skolan. Vi behöver även arbeta med genus, både hos personalgruppen och elevgruppen. Eleverna måste känna sig trygga i att komma och berätta för någon vuxen på skolan när de känner sig kränkta/diskriminerade av någon. 5. Mål för läsåret 14/15. Vi ska lyfta planen i personalgruppen, föräldragruppen och elevgruppen för att tillsammans komma fram till mål för läsåret 15/16. I dagsläget arbetar vi med att få igång mer inflytande för eleverna. 5
6. Övergripande ansvarsfördelning/förväntansdokument Rektor har ett särskilt ansvar för: att en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling upprättas varje läsår att arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är känt och förankrat hos alla; elever, personal och vårdnadshavare att det förebyggande arbetet sker fortlöpande och systematiskt att utredning sker vid upptäckt eller misstanke att verksamheten har ett gemensamt system för hur man dokumenterar, utreder och åtgärdar anmäld/upptäckt diskriminering/trakasserier/mobbning och annan kränkande behandling. att anmäla till huvudmannen Personalen ansvarar för: att eleverna får ta del av och förstår innebörden av likabehandlingsplanen att informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen på föräldramöten att arbeta förebyggande att snarast ingripa vid upptäckt eller misstanke om diskriminering/trakasserier/mobbning eller annan kränkande behandling att, i förekommande fall, göra anmälan till andra myndigheter såsom socialtjänst, polis och arbetsmiljöverket avseende det inträffade att informera skolledningen att kontakta vårdnadshavare att utreda, dokumentera och följa upp det inträffade att arbeta för att elever uppmärksammar diskriminering/trakasserier/mobbning och annan kränkande behandling, och att de berättar för personalen när något sker Elevens ansvar Att ta del av och följa planen och verka för att alla på Idrottsgrundskolan får en bra skolgång Påtala diskriminering/trakasserier/mobbning och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Att följa ordningsreglerna Föräldrarnas/vårdnadshavarnas ansvar prata med din son/ dotter om hur han/ hon upplever skolan. Om du misstänker att din son/ dotter inte trivs eller känner sig illa behandlad bör du ta kontakt med mentorn. närvara vid föräldramöten och utvecklingssamtal, därmed även bidrar till upprättandet av likabehandlingsplanen. ha kunskap om skolans ordningsregler och likabehandlingsplanen 7. Arbetet mot kränkande behandling och mobbning Kränkande behandling och trakasserier Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker någons värdighet, principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som personal 6
Kränkningarna kan ske mellan: elev/elev, personal/elev, elev/personal. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att hen blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker en elevs/personals värdighet. Det är den drabbades upplevelser som definierar vad som utgör kränkande behandling. Kränkningar kan vara: Fysiska utsatt för slag och knuffar Verbala att t.ex. bli hotad eller kallad för fula eller nedsättande ord Psykosociala bli utsatt för ryktesspridning utfrysning och skitsnack, vilket leder till att man blir socialt utstött. Text- och bildburna t ex klotter, brev, lappar, mail, sms, mms, msn och chattrum Mobbing är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det råder också ojämlikhet i styrkeförhållandet. Repressalier En elev får inte utsättas för bestraffning om eleven gjort en anmälan eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid mot diskrimineringslagen eller skollagen 14 a kap. Elevers rätt till stöd Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller en handling är diskriminerande eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när hen känner sig diskriminerad eller kränkt. Elevers upplevelser av diskrimineringar och andra kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att man i skolan skall kunna göra något, måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd med eleven och vårdnadshavaren. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda eleverna från alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Idrottsgrundskolans främjande åtgärder för motverkan av diskriminering och annan kränkande behandling Tydliga gemensamma trivselregler, Akademistilen, som hålls levande i det dagliga arbetet för samtliga på skolan och som upprättats av personal och elever tillsammans. Personalen agerar alltid vid befarade eller upptäckta trakasserier, diskriminering eller kränkningar. Klassråd och elevråd för att främja delaktighet och elevdemokrati. Värdegrundsarbete i klassrummet. Lära känna varandra-övningar i början av terminen. Vi håller diskussionen levande om etik och moralfrågor i framför allt biologi-, svensk- och SO-undervisningen. I sex- och samlevnadsundervisningen utgår vi ifrån att människor har olika sexuell läggning. Vi har en öppen dialog om olika religioner med eleverna. Temadagar. 7
Vi är lyhörda och tar vara på vardagstillfällen till emotionellt lärande. Ledighet ges vid speciella högtider och helger. Pojkar och flickor erbjuds samma typ av aktiviteter. Elever, vårdnadshavare och mentor har utvecklingssamtal varje termin. Under samtalet tas studiesociala frågor upp, vårdnadshavare och elever har ett tillfälle att ta upp andra problem. Trivselenkäter i samband med utvecklingssamtal. Vårdnadshavare uppmanas att ha ett nära samarbete med skolan och att ta kontakt om barnet berättar om kränkningar hemma. Eleverna har tillgång till kurator och skolsköterska. Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna. Det allra viktigaste är att de vuxna delar helhetssynen på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal skall arbeta mot diskriminering och annan kränkande behandling och agera mot diskriminering och andra kränkningar när de uppstår. Samtal och reflektion är viktiga verktyg för att bearbeta de egna föreställningarna och skapa en positiv atmosfär präglat av omsorg och engagemang. De vuxna skall vara tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när något händer. Alla både den enskilde och den totala verksamheten skall se över på vilket sätt som de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska och jämlika strukturer. Förebyggande åtgärder Skolans arbete mot kränkande behandling och mobbning bedrivs på flera plan. Det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling tar stort utrymme och hålls ständigt aktuellt, bland annat, i de regelbundet återkommande mentorspassen samt under personalmöten. På Idrottsgrundskolan vill vi på olika sätt förebygga att mobbning uppkommer. Vi gör detta bl a genom att - ha vuxna som ser eleverna i olika situationer och som eleverna kan anförtro sig åt Ansvar: All personal - trivsel- och relationsfrågor vid elevråd och klassråd samt vid alla utvecklingssamtal med elever. Ansvar: mentor - uppmärksamma risksituationer vid planering av idrottslektioner och i omklädningsrummen Ansvar: Idrottslärarna - personal deltar och har tillsyn vid skolans lunch Ansvar: personal som äter pedagogiskt - låta eleverna besvara en trivselenkät varje termin Ansvar: Rektor och likabehandlingsgruppen På Idrottsgrundskolan arbetar vi aktivt i vardagen med; Diskriminering på grund av kön Personalen uppmuntrar såväl flickor som pojkar att delta i alla aktiviteter. Personalen samtalar med elever om att pojkar och flickor har lika värde. Alla elever oavsett kön ges samma möjligheter till att delta i aktiviteter. I undervisning ser personalen till att alla elever får lika mycket talutrymme. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla oavsett etnisk tillhörighet har lika värde. Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett religion har lika värde. 8
Diskriminering på grund av funktionsnedsättning Alla elever med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i skolans verksamheter och aktiviteter och personalen samtalar om funktionsnedsättningar med eleverna. Diskriminering på grund av sexuell läggning Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett sexuell läggning har lika värde. Främjande åtgärder Elevhälsoteam (EHT) - Elevhälsoteamet består av specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog, kurator och skolledningen. När någon i EHT känner oro för någon elev lyfts detta på EHT s möten för åtgärder. Ordningsregler - På Idrottsgrundskolan har elever och personal, bl.a. genom klass- och elevråd, tillsammans arbetat fram gemensamma regler. Dessa regler diskuteras regelbundet med eleverna och skickas hem vid varje läsårsstart. Bilaga Frånvaro Idrottsgrundskolan arbetar med närvaroprogram i Skola 24. Mentor agerar vid hög frånvaro genom att kalla till möte med elev och vårdnadshavare. Framkommer det att frånvaron beror på något som ingår i likabehandlingsarbetet lyfts det till likabehandlingsgruppen. Hälsosamtal - Det erbjuds hälsosamtal till elever i årskurs åtta. Detta ansvarar skolsköterskan för. Föräldrasamverkan - Kontinuerlig kontakt mellan skolan och hemmet sker via telefon, e-post eller personliga möte och det sker vid behov. Vi har även regelbundna föräldra- och klassmöten som har syftet att ge och få information bland annat. Rådsverksamhet - Vi jobbar aktivt med klassråd och elevråd för att ge eleverna möjlighet att kontinuerligt påverka och utvärdera sin vardag och verksamhet. Vid klassråden diskuteras bland annat värdegrundsfrågor och diskrimineringsfrågor. Eleverna får på sina elevråd möjlighet att ventilera sina idéer och tankar om hur de kan förbättra sin skoldag och påverka olika beslut.. Gemensamma Traditioner Vi har 4 återkommande händelser varje år och det är: dutchballsturnering dagen innan julavslutning. Pildammsloppet 4,2km, klassens dag på Ribban för hela skolan tidigt på höstterminen och Bulltoftadagen på våren med orientering och korvgrillning. Trivselenkät Genomförs två gånger per läsår för alla elever. Kuratorn sammanställer enkäterna för klasserna och presenterar sammanställningen för rektorn. Resultaten analyseras och diskuteras på EHT, arbetsplatsträffar, föräldramöten, klassråden och elevråden. Klasskonferenser på konferensen diskuterar vi hur eleverna trivs och om vi i skolan kan göra något bättre för dem 8. Att upptäcka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling Exempel på kränkande behandling: Härmning av språk eller brytning Förekomst av hot, skällsord, nedvärderande uttryck eller symboler Psykosociala kränkningar som utfrysning och ryktesspridning Förekomst av bilder och texter som mail, sms, mms och chattrum Förekomst av slag och knuffar Annan kränkande behandling som kränker en elevs värdighet Fotografering av olämpliga situationer på raster, i omklädningsrum m.m. Kommentarer och blickar när andra svarar fel eller gör fel 9
För att motverka kränkningar krävs att man som personal på skolan och elev är uppmärksam på eventuella signaler som kan påvisa att personen i fråga är kränkt. Följande är exempel på hur dessa signaler kan te sig: Andra gör sig lustiga på personens bekostnad Eleven tyr sig till personal under såväl lektioner som raster Personen har ofta åkommor som halsont, magont och huvudvärk Personen har utbredd frånvaro Personen spenderar rasterna för sig själv Personen verkar uttråkad, orkeslös och okoncentrerad Redan misstanke om att diskriminering och/eller andra kränkningar förekommer ska uppmärksammas. Personalen uppmanar eleverna att berätta för någon vuxen om de själva eller om någon annan utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Hälsosamtal med skolsköterska. Mentorspass varje vecka och personalmöte varje vecka där vi diskuterar värdegrund, likabehandling mm Klasskonferenser på konferensen diskuterar vi hur barnen trivs och om vi i skolan kan göra något bättre för dem. Trivselenkät genomförs två gånger per år för alla elever. Resultatet sammanställer kuratorn och meddelar ledningen. Oro anmäls direkt till EHT som skyndsamt utreder ev åtgärder och skapar ett elevärende. Vårdnadshavare informeras. Kurator återkopplar till mentor och följer upp ärendet beroende på dignitet. Dock inte längre intervall än 6-8 veckor. Personal kan anmälan till EHT/likabehandlingsgruppen om oro finns för att elever far illa. Elever och vårdnadshavare kan kontakta skolsköterska, kurator, rektor, mentor eller annan personal som arbetar på Idrottsgrundskolan om de upplever att de utsatts för kränkande behandlingar/trakasserier/mobbning/diskriminering i någon form. 9. Rutiner, dokumentation, åtgärder och uppföljning vid upptäckt av trakasserier, diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling Om de åtgärder som i förebyggande/främjande syfte upprättats inte förhindrar en kränkning av något slag så gäller nedan stående rutiner. Den som utsätts för, upptäcker eller misstänker diskriminering, trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling skall: kontakta personal som man har förtroende för/likabehandlingsgruppen/rektor kontakta ledningen, om det är en vuxen som kränkt en elev Personal som fått informationen skall: informera likabehandlingsgruppen skriva en anmälan vara behjälplig i utredningen om någon annan blir utsedd att starta den 10
Åtgärder vid misstanke om/upptäckt av mobbning/diskriminering/trakasserier och annan kränkande behandling När skolan får signal om att en elev kan ha blivit utsatt för något som står skrivet i LBP 1. Anmälan görs till rektor via blanketten anmälan till rektor och huvudman. 2. Rektor gör anmälan till huvudman 3. Utredningen startar skyndsamt av personal som rektor utsett. 4. Blankett Utredning åtgärder fylls i och lämnas till rektor. 5. Uppföljning bokas. Vid misstanke om trakasserier eller annan kränkande behandling mellan elever arbetar vi på Malmö Idrottsgrundskola enligt följande: 1. Mentorn/pedagogen samtalar med den utsatte 2. Mentorn/pedagogen samlar information från alla som kan ha sett eller hört något 3. Mentorn/pedagogen samtalar med den/de som utövat kränkningen för att få deras version av det inträffade 4. Anmälan upprättas och lämnas till rektor som ansvarar för vidare åtgärder. Blankett finns på Malmös egen sida. 5. Utredning startas. Blankett finns på Malmös egen sida. Man kommer också överens om vem som kontaktar vårdnadshavare och de kontaktas samma dag eller dagen efter incidenten skett. 6. Beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, tas utifrån utredningen samt berörda. I varje ärende görs även överväganden om åtgärder behöver vidtas även på grupp- och/eller skolnivå. 7. Kontinuerliga uppföljningar som är rektors ansvar, om ej annat överenskommits, hålls med berörda. Uppföljningarna syftar till att följa det akuta skedet i ärendet samt till att följa upp den långsiktiga planeringen. 8. Bedömning görs vid varje ärende om anmälan behöver göras till socialtjänsten, polisen eller till arbetsmiljöverket. Skolan kan dock aldrig frånhävda sig ansvaret att fortsätta arbetet att uppmärksamma, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling. Utredning Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär för att sedan ligga till grund för bestämmandet av vilka åtgärder som ska vidtas. Under denna dokumentation ska alltid datum, inblandade personer, beskrivning av händelseförlopp, genomförda åtgärder, tidpunkt för uppföljning och ansvarig för utredningen anges. LBG har ansvar för utredningen när det gäller elever som är förövare, när det är personal som är förövare är rektor ansvarig. Under utredningar ska skolan: ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala. inte lova saker som senare inte kan uppfyllas. aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Utredningen ska analysera orsakerna till den uppkomna situationen. Skolan har rutiner för hur varje enskilt fall av kränkning ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I sådana fall upprättar skolan en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen behöver revideras. 11
Stäm av med de inblandade när de önskar att återkoppling ska ske. Vilka förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning sker löpande och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan avta. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. Alla ärenden med misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling ska behandlas skyndsamt. Kartläggning och underlag för beslut till åtgärder måste dock vara fullgott och får inte äventyras av att handslingsplanen inte följs eller att beslut om åtgärder saknar tillräckligt underlag. Det är den utsattes subjektiva upplevelse av det inträffade som är utgångspunkten för en bedömning och utredning kring vad som hänt. Utredningen ska göras med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen/kartläggningen ska belysa vad som inträffat och omfatta både den/dem som blivit utsatta och den/de som utövat kränkningen. Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. Bedömning görs då av likabehandlingsgruppen kontaktpersoner eller rektor. Alternativa åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. klassamtal. Beslut om alternativt tillvägagångssätt tas efter insamlande av information. Arbetet dokumenteras fortlöpande på upprättad anmälan. Vid misstanke om trakasserier eller annan kränkande behandling mellan personal och elever arbetar vi på Malmö Idrottsgrundskola enligt följande: 1. Ta hand om eleven. Personal som får kännedom om incidenten ska lyssna på den elev som tar kontakt. 2. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den berörda eleven kontaktas. 3. Rektor kontaktas. 4. Kontakt tas av rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta för insamling av information. Om kränkande behandling/diskriminering misstänks ha förekommit kontaktas skyndsamt vårdnadshavare. 5. Enskilda samtal hålls av rektor med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon. 6. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor med de inblandade efter ca en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade har gått. 7. Vårdnadshavare informeras av rektor om samtalens resultat. 8. Om överenskomna åtgärder inte följs eller inte givit önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt av rektor efter uppföljningssamtalen. Repressalier mot elev som anmält någon personal på skolan eller medverkat i utredning om kränkande behandling är förbjudet enligt lagen 2006:67 14. Arbetet dokumenteras fortlöpande. Vid misstanke om trakasserier eller annan kränkande behandling mellan elever och personal arbetar vi på Malmö Idrottsgrundskola enligt följande: 1. Visa att du ser situationen och tala om att du inte accepterar det du ser. 2. Om någon i personalen upplever sig kränkt av en elev ska rektor informeras. 3. Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska dessutom kontakta likabehandlingsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. 4. Rektorn talar därefter med både inblandad elev och personal för att höra bådas versioner 5. Kränkningen tas därefter upp med eleven och elevens vårdnadshavare 6. Ärendet dokumenteras och följs upp av rektor 7. Om alla möjliga lösningar tagit slut innan lösning uppnåtts ska ytterligare möten hållas för att reda ut problemet. 8. Rektor är ytterst ansvarig för elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen. 12
11. Arbetet med likabehandlingsplanen - Planen utvärderas vid pedagogernas verksamhetsmöten, klassernas föräldramöten, klassråden och elevråden. - Ett nytt förslag skapas av likabehandlingsgruppen tillsammans med elevråd och personal i början av varje läsår. - Planen fastställs på ett Arbetsplatsmöte och på Elevrådet. - Likabehandlingsplanen kommuniceras via skolans lärplattform till elever och vårdnadshavare, samt vid föräldramöte och föräldraråd. - Efter att likabehandlingsplanen är färdigställd presenteras den för samtliga elever i samband med klassråden. Vårdnadshavare informeras via föräldramöten. 12. Uppföljning och utvärdering Vår handlingsplan utvärderas och upprättas inför varje nytt läsår och revideras efter behov. Uppföljning/utvärdering sker via personal- och föräldraenkäter, elevintervjuer. Rektor har yttersta ansvar för att handlingsplanen följs. Handlingsplanen ingår i det demokratiska uppdraget liksom att den ingår som uppföljning och utvärdering i den årliga kvalitetsredovisningen. Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i skolan. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på skolan. Uppföljning av mål Mål ska följas upp genom: utvecklingssamtal mellan elev/vårdnadshavare och mentor (2 ggr/läsår) enkäter som besvaras av elever (2 ggr/läsår) medarbetarsamtal mellan anställd och skolledare (1 ggr/ läsår) uppföljning av alla ärenden i likabehandlingsgruppen elevernas klassråd och elevråd en gång per läsår diskussioner i arbetslagen som lämnas vidare till likabehandlingsgruppen 13. Utvärdering av likabehandlingsplanen(kontrollfrågor) Denna del utgör några exempel på kontrollfrågor som syftar till att fungera som underlag vid utvärdering av likabehandlingsplanen. Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför? Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga? Hur lyckades vi nå målet? Beror det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men som är mindre kostsamma? Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll? Har åtgärderna gett positiv effekt? Skolledningen har ansvar för att årets arbete enligt denna plan följs upp och utvärderas vid läsårets slut. Målen i planen utvärderas årligen av eleverna och personalen på skolan. Planen uppdateras en gång per läsår och måluppfyllelsen bifogas till skolans kvalitetsredovisning. Planen revideras och implementeras årligen vid läsårsstart av pedagoger och rektor. Avstämning görs årligen mot de ovan uppsatta målen. Utifrån resultatet vidtas nya åtgärder. Till grund för revideringen ligger förra läsårets utvärderingar, resultat från trivselenkäter och dokumentation från klassråden kring likabehandlingsfrågor 13
TELEFONNUMMER TILL TILLSYNSMYNDIGHETERNA: Barn- och elevombudet Skolinspektionen Box 230 69 104 35 Stockholm Tel 08 586 080 00 E-post: beo@skolinspektionen.se www.skolinspektionen.se/beo Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Tel 08-120 20 700 E-post do@do.se www.do.se 14