Kassaflöde möjliga analyser Presentation av Henrik Berggren Maj 2019
Det finansiella sparandet har varit negativt i kommuner och regioner de senaste tio åren (förutom 2010), som en följd av de stora investeringarna. Det har inneburit att låneskulden ökat i sektorn. Utifrån vår prognos för investeringsnivåer och resultat kommer behovet av finansiering att öka med över 60 miljarder kronor per år, vilket måste mötas iform av ökade lån, användande av egna medel samt återlån från pensioner eller försäljning av tillgångar. SKL Ekonomirapporten maj 2019 2
Den kommunala redovisningen Den kommunala redovisningen är ett underlag för ekonomiska och politiska beslut. Tillgång till information är en grundförutsättning för en fungerande demokrati och en effektiv förvaltning av ekonomin. Redovisningen är central för fullmäktiges ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Även medborgarna i kommun och landsting har ett direkt intresse av den kommunala redovisningen. Även medborgarna i kommun och landsting har ett direkt intresse av den kommunala redovisningen. Den ger information som är intressant i deras roller som till exempel röstberättigade, skattebetalare, brukare och anställda. Även staten använder den kommunala redovisningen som underlag för det kommunala utjämningssystemet och vid tilldelning av resurser till kommuner och landsting genom statsbidrag. 3
Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 4 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning 1 En årsredovisning ska bestå av - En kassaflödesanalys 8 kap. Kassaflödesanalys 1 I kassaflödesanalysen ska kommunens eller landstingets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas. 4
Kassaflödesanalys Av balansräkningen och resultaträkningen framgår verksamhetens ställning och resultat. Detta säger däremot ingenting om vilka in- och utbetalningar som har skett under året, hur dessa har påverkat kommunens likvida medel och övriga kapital eller hur kapitalet har använts. Kassaflödesanalysen kan sägas vara mer objektiv än RR då den inte innehåller poster som är grundade på bedömningar Det är blankt stål! som en tidigare -partner uttrycker det! Ett antal olika resultatnivåer gör det svårt att analysera utifrån RR Resultat före extraordinära poster Årets resultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar Balanskravsresultat Resultat efter synnerliga skäl m.m. 5
Kassaflödesanalysen Utformning/ uppställning enligt RKR Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet, finansieringsverksamhet samt i förekommande fall, utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur. Analysen ska visa förändring av likvida medel. Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovisas i form av tilläggsupplysningar. Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto. 6
Kassaflödesanalysen Utformning/ uppställning enligt RKR En normering av uppställning och innehåll av kassaflödesanalysen är önskvärd eftersom den säkerställer att tillräcklig information lämnas samt att jämförelser underlättas. En kassaflödesanalys kan upprättas antingen genom direkt metod eller indirekt metod. Direkt metod innebär att in- och utbetalningar fångas direkt i redovisningen medan indirekt metod innebär att betalningsflödena härleds från redovisade kostnader och intäkter genom att justeringar görs för poster som ej påverkar likviditeten och rörelsekapitalets förändring. Båda metoderna kan användas men den indirekta metoden är i dag den som oftast tillämpas. 7
Vad tillför kassaflödesanalysen Möjliga analyser In- och utbetalningar Driftöverskott Investeringar och försäljningar (bruttoflöden) Finansieringen av investeringar Löpande verksamhet Försäljningar Nyupptagna lån/ amorteringar Likvida medel Utbetalning av statlig infrastruktur 8
Kassaflödet i officiella statistiken Källa: SCB, Räkenskapssammandraget 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat 11,4 19,4 22,0 6,2 10,7 14,2 Justering för ej likviditetspåverkande poster, 12,5 8,5 5,9 18,7 17,5 16,9 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar -2,5-0,9-1,3-2,0-0,8-0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapita 21,4 27,0 26,6 22,9 27,4 30,5 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 2,8 3,7-2,7 6,4-2,9-1,6 Ökning (-) / minskning(+) förråd och exploatering 0,3 1,2 0,6 0,0-0,3 0,3 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 6,6-3,5 2,1 0,0 18,7-3,9 Löpande verksamhet 31,1 26,9 25,3 28,0 41,6 25,9 Investeringar i anläggningtillgångar -29,3-33,5-36,2-40,2-43,6-43,3 Försäjning av anläggningstillgångar 10,3 15,1 18,3 12,6 9,8 10,2 Investeringsbidrag 1,5 2,0 2,2 2,1 2,9 2,2 Investeringsverksamheten -17,5-16,4-15,7-25,5-30,9-30,9 Nyupptagna lån 15,4 12,6 17,7 24,0 20,1 16,8 Amortering -11,1-16,1-15,5-27,7-22,7-14,3 Övriga tillförda / använda medel -5,1-6,2 8,2 0,5 3,9-6,2 Finansieringsverksamheten -0,9-9,7 10,4-3,3 1,3-3,7 Årets kassaflöde 12,7 0,9 19,9-0,8 11,9-8,8 9
Kassaflödet i officiella statistiken Källa: SCB, Räkenskapssammandraget 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat 11,4 19,4 22,0 6,2 10,7 14,2 Justering för ej likviditetspåverkande poster, 12,5 8,5 5,9 18,7 17,5 16,9 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar -2,5-0,9-1,3-2,0-0,8-0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapita 21,4 27,0 26,6 22,9 27,4 30,5 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 2,8 3,7-2,7 6,4-2,9-1,6 Ökning (-) / minskning(+) förråd och exploatering 0,3 1,2 0,6 0,0-0,3 0,3 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 6,6-3,5 2,1 0,0 18,7-3,9 Löpande verksamhet 31,1 26,9 25,3 28,0 41,6 25,9 Investeringar i anläggningtillgångar -29,3-33,5-36,2-40,2-43,6-43,3 Försäjning av anläggningstillgångar 10,3 15,1 18,3 12,6 9,8 10,2 Investeringsbidrag 1,5 2,0 2,2 2,1 2,9 2,2 Investeringsverksamheten -17,5-16,4-15,7-25,5-30,9-30,9 Nyupptagna lån 15,4 12,6 17,7 24,0 20,1 16,8 Amortering -11,1-16,1-15,5-27,7-22,7-14,3 Övriga tillförda / använda medel -5,1-6,2 8,2 0,5 3,9-6,2 Finansieringsverksamheten -0,9-9,7 10,4-3,3 1,3-3,7 Årets kassaflöde 12,7 0,9 19,9-0,8 11,9-8,8 178 mdkr 137 mdkr -6 mdkr 36 mdkr Från och med 2011 tar inte SCB inte in uppgifter avseende kassaflöde 10
Kassaflödet insamlat Källa: Kommuninvest och SKL Kommuner 2016 2017 Årets resultat 22,0 23,9 Justering för ej likviditetspåverkande poster, -2,6-3,7 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar 1,0 1,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsek 20,4 22,1 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -15,5-10,8 Ökning (-) / minskning(+) förråd och exploatering 0,2 0,3 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 3,0 9,0 Löpande verksamhet 28,6 43,7 Investeringar i anläggningtillgångar -56,8-65,1 Försäjning av anläggningstillgångar 8,8 13,0 Investeringsbidrag 1,4 1,4 Investeringsverksamheten -46,6-50,8 Nyupptagna lån 47,5 59,0 Amortering -34,3-32,5 Övriga tillförda / använda medel -3,6-11,9 Finansieringsverksamheten 9,6 14,5 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -0,5-0,3 Årets kassaflöde -8,9 7,1 72,3 mdkr 97,4 mdkr 24,1 mdkr Landsting 2016 2017 Årets resultat 3,5 2,8 Justering för ej likviditetspåverkande poster, 16,2 19,3 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar -0,8-0,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekap 19,0 21,5 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -0,1-3,0 Ökning (-) / minskning(+) förråd och exploatering 0,5 0,0 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 4,9 4,8 Löpande verksamhet 24,2 23,2 Investeringar i anläggningstillgångar -22,1-24,0 Försäjning av anläggningstillgångar 0,5 0,4 Investeringsbidrag 0,7 0,1 Investeringsverksamheten -22,7-23,7 Nyupptagna lån 8,7 4,7 Amortering -1,3-2,6 Övriga tillförda / använda medel -1,8 1,2 Finansieringsverksamheten 5,6 3,2 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -1,1 0,7 Årets kassaflöde 5,4 3,3 47,4 mdkr 46,4 mdkr 8,8 mdkr Presentation Title 11
Nyckeltal från kassaflödet Tidigare publicerade av SCB Driftöverskott i % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Summa löpande verksamhet i relation till samtliga intäkter från skatter, statsbidrag, utjämning samt fastighetsskatt. Underlagen är hämtade från kassaflödesanalysen och resultaträkningen. Driftöverskottet definieras i kassaflödesanalysens summeringsrad för löpande verksamhet. Nyckeltalet beskriver driftöverskottets storlek i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via årets driftöverskott. 11 kommuner har ett negativt driftsöverskott! 2016: 5,5% 2017: 8,0% 12
Nyckeltal från kassaflödet Driftöverskott i % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 0 4 999 11,74% Större stad 11,52% 100 000 199 999 11,49% Pendlingskommun nära mindre tätort 11,24% 10 000 14 999 10,24% Landsbygdskommun med besöksnäring 10,51% 5 000 9 999 10,14% Pendlingskommun nära större stad 9,73% 20 000 29 999 8,63% Lågpendlingskommun nära större stad 8,72% 50 000 99 999 7,65% Pendlingskommun nära storstad 6,89% 200 000 7,18% Landsbygdskommun 6,55% 15 000 19 999 6,64% Storstäder 6,35% 30 000 49 999 4,40% Mindre stad/tätort 5,36% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 13
Nyckeltal från kassaflödet Tidigare publicerade av SCB Försäljning av anläggningstillgångar. i % av skatteintäkter, generella statsbidrag o utjämning. Försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar i relation till samtliga intäkter från skatter, statsbidrag, utjämning samt fastighetsskatt Underlagen är hämtade från kassaflödesanalysen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar. 2016: 1,7% 2017: 2,4% 14
Nyckeltal från kassaflödet Försäljning av anläggningstillgångar. i % av skatteintäkter, generella statsbidrag o utjämning. 15 000 19 999 4,84% Landsbygdskommun 5,26% 200 000 3,26% Landsbygdskommun med besöksnäring 4,43% 0 4 999 3,10% Storstäder 4,31% 50 000 99 999 1,79% Större stad 1,87% 5 000 9 999 1,65% Pendlingskommun nära storstad 1,48% 20 000 29 999 30 000 49 999 10 000 14 999 100 000 199 999 1,46% 1,35% 1,00% 0,66% Lågpendlingskommun nära större stad Pendlingskommun nära mindre tätort Pendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort 1,27% 0,98% 0,96% 0,54% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 15
Nyckeltal från kassaflödet Tidigare publicerade av SCB Investeringar i % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Nettoinvesteringar (materiella och finansiella exkl. försäljning) i relation till samtliga intäkter från skatter, statsbidrag, utjämning samt fastighetsskatt Underlagen är hämtade från resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet beskriver investeringarnas omfattning i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Investeringar som andel av intäkter från skatter m.m. 12,0% 10,3% 10,0% 9,5% 9,5% 9,6% 10,0% 8,9% 8,2% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 11,2% 0,0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 16
Nyckeltal från kassaflödet Investeringar i % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 100 000 199 999 30 000 49 999 50 000 99 999 10 000 14 999 7,42% 11,88% 13,18% 17,45% Lågpendlingskommun nära större stad Pendlingskommun nära mindre tätort Landsbygdskommun med besöksnäring Pendlingskommun nära större stad 8,4% 8,5% 8,9% 9,3% 20 000 29 999 18,42% Landsbygdskommun 9,4% 0 4 999 20,12% Större stad 11,0% 15 000 19 999 20,94% Storstäder 12,0% 200 000 24,78% Mindre stad/tätort 12,6% 5 000 9 999 36,35% Pendlingskommun nära storstad 14,3% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 17
Nyckeltal från kassaflödet Tidigare publicerade av SCB Andel av investeringar som finansieras med försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar i relation till de samlade nettoinvesteringarna Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen. Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av årets investeringar som finansierats genom försäljning av anläggningstillgångar 2016: 15,9% 2017: 20,3% 18
Nyckeltal från kassaflödet Andel av investeringar som finansieras med försäljning av anläggningstillgångar 5 000 9 999 36,4% Landsbygdskommun med besöksnäring 55,88% 200 000 24,8% Landsbygdskommun 27,63% 15 000 19 999 20,9% Lågpendlingskommun nära större stad 21,58% 0 4 999 20,1% Storstäder 18,25% 20 000 29 999 18,4% Pendlingskommun nära mindre tätort 17,46% 10 000 14 999 17,4% Pendlingskommun nära storstad 12,89% 50 000 99 999 13,2% Pendlingskommun nära större stad 10,82% 30 000 49 999 11,9% Större stad 8,37% 100 000 199 999 7,4% Mindre stad/tätort 5,97% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 19
Nyckeltal från kassaflödet Tidigare publicerade av SCB Självfinansieringsgrad investeringar, % Nettoinvesteringar (materiella och finansiella exkl. försäljning) i relation till driftsöverskott Underlagen är hämtade från kassaflödesanalysen. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen finansierat själv Resterande belopp erhålls genom Upplåning Försäljning Egen likviditet 2016: 51,6 % 2017: 68,6 % 20
Nyckeltal från kassaflödet Självfinansieringsgrad investeringar, % 0 4 999 5 000 9 999 171,4% 168,0% Pendlingskommun nära mindre tätort Landsbygdskommun med besöksnäring 162,70% 157,16% 10 000 14 999 137,9% Landsbygdskommun 139,59% 15 000 19 999 131,6% Pendlingskommun nära större stad 136,12% 100 000 199 999 115,4% Lågpendlingskommun nära större stad 126,34% 200 000 95,4% Större stad 119,94% 20 000 29 999 94,9% Mindre stad/tätort 68,69% 50 000 99 999 80,2% Storstäder 56,19% 30 000 49 999 77,1% Pendlingskommun nära storstad 51,68% 180,0% 160,0% 140,0% 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 21
Nyckeltal från kassaflödet Förslag till nya Nettoupplåning kr per invånare Hur mycket kommunens långfristiga skulder ändrats under året. Ett negativt värde innebär att kommunen amorterat. Underlaget är hämtat från kassaflödesanalysen Nyckeltalet är uttryckt i kronor per invånare för jämförbarhet 2016: 1 325 2017: 2 614 22
Nyckeltal från kassaflödet Nettoupplåning kr per invånare 30 000 49 999 5 166 Mindre stad/tätort 4 072 200 000 4 582 Pendlingskommun nära storstad 3 900 50 000 99 999 3354 Storstäder 3 684 100 000 199 999 2 357 Större stad 1 854 20 000 29 999 960 Pendlingskommun nära större stad 744 15 000 19 999 863 Lågpendlingskommun nära större stad 464 0 4 999 215 Pendlingskommun nära mindre tätort 196 5 000 9 999-144 Landsbygdskommun -549 10 000 14 999-400 Landsbygdskommun med besöksnäring -971 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 23
God ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål och riktlinjer ska uttrycka realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt ska utvärderas och omprövas Målen måste anpassas till de lokala förhållandena
2019-05-08 25
2019-05-08 26
2010-talet 2000-talet 1990-talet 1980-talet 27 2019-05-08 1970-talet 1960-talet 1950-talet Kommunernas lokalbestånd Efter byggnadsår (antal verksamhetslokaler) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1940-talet 1930-talet 1920-talet 1910-talet 1900-talet -1900-1800
Olika utgångslägen och utmaningar kräver olika mål Ekonomisk styrka (soliditet) 1 Hög soliditet låg tillväxt Lägre resultatmarginal för oförutsedda händelser 3 Låg soliditet låg tillväxt Skapa utrymme för amorteringar. 2 Investeringsbehov (befolkningstillväxt) 4 3 Hög soliditet, hög tillväxt Skapa utrymme för att behålla självfinansiering av investeringar Låg soliditet hög tillväxt Högre resultat för att skapa Utrymme för amorteringar och behålla andel självfinansierade investeringar
Antaganden Framtida behov och utgifter Förskola Grundskola Gymnasieskola Gruppbostad Äldreboende Antal per enhet 100 750 900 6 90 Pris per plats, tkr 400 400 500 2 500 2 000 Typkostnad, mnkr 40 300 450 15 180 Kvadrat per barn, elev, brukare etc. 10 15 12 50 60 Yta, m 2 1 000 11 250 10 800 300 5 400 Investeringsutgift per m 2 40 000 26 667 41 667 50 000 33 333 29
Lokalbehov -2035 Antal objekt per verksamhet 250 590 förskolor 258 grundskolor 110 gymnasieskolor 671 äldreboenden 466 LSS-boenden 200 150 100 50 0 2035 2034 2033 2032 2031 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Förskola Grundskola Gymnasium Äldreboende LSS-boende 30
Investeringsutgifter för nya verksamhetslokaler Miljarder kronor 30,0 278 mdkr i beräknade investeringsutgifter för nya verksamhetslokaler. Mdkr 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 24,1 23,8 23,9 23,0 20,9 21,2 20,4 18,6 16,8 17,7 13,7 12,4 9,3 8,0 10,9 5,6 8,0 0,0 2035 2034 2033 2032 2031 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 31
Investeringar Exempel Demografiska investeringar MNkr 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Basnivå/ reinvesteringar Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg LSS-boende 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2029 32
Kassaflödet och långsiktigt lånebehov Exempel 1,5 procent resultat Investeringar och finansiering 1200 1000 Långfristiga skulder, tkr per inv. Tusental 30 25 Mnkr 800 600 400 20 15 13,3 12,9 12,8 12,8 12,8 19,6 19,8 200 0 10 5 6,7-200 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 0 0,0 0,0 0,2 0,2 Löpande verksamhet Finansiering Investeringar 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 33
Kassaflödet och långsiktigt lånebehov Exempel 0,5 procent resultat Investeringar och finansiering 1200 1000 Långfristiga skulder, tkr per inv. Tusental 30 25 24,5 25,3 800 Mnkr 600 400 20 15 15,3 15,5 15,9 16,5 17,1 200 10 8,2 0 5-200 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 0 0,0 0,0 0,8 1,1 Löpande verksamhet Finansiering Investeringar 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 34
Kassaflödet och långsiktigt lånebehov Exempel 2,5 procent resultat Investeringar och finansiering Mnkr 1200 1000 800 600 400 Långfristiga skulder, tkr per inv. Tusental 30 25 20 15 12,0 11,0 10,3 9,7 9,1 15,3 14,9 200 10 0 5 6,0-200 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Löpande verksamhet Finansiering Investeringar 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 35
Tack! pwc.com Denna presentation har tagits fram endast som allmän information och/eller generell vägledning. Den utgör således inte någon professionell rådgivning. Du bör därför inte förlita dig på presentationen eller vidta några åtgärder på grundval av den utan att dessförinnan ha gjort avstämningar med en professionell rådgivare utifrån de förutsättningar som gäller i din situation. Med hänsyn härtill lämnar Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB/PricewaterhouseCoopers AB ingen utfästelse eller garanti (uttrycklig eller underförstådd) för att informationen i presentationen är korrekt och/eller fullständig för dina syften och ändamål. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB/PricewaterhouseCoopers AB tar således inte något som helst ansvar för eventuella konsekvenser av att du väljer att förlita dig på eller agera utifrån informationen i denna presentation. 2018 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.