Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnrapport

Hälsa Sjukvård Tandvård Barnrapport Barnhälsovård i Halland 1

Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en fortlöpande bild av verksamhet och verksamhetsutveckling inom barnhälsovården i Landstinget Halland. Den ska även ge underlag till en utvärdering av verksamheterna. På detta sätt kan den bidra till att uppfylla barnhälsovårdens vision: Alla förskolebarn i Halland ska erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Verksamheten vid barnavårdscentralerna är inget utan det hängivna arbete som alla BVC-sjuksköterskor lägger ner, både i sitt arbete med barnen och insamlandet av denna statistik, och vi vill därför rikta ett stort TACK till alla BVC-sjuksköterskor i Halland! Kungsbacka den 29 april 2010 Bernt Alm Barnhälsovårdsöverläkare Gerd Almquist-Tangen Barnhälsovårdsutvecklare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Barnavårdscentralerna i Halland... 5 Rapportens syfte... 6 Barnhälsovårdsteamet... 7 Barnhälsovårdsteamets roll idag... 7 Framtidens utmaningar... 9 Bakgrund... 11 Nationella uppgifter... 11 Lokala uppgifter... 12 Halland... 13 Lokala uppgifter... 14 Födelsetal i Halland... 14 Barn inskrivna på BVC i Halland... 15 Föräldrastöd på BVC... 17 Hembesök hos nyfödda... 17 Föräldragrupper... 19 Besök på förskolor... 20 Hörselscreening... 21 Tal- och språkbedömning vid 3 år... 23 4-årskontrollen... 24 Skolförberedande undersökning... 28 Nationella uppgifter... 29 Amning... 29 Rökvanor hos föräldrar... 30 Vaccinationer... 32 Personalresurser... 35 Vårdtyngd... 38 Viktoria Almqvist Barnhälsovårdsassistent Bilagor: Genomförda utbildningsinsatser... 41 Tabellbilaga... 43 2 3

Sammanfattning Barnavårdscentralerna i Halland Förra året,, fanns i Landstinget Halland 24 056 inskrivna förskolebarn. Detta var en ökning med 1,2 % jämfört med år. Under året föddes 3 366 barn. Idag finns det 53 barnavårdscentraler i länet, men tyvärr uppfyller fortfarande många enheter inte de riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet som antogs av landstingsstyrelsen den 17 december. Detta gör att det fortfarande finns risk för att barnkompetensen kan avta genom att många centraler fortfarande har för få barn för att denna ska kunna upprätthållas 1). Det är angeläget att den kontinuerliga uppföljningen av riktlinjerna och därmed barnhälsovårdens kvalitet i Vårdval Halland som görs av barnhälsovårdsteamet snarast kan få de effekter på bemanning av barnavårdscentralerna som avses i riktlinjerna. Personalmässigt ligger nyckeltalet för sjukskötersketäthet (<65 nyfödda per heltids sjuksköterska) på samma nivå som tidigare år (60), vilket är mycket positivt och lägger grund till förbättring inom ovanstående områden. Detta gäller tyvärr endast för Halland i sin helhet, och vi har en stor spridning mellan barnavårdscentralerna. Det finns barnavårdscentraler som fortfarande har så mycket som 117 nyfödda på 40 tim sjukskötersketjänst, vilket inte ger barnen den tid de borde ha. Nyckeltalet för barnkompetens (>25 nyfödda per enskild sjuksköterska), vilket föregående år låg på 29, har i år ökat till 32. Trots att vi alltså kan se en förbättring totalt, finns det fortfarande många centraler (18 mot 25 föregående år) som faller under gränsen för vad som kan betraktas som rimlig storlek på en BVC. I förra årets sammanställning var det 13 centraler som uppfyllde alla tre personalkriterierna, dvs hade tillräckligt med sköterske- och läkartid för varje barn och tillräckligt många barn per sjuksköterska för att upprätthålla barnkompetensen. I år har denna siffra tyvärr inte stigit till mer än 17. Alla förskolebarn i Sverige har rätt till en kostnadsfri hälsovård. Denna bedrivs på landets barnavårdscentraler och följer ett av Socialstyrelsen fastställt nationellt program 2). I detta program ingår bl.a. vaccinationer, undervisning i hälsovård såväl individuellt som i grupp, samt hälsokontroller och utvecklingsbedömningar vid specificerade åldrar. Vid årsskiftet /2010 var 24 056 barn inskrivna på Hallands barnavårdcentraler. Detta är en ökning med 294 barn sedan /. Procentuellt motsvarar detta en ökning med 1,2 %. Antalet mantalsskrivna var vid samma tidpunkt 24 312, vilket innebär att 98,9 % av barnen var inskrivna på någon BVC. Under året föddes 3 366 barn, vilket är en ökning jämfört med år (se figur 1). Svårigheten med en exakt beräkning av antalet barn beror på att barn mantalsskrivna i Halland kan vara inskrivna på BVC i en kranskommun och tvärtom. Även barn till asylsökande kan vara svårberäknade eftersom de kan vara inskrivna på en BVC utan att vara mantalsskrivna i kommunen. Riktlinjer för BVC-verksamheten finns från och med den 17 december i skriften Barnhälsovården i Landstinget Halland - Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring, där hänvisning ges till Skydda skyddsnätet (SoS) och Metodbok för BVC i Halland. Dessa riktlinjer har utarbetats av Barnhälsovårdsteamet och fastställts av landstingsstyrelsen. Vi finner det ytterst angeläget att detta missförhållande rättas till genom att avvikelser från vårdavtalen påtalas och att sanktioner införs för den vårdenhet som inte uppfyller baskraven. Halland ligger som tidigare väl till jämfört med nationell BVC-statistik, men spridningen är stor mellan kommunerna. Rökning är ungefär i nivå med siffrorna för riket, medan vaccinationerna överstiger dessa. Vi ser en nedgång i fullammade barn, men detta ses även i riket som helhet, och beror till stor del på ändrade definitioner. Det föräldrastöd som erbjuds på BVC i form av föräldragrupper fungerar väl, och har god täckning som helhet i länet. Den del som består av hembesök och kontakter med förskola kan dock ökas. Geografiska skillnader finns, då kontakter med förskola och hembesök fungerar sämre i den norra länsdelen, och föräldragruppsverksamheten sämre i söder. Vi ser nu en förbättring i hörselscreeningen på barnavårdscentralerna, efter en lång rad av år med alltför låg täckningsgrad. Tal och språkscreening vid 3 år, fyraårsundersökningen och skolförberedande undersökning vid 5 år är alla väl fungerande. 1) Mötet med barnet. Barnkompetens inom hälso- och sjukvården. Regeringskansliet. Karlskrona. 2) Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, SoS 1981:4, Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd, SoS, 1991:8), Kvalitetssäkring av BHV 1994:14 Socialstyrelsen. 4 5

Rapportens syfte Barnhälsovårdsteamet Rapporten ska återspegla det hälsofrämjande arbete som bedrivs på barnavårdscentralerna i Halland. Genom att en sådan rapportering har skett under en lång rad av år kan också förändringar, till exempel av vaccinationstäckning, rökning i barnets närhet och amningsfrekvens, följas över tid. Rapporten utgör därför ett underlag för det kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som ständigt utförs inom barnhälsovården. Rapporten kan användas vid analys och tolkning av hälsodata samt vid förändringsarbete inom barnhälsovården, men också som utgångsläge för nya studier och utvecklingsarbete. Rapporten kan ge dem som beställer hälsovårdsarbetet riktlinjer om hur långt de ekonomiska ramarna räcker. I Vårdval Halland kommer rapporten att vara stöd vid uppföljningen av barnavårdscentralernas resultat. Rapporten är ett medel för att uppnå barnhälsovårdens vision, att alla barn i Halland ska erbjudas samma evidensbaserade barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Bakgrund I Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring för Barnhälsovården i Landstinget Halland, fastställda av Landstingsstyrelsen den 17 december slås fast att dessa skall ligga till grund för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring av barnhälsovården i Halland. I modellbeskrivning 2010 för Vårdval Halland preciseras att vårdenheten skall Bedriva barnhälsovård enligt gällande riktlinjer och utifrån barnets och familjens behov. Detta konkretiseras i Barnhälsovården i Hallands vision att alla förskolebarn i Halland skall erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Barnhälsovårdsteamet har funnits i landstinget Halland sedan januari. Det består av barnhälsovårdsöverläkare, barnhälsovårdutvecklare och barnhälsovårdsassistent och skall arbeta länsövergripande. Barnhälsovårdteamets roll idag ä Att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC Teamet samlar årligen in statistik som skall förse verksamhetschefer och politiker med en detaljerad bild av verksamheten och dess resultat, samt behovet av barnhälsovård. Dessa data presenteras varje år i skriften Barnhälsovård i Halland ( Barnrapporten ). ä Att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC Under åren som gått har teamet regelbundet försett BVC-personal med utbildningsinsatser. Syftet med dessa har varit att försöka få den verksamhet som bedrivs vid barnavårdscentralerna att vara så likformig över länet som möjligt, byggd på den senaste kunskapen och i möjligaste mån evidensbaserad. Grundkurs: Två gånger om året erbjuds en grundkurs i barnhälsovård som är öppen för alla personalkategorier som arbetar på BVC (sjuksköterska, läkare och psykolog). Vi har även försökt att stödja teamarbetet mellan dessa genom att periodvis ha företräde för de team som söker tillsammans. Det har även varit ett stort tryck från läkare under ST-utbildning att få gå dessa kurser. Omfattningen har varit tre dagar och ambitionen har varit att täcka alla aspekter på BVCverksamheten. Som föreläsare har anlitats specialister från Landstinget, men även externa föreläsare har kunnat erbjudas. Barnhälsovårdsdagar: Varje vår har vi erbjudit heldagsutbildningar för alla personalkategorier. Dessa har givits i två pass för att alla skall ha möjlighet att gå. Professionsspecifik utbildning: På hösten erbjuds utbildningar i form av yrkesvisa halvdagar. Läkarna har fått specialutbildning om komjölksallergi, barnortopedi och neuropsykiatriska 6 7

diagnoser på BVC och sjuksköterskorna har fått utbildning om amning och barns motoriska utveckling. Områdesträffar: Både vår och höst arrangerar BHV-teamet även kollegiala träffar för BVCsjuksköterskorna kommunvis. Ämnen för dessa brukar vara senaste nytt, statistik och forum för frågor och diskussion med BVC-sjuksköterskorna. ä Att vara en förmedlande länk mellan landstingens och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn (0-5 år) I landstingets riktlinjer för barnhälsovård (se ovan) anges att det ska finnas utarbetade rutiner för samverkan med övriga aktörer t.ex. mödrahälsovården, BB, Skolhälsovården, habilitering, logopeder, socialförvaltning och förskolor dels länsövergripande dels på varje enskild BVC. För att tillgodose detta krav på samverkan har barnhälsovårdsteamet minst årliga, ofta även halvårliga samarbetsmöten med företrädare för dessa verksamheter. ä Att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och att vägleda personal på BVC Två stora länsövergripande projekt som engagerar barnhälsovården är Språkkedjan och Tillväxtprojektet (Tp). Fördelarna som barnhälsovården får av dessa är både kort- och långsiktiga. Kortsiktiga genom att projekten bekostar en inte obetydlig del av BHV-personalens utbildning; under åren har flera föreläsningsdagar om barns språkutveckling och tillväxt kunnat erbjudas utanför teamets ordinarie utbud. Långsiktiga genom att projektens resultat kommer att komma barnhälsovården tillgodo i form av bättre metoder och tidigare upptäckt eller till och med prevention av språkstörning och tillväxtstörningar. Språkkedjan har som syfte att de barn som har särskilda behov när det gäller tal- och språkutveckling skall få det stöd och den hjälp de behöver, samt att skapa ett material som främjar tal- och språkutveckling hos barn. Detta verktyg ska finnas lättillgängligt i hela Halland via kommunbiblioteken. Tillväxtprojektet är ett samarbete mellan barnhälsovården, barnkliniken och Göteborgs Universitet och har som målsättning att öka förståelsen för begreppet barns hälsa och tillväxt. Detta kommer att belysas både utifrån ett föräldraperspektiv som klargör föräldrarnas behov och ett medicinskt/socialt perspektiv där vi kommer att söka efter riskfaktorer för tillväxtrubbningar, fetma och det metabola syndromet. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i Socialstyrelsens referensgrupp avseende plötslig spädbarnsdöd (SIDS) och sitter i referensgruppen till Nationella expertgruppen för frågor om barns tillväxt (NEXT). Barnhälsovårdsutvecklaren ingår i nationella referensgrupper vid Livsmedelsverket avseende amningsfrågor, samt i den nationella översynen av hembesök. Framtidens utmaningar ä Att uppnå visionen att alla förskolebarn i Halland ska få en likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet För att detta skall bli verklighet, krävs att alla enheter verkligen når upp till de krav som ställs i Hallands riktlinjer för barnhälsovård. Det som framförallt är viktigt att vi snarast uppnår är att alla barn får lika mycket tid, dvs. att personalresurserna inte understiger de stipulerade, och att alla barn får tillgång till hembesök. ä Att delta i skapandet av en datoriserad barnhälsovårdsjournal inom VAS Detta är en uppgift som kommer att kräva mycket tid och arbete, speciellt med hänsyn till de krav som kommer att ställas på möjligheter till redovisning av verksamhetsstatistik, beslutsstöd och kompatibilitet med andra system i vårdkedjan (mödrahälsovårdens Obstetrix och skolhälsovårdens Profdoc). En integration av det nationella rapportsystemet för vaccinationer (Svevac) kommer också att bli nödvändig. ä Att förbättra de små barnens psykiska hälsa i Halland Under barnhälsovårdens drygt hundraåriga historia har vi lyckats relativt väl med uppgiften att förbättra den fysiska hälsan. Barn i Sverige är idag friskast i världen. Däremot har framgångarna inte varit lika stora på området psykisk hälsa. Barn i Sverige mår inte så bra. Barnhälsovårdsteamet har inlett utbildningsinsatser för att förbättra kunskapen om detta ämne och även infört ett evidensbaserat språktest vid 3 års ålder. Under 2010 och framåt är den främsta uppgiften att stödja införandet av en screeningmetod för mödrar med depression (EPDS). Även denna är evidensbaserad, och anses ha mycket god effekt för att undvika anknytningsstörningar under barnets första känsliga år. ä Att skapa en gemensam amningspolicy för hela Halland Bröstmjölk är det lilla barnets absolut bästa näringskälla. För att på bästa sätt kunna stödja och uppmuntra till amning måste det finnas en samsyn baserad på den bästa evidensen som är tillgänglig. En sådan policy kommer att utformas under de kommande åren. ä Att bevaka internationell och nationell forskning samt metodutveckling inom barnhälsovård BHV-teamet deltar regelbundet i olika nationella sammankomster såsom Barnveckan (riksnätverk för barnläkare och barnsjuksköterskor) och Barnhälsovårdsdagarna (riksnätverk för all personal på BVC). Teamet har även samverkansmöten med barnhälsovårdsenheterna både i Västra Götalandsregionen och Södra Sjukvårdsregionen. 8 9

Bakgrund Nationella uppgifter Amning, vaccination och föräldrars rökvanor Det förebyggande arbetet på BVC har en mycket lång tradition. Från början var barnhälsovårdsarbetet inriktat mot ohälsa på grund av näringsbrist och infektionssjukdomar. Tidigt insåg man vikten av att spädbarnen ammades, och föregångaren till vår tids barnavårdscentraler, Föreningen Mjölkdroppen, var inriktad på att förse barnen med näring. Idag vet vi att nutritionen inte bara är viktig för det växande barnet utan också kan ha långtgående verkningar i vuxen ålder (övervikt, hjärt-kärlsjukdomar mm). Allt eftersom nya vacciner har utvecklats har barnhälsovården fått en allt viktigare roll vid bekämpningen av infektionssjukdomarna. Det kostnadsfria vaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till vaccination på BVC. Detta generella vaccinationsprogram står ständigt under utveckling och förändring. Immunitetsläget i befolkningen följs med jämna mellanrum, och förändringar kan ge anledning till att förändra antalet vaccinationer mot en sjukdom, eller att förändra intervallen mellan injektionerna. Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning i antalet sjukdomar som det finns vaccin tillgängligt mot. Som exempel kan nämnas rotavirus (diarrésjukdom), vattenkoppor, hepatit A och B (leverinflammation) samt humant papillomvirus (livmoderhalscancer). Det pågår en ständig diskussion om huruvida dessa skall erbjudas alla barn eller enbart riskgrupper, eller om det är något som föräldrarna får bekosta själva. Det som idag vaccineras kostnadsfritt emot på Sveriges barnavårdscentraler är polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ B (kan ge hjärnhinneinflammation), mässling, påssjuka och röda hund samt pneumokockinfektioner (hjärnhinneinflammation och lunginflammation). Barn med ökad risk ympas även mot hepatit B (leverinflammation, gulsot) och tuberkulos. Amning och vaccinationstäckning har följts lokalt och nationellt under decennier. Under senare år har allergiproblem bland barn ökat och en riskfaktor är föräldrars rökvanor. Sedan 1996 registreras föräldrars rökvanor och genom att följa dessa data erhålles en bild över utvecklingen. För Socialstyrelsens nationella dokumentation insamlas följande uppgifter: Amningsmönster upp till 12 månaders ålder Rökvanor i barnens omedelbara närhet vid 1 och 8 månaders ålder Vaccinationsuppgifter 10 11

Lokala uppgifter Verksamhets- och kvalitetsdata på BVC Halland Barnets första levnadsår är det mest resurskrävande, och man gör då många besök hos sjuksköterskan. Det finns beräkningar som visar att det läggs ner cirka 60 % av barnhälsovårdsresurserna för ett barn under dess första levnadsår, och cirka 10 % under det andra. Under de senaste åren har även kraven på fler insatser för de lite större barnen ökat. Ett test för tal, språk, och kommunikation vid 3 års ålder har införts och en skolförberedande undersökning görs när barnet är 5 år. Därför är det viktigt att veta barnens åldersfördelning när arbetet på den egna barnavårdscentralen ska planeras. Av erfarenhet vet man att ovana föräldrar behöver extra stöd. Bland de nyfödda barnen är det viktigt att se hur många som är familjens första barn. Enligt barnhälsovårdens kvalitetsdokument bör hembesöksverksamhet och föräldragrupper prioriteras. Lokala uppgifter som kan vara av intresse är: Barn inskrivna på BVC Nyfödda per heltids sjukskötersketjänst Nyfödda per sjuksköterska Hembesök Föräldragruppsdeltagande Förskolor som har besökts Hörselscreenade vid 3-5, 8-10, 18 månaders och 4 års ålder Tal- och språkbedömning vid 3 år 4-årskontrollen (syn, hörsel och utveckling) Skolförberedande undersökning Landstinget i Halland är indelat i sex kommuner, och -12-31 fanns totalt 53 barnavårdscentraler, varav 17 med privat vårdgivare. : Fjärås, Husläkarna Centrum, Husläkarna Vallda, Kungsbacka, Onsala, Särö, Säröledens familjeläkare och Åsa. : Bua, Håsten distr. 1, Håsten distr. 2, Håsten distr. 3, Kungsäter, Läjeskliniken, Navet, Neptunuskliniken, Rolfstorp, Tvååker, Veddige, Västra Vall Centrum 1, Västra Vall Centrum 2, Västra Vall Centrum 3, Hälsans Hus och Västra Vall Centrum 3. : Familjeläkarna Centrum, Familjeläkarna Skrea, Laurentiuskliniken, Skogstorp, Slöinge, Treklövern, Ullared-Ätran och Vessigebro. Kungsbacka Varberg : Amadeuskliniken Grodan, Amadeuskliniken Humlan, Andersberg, Bäckagård, Capio Citykliniken, Getinge, Harplinge, Hertig Knut, Kärleken, Nyhem, Oskarström/Åled, Tudorkliniken, Vallås, Viktoriakliniken Eldsberga och Viktoriakliniken Kungsgatan. : Familjecentralen, Familjeläkarna vid Torget, Hälsoringen Glänninge och Hälsoringen Knäred. : Hyltebruk/Unnaryd och Torup. Hylte Falkenberg Halmstad Laholm 12 13

Lokala uppgifter Födelsetal i Halland Barn inskrivna på BVC i Halland Antalet födda i Halland har sedan 1968 fluktuerat i ungefärliga 20-årsperioder, beroende på när en ålderskohort uppnår barnalstrande ålder. Toppar har setts runt 1973, och 1990-1993. Uppgifterna gäller för de barn som var inskrivna på respektive BVC den 31 december respektive år. Tabell 1 visar antal barn fördelade över de sex kommunerna. 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Figur 1. Levande födda i Hallands län och riket mellan 1970-. Riket Halland 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 År Kommun 2003 2004 Kungsbacka 6116 6249 6471 6701 6860 6902 6991 Varberg 3587 3737 4117 4273 4399 4534 4640 Falkenberg 2892 2901 2885 2901 2910 2960 3035 Halmstad 5699 6027 6390 6453 6669 6928 6997 Laholm 1403 1441 1602 1586 1636 1603 1568 Hylte 658 727 771 815 862 835 825 20355 21082 22236 22729 23336 23762 24056 Tabell 1. Antal barn inskrivna på BVC i Halland 2003-. Ökningen av förskolebarn under var 294 barn, dvs 1,2 %, vilket är en något mindre ökning än. Av speciellt intresse är antalet barn födda under det senaste året (angivna som nyfödda eller 0-åringar). De här barnen är de som har den tätaste kontakten både med sjuksköterskan och med läkaren på BVC, och som därför kommer att konsumera den största delen av barnets kapitationsersättning. Man har beräknat att ca 60 % av allt arbete som läggs ned på ett förskolebarn under hela BVC-tiden görs under dess första år på barnavårdscentralen. forst nästa sida 14 15

forts. Inskrivna barn Föräldrastöd på BVC A. Hembesök hos nyfödda Figur 2 visar andelen nyfödda i kommunerna. Vi kan i diagrammet se viss tendens till ökning av andelen i Falkenberg, medan den sjunker i Kungsbacka, Halmstad och Laholm. Vi ser ingen säker förändring av kvoten i Varberg eller i Hylte, och sammantaget för hela Halland resulterar det i en svagt nedåtgående trend. 20 Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök så snart som möjligt (om möjligt inom 7 dagar) efter hemkomsten enligt Socialstyrelsen (Allmänna råd 1991:8). Detta ska erbjudas även andra grupper t ex adoptivbarn och nyinflyttade invandrarbarn. Vid behov erbjuds hembesök till samtliga nyinflyttade småbarnsfamiljer. På grund av hög arbetsbelastning prioriteras ibland hembesök till förstagångsföräldrar. Detta avspeglar sig i jämförelsen mellan figur 3 och 4, men vi ser även att resultatet, även vad gäller förstföderskor, skiljer sig åtskilligt mellan kommunerna och där de lägsta frekvenserna noteras i Kungsbacka och Varberg, medan de södra delarna av länet når, eller ligger nära, målet. 15 10 5 Att hembesöken är få är inte bara ett fenomen som förekommer i Halland, utan en tendens som ses på flera håll i riket. Det beror på att verksamheten av olika skäl nedprioriteras. Sedan har ett pågått ett arbete i barnhälsovårdsutvecklarnätverket för att utreda vad som bör göras i denna fråga. Som ett led i denna utredning har i år inhämtats uppgifter både för barn födda och för att få aktuella och likvärdiga uppgifter från hela landet. Eftersom hembesöken anses vara en så viktig del av barnhälsovårdens föräldrastöd, finns förslag på att utförda hembesök skall ingå i den nationella statistiken, tillsammans med amning, rökning och vaccinationer. 120% 0 Figur 2. Nyfödda i procent av antalet inskrivna vid Hallands barnavårdscentraler per kommun och i Halland som helhet. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Figur 3. Andel förstföderskor som har fått hembesök under 2004-, per kommun. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt landstingets riktlinjer (se även tabellbilaga). forts nästa sida 16 17

forts Hembesök: B. Föräldragrupper 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2004 Som en del av föräldrastödsverksamheten på BVC, erbjuds alla nyblivna föräldrar att delta i föräldragruppsverksamhet enligt Socialstyrelsen (Allmänna råd 1991:8). Föräldrar som tidigare har barn och vill delta, bör således också i mån av plats få vara med i föräldragrupp. BVC-sjuksköterskan är gruppledare och den som planerar grupperna, delar ut information, broschyrer osv. Enligt riksdagsbeslut från 1979 är föräldrautbildningen en viktig del av BVC:s arbete. I första hand är det föräldrautbildning i grupp som åsyftas, men även individuell sådan kan förekomma, bland annat för familjer med särskilda behov. I delar av länet erbjuds stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader, s.k. EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Det är ett önskemål från barnhälsovårdsteamet att EPDS, som är mycket väl evidensbaserad, ska kunna införas i hela Halland. Under 2010 kommer teamet att påbörja utbildning av all personal på BVC med en introduktionsföreläsning. Under förutsättning att tillräckliga resurser i form av psykolog och sjukskötersketimmar finns på enheten, kan screeningen därefter successivt introduceras i länet. Den nationella normen är att 70 % av förstagångsföräldrarna skall delta i föräldrautbildning. Vi ser i år ingen tydlig trend i Halland, siffran ligger över måltalet. Detta döljer dock att skillnaden mellan kommunerna är stora, och varierar mellan 51 och 84 %. 100% Figur 4. Omföderskor som har fått hembesök under 2004-, per kommun. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt landstingets riktlinjer (se även tabellbilaga). 80% 60% 40% 2004 20% 0% Figur 5. Andel förstföderskor 2004- som har deltagit i föräldragrupp mer än 3 gånger, per kommun. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt landstingets riktlinjer (se även tabellbilaga). 3) Hwang P och Wickberg B. Föräldrastöd och barnets psykiska hälsa. Folkhälsoinstitutet 2001:37, Stockholm 2001. 18 19

Besök på förskolor Hörselscreening Ansvaret för hälsovården i förskolan har sedan länge ansetts åvila barnhälsovården. Med tilltagande arbetsbelastning (ökat antal förskolor) har de besök som tidigare gjordes på de till barnavårdscentralens tillhörande förskolorna successivt minskat. I Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan (2001), sägs endast att Regelbunden kontakt med kontinuitet mellan förskolan och hälso- och sjukvården, inklusive besök på förskolan bör eftersträvas. Lokala överenskommelser rekommenderas, bland annat innefattande utseendet av kontaktläkare för förskolan. I riktlinjer för Halland rekommenderas fortfarande att distriktssköterskan gör årliga besök på förskolan, samt att andelen förskolor som besökts åtminstone en gång bör vara minst 70 % enligt riktlinjer för BVC. Under infördes generell screening av nyföddas hörsel med OAE (otoakustisk emission) i Halland. Denna kommer förhoppningsvis att medföra att fler hörselskadade barn får adekvata insatser tidigt, men kommer inte att ersätta den hörselscreening vid 3-5, 8-10 och 18 månaders ålder som sker genom ett formulär med riktade frågor till föräldrarna (Figur 6a-c). Hörseltest i form av audiogram görs på barnen när de är fyra år. Hörselkontroll, 3-5 mån Denna täckning varierar påtagligt år från år, och någon trend kan inte urskiljas. Huvudintrycket är dock att kontakten mellan barnavårdscentralen och förskoleverksamheten inte är optimal, vilket är olyckligt då adekvat information om basal hälsovård på förskolor kan förebygga många besök i sjukvården, och då även bidra till att förbrukning av sjukvård i allmänhet och antibiotika i synnerhet minskar. Även denna faktor är beroende av barnavårdscentralernas resurser. Procent 100% 80% 120% Procent 100% 80% 60% 60% 40% Hörselkontroll, 8-10 mån 20% 100% 0% Procent 80% Figur 6. Andel förskolor som har besökts av BVC i respektive område. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt landstingets riktlinjer (se även tabellbilaga). 60% forts nästa sida 20 21

forts Hörsel: Tal- och språkbedömning vid 3 år 100% Hörselkontroll, 18 mån En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i Halland vid 3 års ålder för att upptäcka tidiga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet att komma in tidigt med adekvat behandling. Tidiga språkstörningar hos barn har även visats vara starkt korrelerade med beteendeproblem senare under barndomen. Här bör 100 % vara undersökta. Även om man inte kommer upp till denna siffra, är avvikelsen relativt liten i de flesta kommuner. Procent 80% 100% 60% Procent 95% 90% Figur 7a-c. Andel barn som hörselscreenats vid 3-5, 8-10 respektive 18 månaders ålder i Halland per kommun (barn födda resp ). Resultatmålet är vid denna undersökning 100 % enligt riktlinjer. Vi har under en lång rad av år påpekat detta, och ser nu att resultaten successivt förbättrats. Orsaken till de låga talen har förhoppningsvis berott på bristande journalföring. Detta skulle kunna undvikas i framtiden om en datoriserad barnhälsovårdsjournal med basalt beslutsstöd infördes. Det är viktigt att tänka på att detta även gäller efter införandet av neonatal hörselscreening (OAE) på BB. Alla hörselnedsättningar är inte medfödda, utan kan förvärvas under de första levnadsåren. 85% Figur 8. Andel barn som undersökts avseende tal och språk vid 3 års ålder i Halland - per kommun (barn födda ). 22 23

4-årskontrollen Vid 4 års ålder erbjuds alla barn en kontroll som innefattar syn, hörsel och utveckling. Täckningsgraden är god vid samtliga undersökningar. Den dominerande remissmottagaren vid utvecklingsbedömningen är logopedmottagningarna (8 % av undersökta). 2 % avgår till mödra-barnhälsovårdspsykolog och nästan lika många till barnmottagning. Endast enstaka remisser avgår till barn- och ungdomspsykiatrin. 100% 98% 96% 94% 100% 98% 96% 94% Figur 11. Andel barn som utvecklingsbedömts vid 4 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2004). Figur 9. Andel barn som synundersökts vid 4 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2004). Barnhälsovårdspsykolog 100% 6% 98% 96% Andel remitterade 4% 2% 94% Figur 10. Andel barn som hörselundersökts vid 4 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2004). 0% Figur 12 a. Andel barn som remitterats till barnhälsovårdspsykolog vid 4-årskontrollen i Halland, per kommun (barn födda 2004). 24 25

Logoped Barn- och ungdomspsykiatri 12% 1% Andel remitterade 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andel remitterade 0% Figur 12 d. Andel barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning vid 4-årskontrollen i Halland, per kommun (barn födda 2004). Figur 12 b. Andel barn som remitterats till logoped vid 4-årskontrollen i Halland, per kommun (barn födda 2004). Barnmottagning 5% 4% Andel remitterade 3% 2% 1% 0% Figur 12 c. Andel barn som remitterats till barnmottagning vid 4-årskontrollen i Halland, per kommun (barn födda 2004). 26 27

Skolförberedande undersökning För att avsluta BVC-tiden och sammanfatta vad som hänt barnet under denna, samt för att upptäcka problem som behöver åtgärdas innan skolstart (sängvätning, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter m m) erbjuds en sista undersökning på BVC vid 5 års ålder. Denna består av en sjuksköterskedel med inriktning på social mognad, motoriska och perceptuella avvikelser som kan ha betydelse inför skolstarten samt en läkarundersökning. En sammanfattning av barnets tid inom barnhälsovården görs, och barnet vaccineras mot difteri-stelkramp-kikhosta och polio. Målet är att 98 % skall undersökas. Vi ser en trend mot förbättring de sista åren. 100% 80% Nationella uppgifter Amning Rapporten gäller barn födda under. Uppgifterna har samlats in från enskilda barns journaler. Antal genomgångna journaler redovisas samt hur många som inte kan bedömas. Amning helt eller delvis registreras vid 1 vecka, 2, 4, 6, 8 och 12 månaders ålder. Definitioner: Enbart ammade: Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (t ex AD-vitamin). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk även fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade: Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget. De riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i SOSFS :33 ska skydda, stödja och främja amning och har som målsättning att 80 % av barnen enbart ska ha bröstmjölk under de fyra första månaderna. 60% 40% 20% 0% Figur 14 visar amningsfrekvensen fördelad över de olika kommunerna. Det finns en påtagligt liten variation. I Halland ligger siffran för barn som enbart ammas vid 4 månaders ålder på ca 60 % och vi ser dessutom en sjunkande tendens, vilken dock är lika, och kanske till och med mer uttalad, i riket. Det finns en svagt ökande andel barn som överhuvudtaget inte ammas vid fyra månader och denna kan tänkas bero på att allt fler mödrar nu går hem från BB mycket tidigt och därvid inte hinner komma igång med amningen med stöd från BB-personal. Den huvudsakliga orsaken till den sjunkande andelen helammade beror dock på att definitionen av helamning har ändrats. Tidigare kunde barn som fått smakportioner även räknas som helammade, om de fick sin huvudsakliga näring via bröstmjölken, men idag tillåts inte detta inom definitionen. Det är således långt kvar till WHO:s rekommendation, men rätt så lika genomsnittsfrekvensen i riket. 80 Figur 13. Andel barn som undersökts vid 5 års ålder i Halland - per kommun. 60 40 20 2004 0 RIKET Figur 14. Barn födda 2004-, enbart ammade vid 4 månaders ålder, per kommun. 28 29

Rökvanor hos föräldrar Föreliggande statistik gäller för barn födda. BVC-sjuksköterskan registrerar föräldrarnas rökvanor vid sex tillfällen under barnets första levnadsår. I registreringen ingår också uppgifter om någon i familjen röker. Dessa uppgifter ger information om barnet ifråga lever i rökfri eller rökig miljö. 30 25 Definitioner: Med rökare menas att man regelbundet röker cigarett/cigarr/pipa. Även rökning som sker utomhus gör att man räknas som rökare. Feströkare som röker någon enstaka gång räknas inte som rökare. 20 15 10 2004 5 20 15 2004 0 RIKET 10 5 Figur 16. Andel barn där far röker i hemmet vid 0-1 mån ålder, per kommun födda 2004- samt i riket 2004-. 0 RIKET Figur 15 och 16 visar att närmare 95 % av mödrarna i Halland är rökfria, medan fäderna röker i något högre grad. Den högsta andelen rökfria mödrar finner vi i Kungsbacka (98 %) och den högsta andelen rökande mödrar i år i Hylte. Halland ligger ungefär på samma nivåer som riket i sin helhet, men variationerna inom landstinget är alltså ganska stora. Figur 15. Andel barn där mor röker i hemmet vid 0-1 månaders ålder, per kommun födda 2004-, samt i riket 2004-. 30 31

Vaccinationer MPR MPR MPR MPR De vaccinationer som redovisas är BCG (tuberkulos), DTP-Polio-Hib (difteri, stelkramp, polio, pertussis, Hemophilus influenzae typ B) samt vaccin mot pneumokocker och MPR (mässling, påssjuka och röda hund). 100 BCG-vaccinationen relateras till om barnet är s.k. riskbarn avseende tuberkulos eller ej (se faktaruta). Fyra variabler anges; riskbarn som vaccinerats, riskbarn som inte vaccinerats, ej riskbarn som vaccinerats och ej riskbarn som inte vaccinerats. 98 96 Definition av riskbarn: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latinamerika, Öst- och Sydeuropa. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. 94 RIKET Grundvaccinering består av tre vaccinationer med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och sjukdomar orsakade av bakterien Hemophilus influenzae typ B. I separat spruta ges pneumokockvaccin. Antalet vaccinationer noteras dvs. om barnet fått en, två eller tre vaccinationer eller inte vaccinerats alls. Vid vaccination mot BCG och mässling, påssjuka och röda hund behöver barnet endast en vaccination. DTP-polio-HIB DTP-polio-HIB DTP-polio-HIB DTP-polio-HIB Figur 18. MPR (mässling, påssjuka, röda hund), per kommun. Linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. Vaccinationstäckning med vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B får anses vara mycket god. Det uppsatta målet överskrides av flera kommuner, vilket inte ses i riket som helhet. Det är viktigt att notera att diagrammet endast visar delen mellan nittiofem och hundra procent av stapeln, så skillnaden mellan kommunerna är endast enstaka procentenheter. När det gäller vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, så är täckningen mycket god, och ligger i de flesta kommuner överallt över den rekommenderade nivån, och väl över den nivå på 90 % som krävs för s.k. flockimmunitet ( herd immunity ), och som anses vara nödvändig för att förhindra utbrott. Den troligaste orsaken till den tidigare något knappa måluppfyllnaden är sannolikt det motstånd mot MPR-vaccinet sedan det bedrevs en kampanj mot detta för ca 5-10 år sedan. Vaccinet ansågs då ge upphov till autism. Denna misstanke är nu sedan flera år vederlagd, och de samband med autism som uppges har antagligen ett tidssamband - det är vanligt att man upptäcker en försenad talutveckling (som ofta är ett första tecken på autism) under fjärde levnadshalvåret, dvs. halvåret efter vaccinationen mot MPR vid 18 månader. 95 RIKET Det är påtagligt att de flesta kommuner fortsätter att öka sin täckning med MPR-vaccination. Det har med största sannolikhet som orsaker att den ovan beskrivna rädslan för vaccinationen nu håller på att avta och att vi genom att många nya vaccinationer har introducerats på senare år nu ser en mer positiv attityd från föräldrar till vaccination och vacciner. Figur 17. Fullständig vaccination mot DTP-Polio-HIB (difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B). Linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. 32 33

100% Personalresurser 90% Arbetet på BVC regleras i bland annat SoS allmänna råd 1991:8 och SoS rapport 1994:19 (Att skydda skyddsnätet). Den förra beskriver de rekommenderade hälsoundersökningarna som skall göras på barnavårdscentralen, och den senare ger utförligare anvisningar på hur kvalitetssäkringsarbetet skall utföras. Bland annat finns rekommendationer på hur mycket sköterske- och läkartimmar som krävs för ett visst antal barn. 80% I de riktlinjer som framtagits för landstinget (se ovan) anges nyckeltal för sjuksköterska vara en heltids sjukskötersketjänst på 65 nyfödda per år. Läkarkonsult behövs då i 3 veckotimmar. Ju fler nyfödda en BVC-sjuksköterska har att ta hand om, desto mindre tid kan ägnas åt det enskilda barnet, vilket leder till att sjuksköterskan får svårt att fullfölja det av Socialstyrelsen fastställda basprogrammet för barnhälsovård. 70% RIKET Det finns även en undre gräns för hur många nyfödda en sjuksköterska bör ha, och den anses vara 25 nyfödda per enskild sjuksköterska (ej per tjänst). Får man färre barn än så, riskerar man att barnkompetensen sjunker. Figur 19. Andel riskbarn per kommun födda 2003- som har BCG-vaccinerats. Nyfödda per 40 tim sjuksköterska BCG-vaccinationer till riskbarn har i år minskat i Halland, om än marginellt. I de enskilda kommunerna kan ses både ökningar och minskningar, och rikets siffror ligger kvar sedan föregående år. Man kan spekulera i att detta kan har orsakats av den stora arbetsinsats som under och början av 2010 lades ner på vaccination mot H1N1-influensan vid barnavårdscentralerna 100 80 60 Antal 40 20 0 Figur 20. Antal nyfödda per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. 34 35

Antal 40 30 20 10 0 Nyfödda per sjuksköterska Figur 21. Antal nyfödda per BVC-sjuksköterska i Halland, per kommun. Vi kan se att det har skett en resursförstärkning av barnhälsovården under de år som gått sedan introduktionen av Vårdval Halland. Ur figur 20 framgår att genomsnittet nyfödda per 40 timmar sjuksköterska nu ligger på 60, vilket ligger väl under kravet på 65. Detta är en mycket glädjande förändring, men det är endast ett genomsnitt, och fortfarande har 19 barnavårdscentraler alltför lite personal till barnens förfogande. Detta har tyvärr inte förbättrats sedan förra året, då det var 20 centraler som låg under normen i detta hänseende. Att ha alltför många nyfödda per heltid innebär mycket stora risker för att alla moment som specificeras i landstingets riktlinjer inte hinns med. Om man å andra sidan har alltför många sjuksköterskor som delar på ett mindre antal nyfödda, kommer man att få bekymmer med att BVC-sjuksköterskorna inte klarar av att upprätthålla sin barnkompetens när de måste lägga långt mer än halva sin arbetstid på vuxenpatienter. Detta är trots riktlinjerna fortfarande ett påtagligt problem på många ställen, även om antalet centraler med för splittrad tjänstgöring för sjuksköterskorna i år är 18 jämfört med föregående år 23. Risken med små BVC är en sjunkande barnkompetens. Detta kan inte uppvägas av att man får högre personaltäthet och mer tid för varje enskilt barn. De läkartimmar som läggs till en heltids sjuksköterska tycks detta år inte ha förändrats på länsnivån, men även detta beror på att somliga kommuner har ökat och somliga minskat sina läkarinsatser på BVC. Totalintrycket av personalsituationen på Hallands barnavårdscentraler är att det är anmärkningsvärt att, trots tre år med vårdavtal och däri ingående riktlinjer för barnhälsovården, det fortfarande finns många centraler som inte uppfyller minimikraven. Av de 53 centraler som finns, uppfyller endast en tredjedel (16 st) alla krav på personaltäthet och barnkompetens. Vi finner det ytterst angeläget att detta missförhållande rättas till genom att avvikelser från vårdavtalen påtalas och att sanktioner införs för den vårdenhet som inte uppfyller baskraven. Läkartimmar per heltids sjuksköterska 6,0 5,0 Timmar 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 22. Antal BVC-läkartimmar per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. 36 37

Vårdtyngd De riktvärden som använts för att beräkna måluppfyllelsen är baserade på ett s.k. normalområde. Detta är naturligtvis inte fallet på alla barnavårdscentraler, utan vårdtyngden kan variera beroende på områdets sociala och ekonomiska struktur. Faktorer som påverkar vårdtyngden kan t.ex. vara barn med utländsk härkomst, flyktingbakgrund, liksom barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. Ensamstående föräldrar samt barn med olika funktionshinder i ett område ger också ökad vårdtyngd. Andelen barn med utländsk härkomst motsvaras approximativt av de barn som utgör riskgruppen för tuberkulos och rekommenderas vaccination med Calmettevaccin. Den senare gruppen är dock lite mindre än den förra, då den inte innehåller barn med nordeuropeisk bakgrund. I Halland fördelar sig dessa barn på följande sätt: som är födda utomlands, vilket innebär språksvårigheter och även koppling till ohälsa) och en tredjedel av andelen förstfödda (förstagångsföräldrar kräver av erfarenhet mer insatser än övriga). Som norm (index 100) väljer man den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i länet. Applicerat på Landstinget Halland, skulle detta innebära följande resultat: 160% 140% 25 20 120% 100% 80% 60% 15 10 5 40% 20% 0% 0 RIKET Figur 24. Vårdtyngdsberäkning baserad på rökande mödrar, andelen riskbarn och andelen förstfödda; per kommun i Halland -. Figur 23. Andelen riskbarn för tuberkulos per kommun. Vi ser här något varierande siffror, och generellt sett en tendens till ökande antal barn med bedömt behov av vaccination mot tuberkulos i länet sedan flera år tillbaka. Samma ökande tendens ses även i riket. Vi måste därför se till att uppmärksamheten inte sviktar, och att alla riskbarn erbjuds vaccination. Vi ser av figur 24 att vårdtyngden är lägst i Kungsbacka, medan den är högst i Hylte, och övriga däremellan, kanske med lite högre värden i Halmstad och Falkenberg än i Varberg och Laholm. Det är viktigt att komma ihåg att detta sätt att mäta vårdtyngden på bara är ett av många, och att resultatet beror på vilka variabler man lägger in i ekvationen. Tills vidare finns inget beslut i landstinget att vårdtyngd skall ha någon tyngd vid fördelning av kapitationsersättningen. I Örebro läns landsting använder man en särskild metod för att beräkna vårdtyngden på barnavårdscentraler. Man beräknar där summan av andelen rökande mödrar vid 0-4 veckor (rökning i familjen är starkt kopplat till ohälsa), andelen riskbarn för tbc (dessa är födda, och/eller har föräldrar 38 39

Bilaga Genomförda utbildningssatsningar Mars Ort Utbildning Målgrupp -03-03 Varberg Tillväxt BVC-personal -03-10 Halmstad Tillväxt BVC-personal April -04-09--11 Falkenberg Grundkurs i BHV BVC-personal Maj -05-22 Varberg Juridik i BHV, Ögat BVC-personal -05-23 Halmstad Juridik i BHV, Ögat BVC-personal September -09-30 Falkenberg Statistik BVC-sjuksköterskor Oktober -10-15 Hylte Statistik BVC-sjuksköterskor -10-22--24 Falkenberg Grundkurs i BHV BVC-personal November -11-04 Varberg Komjölksallergi BVC-läkare -11-05 Halmstad Komjölksallergi BVC-läkare -11-07 Halmstad Statistik BVC-sjuksköterskor -11-10 Kungsbacka Statistik BVC-sjuksköterskor -11-12 Laholm Statistik BVC-sjuksköterskor -11-13 Varberg Statistik BVC-sjuksköterskor December -12-01 Varberg Vaccinationer BVC-personal -12-10 Halmstad Vaccinationer BVC-personal forts nästa sida 40 41

forts. Genomförda utbildningssatsningar Tabellbilaga Februari Ort Utbildning Målgrupp -02-05 Kungsbacka Områdesträff Kba BVC-sjuksköterskor -02-11 Falkenberg Områdesträff Fbg BVC-sjuksköterskor -02-18 Varberg Områdesträff Vbg BVC-sjuksköterskor -02-25 Varberg Tillväxt BVC-läkare -02-27 Halmstad Tillväxt BVC-läkare Mars -03-04 Halmstad Områdesträff Hstd BVC-sjuksköterskor -03-20 Varberg Amning BVC-sjuksköterskor -03-27 Halmstad Amning BVC-sjuksköterskor April -04-08 Varberg Tillväxt BVC-läkare -04-15--17 Falkenberg Grundkurs Barnhälsov BVC-personal Maj -05-14 Varberg Barn som far illa BVC-personal -05-15 Halmstad Barn som far illa BVC-personal September -09-21 Halmstad Områdesträff Hstd BVC-sjuksköterskor -09-29 Varberg Områdesträff Vbg BVC-sjuksköterskor Oktober -10-01 Kungsbacka Områdesträff Kba BVC-sjuksköterskor -10-14 Falkenberg Områdesträff Fbg BVC-sjuksköterskor November -11-04--06 Falkenberg Grundkurs Barnhälsov BVC-personal -11-10 Varberg Nutrition BVC-sjuksköterskor -11-11 Halmstad Nutrition BVC-sjuksköterskor December -12-03 Falkenberg Riskbruksprojektet BVC-personal Samverkan MHV&BHV 42 43

Tabell 1. Fortsättning Tabell 1. BVC / kommun INSKRIVNA BARN antal inskr BVC 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Födelseår 2004 2003 Fjärås 582 77 81 79 84 92 76 93 Husläkarna Centrum 840 127 110 110 128 119 123 123 Husläkarna Vallda 483 61 63 80 68 53 87 71 Kungsbacka 1515 212 236 217 222 212 202 214 Onsala 1403 175 151 208 219 239 200 211 Särö 1130 118 145 143 163 190 181 190 Säröledens familjeläkare 125 17 11 23 19 29 18 8 Åsa 913 124 115 117 127 136 162 132 Summa Kungsbacka 6991 911 912 977 1030 1070 1049 1042 Bua 339 44 35 48 50 43 46 73 Håsten Distr 1 264 34 35 38 36 37 37 47 Håsten Distr 2 258 34 32 43 34 39 35 41 Håsten Distr 3 234 36 27 30 37 31 32 41 Kungsäter 85 15 10 9 12 9 16 14 Läjeskliniken 399 49 55 55 63 72 56 49 Navet 34 9 3 6 6 7 3 0 Neptunuskliniken 768 112 115 92 118 113 100 118 Rolfstorp 270 33 37 30 42 36 41 51 Tvååker 415 58 67 53 52 64 60 61 Veddige 377 52 51 59 55 54 49 57 Västra Vall norra 1 234 30 47 40 35 34 32 16 Västra Vall norra 2 233 39 39 35 36 28 32 24 Västra Vall södra 1 248 36 41 39 37 39 26 30 Västra Vall Hälsans Hus 255 56 43 38 37 29 33 19 Västra Vall södra 3 227 39 49 35 26 26 21 31 Summa Varberg 4640 676 686 650 676 661 619 672 Familjeläkarna Centrum 805 111 139 138 118 91 107 101 Familjeläkarna Skrea 486 76 72 60 73 88 65 52 Laurentiuskliniken 373 77 72 52 48 45 49 30 Skogstorp 269 25 39 33 48 41 35 48 Slöinge 179 26 22 20 22 33 21 35 Treklövern 471 78 50 62 59 56 77 89 Ullared-Ätran 319 46 45 48 33 43 47 57 Vessigebro 133 19 12 20 19 17 22 24 Summa Falkenberg 3035 458 451 433 420 414 423 436 Födelseår 2004 2003 Amadeuskliniken Grodan 399 52 49 56 59 70 52 61 Amadeuskliniken Humlan 866 111 91 114 140 133 152 125 Andersberg 437 65 78 61 59 72 53 49 Bäckagård 292 46 54 30 33 40 49 40 Capio Citykliniken 369 106 74 47 54 37 36 15 Getinge 343 35 39 49 50 58 57 55 Harplinge 316 31 44 36 46 48 54 57 Hertig Knut 850 134 166 142 110 98 100 100 Kärleken 244 27 27 39 39 37 33 42 Nyhem 548 88 79 89 86 65 69 72 Oskarström/Åled 632 79 85 79 91 101 97 100 Tudorkliniken 107 26 24 9 14 17 7 10 Vallås 810 97 100 117 121 134 120 121 Viktoriakliniken Eldsberga 260 32 28 46 40 26 36 52 Viktoriakliniken Kungsg 524 63 58 103 86 75 81 58 Summa Halmstad 6997 992 996 1017 1028 1011 996 957 Familjecentralen 801 138 115 107 122 92 103 124 Familjeläkarna vid Torget 502 46 58 67 88 86 79 78 Hälsoringen Glänninge 161 21 27 25 18 36 29 5 Hälsoringen Knäred 104 10 12 13 13 18 23 15 Summa Laholm 1568 215 212 212 241 232 234 222 Hyltebruk/Unnaryd 598 77 87 93 102 82 80 77 Torup 227 37 17 46 33 30 34 30 Summa Hylte 825 114 104 139 135 112 114 107 6991 911 912 977 1030 1070 1049 1042 4640 676 686 650 676 661 619 672 3035 458 451 433 420 414 423 436 6997 992 996 1017 1028 1011 957 996 1568 215 212 212 241 232 234 222 825 114 104 139 135 112 114 107 Summa Halland 24056 3366 3361 3428 3530 3500 3396 3475 44 45

Tabell 2. HEMBESÖK Barn födda Mål: Mål: 95% 80% 100% 100% 1:a gångsföräldrar Flerbarnsföräldrar Procent hembesök Procent erbjudna Primärvårdsomr / kommun Antal Erbjudna Genomförda Antal Erbjudna Genomförda Förstföd Omföd Förstföd Omföd Fjärås 35 29 28 42 36 32 80% 76% 83% 86% Husläkarna Centrum 55 52 45 70 50 35 82% 50% 95% 71% Husläkarna Vallda 27 23 22 34 30 30 81% 88% 85% 88% Kungsbacka 85 17 13 127 0 0 15% 0% 20% 0% Onsala 75 64 59 100 78 26 79% 26% 85% 78% Särö 33 33 15 85 84 44 45% 52% 100% 99% Säröledens familjeläkare 3 3 3 7 7 6 100% 86% 100% 100% Åsa 54 47 26 70 65 16 48% 23% 87% 93% Summa Kungsbacka 367 268 211 535 350 189 57% 35% 73% 65% Bua 17 17 17 27 27 26 100% 96% 100% 100% Håsten Distr 1 13 12 12 21 19 18 92% 86% 92% 90% Håsten Distr 2 13 13 11 19 19 11 85% 58% 100% 100% Håsten Distr 3 21 21 19 15 15 9 90% 60% 100% 100% Kungsäter 9 9 9 6 6 6 100% 100% 100% 100% Läjeskliniken 11 11 11 38 38 29 100% 76% 100% 100% Navet 4 4 4 5 5 5 100% 100% 100% 100% Neptunuskliniken 47 41 19 62 53 7 40% 11% 87% 85% Rolfstorp 12 12 8 21 21 11 67% 52% 100% 100% Tvååker 27 26 21 30 30 21 78% 70% 96% 100% Veddige 16 16 15 36 36 34 94% 94% 100% 100% Västra Vall norra 1 13 13 8 17 17 10 62% 59% 100% 100% Västra Vall norra 2 24 24 18 15 15 8 75% 53% 100% 100% Västra Vall södra 1 26 26 20 10 10 4 77% 40% 100% 100% Västra Vall Hälsans Hus 21 12 7 35 16 12 33% 34% 57% 46% Västra Vall södra 3 17 17 16 22 22 1 94% 5% 100% 100% Summa Varberg 291 274 215 379 349 212 74% 56% 94% 92% Familjeläkarna Centrum 40 40 39 69 69 67 98% 97% 100% 100% Familjeläkarna Skrea 32 32 32 41 41 41 100% 100% 100% 100% Laurentiuskliniken 33 33 29 44 44 39 88% 89% 100% 100% Skogstorp 7 6 6 16 16 16 86% 100% 86% 100% Slöinge 10 10 10 16 16 16 100% 100% 100% 100% Treklövern 38 38 38 40 40 40 100% 100% 100% 100% Ullared-Ätran 24 24 24 31 26 24 100% 77% 100% 84% Vessigebro 8 8 8 11 11 10 100% 91% 100% 100% Summa Falkenberg 192 191 186 268 263 253 97% 94% 99% 98% Fortsättning Tabell 2. Amadeuskliniken Grodan 19 19 17 33 33 30 89% 91% 100% 100% Amadeuskliniken Humlan 52 51 53 59 59 56 102% 95% 98% 100% Andersberg 25 25 23 40 40 37 92% 93% 100% 100% Bäckagård 24 24 23 22 22 18 96% 82% 100% 100% Capio Citykliniken 69 69 67 37 37 35 97% 95% 100% 100% Getinge 12 12 11 23 23 19 92% 83% 100% 100% Harplinge 9 8 8 22 22 21 89% 95% 89% 100% Hertig Knut 77 77 72 57 57 44 94% 77% 100% 100% Kärleken 7 7 7 20 20 20 100% 100% 100% 100% Nyhem 50 50 34 38 38 5 68% 13% 100% 100% Oskarström/Åled 27 27 25 52 52 46 93% 88% 100% 100% Tudorkliniken 18 18 18 8 8 7 100% 88% 100% 100% Vallås 47 46 43 50 50 32 91% 64% 98% 100% Viktoriakliniken Eldsberga 9 9 9 23 23 23 100% 100% 100% 100% Viktoriakliniken Kungsg 35 35 31 28 28 21 89% 75% 100% 100% Summa Halmstad 480 477 441 512 512 414 92% 81% 99% 100% Familjecentralen 71 71 71 65 65 64 100% 98% 100% 100% Familjeläkarna vid Torget 14 14 14 30 30 25 100% 83% 100% 100% Hälsoringen Glänninge 7 7 7 14 14 14 100% 100% 100% 100% Hälsoringen Knäred 7 7 7 3 3 2 100% 67% 100% 100% Summa Laholm 99 99 99 112 112 105 100% 94% 100% 100% Hyltebruk/Unnaryd 27 27 26 50 50 49 96% 98% 100% 100% Torup 17 17 17 20 20 20 100% 100% 100% 100% Summa Hylte 44 44 43 70 70 69 98% 99% 100% 100% 367 268 211 535 350 189 57% 35% 73% 65% 291 274 215 379 349 212 74% 56% 94% 92% 192 191 186 268 263 253 97% 94% 99% 98% 480 477 441 512 512 414 92% 81% 99% 100% 99 99 99 112 112 105 100% 94% 100% 100% 44 44 43 70 70 69 98% 99% 100% 100% Summa Halland 1473 1353 1195 1876 1656 1242 81% 66% 92% 88% 46 47