Projektkontor. En metod för att öka utsatta ungdomars reella tillgång till det stöd och de möjligheter som faktiskt finns.

Projektkontor En metod för att öka utsatta ungdomars reella tillgång till det stöd och de möjligheter som faktiskt finns.

Innehållsförteckning Bakgrund, utgångspunkter och behov... 3 Projektets syfte är därför:... 7 Projektets mål är utifrån detta:... 7 Projektets målgrupp och förankring:... 7 Projektets verksamhet:... 7 Projekttid:... 8 Projektpartners, styrning och ledning... 8 Uppföljning... 8 Samarbetspartners och kontakter... 9 Projektkontor syfte, uppdrag och utformning... 9 Projektkontorens syfte skall vara:... 9 Projektkontorens uppdrag skall vara att:... 9 Projektkontoren ska:... 9 Projektkontorens fysiska utformning... 10 Utbildning för personal som skall arbeta i projektkontor... 10 Studieplan:... 11 Bilaga 1.... 15 Bilaga 2.... 16 Bilaga 3.... 16 Bilaga 4.... 18 2

Bakgrund, utgångspunkter och behov Grunden för en god psykosocial hälsa är upplevelsen av att man kan utvecklas och förverkliga sin egen inneboende potential, att man kan skapa sig och bidra till ett sammanhang som är begripligt, meningsfullt och hanterbart. För många ungdomar blir detta allt svårare. Ökande inkomstskillnader, arbetslöshet och segregation skapar ett samhälle och en kultur där ungdomars såväl upplevda som reella möjligheter att förverkliga sig själva och bidra till samhället blir allt mer begränsade. För många ungdomar tillkommer också diverse kulturella mönster och normer som lägger ytterligare hinder i vägen. Inte sällan leder detta in i en negativ spiral med dålig självkänsla, svårigheter i skolan, utanförskap och en allt starkare upplevelse av att vara dömd till en framtid man varken vill ha eller själv kan styra över. Istället för att vara någon som bidrar blir man ett offer. Bilden är inte ny och resultatet inte okänt: en ojämlik hälsa. Att alla ungdomar borde ha samma möjligheter oavsett familjens inkomster och boendeort är för de flesta en självklarhet. Utifrån detta satsar samhället avsevärda belopp på att på olika sätt kompensera för den ojämlikhet som vi vet att olika uppväxtvillkor ger upphov till. En inte oväsentlig del av dessa medel hamnar inom den sektor som brukar benämnas kultur och fritid. Detta bland annat utifrån utgångspunkten att ungdomars eget skapande och deltagande i kulturlivet på ett kraftfullt sätt bidrar till deras personliga utveckling, men också utifrån det faktum att fritidsverksamheter av skilda slag kan erbjuda ett konstruktivt och givande sammanhang för ungdomar att utvecklas i. Dessa satsningar är såväl nationella som regionala och kommunala och syftar alla i högre eller lägre grad till att med hjälp av kultur- och fritidsaktiviteter stärka ungdomars personliga och sociala kapacitet och på så sätt även, i ett vidare perspektiv, bidra till (en mer jämlik) hälsa. Ett sedan länge välkänt problem är dock att det stöd som dessa satsningar är ett uttryck för i realiteten fördelas väldigt ojämnt mellan olika ungdomsgrupper och att denna fördelning i praktiken ofta följer samma socioekonomiska och kulturella gränser som de har till, mer eller mindre uttalad, uppgift att kompensera för. Det är i mycket hög utsträckning de redan väletablerade ungdomarna som åker på internationella ungdomsutbyten och gör europeisk volontärtjänst. Det är också dessa ungdomar som går i kulturskolan och som söker medel från olika kommunala potter ( en snabb slant och liknande) för att genomföra olika typer av arrangemang och projekt. Det som kan sägas förena dessa olika typer av ofta högkvalitativa verksamheter är att de tar vara på ungdomarnas egna kunskaper och erfarenheter, får dem att bli resurser i sitt eget sammanhang och på så sätt bidrar till det icke formella lärande i form av förmåga till samarbete, ansvarstagande etc. som både stärker individen och ökar hennes förmåga att tillgodogöra sig även skolans mer formella kunskaper. Sammantaget erbjuder dessa verksamheter alltså just det som utsatta ungdomar behöver mer än något annat, men man når dem inte. Man når de redan etablerade ungdomarna med en positiv självbild och ofta tydligt uttalade intressen, men betydligt mer sällan de som har störst behov. 3

Dessa ungdomar kommer inte för att de inte får. Anledningen är istället att den mentala tröskeln är för hög. De kommer inte för att de upplever att dessa verksamheter ställer krav på dem som individer som de inte kan leva upp till. De kommer inte för att de upplever att dessa verksamheter kräver och styrs av en social kod som de inte behärskar. De kommer inte för att de inte ser hur de kan använda verksamheten för att förverkliga sig själva eftersom de inte tror sig om att kunna vara sig själva när de är där. Även dessa ungdomar vill vara resurser i det sammanhang de befinner sig. Men om man inte tror att man kan bidra, om man inte tror att det man kanske kan bidra med behövs, om man inte riktigt vet vad man vill bidra till då kommer man inte. Speciellt inte om man upplever att vad som är möjligt att bidra till redan är bestämt. Kanske inte i sak, men det finns en kod Dessa ungdomars arena är istället ofta fritidsgården, en verksamhet som bättre motsvarar deras självbild men som tyvärr ofta saknar både kunskaper och verktyg för att bidra till en positiv förändring. Man möter dessa ungdomar där de är, tröskeln är låg, men man saknar förmågan att motivera och stötta dem att ta sig vidare. Man erbjuder trygghet men verksamheten tenderar hela tiden att bli statisk och konserverande eftersom man av olika skäl skyggar för att ställa de ungdomar man möter inför de utmaningar som finns inbyggda i all utveckling. Att, som ofta är fallet i olika kulturverksamheter, arbeta med trygga ungdomar med ett tydligt uttalat intresse ställer höga krav på såväl ämneskunskaper som pedagogisk förmåga och de som arbetar i dessa verksamheter har oftast såväl en gedigen utbildning som ett eget skapande i bagaget. Grunden är redan lagd och den personliga och sociala utvecklingen, det icke formella lärandet, sker naturligt när intresset utvecklas till nya och mer avancerade nivåer. Att, som ofta är fallet på fritidsgården, arbeta med ungdomar med låg självkänsla, en negativ självbild och avsaknad av tydligt uttalade intressen kräver något annat. Här krävs förmågan att möta ungdomar förutsättningslöst. Att inte erbjuda ett färdigt koncept, utan att stötta dem att själva hitta och formulera sina mål och intressen och att i nästa steg motivera och stötta dem i processen att förverkliga dem. Här måste ämnespedagogiken ersättas med socialpedagogik och de specifika ämneskunskaperna med ett brett omvärldsperspektiv och förmågan att söka nya kunskaper, vägar och kontakter. Istället för att vägleda på kända marker är man hänvisad till att coacha i okänd terräng. Detta uppdrag är minst lika krävande som de som finns inom kultursfären och även här krävs naturligtvis en gedigen utbildning inom flera olika ämnesfält. Tyvärr saknar de fritidsledare som arbetar i verksamheten oftast denna typ av utbildning. Man har utbildats (och rekryterats) för att organisera och leda olika typer av fritidsaktiviteter, inte för ett socialt arbete där det icke formella lärandet står i centrum, där man inte skall organisera utan stötta ungdomars egen organisering där aktiviteten är ett medel och inte ett mål i sig. Man är därför hänvisad till att leda där ungdomarna befinner sig istället för att coacha dem att ta sig dit de vill. Man saknar redskap att bygga den grund vi alla behöver stå på för att kunna ta oss vidare. 4

Naturligtvis finns det undantag från denna bild inom såväl kultur- som fritidsgårdssfären. Likväl som det finns kulturverksamheter som når och stärker utsatta ungdomar så finns det fritidsgårdar och liknande verksamheter som fångar upp och engagerar sina besökare i dynamiska aktiviteter som på ett radikalt sätt förändrar deras syn på sig själva och sina möjligheter att skapa sig ett gott liv. Tyvärr sker detta ofta inom ramen för diverse mer eller mindre långvariga projekt och inte inom ramen för den ordinarie verksamheten. För även om dessa projekt är framgångsrika lyckas de sällan ta sig in på den ordinarie verksamhetens väl befästa revir och bli permanentade. Istället läggs verksamheten ner när projekttiden är slut. Men även om så är fallet går det att utifrån dessa verksamheter dra en rad slutsatser beträffande vad som karakteriserar en framgångsrik verksamhet, såväl beträffande organisation som beträffande den kompetens som krävs för att driva den. En, i relation till utsatta ungdomar, framgångsrik verksamhet kännetecknas först och främst av att den har låga trösklar. Den upplevs som socialt trygg och välbekant och den ställer inga prestationskrav på den som vill delta. Den har heller ingen färdig agenda för vilken typ av aktiviteter eller projekt som är möjliga (eller önskvärda) för ungdomarna att delta i. Detta innebär dock inte att den är passiv och enbart reaktiv på normbrott etc. Tvärtom präglas den av nyfikenhet och positiv förväntan i relation till sina besökare, den arbetar proaktivt med att utforska och visa på nya möjligheter och perspektiv, med att väcka idéer och stimulera och motivera till engagemang. (I praktiken har en klar majoritet av de projekt som realiseras starka inslag av ungdomars eget skapande och kopplar till aktuella samhällsfrågor som integration och jämställdhet. De har också ofta ett internationellt/mångkulturellt perspektiv. Detta är dock inget som i dessa fall pressas på de deltagande ungdomarna ungdomar är samhällsengagerade och vill uttrycka sig och det som krävs är bara att de känner att de får relevant stöd på sina egna villkor.) Den får ungdomar att själva formulera sina mål och att organisera sig för att uppnå dem och ser till att dessa upplever att det är de som äger sina projekt. Den tar aldrig över och driver verksamhet åt eller för ungdomar lyckas man inte med sitt motivationsarbete blir verksamheten inte av. Den arbetar aktivt med och synliggör icke formellt lärande och ger på så sätt de deltagande ungdomarna en känsla av att de är kompetenta, att deras vingar bär. Den har personal som är trygga i sig själva och som därför törs lita på ungdomarnas kompetens och låta dem ta ansvar för sina egna idéer och sitt eget agerande utan att känna att de måste skydda dem. De har förmågan att entusiasmera och motivera utan att ta över och ställa sig själva i centrum. De känner sig bekväma med att ta kontakter inom olika samhällssektorer och har lätt för att bygga upp det kontakt nät som krävs för att vid behov kunna få in extern kompetens i projekten och/eller slussa ungdomar vidare. Utöver, och som stöd för, dessa personliga egenskaper har de goda kunskaper i socialpedagogik, projektledning, organisationspsykologi, ekonomi, kultur och hälsopromotion. De är också väl insatta i verksamheten hos de olika myndigheter och organisationer som på olika sätt ger stöd till ungdomsverksamhet. De har en flexibel och lättrörlig organisation som förmår anpassa sig till skiftande verksamheter och ungdomsgrupper. 5

Verksamheter som den ovan beskrivna finns men de är relativt få och ofta bärs de upp av en eller några enskilda anställdas eget engagemang istället för att vara en del av ett tydligt utarbetat koncept. De är därför mycket sårbara och verksamheten riskerar lätt att urvattnas när till exempel personal byts ut och de idéer och villkor som styrt verksamheten inte är tydligt formulerade och förankrade. Framför allt ses dessa verksamheter ofta som speciella eller exklusiva (och personbundna) bland många inom sektorn. De strider mot den gängse bilden av den kravlösa fritidsgården och marginaliseras/separeras därför ofta i relation till denna. Vid de försök som ändå gjorts att starta liknande verksamheter har detta skett vid sidan av den ordinarie fritidsgårdsverksamheten, i egna lokaler och med separat organisation. En verksamhet som denna kan dock inte etableras genom att man tillskapar nya separata verksamheter eftersom dessa erfarenhetsmässigt snabbt ockuperas av de ungdomar som har gott självförtroende och är vana att ta för sig. Skall man lyckas nå de ungdomar som har störst behov måste en verksamhet som denna etableras på och integreras på de arenor där de redan befinner sig på fritidsgården. 6

Projektets syfte är därför: Att skapa förutsättningar för och etablera så kallade projektkontor som en permanent och integrerad del av fritidsgårdarnas ordinarie verksamhet att etablera ett nytt tydligt koncept för att på så sätt ge de ungdomar som har störst behov reell tillgång till de möjligheter och det stöd som i dagsläget främst når andra grupper. Att skapa förutsättningar för att fritidsgårdssektorn på såväl kort som lång sikt får tillgång till för ändamålet relevant utbildad personal. Att generera och sammanställa relevant och aktuell kunskap avseende vilka faktorer som påverkar den samlade framgången i verksamheter av typen projektkontor. Projektets mål är utifrån detta: Att initiera minst tio projektkontor (enligt specifikation nedan) i olika kommuner/stadsdelar inom regionen för att under en period av minst tre år utveckla och pröva konceptet. Att i samarbete med lämpliga utbildningsanordnare utforma en för ändamålet relevant (vidare-) utbildning (se nedan). Att i samarbete med forskare ta fram en rapport rörande projektet som samtidigt är möjlig att använda som en manual för fortsatt spridning av konceptet. Projektets målgrupp och förankring: Projektets huvudsakliga målgrupp är fritidsgårdar i utsatta områden. För att kunna få perspektiv och en mer samlad kunskapsbild har även verksamheter från mindre belastade områden knutits till projektet. (För en förteckning över aktuella kommuner/stadsdelar se bilaga 1. För att säkerställa ett hållbart och långsiktigt engagemang i projektet har dessa skrivit under en avsiktsförklaring. Se bilaga 2.) Vägledande i urvalet har också varit att få en god regional spridning så att de erfarenheter som görs inom projektet kan få god spridning. Ytterligare kommuner kommer också att beredas möjlighet att delta i projektet för att ytterligare stärka denna spridning, framför allt geografiskt men även för att engagera kommuner som idag inte är medlemmar i KEKS. För att förankra projektet bland kommunerna/stadsdelarna har också två seminarier genomförts under hösten 2013 (26 sep respektive 20 nov) där dessa har kunnat komma med åsikter och idéer kring projektets utformning och genomförande. Under det första seminariet medverkade även representanter för universitet och forskning för att skapa förutsättningar för en fortsatt diskussion kring såväl utbildningen i sig som utvärdering av projektet. Projektets verksamhet: Projektets verksamhet kommer, utifrån syfte och mål att drivas i två delvis parallella spår; Det första spåret är en utbildning (enligt nedan) av den personal som skall utveckla och driva projektkontoren. Denna utbildning skall i en första fas ge deltagarna en solid grund för ett delaktighetsbaserat ungdomsarbete. I en andra fas, när projektkontoren börjat etableras, skall utbildningen fungera som stöd och vidareutbildning utifrån de situationer och problem som uppstår på 7

vägen. Utbildningen skall drivas i samverkan mellan KEKS (för en presentation av KEKS se bilaga 4.) och intresserade utbildningsanordnare. Det andra spåret är öppnandet och det gradvisa utvecklandet av projektkontor i medverkande kommuner/förvaltningar. Denna andra fas skall inledas senast ett år efter det att utbildningsinsatserna inletts. Projekttid: 3 år Projektpartners, styrning och ledning De olika parterna i projektet är: VGR/folkhälsa VGR/kultur KEKS Dessa kommer att tillsammans att, via sina respektive representanter, bilda en referensgrupp med uppgift att stödja projektets utveckling i enlighet med denna projektbeskrivning. Projektets operativa styrning och ledning kommer att utföras av KEKS via anställd projektledare. (Se budget i bilaga 4.) Till detta hör att Ansvara för att utbildningen genomförs enligt plan. Ge kontinuerligt stöd till i projektet ingående verksamheter inklusive att hålla i nätverksträffar. Tillhandahålla KEKS dokumentationssystem till berörda verksamheter. Tillhandahålla KEKS uppföljningssystem till berörda verksamheter. Ansvara för att projektet följs upp och utvärderas. Ansvara för att erfarenheter från projektet dokumenteras och sprids inom regionen. Uppföljning Projektet kommer att följas upp dels via användandet av KEKS ordinarie kvalitetssäkringssystem (se bilaga 4) där medverkande verksamheters resultat avseende bland annat delaktighet och upplevt lärande dels kan jämföras över tid, dels kan jämföras med liknande verksamheter som inte är med i projektet. (2013 ingick 161 fritidsgårdar och liknande verksamheter i detta system.) Denna uppföljning kommer också att tjäna som underlag och referensram för en löpande uppföljning där medverkande verksamheter studeras för att se vilka faktorer avseende bland annat personalens förhållningssätt, verksamhetens utbud och konkreta utformning som påverkar dess resultat i positiv respektive negativ riktning. Denna uppföljning kommer också att fortlöpande återkopplas i syfte att vid behov kunna korrigera projektets verksamhet och utformning för att uppnå ett bättre resultat. 8

Samarbetspartners och kontakter Utöver projektets parter och medverkande kommuner kommer även en rad olika aktörer att på olika sätt engageras i projektet. Bland dessa finns: Ungdomsstyrelsen Göteborgs Universitet/Institutionen för socialt arbete Högskolan i väst/folkhälsa Göteborgs folkhögskola, fritidsledarlinjen FoU i Väst/GR KulturUngdom Fritid för alla/passalen (Referens funktionsnedsättningar) Aprendi (Utbildare i metoden ELD) Projektkontor syfte, uppdrag och utformning Projektkontorens syfte skall vara: Att stärka deltagande ungdomars förmåga att: Reflektera kring sig själva och sin livssituation Formulera sina behov, svagheter, styrkor och framtidsvisioner Ta eget ansvar Samarbeta och organisera sig på ett sådant sätt att de upplever stärkt självkänsla och förmåga att skapa sig sin egen framtid. Projektkontorens uppdrag skall vara att: Stimulera och stödja ungdomar att formulera och förverkliga sina egna idéer inom ramen för tidsbestämda projekt. Stödja ungdomar att ta del av befintliga internationella, nationella, regionala och kommunala stöd i form av såväl olika former av projektmedel som av kompetens, lokaler etc. Tillsammans med deltagande ungdomar dokumentera och synliggöra den process de genomgått och det icke formella lärande denna inneburit. Projektkontoren ska: Etableras på befintliga fritidsgårdar och vara integrerade i deras ordinarie verksamhet. Finansieras av berörd kommun. Vara politiskt förankrade. Bemannas av minst två heltids-, tillsvidareanställd personal. Vara öppet minst tre kvällar i veckan. Inte ha en egen verksamhetsbudget utan endast medel för administration, resor, information etc. och en mindre summa för möten (fika etc.). Ha för ändamålet avsatta lämpliga lokaler och utrustning. (Se nedan.) Ha målgruppen 15 19 år (minst). 9

Vara tillgängligt för alla ungdomar men primärt rikta sig till de ungdomar som har störst behov (socialt, ekonomiskt, utbildningsmässigt), men samtidigt sträva efter att de projekt man arbetar med blir socialt, kulturellt och könsmässigt blandade. Bygga sin verksamhet på FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och FNs Barnkonventionen och aktivt verka för att dessa aktualiseras i de projekt man arbetar med. Tillhandahålla och tillgängliggöra ett brett spektrum av information (EU, nationell, regional och lokal) som syftar till att stödja ungdomar och deras möjligheter och utveckling. Ha fortlöpande information till och dialog med målgruppen avseende sin verksamhet via såväl uppsökande verksamhet som via web och skriftligt informationsmaterial. Dokumentera och synliggöra deltagande ungdomars icke formella lärande med hjälp av metoden ELD. (ELD Experience, Learning, Description är en metod för att dokumentera och synliggöra ungdomars icke formella lärande. ELD används inom KEKS där man utbildat över 140 ungdomsarbetare i metoden. För mer information se www.eldkompetens.se) Dokumentera sin verksamhet med hjälp av KEKS dokumentationssystem.* Följa upp sin verksamhet med hjälp av KEKS uppföljningssystem (enkäter och nyckeltal).* Medverka i ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan projektkontor. Delta i för ändamålet utformad speciell uppföljning av detta projekt. Medverka i spridningen av erfarenheter från detta projekt till andra verksamheter. Projektkontoren bör också: Ha tillgång till för ungdomar sökbara lokala medel av typen en snabb slant. Vara kända av och ha tydliga kanaler till skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och arbetsförmedling. * Dessa system kommer att kunna användas oavsett om berörd kommun är medlem i KEKS eller inte. Medverkan i projektet förutsätter inte medlemskap i KEKS. Projektkontorens fysiska utformning Även om projektkontoren skall vara en integrerad del i fritidsgårdsverksamheten och rent fysiskt finnas i dess lokaler så måste verksamheten samtidigt ha en egen tydlig fysisk identitet. Detta förutsätter för ändamålet speciellt avdelade lokaler där man inte samtidigt driver den övriga fritidsgårdsverksamheten. För att verksamheten inte skall upplevas som udda eller satt på undantag måste dessa lokaler samtidigt vara öppna, väl synliga och lättillgängliga för alla fritidsgårdens besökare. För att projektkontoren skall upplevas som seriösa måste lokalerna vara fräscha och hålla en god materiell standard. I lokalerna måste det bland annat finnas tillgång till datorer för informationssökning och möjligheter för ungdomar att sitta och arbeta med sina projekt. Utbildning för personal som skall arbeta i projektkontor Kärnan i personalens blivande uppdrag är att stimulera och stödja ungdomar, oavsett bakgrund och livssituation, att organisera sig runt och bli resurser i förverkligandet av sina egna intressen och idéer. 10

Detta förutsätter att man! har förmågan att inspirera och utmana de ungdomar man möter att öppna nya spännande möjlighetshorisonter och få ungdomar att vilja, våga och kunna nå dem.! har god teoretisk förankring, god analytisk förmåga och ett grundläggande samhällsengagemang.! har förmågan att på ett tryggt och förtroendegivande sätt kunna kommunicera med människor i olika åldrar och positioner i samhället, såväl enskilt som i grupp. Utbildningens grundläggande syfte är att deltagarna när de är färdiga skall ha denna kompetens. Nedanstående moment är, utifrån ovanstående, tänkta att utgöra utbildningens första fas. Samtliga moment kommer att innehålla såväl föreläsningar/introduktioner som diskussioner. Mellan de flesta tillfällena kommer deltagarna också att få uppgifter att utföra på hemmaplan. Den skolförlagda delen kommer att utgöras av träffar en heldag varannan vecka under ett läsår (= fas 1). Under fas 2 (projektets år 2 och 3) kommer träffarna att ske var tredje till fjärde vecka. För att skapa ett långsiktigt tillräckligt elevunderlag för utbildning, men också för att bredda perspektiven och skapa en dynamisk utbildningssituation, är flertalet av momenten tänkta att kunna genomföras som separata moment och med fler deltagare än bara de som ingår i denna utbildning. Dessa ytterligare deltagare skulle kunna vara såväl yrkesverksamma ungdomsarbetare som studenter på de skolor som medverkar som utbildare under olika moment. Studieplan: DAG 1. Introduktion (halvdag) Utbildningens syfte och upplägg ( Lärandemål + Personlig och professionell utveckling) Deltagarnas förväntningar och farhågor Vad är kunskap, färdighet, egenskap, kompetens? Vad är lärande? Ett konstruktivt och kritiskt förhållningssätt. Jag i/och systemet * (halvdag) Kommun region stat EU Världen Medborgare anställd/medarbetare professionell Självreflektion, egna motiv och egen utveckling (Praktiska metoder för reflektion och feedback) Individuell utvecklingsplan (riktlinjer) Jag och kollegorna en lärande organisation (Peer learning och assessment) 11

DAG 2. Utgångspunkter och övergripande mål i ungdomsarbetet * (heldag) Värdegrund, värderingar och människosyn Vad ser du när du ser en ungdom? Mänskliga rättigheter, barns rättigheter Öppen ungdomsverksamhet (Youth work) tänkbara definitioner (EU, Sverige, KEKS) (Främja eller förebygga) Mål och verksamhetsidé Ungdomsarbetarens yrkesroll (intro) DAG 3. Delaktighet* (heldag) Vad är det en definition! (Delaktighet och/eller inflytande ) Inordnande eller utvidgande Svårigheter och framgångsfaktorer Delaktighetsprocessen Intro icke formellt (och informellt) lärande DAG 4-6. Ungdomsarbetarens yrkesroll i praktiken* (tre dagar) Vilken pjäs spelar vi i, vilka roller finns det och vad krävs av dem. Att stimulera (vidga möjlighetshorisonter och visa på roller och möjligheter) Att skapa en kultur (projektet och världen omkring ) Att arbeta med kultur och samhällsfrågor som bas för projekt Att stödja ungdomar att uttrycka och gestalta sin verklighet och att påverka Att arbeta med ungdomsgrupper i projekt (Praktiska metoder och förhållningssätt) Varför projekt? Att forma ett projekt Att skriva en ansökan Att leda ett projekt o Vad är ledarskap o Vad är coaching o Att leda sig själv och andra o Ansvar och delegation o Information och kommunikation Projektbudget och redovisning 12

DAG 7. Internationellt arbete* (heldag) Generellt om vinsten med internationellt arbete i EU och världen EU-kunskap EU-program (Erasmus+) o Ungdomsutbyten o EVS DAG 8. Planering av projektarbete för våren DAG 9. (Genomförs i halvgrupp, max 15 deltagare) Att dokumentera och synliggöra icke formellt lärande Metoden ELD DAG 10. Ungdomstiden och ungdomskultur ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv DAG 11. Ungdomstiden och ungdomskultur ur ett sociologiskt perspektiv DAG 12-13. Socialpedagogik DAG 14. Folkhälsa och folkhälsopromotion DAG 15. Reflektion kring de akademiska momenten Avstämning av projektarbete Avstämning av personlig utvecklingsplan DAG 16-17. Mål, dokumentation och uppföljning Att formulera mål* Att utforma arbetsprocesser/handlingsplaner* Att dokumentera, följa upp och reflektera* 13

Att använda dokumentationen o Loggboken Att arbeta med uppföljning o Enkäter " Planering " Genomförande " Återkoppling o Fokusgrupper, etc DAG 18. Samverkan, samarbete och externa relationer Ungdomsarbetarens roll i, och agenda för, samverkan Skola, socialtjänst och polis; mål och roller Den ideella sektorn (Det civila samhället) Ungdomarna och närsamhället Ungdomarna och föräldrarna Extern information och marknadsföring DAG 19. Redovisning av projektarbete DAG 20. Avslutning och avstämning av individuell utvecklingsplan 14

Bilaga 1. Förteckning över aktuella kommuner/stadsdelar Ale kommun, Kultur och Fritid Borås, sdf väster Göteborg, sdf Askim/Frölunda/Högsbo, Fritid Göteborg, sdf Angered, Fritid Göteborg, sdf Norra Hisingen, Fritid Göteborg, sdf Västra Göteborg, Fritid Göteborg, sdf Västra Hisingen, Fritid Göteborg, sdf Örgryte-Härlanda, Fritid Göteborg, sdf Östra Göteborg, Fritid Marks kommun, Fritid Skövde kommun, Kultur och Fritid Tjörns kommun, Kultur och Fritid 15

Bilaga 2. Avsiktsförklaring (förvaltningen) i (kommun) avser att medverka i det av KEKS och VGR s folkhälsokommitté och kultursekretariat initierade projektet Projektkontor beskrivet i bifogad projektbeskrivning. Detta innebär att förvaltningen förbinder sig att under hela projektperioden (3 år) avsätta de resurser som krävs för medverkan, dels i form av personal för att medverka i planerad utbildning, dels i form av personal och materiella resurser för att i steg två driva ett projektkontor. Datum och ort: Namn: Befattning*: Underskrift: * Undertecknande skall vara för verksamheten ansvarig tjänsteman. 16

Bilaga 3. Budget 2014 (Uppstart av projektet samt första terminens skolförlagda studier) Projektledare 25 % i nio månader: (Avser planering och 94.500 kr uppstart av projektet samt löpande projektstöd.) Administrationskostnader (resor, telefon, etc.): Lokalhyra (9 x 1500 kr): Arvodering föreläsare/lärare (7dgr x 8 t x 300 kr): ELD-utbildning (2 x 12.000 kr): Utvärdering/Uppföljning*: Summa: 18.000 kr 13.500 kr 16.800 kr 24.000 kr 75.000 kr 241.800 kr 2015 (Andra terminens skolförlagda studier samt första halvårets handledning) Projektledare 25 % i sex månader: Projektledare 20 % i sex månader: Administrationskostnader (resor,telefon, etc.): Lokalhyra (12 x 1500 kr): Uppdragsutbildningar (5 dgar x 10.000 kr) Arvodering föreläsare/lärare (3dgr x 8 t x 300 kr): Arvodering handledare (5 dgr x 8 t x 300 kr): Utvärdering/Uppföljning*: Summa: 50.000 kr 63.000 kr 50.400 kr 24.000 kr 18.000 kr 7.200 kr 12.000 kr 50.000 kr 274.600 kr 2016 (Andra halvårets handledning samt projektavslutning och rapport) Projektledare 20 % i sex månader: Administrationskostnader: Lokalhyra (6 x 2000 kr): Arvodering handledare (5 dgr x 8 t x 300 kr): Utvärdering/Uppföljning*: Produktion och tryck av projektrapport Summa: 50.400 kr 12.000 kr 12.000 kr 12.000 kr 75.000 kr 80.000 kr 241.400 kr * Kostnaden för utvärdering/uppföljning avser köp av tjänst från erfaren forskare i socialt arbete för genomförande av utvärdering/uppföljning enligt beskrivning ovan. 17

Bilaga 4. För utveckling av kvalitet och kompetens i öppen ungdomsverksamhet KEKS är ett nätverk för kommuner och andra som driver öppen kultur- och fritidsverksamhet för unga. Vi är idag fyrtio medlemsförvaltningar och fler knackar på och vill in. Vår utgångspunkt är att fritidsgårdar, ungdomens hus, ungdomsprojekt etc skall vara verktyg i ett positivt socialt arbete riktat mot alla ungdomar och vår övergripande idé är att främja ungdomars personliga och sociala utveckling. Vi vill vara den arena för lärande där ungdomars egna erfarenheter och intressen tas till vara på ett sådant sätt att de upplever engagemang, meningsfullhet och framtidstro. Vi ser ungdomar som de främsta resurserna i sina egna liv och all verksamhet skall därför bygga på och förutsätta deras aktiva engagemang och ansvarstagande. Utifrån detta har vi gemensamma och tydliga mål som också går att mäta och följa upp! För att se hur väl vi lyckas genomför vi en årlig mötesplatsenkät där vi bland annat frågar våra besökare om de bemötts som resurser och fått stöd i att vara delaktiga och ta ansvar. (2013 fick vi in drygt 7000 svar från sammanlagt 161 verksamheter.) 2010 införde vi också en webbaserad gruppenkät för löpande uppföljning av hur ungdomar är delaktiga i och upplever vår verksamhet. Varje år redovisar vi också kostnader och besöksstatistik i form av kvantitativa nyckeltal. Tillsammans, personal och ungdomar, diskuterar man sedan resultatet och tar fram förslag på åtgärder för att utveckla verksamheten. KEKS huvudsakliga verksamhet är sedan att ge våra medlemmar utvecklingsstöd i form av kompetensoch metodutveckling. Vi ordnar varje år åtta till tio gemensamma seminarier på olika teman för all personal. Vi ordnar dessutom kurser kring olika pedagogiska metoder och aktuella frågeställningar. Som ytterligare stöd erbjuder vi också olika former av handledning. En viktig del av vår verksamhet är olika former av erfarenhetsutbyte. Bland annat kan man som personal vara med i våra olika intressenätverk. Dessa är också en bas för att starta gemensamma projekt. Det senaste i raden är www.jointheclub.se en sida för dig som vill jobba med mänskliga rättigheter och ungdomars egen organisering. Här kan du till exempel gå in och testa din gård och få tips på hur ni kan göra för att utveckla verksamheten. Eftersom vi vet att det är oerhört givande för både ungdomar och personal så satsar vi också på att stötta arbetet med internationella ungdomsutbyten, europeisk volontärtjänst och andra internationella projekt. 2008/09 drog vi in över 1,7 mkr till olika internationella projekt och omfattningen har inte minskat sedan dess. För att kunna utveckla verksamheten och erbjuda ett effektivt stöd är KEKS också engagerat i forskning kring vår verksamhet. Tillsammans med FoU i Väst/GR har vi givit ut rapporten Inordnande eller Utvid- 18

gande om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar 1 där vi undersökt hur man som personal bör förhålla sig om man vill stärka ungdomars delaktighet. Men ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande påverkas inte bara av personalens förhållningssätt. I vår senaste skrift, Idéer först. Pengar sedan. 2, diskuterar vi och ger tips kring hur man kan arbeta med en snabb slant och liknande metoder för att på ett konstruktivt sätt uppmuntra och stötta ungdomar att engagera sig och förverkliga sina idéer och intressen. För att stötta verksamheterna i arbetet med dokumentation och planering, men också som underlag för fortsatt forskning, har KEKS även infört en digital loggbok där verksamheterna lätt kan föra statistik och göra nödvändiga anteckningar kring sin verksamhet. Allt utvecklingsstöd, såväl utbildningar som EU-stöd och loggbok, är gratis för våra medlemmar. Vi finansierar vår verksamhet dels genom medlemsavgifter 3, dels genom sökta medel från bland annat Ungdomsstyrelsen och EU. Såväl medlemsavgiften som hur stödet skall utformas och alla andra viktiga beslut inom KEKS tas av vår styrgrupp där cheferna för samtliga verksamheter sitter. Jonas Agdur är arbetande ordförande och tar fram underlag och verkställer fattade beslut. Många andra styrgruppsmedlemmar är också på olika sätt engagerade i det gemensamma arbetet. Tillsammans har vi också formulerat vår Vision för den öppna ungdomsverksamheten 4. Genom den vill vi ge vårt bidrag till den nödvändiga debatten om vilka idéer som skall prägla framtidens ungdomsverksamhet och hur denna därför bör utformas. I övrigt kan nämnas: Att vi är ackrediterad som EURODESK av Ungdomsstyrelsen och arbetar aktivt med EUinformation till unga och europeisk volontärtjänst, EVS. Att vi samverkar med universitet och folkhögskolor kring utbildningen av ungdomsarbetare och fritidsledarnas kompetensprofil. Att vi samverkar med Fritid för alla/passalen kring inkluderingen av ungdomar med funktionsnedsättning i den ordinarie ungdomsverksamheten. Att två organisationsforskare från Handelshögskolan i sin rapport, Ungdomspolitik som regional angelägenhet 5, konstaterar att KEKS är den mest konsekventa aktören på mellankommunal nivå. På följande sidor kan du läsa lite mer om vad du får som medlem i KEKS och lite om vårt kvalitetssäkringssystem. Besök oss också gärna på: www.keks.se och www.jointheclub.se Kontakt: Jonas Agdur Jenny Andersson Ordförande Verksamhetschef Mob: 0703 40 34 71 Mob: 0768 92 56 66 E-post: jonas.agdur@keks.se E-post: jenny.andersson@keks.se Pernilla Ek Utvecklingsledare Mob: 0702 23 19 70 E-post: pernilla.ek@keks.se Katja Ahlsell Projektledare E-post: katja@jointheclub.se 19

Ett medlemskap i KEKS innebär att: Du via vår årliga mötesplatsenkät får: En samlad bild av er verksamhet avseende Hur väl ni når målgruppen. Hur ungdomarna upplever trivsel, miljö, utbud, bemötande och tillgänglighet. I vilken grad ungdomarna är delaktiga i verksamheten. Hur era kostnader står i relation till den kvalitet ni levererar. Möjlighet att jämföra er verksamhet med andra motsvarande verksamheter. Möjlighet att se hur er egen verksamhet utvecklas över tid. Du via vår gruppenkät får: En fullständig bild av hur er gruppverksamhet fungerar avseende Vilka ungdomar ni når. I vilken utsträckning ungdomar är delaktiga i skapandet av verksamheten. Hur personalen arbetar med delaktighet i grupperna. såväl generellt som avseende enskilda grupper Du via vår digitala loggbok får: Ett fullständigt dokumentationssystem avseende såväl deltagarstatistik som verksamhetsinnehåll. Ett spännande underlag för löpande analys av och reflektion kring verksamheten. Du via vårt utvecklingsstöd får tillgång till: Våra utvecklingsforum; öppna seminarier för all personal som vi genomför åtta till tio gånger per år på olika aktuella teman. Våra kurser som vi genomför på olika teman, allt efter behov. Våra intressenätverk där personal med liknande inriktning kan utbyta erfarenheter och driva gemensamma projekt. Ett visst handledningsstöd för chefer och personal. Stöd för att initiera och driva internationella projekt. Vårt externa kontaktnät bland myndigheter, universitet och andra utbildare. Sist, men inte minst: Får du en plats i vår styrgrupp där vi tillsammans tar beslut om allt, från ekonomi till innehåll, som rör vår verksamhet. Blir du en del i ett dynamiskt nätverk, ett nätverk som idag är ledande inom utvecklingen av den öppna ungdomsverksamheten. 20

KEKS kvalitetssäkringssystem: KEKS definierar kvalitet som graden av måluppfyllelse ; ju bättre vi är på att nå våra mål, desto högre kvalitet. Samtliga KEKS medlemsförvaltningar har som övergripande mål att verksamheten skall vara den arena där ungdomar får möjlighet och stöd att tillfredsställa sina sociala behov. Till dessa behov hör bland annat att uppleva trygghet, gemenskap och delaktighet. Sammantaget syftar verksamheten till en personlig och social utveckling där individen ses och stöds att vara den främsta resursen i sin egen utveckling. KEKS kvalitetssäkringssystem består utifrån ovanstående av: # En årlig enkät till de ungdomar som besöker KEKS verksamheter. Enkäten består av två delar; en som innehåller frågor om den svarandes person (ålder, kön, etc.) och en som innehåller frågor kring verksamhetens förmåga att tillfredsställa deras sociala behov (frågor om trygghet, bemötande, inflytande, etc.). 2013 besvarades enkäten av drygt 7000 ungdomar på 130 verksamhetsställen. # En gruppenkät som skall besvaras av alla ungdomar som varit aktiva i att skapa fritidsaktiviteter för sig själva och/eller andra. I enkäten får de svara på frågor kring hur och i vilken utsträckning de varit aktiva i skapandet av olika aktiviteter samt hur de upplevt processen. # Statistik och ekonomiska data kring antal besök, antal verksamhetstimmar, personalkostnader etc. från alla i KEKS ingående verksamheter. I slutet av året sammanställs sedan enkätsvar och kvantitativa tal till nyckeltal för respektive verksamhet och förvaltning där dessa kan se utveckling såväl över tid som i relation till andra verksamheter. Resultatet redovisas per fråga/variabel under fem olika målområden; Målgrupp, Trygghet och Bemötande, Tillgänglighet, Sociala behov samt Resursutnyttjande och effektivitet. Utifrån en analys av sina resultat (där dessa också kan brytas ner på kön, ålder, bakgrund etc.) sätter verksamheterna sedan mätbara mål för det kommande året, mål som de efter nästa mätning kan se i vilken utsträckning de faktiskt nått. Exempel på sådana mål kan till exempel vara Vi skall öka andelen flickor till 40% eller Vi skall öka delaktigheten bland ungdomar till 75%. Som en central del i detta arbete ingår också att återkoppla resultaten i enkäten till ungdomarna och på så sätt göra dem delaktiga i utvecklingen av verksamheten. En speciell resultatpresentation avsedd för ungdomar tas därför fram varje år och det ingår som ett obligatoriskt moment i den analys- och arbetsmanual som kopplats till nyckeltalen att denna genomförs. I de fall där resultatet av olika anledningar är svårtolkbart och/eller där man upplever att man behöver mer kunskap genomför vi också olika typer av fördjupade studier. 1) Rapporten kostar 75 kr och kan beställas via mail till info@keks.se 2) Skriften kostar 40 kr och kan beställas via mail till info@keks.se 3) Medlemsavgiften 2014 består dels av en fast del på 22 500 kr per kommun/förvaltning, dels av en rörlig del på 5,50 kr per ungdom 13 19 år i respektive område. I medlemsavgiften ingår också en tre dagars introduktionsutbildning för all personal. 4) Visionen kan beställas mot porto och expeditionsavgift via mail till info@keks.se 5) Rapporten kan beställas på www.grkom.se/fouiväst 21