Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15 Sammanfattning Förskolan har under läset 2014-2015 fortsatt arbetet med att förbättra verksamheten. Vi är en god bit på väg men fortfarande återst en del. Tyvärr har vi fått låga siffror på vissa av enkätens områden. Vi känner inte igen oss i de här siffrorna och vid närmare granskning har vi funnit att resultatet i de flesta, för att inte säga alla fall beror på att de tillfrågade har svarat att de inte vet. Det handlar alltså om att vi har varit dåliga på att synliggöra vt arbete. Det är emellertid v övertygelse om att vi under detta läs kommer att ta ytterligare ett stort kliv framåt i såväl synliggörandet av v verksamhet som utvecklingen av densamma. Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar 2 (15)
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Beslutade mål och förbättringsåtgärder Bilagor 3 (15)
Inledning Förskolan best av två hemvister, Uppfinnaren och Utforskaren. Förskolan har under läset 2014-2015 haft 31 barn med jämn könsfördelning. Vi arbetar med åldersnära grupper, Utforskaren har haft 14 barn i åldrarna 1-3 ochuppfinnaren har haft 17 barn i åldrarna 3-5. Öppettider har under läset varit 06.30-17.30. Förskolan utg ifrån det kompetenta barnet och vill skapa en rolig och lustfylld verksamhet där alla barn f möjlighet att utveckla sina inneboende förmågor och sin kreativitet. Vi har arbetat med sång och musik, rörelse, språk och matematik, experiment och natur, skapande samt bygg och konstruktion. Vi har utgått ifrån observationer av barns lek och intressen samt egna erfarenheter för att utforma de inte helt ändamålsenliga lokalerna på bästa sätt. V förskolechef (vik ht 2013-vt 2014, ordinarie ht 2014-mars 2015) har även varit rektor för sskolan och varit tvungen att prioritera den verksamheten vilket till slut blev ohållbart och hon avsa sig förskolechefsbiten. Istället tog skolområdeschefen och en annan förskolechef över rodret. De system och rutiner för kvalitetsarbete som skulle ha varit ett prioriterat område under läset 2013/2014 har mer eller mindre runnit ut i sanden. Mycket pga bristen på ledning. Vi hade till det här läset tagit fram ett förslag till en modell som vi tror kan passa v verksamhet. Vi hoppas att kunna ta omtag till hösten och fortsätta med att implementera kvalitetsarbetet som en naturlig del i verksamheten. Förskoleenkäten, genomgång av verksamhetsplanen, observationer och utvecklingssamtal har varit källor till denna kvalitetssammanställning. Förutsättningar Förskolan startade hösten 2009. Under 2011 hade förskolan två olika tillförordande rektorer/förskolechefer på vardera 6 månader. I januari 2012 tillträdde en ny rektor på sskolan som även fick ta förskolechefsuppdraget på förskolan. Den rektorn/förskolechefen gick på tjänstledighet höstterminen 2013 varvid en fjärde rektor/förskolechef fick vikariatet som förlängdes under vterminen varpå hon fick tjänsten. I mars 2015 avsade hon sig förskolechefsuppdraget och förskolan fick två tillfälliga förskolechefer fram till sommaren. Ny chef ht 2015 i samband med omorganisation av skolområdena Förskolan är belägen Öst på stan i stadsmiljö, med livligt trafikerade vägar, men med närhet till skog, älv, grönområden, lekparker och andra utflyktsmål. Området best till största delen av flerfamiljshus. Några barn på förskolan bor i andra områden. Många föräldrar är högutbildade. Förskolan best av två avdelningar och har under et haft 31 barn med jämn könsfördelning. Lokalerna är relativt nya och ljusa med många fönster och dörrar. Vi har få men stora rum, som har varit avdelade med låga väggar och hyllor. De låga väggarna har vi nu rivit för att kunna använda lokalerna på ett mer flexibelt sätt. Utöver rummen för verksamhet med barnen har vi haft ett rum som använts som omklädningsrum och 4 (15)
arbetsrum och ett som använts som samtalsrum/personalrum. Omklädningsdelen har vi flyttat från kontoret till personalrummet och på så sätt frigjort mer yta för den egentliga barnverksamheten. Tamburen/hallen är gemensam. För att komma till förskolegden måste personal och barn ta sig nerför en stentrappa, över skolgden och runt till baksidan på huset. Vi har varit 6 stjänster, 4 förskollärare och 2 barnskötare, varav en har arbetat 80 procent och varit ledig måndagar då en fast vikarie har gått in. Två av personalen har arbetat sedan start hösten 2009, en sedan hösten 2011, två sedan hösten 2012 och en sedan januari 2014. Vi har god tillgång på fasta vikarier som både barnen och föräldrarna känner. Vi har tagit del av dessa utbildningar och föreläsningar: Pedagogisk dokumentation i förskolan. Förskolan har två stationära datorer, fyra laptops och åtta lärplattor, två stora ipads som barnen använder samt en ipad Mini per pedagog som används främst för dokumentation. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden (obligatorisk) V utgångspunkt generellt sett är att Förskolan minst bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med god kvalitet. Utgångspunkten för den bedömningen är att förskolan styrs av skollag och läroplan som tydliggör förskolans uppdrag och målsättningen med verksamheten för barnen, samt att förskolans ordinarie personal har lång yrkeserfarenhet och att majoriteten har hög pedagogisk utbildningsnivå. Förskolans storlek med två avdelningar och sex pedagoger är både en styrka och en svaghet. Det är lätt att skapa trygghet hos barn och föräldrar. Det är lätt att fatta gemensamma beslut. Det är lite svare att kunna ta hand om varandras barn för att kunna hitta avdelningsgemensam reflektions- och planeringstid under dagtid. Trygghet och trivsel Enligt siffrorna är vi en trygg och trivsam förskola. Det är naturligtvis en fördel att bara ha två avdelningar och gemensam hall, all personal känner alla barn och alla föräldrar. Vt mål inför nästa läs blir att synliggöra att det dessutom finns möjlighet till lugn och ro. Aktivitet: Det här området fanns inte med i v kvalitetsredovisning i fjol. Resultat: Lågt enkätresultat på möjlighet till lugn och ro Analys och fortsatta åtgärder: Det låga resultatet verkar bero på att vi har varit dåliga på att synliggöra verksamheten. Dokumentera lugna stunder och visa upp på föräldramöten. Diskussionspunkter på höstens föräldramöte: Vad är lugn och ro i förskolan? I olika åldrar? 5 (15)
Lärandemiljö V bedömning är att barnens lärandemiljö i stort är av god kvalitet utifrån givna förutsättningar. Vissa brister finns i utemiljön, vi har saknat ett staket vid gungan, gden är anpassad för yngre barn men närheten till skolgden gör att vi kan nyttja den med va äldre barn. God kvalitet i den fysiska miljön är närheten till olika utflyktsmål, närhet mellan de bägge avdelningarna. Vi har också arbetat mycket med miljön inomhus, vi har bl.a. tagit bort de låga väggarna som var uppsatta som rumsavdelare eftersom vi upplevde att rummen blev låsta. Förbättra innemiljön Aktivitet: Vi har rivit de återstående låga väggarna som fungerade som rumsavdelare och minskat personalutrymmena ytterligare. De yngre barnen har bytt avdelning med de äldre barnen. Resultat: Öppnare och mer anpassningsbara lokaler. Den äldre och till antalet större barngruppen har fått mer yta att röra sig på. Analys och fortsatta åtgärder: Vi fortsätter att utveckla och förbättra innemiljön. Öka säkerheten på gden Aktivitet: Efter mycket om och men och flera s väntan har vi äntligen fått ett staket runt den stora tunga kompisgungan. Resultat: Mindre skaderisk för de små barnen. Analys och fortsatta åtgärder: Det är lite lustigt att de av kommunen kontrakterade hantverkarna inte riktigt först hur ett staket runt en gunga ska vara utformat. Vi fick naturligtvis komplettera med en bräda så att inte barnen skulle kunna springa rakt igenom staketöppningen. Självständighet och självtillit Låga resultat på bekräftelse/beröm förskolan som helhet. Låga resultat stimulans och utmaningar för de yngre barnen. I bägge fallen upplever vi siffrorna som missvisande då hälften av de tillfrågade har svarat att de inte vet. De som har svarat har uteslutande gett betygen bra och ganska bra. 6 (15)
Aktivitet: Det här området fanns inte med i v kvalitetsredovisning i fjol. Resultat: Lågt enkätresultat på bekräftelse/beröm samt stimulans och utmaningar. Analys och fortsatta åtgärder: Det låga resultatet verkar bero på att vi har varit dåliga på att synliggöra verksamheten. Bägge avdelningarna dokumenterar någon form av aktivitet där man kan se prov på pedagogernas bekräftelse och beröm av barnen. Utforskaren (yngre barn) dokumenterar och synliggör hur man stimulerar och utmanar små barn. Lärande Vi bedömer liksom i fjolets kvalitetsredovisning att vi håller en god nivå i arbetet med hållbar utveckling. Vi sopsorterar och återanvänder skrotmaterial i skapande verksamhet. Vi gör regelbundna utflykter till skogen där det faller sig naturligt att samtala om miljö och natur. På utflykterna brukar vi också plocka skräp som vi tar med oss tillbaka till förskolan och deponerar på därför avsedd plats. Återigen känns det som att siffrorna inte speglar verkligheten då nästan hälften av de tillfrågade har svarat vet inte. Bland de yngre barnen svarade 69,2% att de inte visste. Aktivitet: Utflykter och sopsortering. Resultat: Låga siffror i enkäten. Analys och fortsatta åtgärder: Det låga resultatet verkar bero på att vi har varit dåliga på att synliggöra verksamheten. Dokumentera utflykter och arbetet med hållbar utveckling. Kulturell identitet och modersmål. Aktivitet: I de fall det är aktuellt så uppmärksammar och pratar vi med barnen om deras respektive hemländer. Vi använder oss av översättningsappar för smartphones och lärplattor. Resultat: Låga siffror i enkäten. Över hälften av de tillfrågade vet inte. Analys och fortsatta åtgärder: Det låga resultatet beror både på att vi har varit dåliga på att synliggöra det vi faktiskt gör men kanske även på att vi har varit dåliga på att tydliggöra för oss själva hur vi ska arbeta med området. Fråga föräldrar på inskolnings- och utvecklingssamtal om tips på hur vi kan arbeta med just deras barns kulturella identitet och modersmål. Identitet och kön 7 (15)
Aktivitet: Vanlig förskoleverksamhet där alla barn oavsett kön eller ålder f möjlighet och uppmuntras att prova på allt förskolan erbjuder. Resultat: Låga siffror i enkäten. På småbarnsavdelningen svarade 57% att de inte visste. Analys och fortsatta åtgärder: Det låga resultatet verkar bero på att vi har varit dåliga på att synliggöra verksamheten. Diskussionspunkt på höstens föräldramöte: Hur ska vi jobba med att ge barn möjligheter att utveckla sin identitet och sina intressen utan begränsningar utifrån traditionella könsroller? Inflytande och ansvar I Förskolan s verksamhetsplan st det att alla barn uppmuntras till delaktighet och inflytande samt att uttrycka sina tankar och åsikter. Aktivitet: Barnen har möjlighet att vara med och påverka innehållet på sångsamlingarna, välja aktivitet efter lunch, val av utflyktsmål, val av mellanmål, innehåll i gruppaktiviteter m.m. Resultat: Låga siffror i enkäten. Hälften av de tillfrågade vet inte. Analys och fortsatta åtgärder: Det låga resultatet verkar bero på att vi har varit dåliga på att synliggöra verksamheten. Bägge avdelningar dokumenterar några olika exempel på hur vi arbetar med barns inflytande och ansvar. Vardagskontakter med föräldrar Vi har goda resultat på vardagskontakter med föräldrar. Utvecklingssamtal Under hösten 2013 utarbetade vi en gemensam mall för utvecklingssamtal som vi använder oss av. Aktivitet: Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin. Resultat: Överlag bra siffror i enkäten. Analys och fortsatta åtgärder: Den låga siffran på genomförande/uppföljning för barn 1-3 beror på att de tillfrågade svarat att de inte vet. Vilket i sin tur troligtvis kommer sig av att de ännu inte hade haft sitt andra utvecklingssamtal vid tiden för enkätens genomförande. 8 (15)
Övriga områden Samverkan med skolan Från fjolets kvalitetsredovisning: Eftersom vi delar såväl hus som chef med sskolan är målet att samverkan ska vara något naturligt. Under et har vi från förskolan vid några tillfällen gått runt i korridorer, klassrum och matsal och sjungit för elever, lärare och övrig skolpersonal. Vi hade gemensamt Luciafirande utomhus där barnen från förskolan och eleverna i åk 3 och åk 6 deltog i Luciatåget. Elever från åk 4 har kommit till förskolan och varit med på vt Storsjung. Vi har en god samverkan med skolan, men det kan alltid bli bättre. Aktivitet: Vi har haft maskeradfest och gått runt i skolan och sjungit. De äldre barnen har samverkat med åk 5 i ett naturvetenskapsprojekt. Elever från skolan kommer spontant till förskolan eller förskolegden och frågar om de f vara där vilket vi upplever som positivt. Resultat: Det blev snarare så att samverkan minskade i. Analys och fortsatta åtgärder: Det känns nästan som att initiativet till samverkan måste komma från skolan, speciellt nu då vi inte längre har samma chef. Efter omflyttning i skolan och byten av klassrum kommer förskoleklassen nästa att hamna granne med Uppfinnaren (äldre barn), det borde kunna underlätta och skapa goda förutsättningar för samverkan. 9 (15)
Beslutade mål och förbättringsåtgärder Va förbättringsområden är nästan uteslutande av synliggörandekaraktär då de låga siffrorna i enkäten beror på att de tillfrågade inte vet. Inför kommande läs beslutar vi därför följande: Fortsätta att utveckla ett arbetssätt för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Bägge avdelningarna dokumenterar lugna stunder. Diskussionspunkter på höstens föräldramöte: Vad är lugn och ro i förskolan? I olika åldrar? Bägge avdelningarna dokumenterar någon form av aktivitet där man kan se prov på pedagogernas bekräftelse och beröm av barnen. Utforskaren (yngre barn) dokumenterar och synliggör hur man stimulerar och utmanar små barn. Bägge avdelningar dokumenterar utflykter och arbetet med hållbar utveckling. Fråga föräldrar på inskolnings- och utvecklingssamtal om tips på hur vi kan arbeta med just deras barns kulturella identitet och modersmål. Diskussionspunkt på höstens föräldramöte: Hur ska vi jobba med att ge barn möjligheter att utveckla sin identitet och sina intressen utan begränsningar utifrån traditionella könsroller? Bägge avdelningar dokumenterar några olika exempel på hur vi arbetar med barns inflytande och ansvar. 2015-09-15 (senast) Förskolechef NN Mejladress, tfn 10 (15)
Bilagor Bilaga 1: Bedömning av förskolans kvalitet och måluppfyllelse 11 (15)
Bilaga 2: Resultat förskoleenkäten 2015 12 (15)
Sammanfattning Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%) 1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Trygghet och trivsel 80 92 90 81 86 91 90 100 80 Lärandemiljö 88 85 87 85 86 88 89 100 83 Självständighet och självtillit 69 86 88 63 77 85 85 100 60 Lärande 55 87 76 64 70 78 77 99 48 Inflytande och ansvar 57 73 77 50 65 74 76 97 41 Vardagskontakter med föräldrar 82 87 87 82 84 88 88 100 72 Utvecklingssamtal 71 85 80 75 78 75 78 100 60 Medelvärde 72 85 83 71 78 83 83 99 65 Kvalitetsområden Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%) 1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Ditt barns trygghet 100 100 100 100 100 97 96 100 86 Ditt barns trivsel 100 100 100 100 100 97 98 100 93 Ditt barns möjlighet till lugn och ro 43 69 60 50 56 75 73 100 51 Barnet blir respekterat 79 100 100 75 89 94 94 100 81 Medelvärde 80 92 90 81 86 91 90 100 80 Tabell 3 - Lärandemiljö (%) 13 (15)
1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära 100 92 93 100 96 96 93 100 69 Stimulerande innemiljö 79 85 80 83 81 94 91 100 85 Stimulerande utemiljö 86 77 80 83 81 73 86 100 78 Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas 86 85 93 75 85 88 86 100 71 Medelvärde 88 85 87 85 86 88 89 100 83 Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%) 1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Ger ditt barn bekräftelse/beröm 50 54 60 42 52 75 81 100 56 Ger ditt barn stimulans och utmaningar 64 92 87 67 78 86 85 100 63 Ger ditt barn stöd för utveckling 79 100 100 75 89 87 85 100 56 Uppmuntrar till samspel/samarbete 71 100 100 67 85 88 88 100 69 Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga 79 85 93 67 81 87 83 100 56 Medelvärde 69 86 88 63 77 85 85 100 60 Tabell 5 - Lärande (%) 1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Talspråk, kommunikation och argumentation 64 85 73 75 74 80 85 100 56 Motorik 86 100 100 83 93 92 92 100 63 Skapande förmåga 71 100 93 75 85 91 88 100 44 Matematiskt tänkande 71 85 80 75 78 76 72 100 31 Förmåga att bygga och konstruera 57 100 87 67 78 90 86 100 63 Intresse för natur och hållbar utveckling 29 77 60 42 52 74 73 100 49 Kulturell identitet och modersmålet 21 69 60 25 44 51 53 100 31 Identitet/intressen utan begränsningar i kön 43 77 53 67 59 67 68 100 38 Medelvärde 55 87 76 64 70 78 77 99 48 Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%) 14 (15)
1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Uppmuntrar till inflytande och delaktighet 64 62 67 58 63 77 79 100 56 Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter 36 77 67 42 56 70 71 92 31 Stimulerar till att ta egna initiativ 50 77 80 42 63 76 76 100 31 Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar 79 77 93 58 78 75 79 100 44 Medelvärde 57 73 77 50 65 74 76 97 41 Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%) 1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Bemötande vid lämning/hämtning 100 85 87 100 93 95 93 100 81 Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter 93 100 100 92 96 94 94 100 82 Ger möjlighet till delaktighet/inflytande 79 77 87 67 78 83 85 100 64 Ger information om hur ditt barn har det 86 92 87 92 89 88 91 100 75 Ger information om kvalitet i ped. verksamhet 52 82 73 58 67 78 76 100 48 Medelvärde 82 87 87 82 84 88 88 100 72 Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%) 1-3 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Information om barnets utveckling/lärande 79 77 80 75 78 82 84 100 69 Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla 79 85 80 83 81 80 82 100 67 Det som bestämts genomförs/följs upp 57 92 80 67 74 64 67 100 43 Medelvärde 71 85 80 75 78 75 78 100 60 Kommentar: Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen. Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen. SO = Förskolans skolområde. UK =. 15 (15)