Bordeaux Vinregionen Bordeaux är känd för att producera några av de mest namnkunniga och kanske även de bästa röda vinerna i världen. Regionen ligger i departementet Gironde i sydvästra Frankrike. Floderna Garonne (Graves) och Dordogne (St-Émilion/Pomerol), som mynnar ut i havsviken Gironde, har under miljontals år fört ner sediment från bergskedjan Pyrenéerna. Förhållandena är perfekta för vinodling, med magra jordar och utmärkt dränering. Närheten till Atlanten medför att Golfströmmen ger Bordeaux ett stabilt klimat med en mild och regnig vinter och en varm vår och sommar. Den för druvmognaden så viktiga hösten är oftast lång och varm. Tallskogar skyddar mot de hårda vindarna från Atlanten. Produktionen ligger mellan 5,5 och 6,0 miljoner hektoliter per år och den planterade arealen är 110 000 hektar. I princip hela produktionen är AOP-viner. Det görs en liten andel IGP L Atlantique och Vin de France. Mer än 90 procent av produktionen är röda viner, vilket är en ökning med 30 procent sedan början av 1980-talet. Vin har odlats i Bordeaux i mer än 2 000 år. Det förekommer olika uppgifter om huruvida det var romare eller kelter som först odlade vin i Burdigala, som romarna kallade området. Troligen var det keltiska krigare som planterade de första vinstockarna. De odlade druvan biturica, som lär ha varit en föregångare till dagens Cabernetdruvor. Den romerske poeten Ausonius (310 393 e.kr.) var den förste som omnämnde vinerna från Bordeaux. Han var troligtvis den förste som planterade vinstockar intill floden Garonne. Det berömda slottet Ausone i St.-Emilion är uppkallat efter Ausonius. Vinodlingen i Bordeaux var inte påverkad av kyrkan som på andra ställen i Frankrike på grund av giftermålet mellan Elenora av Akvitanien och Henrik Plantagenet från England 1152. Av den anledningen låg större delen av västra Frankrike under den engelska kronan fram till och med 1453 när Bordeaux efter hundraårskriget införlivades med Frankrike. Storhetstiden för Bordeaux började tack vare alliansen med engelsmännen. Eftersom man hade tillgång till hamn gick transporterna relativt snabbt till de engelska hamnstäderna, och under en tid köpte engelsmännen tre fjärdedelar av allt sitt vin från Bordeaux. Engelsmännen kallade vinet för claret och det var ljusa röda viner. Idag finns en AOP Bordeaux Clairet för mörkt rosa viner som liknar de medeltida rödvinerna. I och med att vinodlingarna i Bordeaux förskonades från påverkan under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet kunde dess rykte under 1800-talet förstärkas. Vinlusen gjorde dock katastrofal skada i Bordeaux, inte en enda vinstock undgick att bli angripen. Nästa storhetstid för området inleddes efter andra världskriget och pågår fortfarande. Klassificering Det finns idag omkring 60 appellationer i Bordeaux. Det finns fyra övergripande appellationer. Bordeaux och Bordeaux Supérieur omfattar röda, vita och roséviner, Bordeaux Clairet för roséviner och Crémant de Bordeaux för mousserande viner. 1855 års klassificering Inför världsutställningen i Paris 1855 klassificerades de främsta vinerna från departementet Gironde. Bedömningen grundades på vad vinerna kostade decennierna innan bedömningen. Klassificeringen gällde röda viner från Médoc och de indelades i fem crus (cru=växtplats). Tre slott fick den högsta klassificeringen tillsammans med ett slott från distriktet Graves (nuvarande Pessac-Léognan).
Följande viner klassificerades som premier cru classe 1855: Chateau Haut-Brion (Pessac- Léognan), Chateau Latour (Pauillac), Chateau Margaux (Margaux), Chateau Lafite (Pauillac). Klassificeringen lever vidare än idag. Den enda justering som har gjorts är att slottet Mouton- Rothschild (Pauillac) år 1973 flyttades upp från 2:a cru classé till premier cru. Cru bourgeois I Médoc och Haut-Médoc finns en rad utmärkta vingårdar som har rätt till beteckningen cru bourgeois. Det är det så kallade vinsyndikatet i Médoc som sedan 1932 svarar för klassificeringen. 2003 gjordes klassificering som annullerades 2007. En ny revidering som bygger på det individuella vinets kvalitet gjordes 2010 på 2008 års årgång och en ny revidering kommer att ske varje år. Sauternes (söta viner) I samband med världsutställningen 1855 klassificerades också de söta vinerna från Sauternes. De indelades i 1er och 2ème cru classés. Château d Yquem hamnade i en klass för sig som 1er cru supérieur. Beteckningen 1er grand cru classé förekommer också. Pessac-Léognan De röda och vita vinerna från dåvarande Graves klassificerades för första gången år 1953. En revidering skedde 1959. Idag har 13 vinegendomar cru classé-status för sina röda viner och tio har det för sina vita. Av dessa har sju cru classé-status både för sina röda och vita viner. Samtliga av dessa egendomar återfinns sedan 1978 i den nya appellationen Pessac-Léognan. Château Haut-Brion är det enda vin i Bordeaux som har dubbla klassificeringar nämligen Cru Classés de Graves och Grand Cru Classés 1855. St.-Emilion Den första klassificeringen i St.-Emilion skedde år 1958. Revidering har skett 1969, 1985, 1996 och 2012. Fyra slott har den högsta klassificeringen premiers grands crus classés, klass A: Château Cheval Blanc, Château Ausone, Château Pavie (2012) och Château Angélus (2012). Pomerol Distriktet Pomerol saknar officiell klassificering. Château Pétrus räknas dock inofficiellt som nummer ett. Druvsorter Druvsorter som är markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Blå druvor Skillnaden mellan de olika slotten och distrikten ligger till stor del i proportionerna av de här druvsorterna. Cabernet Sauvignon dominerar i Médoc och Graves. Merlot dominerar i St.- Emilion och Pomerol. Cabernet Sauvignon* Det är denna druva som vi i första hand förknippar med Bordeaux. Den har små bär med tjockt skal, som bidrar med färg och garvsyra. Dominerande aromer är svarta vinbär och cederträ (nyvässad blyertspenna). Ju större andel cabernet sauvignon i vinet, desto strävare smak och djupare färg. Vinet behöver också lagras längre tid innan det är moget. Merlot*
Den tidigt mognande merlotdruvan är den mest planterade druvan i Bordeaux. Den trivs bäst i svala lerjordar särskilt i St.-Emilion och Pomerol. Den ger vinet alkohol, mjuk rondör och färg och har aromer av korinter och multna löv. Cabernet franc Cabernet Franc är tillsammans med Sauvignon Blanc förälder till Cabernet Sauvignon. Den här druvan har också aromer av cederträ och svarta vinbär men kan även dofta hallon. Den kan påminna lite om en cabernet sauvignon från ett kallare klimat med sin lite gräsiga stil. Malbec (cot) Malbecdruvan används för att ge bordeauxblandningarna mer färg och fyllighet. Petit Verdot Druvan bidrar med fruktsyra och tanniner. Den används för att förbättra kvaliteten och göra vinet mer lagringsdugligt. Carmenére Villard Gröna druvor Sémillon Den tjockskaliga sémillon är den mest planterade gröna druvan i Bordeaux och den viktigaste druvan i de söta vinerna från Sauternes. Ädelröta angriper druvorna och ger dem sötma och smak. Utan angreppet skulle sémillon ge relativt neutrala och syrafattiga viner. Men tack vare ädelrötan blir vinerna komplexa och aromatiska och har en lång livslängd. Sauvignon blanc* Ingår ofta i de söta sauternesvinerna tillsammans med sémillon. Den är också karaktärsdruvan i de torra vita bordeauxvinerna. Muscadelle En druva som inte ska förväxlas med vare sig muscat eller muscadet. Den får ingå med maximalt fem procent i de söta sauternesvinerna. Sauvignon Gris Ugni Blanc Distrikt Médoc Médoc är känt för att vara det kanske främsta området för odling av röda viner i hela världen. Vinerna är generellt sett strama, fylliga och komplexa och har god lagringspotential. Distriktet ligger på en halvö mellan Atlanten och havsviken Gironde, norr om staden Bordeaux. Médoc är indelat i underdistrikten Haut-Médoc och Médoc (tidigare Bas Médoc). Den bästa jordmånen har grusjordarna i Haut-Médoc som ger bra dränering. Sex av kommunerna i Haut-Médoc har rätt till egen appellation. Kommunerna markerad med fet text har viner som klassificerades 1855. Räknat norrifrån är det: ro
St-Estèphe Den nordligaste kommunen i Médoc. Här dominerar ler- och grusjordar. Den mest planterade druvsorten är Cabernet Sauvignon. Det finns inga 1:a cru classé här, men fem viner är klassificerade enligt 1855 års klassificering. Cos d Estournel längst i söder på gränsen mot Pauillac och Château Montrose i öster mot floden Gironde är klassificerade som 2:a cru. Pauillac Pauillac är den största kommunen i Médoc. Den ligger söder om St. Estèphe och väster om Gironde. Den dominerande jordtypen är grus och den mest planterade druvsorten är Cabernet Sauvignon. Många anser att den här kommunen gör de bästa röda vinerna i Bordeaux. De har 18 viner klassificerade enligt 1855 års klassificering. Av dem är tre 1:a Cru, Château Lafite- Rothschild, Château Mouton-Rotschild och Château Latour och två 2:a Cru Château Pichon- Longueville Comtesse de Lalande och Château Pichon-Longueville. St.-Julien Det här en den kommun av de fyra stora som har den minsta produktionen, men samtidigt den kommun i Bordeaux som har störst vingårdsareal klassificerad, hela 80 procent. Den dominerande jordtypen är grus på en bergrund som har bildats av sedimentära avlagringar. Den mest planterade druvsorten är Cabernet Sauvignon. Här finns inga 1:a Cru, men av kommunens elva klassificerade vingårdar är fem 2:a Cru: Château Ducru-Beaucaillou, Château Gruaud-Larose, Château Léoville Las Cases, Château Léoville Poyferré och Château Léoville Barton. Listrac och Moulis Söder om St.Julien ligger de två kommunerna Listrac och Moulis. De har inga Cru Classé, men det finns ett antal bra Cru Bourgeois. Kommunappellationerna heter Listrac-Médoc och Moulis-en-Médoc. Margaux Längst i söder ligger Margaux, väster om Gironde och inte så långt norrut ligger staden Bordeaux. Kommunen är mest känt för sitt 1:a cru vin Château Margaux. De gör också ett framstående vitt vin Pavillon Blanc du Château Margaux. Jorden består av mycket mer grus än de övriga kommunerna vilket ger bättre dränering. Det sydliga läget gör att skörden startar minst en vecka tidigare än i de andra delarna av Médoc. I likhet med de andra kommunerna är Cabernet Sauvignon den dominerande druvsorten. Till appellationen hör också byarna Cantenac, Arsac, Soussans och Labarde. Kommunen har flest Cru Classé i Médoc, 21 stycken. Förutom 1:a cru vinet Château Margaux finns här fem 2:a Cru: Château Brane-Cantenac, Château Dufort Vivens, Château Lascombes, Château Rauzan-Ségla och Château Rauzan-Gassies. De sex kommunappellationerna gäller endast för rött vin. De vita vinerna får etiketteras med till exempel AOP Bordeaux Blanc. Graves Söder om staden Bordeaux ligger distriktet Graves och dess namn betyder grus på franska. Graves är lika känt för vita viner som för röda.
Pessac-Léognan Det var här de röda Bordeauxvinerna introducerades på 1660-talet av ägaren på Haut-Brion. Den första kända egendomen här planterades av ärkebiskopen av Bordeaux Bertrand de Got, som senare blev påven Clement V (i Sverige känd som Clemens V) i början av 1300-talet. Egendomen är numera känd under namnet Château Pape Clément döpt efter denna påve. Pessac-Léognan bildades 1987 som en utbrytning i den norra delen av Graves. Det var de mest berömda egendomarna som ville bilda en egen appellation och därigenom bland annat markera avstånd från Graves, som då hade ett ganska skamfilat rykte. Till appellationen hör de tio kommunerna Cadaujac, Canéjan, Gradignan, Léognan, Martillac, Mérignac, Pessac, Saint-Médard-d'Eyrans, Talence och Villenave-d'Ornon. Grus och sand är de dominerande jordtyperna. Ungefär 80 procent av produktionen avser röda viner. Det mest kända vinet från Pessac-Léognan är 1er cru-vinet Chateau Haut-Brion. Andra kända röda viner är La Mission-Haut Brion och Domaine de Chevalier. Bland de vita märks Haut- Brion, Laville-Haut-Brion, Couhins-Lurton, Domaine de Chevalier. Sauternes Sauternes ligger strax sydost om distriktet Graves och är främst känt för sina ädelsöta viner. Vinerna är framställda av druvor som har angripits av mögelsvampen Botrytis cinerea (ädelröta). För att mögelsvampen skall utvecklas positivt krävs både fukt och värme annars utvecklas den till gråröta. De goda förutsättningarna i Sauternes beror på de två floderna Garonne och Ciron. När det under hösten är torrt och varmt och den kyligare luften från Ciron möter den varmare luften från Garonne bildas dimma som ligger över vingårdarna från sen kväll till en bit ut på förmiddagen. Under dagen torkar druvan med hjälp av solen vilket påverkar druvmognaden positivt. Mögelsvampen perforerar druvskalet vilket medför att upp till hälften av vätskan i druvan dunstar bort. Detta medför mer koncentration och högre sockerhalt. Den höga sockerhalten i kombination med att mögelsvampen har förbrukat en del näringsämnen kan ställa till problem vid jäsningen, men det är också en av framgångsfaktorerna eftersom den längre jäsningstiden ger vinet mer komplexitet. Vinerna har en hög restsockerhal och kan komma upp i en alkoholhalt på 15 procent. De förnämligaste vinerna produceras på Château d Yquem. Karaktärsdruvan i dessa viner är Sémillon som blandas med Sauvignon Blanc, Sauvignon Gris och Muscadelle. De växer på alluviala jordar som är sandiga och kalkhaltiga. Det är viner med en hög restsockerhalt. De kommer ibland upp i en alkoholhalt på 14 15 procent. De förnämligaste vinerna produceras på Château d Yquem. De fem kommunerna Barsac, Bommes, Fargues, Preignac och Sauternes har rätt till appellationen Sauternes för sina ädelsöta viner. Barsac har också rätt att använda AOP Barsac. Torra vita viner får varken använda benämningen AOP Barsac eller AOP Sauternes, utan säljs vanligen som AOP Bordeaux Blanc. St.-Emilion
Öster om floden Dordognes ligger det berömda rödvinsdistriktet St.-Emilion. Staden St.- Emilion ligger sedan 1999 på UNESCOS världsarvslista. Den dominerande druvsorten i det här distriktet är Merlot följt av Cabernet Franc. Druvsammansättningen i vinerna från St. Emilion består vanligen av 60 procent Cabernet Franc, 30 procent Merlot och 10 procent Cabernet Sauvignon. Jordarna i distriktet varierar stort. Nere på platån runt staden och på de högre sluttningarna är det kalkrik lera på en berggrund av kalksten. Väster om staden på de lägre sluttningarna är det mestadels väldränerade sandiga jordar. Sedan den senaste klassificeringen 2012 är fyra slott klassificerade som 1:a Premier Grand Cru Classé A. Château Angélus, Château Ausone, Château Cheval Blanc, Château Pavie. Angélus och Pavie klassificerades upp 2012. 14 slott är klassificerade som Grand Cru Classé B, där Château Figeac är det mest berömda. Direkt norr och nordost om AOP Saint-Émilion ligger det fyra AOP som kallas Saint Émilions satelliter, det är Lussac-Saint-Émilion, Montagne-Saint-Émilion, Puisseguin-Saint- Émilion, and Saint-Georges-Saint-Émilion. Pomerol Rödvinsdistriktet Pomerol ligger nordost om staden Libourne och nord och nordväst om Saint Émilion och dess satelliter. Den dominerande druvsorten är Merlot. Standardbladningen för de främsta vinerna består av 70-80 procent Merlot tillsammans med Cabernet Franc som här är känd under namnet Bouchet. De bästa vinerna från distriktet är yppiga, sammetsmjuka och smakrika. Den förnämsta egendomen i distriktet är Château Pétrus och sedan 2010 görs vinet på 100 procent Merlot. Jordarna domineras av grus tillsammans med sand och lera Norr om Pomerol ligger appelllationen Lalande-de-Pomerol. Entre-deux-Mers Entre-deux-Mers betyder mellan två hav, och området ligger mellan floderna Dordogne och Garonne. Här görs både röda och vita viner, men appellationen Entre-deux-Mers gäller bara för vita viner. Från det här distriktet kommer 75 procent av alla röda viner som säljs under de generiska appellationerna AOP Bordeaux och AOP Bordeaux Supérieur. AOP Premières Côtes de Bordeaux är sedan 2008 en appellation för söta vita viner från område öster om Garonne. AOP Cadillac Côtes de Bordeaux används för röda viner från samma område. AOP Castillon Côtes de Bordeaux gäller enbart för röda viner medan AOP Blaye Côtes de Bordeaux och AOP Francs Côtes de Bordeaux gäller för röda och vita viner. AOP Côtes de Bordeaux är en övergripande appellationen för röda viner från de fyra. AOP Cadillac, Cérons, Loupiac och Sainte-Croix-du-Mont gäller för söta viner.
1855 års klassificering av röda viner i Médoc I samband med världsutställningen i Paris 1855 bedömde man och gjorde en klassificering av vinerna från Bordeaux. Klassificeringen utgick från de priser vinerna uppnått åren innan denna bedömning. Man har försökt att göra många klassificeringar sen dess, men 1855 års klassificering är fortfarande den enda viktiga. Alla klassificerade viner från Bordeaux kallas för Grand Cru Classé och Premier Cru är den högsta kvalitetsklassen. Första-cru (Premiers Crus) Château Lafite Rothschild, Pauillac Château Latour, Pauillac Château Margaux, Margaux Château Haut-Brion, Pessac, Graves Château Mouton Rothschild, Pauillac Andra-cru (Seconds Crus) Château Rauzan-Ségla, Margaux Château Rauzan-Gassies, Margaux Château Léoville-Las Cases, St.-Julien Château Léoville-Poyferré, St.-Julien Château Léoville-Barton, St.-Julien Château Durfort-Vivens, Margaux Château Gruaud-Larose, St.-Julien Château Lascombes, Margaux Château Brane-Cantenac, Cantenac-Margaux Château Pichon Longueville Baron, Pauillac Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande, Pauillac Château Ducru-Beaucaillou, St.-Julien Château Cos d Estournel, St.-Estèphe Château Montrose, St.-Estèphe Tredje-cru (Troisièmes Crus) Château Kirwan, Cantenac-Margaux Château d Issan, Cantenac-Margaux Château Lagrange, St.-Julien Château Langoa-Barton, St.-Julien Château Giscours, Labarde-Margaux Château Malescot St. Exupéry, Margaux Château Cantenac-Brown, Cantenac-Margaux Château Boyd-Cantenac, Margaux Château Palmer, Cantenac-Margaux Château La Lagune, Ludon, Haut-Medoc Château Desmirail, Margaux Château Dubignon, Margaux Château Calon-Ségur, St.-Estèphe
Château Ferrière, Margaux Château Marquis d Alesme Becker, Margaux Fjärde-cru (Quatrièmes Crus) Château Saint-Pierre, St.-Julien Château Talbot, St.-Julien Château Branaire-Ducru, St.-Julien Château Duhart-Milon, Pauillac Château Pouget, Cantenac-Margaux Château La Tour Carnet, St.-Laurent, Haut-Médoc Château Lafon-Rochet, St.-Estèphe Château Beychevelle, St.-Julien Château Prieuré-Lichine, Cantenac-Margaux Château Marquis de Terme, Margaux Femte-cru (Cinquièmes Crus) Château Pontet-Canet, Pauillac Château Batailley, Pauillac Château Haut-Batailley, Pauillac Château Grand-Puy-Lacoste, Pauillac Château Grand-Puy-Ducasse, Pauillac Château Lynch-Bages, Pauillac Château Lynch-Moussas, Pauillac Château Dauzac, Labarde, Margaux Château d Armailhac, Pauillac Château du Tertre, Arsac, Margaux Château Haut-Bages-Libéral, Pauillac Château Pédesclaux, Pauillac Château Belgrave, St.-Laurent, Haut-Médoc Château de Camensac, St.-Laurent, Haut-Médoc Château Cos Labory, St.-Estèphe Château Clerc-Milon, Pauillac Château Croizet Bages, Pauillac Château Cantemerle, Macau, Haut-Médoc Klassificering söta viner Sauternes Premier Cru Supérieur Château d Yquem, Sauternes Premier Crus (första-cru) Château La Tour Blanche, Bommes (Sauternes) Château Lafaurie-Peyraguey, Bommes (Sauternes) Château Clos Haut-Peyraguey, Bommes (Sauternes) Château de Rayne-Vigneau, Bommes (Sauternes) Château Suduiraut, Preignac (Sauternes) Château Coutet, Barsac
Château Climens, Barsac Château Guiraud, Sauternes Château Rieussec, Fargues (Sauternes) Château Rabaud-Promis, Bommes (Sauternes) Château Sigalas-Rabaud, Bommes (Sauternes) Deuxième Crus (andra-cru) Château de Myrat, Barsac Château Doisy Daëne, Barsac Château Doisy-Dubroca, Barsac Château Doisy-Védrines, Barsac Château d Arche, Sauternes Château Filhot, Sauternes Château Broustet, Barsac Château Nairac, Barsac Château Caillou, Barsac Château Suau, Barsac Château de Malle, Preignac (Sauternes) Château Romer, Fargues (Sauternes) Château Romer du Hayot, Fargues (Sauternes) Château Lamothe, Sauternes Château Lamothe-Guignard, Sauternes Klassificering St. Emilion Premiers Grands Crus Classés A Château Angélus (A) Château Ausone (A) Château Cheval Blanc (A) Château Pavie (A) Premiers Grands Crus Classés B Château Beauséjour (héritiers Duffau-Lagarrosse) Château Beau-Séjour-Bécot Château Bélair-Monange Château Canon Château Canon la Gaffelière Château Figeac Clos Fourtet Château la Gaffelière Château Larcis Ducasse La Mondotte Château Pavie Macquin Château Troplong Mondot Château Trottevieille Château Valandraud
Druvsynonymer Bouchet Cot Petite Bouchet Petite Vidure Vidure Cabernet Franc Malbec Cabernet Sauvignon Cabernet Sauvignon Cabernet Franc Exempel praktiskt tvåbetyg Bordeaux Vitt vin Druva Land Region Sauvignon Blanc Frankrike Bordeaux