Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som fristående kurs. Inom pedagogiken studeras människors lärande, det vill säga utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar och förhållningssätt, liksom villkor för lärandet inom olika verksamhetsområden. Pedagogiken behandlar därmed också fenomen som hänger samman med utbildning, uppfostran och annan påverkan, såväl avsiktlig som oavsiktlig, av betydelse från samhällets synpunkt. Pedagogiska fenomen kan studeras på olika nivåer, nämligen a) individen och dess förutsättningar för lärande samt samspelet mellan individer i grupper, b) den pedagogiska situationen och metoder för undervisning, uppfostran och annan påverkan och c) den pedagogiska verksamheten i förhållande till samhällets olika mål i ett socialt, kulturellt, historiskt och komparativt perspektiv. Syfte Denna grundkurs i pedagogik avser att ge grundläggande kunskaper om pedagogikens problemområden och metoder. Innehåll Delkurs 1 Pedagogik, kärnkurs A, 10 poäng Syfte: Delkursen syftar till att deltagarna ska utveckla sina kunskaper om och sin förståelse för pedagogikens grundläggande frågeställningar och begrepp. Mål: Kursdeltagarna ska kunna belysa pedagogiska fenomen ur individ-, grupp- och samhällsperspektiv. De ska även kunna formulera sig kring hur pedagogiska frågeställningar kan relateras till filosofi, psykologi, sociologi och historia. Kursdeltagarna ska få en första insikt i vilka frågeställningar som kan aktualiseras i en pedagogisk forskningsprocess. De samlade insikter som kursen har lett fram till ska bidraga till deltagarnas förmåga att analysera, problematisera och kritiskt granska sina egna ställningstaganden Innehåll: Moment 1, Vad är pedagogik? ska belysa pedagogik som en disciplin i skärningspunkten mellan filosofi, sociologi, psykologi och historia. Pedagogiska frågeställningar kommer att beaktas utifrån både individ-, grupp- och samhällsperspektiv. De kommer även att ses i en historisk belysning. Några frågeställningar som aktualiseras är: Vad är kunskap? Hur får man kunskap? Är människan i grunden ond eller god? Är hon aktiv eller
Sidan 2 av 6 passiv, ansvarig eller oansvarig. Vem är den centrala aktören i en pedagogisk situation? Hur lär vi enskilt och hur lär vi tillsammans? Är samhället bra eller dåligt? Hur har man tänkt kring struktur och funktion i samhället? I delkursen ingår att var och en formulerar sin pedagogiska grundsyn. Moment 2, Vad är pedagogisk forskning? ska introducera pedagogisk forskning genom att forskningsartiklar och datamaterial studeras och problematiseras. Det handlar bland annat om: Vad är det för frågor som ställs? Vad är data? Vad säger ett mått på något? Vad säger en intervjuutskrift? Hur argumenterar man för pedagogiska forskningsresultat? Vad är sanning? Var finner vi forskningsartiklar som berör pedagogisk forskning? Vilka databaser är aktuella? Hur genomför man en sökning? Hur redovisar man en sökning? Ett tematiskt grupparbete ingår. Genomförande: Ett signum för delkursen ska vara variation i arbetssätt. Förutom arbete i olika stora grupper och tvärgrupper kan det förekomma korta skrivuppgifter, som till exempel dag- eller loggböcker och observationer med reflektioner. Föreläsningar kan vid behov inspirera och genom kunskapsöversikter skapa grund för själv- och gruppstudier Seminarier med diskussioner av studerade texter innefattande analys, problematisering och kritisk granskning kan komplettera litteraturläsningen. Muntliga presentationer av gjorda arbeten bör förkomma. Andra arbetssätt som kan utnyttjas är powerpointpresentationer, dramatiseringar, forumteater, fokusgrupper, och videomaterial. Genom variation i arbetsformer får kursdeltagarna tillfälle att reflektera över sitt eget lärande relaterat till arbetssätt. Examination: Bedömning sker kontinuerligt. Examinationen utgörs av skriftliga och muntliga uppgifter, såväl enskilt som i grupp. Ett aktivt deltagande i pågående verksamheter förutsätts. För studerande som underkänts vid ordinarie examination bereds möjlighet till ytterligare examination. Därefter väljs två av följande delkurser: Vid lågt antal studerande kan dessa ges i alternativa former, t ex som handledd läskurs. Delkurs 2 Estetik i lärprocesser, 5 poäng Syfte: Estetisk pedagogik är ett kunskapsområde som belyser olika aspekter på estetikens roll i utbildning, fostran och undervisning. I delkursen studeras hur estetik visar sig och kan användas i medveten och omedveten kunskapsbildning. Syftet med delkursen är att bidra till grundläggande kunskaper om estetisk pedagogik och dess problemområden. Mål: Efter genomgången delkurs ska den studerande ha kunskaper om estetisk pedagogik och de estetiska ämnenas kommunikativa möjligheter och begränsningar. Den studerande ska även kunna problematisera begreppet estetisk pedagogik samt kunna relatera detta till samhälleliga, sociala och kulturella villkor. Innehåll: Delkursen behandlar estetiskt lärande och kommunikation med bild, musik och drama som utgångspunkt: estetisk pedagogik i relation till lärande belyst i ett historiskt perspektiv estetisk pedagogik i relation till pedagogisk forskning estetisk pedagogik i förhållande till ämnena bild, musik och drama i skolan, och ger därigenom också ämnesdidaktiska inblickar.
Sidan 3 av 6 Genomförande: Formerna för arbete och studier varierar och tar sin utgångspunkt i de studerandes reflektioner kring tidigare erfarenhet och lärande. Föreläsningar och seminarier behandlar kursens teoretiska moment. Studieformen innebär att den studerande till stor del ägnar sig åt självstudier. Den schemalagda undervisningen är obligatorisk. Examination: Sker genom bedömning av en reflekterande essä inom ramen för estetisk pedagogik med kurslitteraturen som ram och genom en enskild analys av en estetisk produktion. Det betyder att den studerande ska förhålla sig kritiskt till kurslitteraturen genom att problematisera och argumentera. I båda uppgifterna ska de teoretiska momenten vara väl integrerade. Delkurs 3 Lekens möjligheter i förskola och skola, 5 poäng Syfte: Delkursens syfte är att fördjupa de studerandes kunskaper om lek och lekens möjligheter i en pedagogisk verksamhet. Mål: Delkursens mål är att de studerande efter genomgången delkurs ska kunna analysera lekens roll i förskolans, skolans och fritidshemmens styrdokument och i den praktiska verksamheten. De studerande ska förstå sin egen betydelse i mötet med barns meningsskapande i lek och ha insikter i några teoribildningar och aktuell forskning om lek. De ska också kunna reflektera kring möjligheterna att använda leken som ett pedagogiskt redskap. Innehåll: I delkursen studeras hur förskolans, skolans och fritidshemmets olika kunskapstraditioner beskriver och argumenterar kring lekens roll i pedagogiska sammanhang. Lekens betydelse i pedagogiska styrdokument granskas kritiskt samt hur leken kommer till uttryck i den praktiska verksamheten. I delkursen lyfts lärarens roll och betydelse fram i mötet med barns meningsskapande i lek. Lekpedagogiska arbetssätt studeras och möjligheten att iscensätta lekprocesser diskuteras. Såväl lekens ramar som lekformer synliggörs samt lekens samband med sociala och kulturella mönster. I delkursen diskuteras flickors och pojkars lek och hur könsmönster kan överskridas. Genomförande: Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. Närvaro vid undervisningen är obligatorisk. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet att komplettera. Examination: Studenterna bedöms fortlöpande genom skriftliga och muntliga redovisningar och förutsätter studenternas aktiva deltagande. Betygskriterier framgår av separat dokument. För studerande som ej blivit godkända vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen. Delkurs 4 Att bedöma lärande, 5 poäng Syfte: Delkursens syfte är att belysa olika principer för bedömning och system för betygsättning i utbildningssammanhang inom det obligatoriska och frivilliga skolväsendet. Delkursen syftar också till att utveckla kunskaper om och insikter i det nu gällande mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Mål: Efter genomgången delkurs ska deltagarna ha kunskaper om och insikter i olika principer för bedömning och system för betygsättning och de antaganden de bygger på. De ska också
Sidan 4 av 6 kritiskt kunna granska och värdera olika bedömningsprinciper och former för bedömning i förhållande till den kunskap som ska bedömas. Innehåll: Delkursen tar sin utgångspunkt i de betygssystem som använts i det svenska skolsystemet och de principer som dessa vilar på. I kursen studeras olika bedömningsprincipers syfte och funktion och hur dessa kan kopplas till olika perspektiv på kunskap och lärande. Olika former att bedöma kunskap presenteras, diskuteras och analyseras. Genomförande: Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, grupp- och enskilt arbete. Litteraturbearbetning sker i seminarieform. Examination: Sker dels skriftligt genom ett paper om kunskapsbedömning, dels genom muntliga redovisningar vid litteraturseminarier. Delkurs 5 Utbildningsledarskap: introduktion till lärande ledarskap, 5 poäng Utbildningsledarskap är tvärvetenskapligt, där ämnen som pedagogik, psykologi, sociologi, juridik och statsvetenskap samverkar. Syfte: Delkursen syftar till att ge deltagarna kunskaper och färdigheter i ledarskap inom utbildningssektorn samt en introduktion i vetenskapligt tänkande kring ledarskap, skolutveckling och lärande. Mål: Efter genomgången delkurs ska deltagarna ha förvärvat grundläggande kunskaper om ledarskapets utövning och dess betydelse för lärandemiljön samt kunna reflektera över utbildningssituationer ur flera olika perspektiv, för att på ett bättre sätt bedöma vilka konsekvenser olika ledningsstrategier har för lärandet Innehåll: Delkursen innebär att deltagaren reflekterar över ledarskapet som fenomen, vad det innebär för den enskilde individen och hennes/hans behov av och förväntningar på utbildningen. Delkursen behandlar pedagogiskt ledarskap utifrån utbildningssektorns grundläggande värden. Ledarskap relateras till följande teman; medarbetarnas förståelse av de givna förutsättningarna; förmågan och möjligheterna att skapa konsensus och att agera utifrån detta; handling och styrning via visioner och kompetensutveckling samt ledares eget lärande. Genomförande: Varierande arbetsformer med föreläsningar och litteraturseminarier. Arbetet sker såväl i grupp som enskilt. Närvaro vid undervisning är obligatorisk. Vid kursstart fastställer undervisande lärare i samråd med de studerande regler för närvaro. Examination: Bedömning av de studerandes prestationer görs genom såväl muntliga som skriftliga redovisningar. Aktivt deltagande vid kurstillfällena är därför en förutsättning för godkänt resultat. Studerande som underkänts vid ordinarie examination ges möjlighet till ytterligare examination.
Sidan 5 av 6 Delkurs 6 Utbildningssociologi, 5 poäng Kursen vänder sig till alla som har intresse av att studera utbildningens funktion i vårt samhälle. Syfte: Delkursen syfte är att ge en analys av samhällsförhållandenas inverkan på utbildningssystemet och utbildningssystemets inverkan på samhället. Mål: Delkursens övergripande mål är att de studerande ska kunna beskriva och förklara utbildningssystemet och samhällsförhållandena i Sverige under modern tid och relationerna dem emellan. Detta innebär att de studerande ska kunna genomföra en vetenskaplig analys av utbildningens roll och betydelse för samhället samt att de därigenom ska bli medvetna om, genom att beskriva och förklara, sambanden mellan sociala-, ekonomiska- och kulturella villkor i samhället och val av utbildningsvägar. De studerande ska även kunna redogöra för betydelsen av segregation, sortering, symboliskt våld, kulturell och språklig kodifiering när det gäller uppfostran, undervisning och utbildning. De studerande ska kunna beskriva sambandet mellan sociokulturell bakgrund och rekryteringen till högre studier. Innehåll: I denna delkurs fokuseras de samhälleliga förhållandena och dess relation till och inverkan på utbildningssystemet. Frågor av ideologisk, ekonomisk, social och kulturell karaktär, studeras i ett samhälleligt perspektiv på utbildningens område. I analysen sker en tillbakablick på utbildningssystemets historiska utveckling i termer av ekonomiska, sociala och kulturella villkor för barn och ungdomar. Socioekonomiska villkor studeras särskilt i förhållande till urval och rekrytering till olika utbildningsvägar genom skolsystemet. Frågor som segregation, sortering, symboliskt våld, kulturell och språklig kodifiering ges särskilt utrymme. Genomgående tas i analysen utgångspunkter i klass, kön och etnisk bakgrund. Ett mångfaldsperspektiv anläggs i alla aktuella frågor. Genomförande: Undervisningen genomföres i form av lektioner, gruppövningar och seminarier. Närvaro vid undervisningen är obligatorisk. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet att komplettera. Examination: Kunskapskontroll äger rum löpande i form av inlämnande av grupparbetsuppgifter och i form av en individuell skriftlig hemtentamen vid delkursens slut. Aktiv medverkan och muntliga redovisningar vid seminarier ligger också till grund för bedömning. Upplysningar om examinationsformer lämnas vid delkursens början. För studerande som ej blivit godkända vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen. Delkurs 7 Didaktik, 5 poäng Syfte: Delkursens syfte är att problematisera begreppet didaktik utifrån flera teoretiska perspektiv. Mål: Studenten ska efter genomgången delkurs vara insatt i didaktiska teoribildningar och därigenom kunna diskutera olika aspekter av didaktik, didaktikens relation till pedagogik och metodik, samt kunna reflektera över lärares praktiska handlande utifrån teoretiska perspektiv. Innehåll: Delkursen behandlar olika sätt att använda begreppet didaktik. Didaktik diskuteras bland annat med utgångspunkt från olika teoretiska och metodiska perspektiv. Vidare belyses
Sidan 6 av 6 didaktik som allmändidaktik och som ämnesdidaktik. Dessutom problematiseras hur de tre begreppen didaktik, pedagogik och metodik förhåller sig till varandra. Genomförande: För delkursens genomförande används olika arbetsmetoder t.ex. föreläsningar, seminarier, gruppstudier, handledning, enskilt arbete/loggbok. Examination: Bedömning sker kontinuerligt. Examinationen utgörs av skriftliga arbeten och muntliga uppgifter, såväl enskilt som i grupp. Ett aktivt deltagande i pågående verksamheter förutsätts. Litteratur Till kursen utges särskild litteraturlista. Examination Betygsgraderna för respektive delkurs samt kursen som helhet är: väl godkänd, godkänd och underkänd. Regler för examination finns att läsa på http:// Välj rubriken Student, Studentinformation och sedan Utbildningsadministrativa dokument Kursutvärdering Kursutvärdering görs i samverkan mellan undervisande lärare och studenter efter respektive delkurs. I samband med kursslutet utvärderas sedan kursen i sin helhet. Resultaten av utvärderingarna återförs till berörda kursdeltagare varvid förändringsförslag och förbättrande åtgärder diskuteras. Förkunskapskrav För kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. Förkunskapskravet kan även uppfyllas av den som inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Regler för prövning av sådana kunskaper fastställs av institutionsstyrelsen. Urval Urval sker genom betyg/högskoleprov. Beslut Fastställd i institutionsstyrelse BET 2005-05-04, gäller från ht 2005