Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om jag skulle åka till en stuga utan el i två veckor och skulle jag ha med mig kött, bröd och grönsaker skulle jag förvara köttet genom att salta och torka det, röka det eller konservera det genom att gräva ner det i marken. Om jag gör det här förhindrar jag att maten möglar. För att förhindra brödet att mögla skulle jag lägga det i en plast påse och suga ut luften. Då kommer inga bakterier åt brödet. För att bevara grönsakerna skulle jag syra dom med hjälp av mjölksyrebakterien. Man kan lägga dom i t.ex citron syra. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Det var mycket svårare för människor att leva sin vardag utan el för att.. När man inte hade någon el förr i tiden var det väldigt viktigt med salt för att kunna bevara maten, men salt var väldigt dyrt. Det tog mycket längre tid att laga och bevara maten när man inte har något kylskåp att slänga in maten i. Man kunde inte åka till en mat affär och köpa bröd och börja äta utan man var tvungen att baka brödet själv utomhus. Man kunde inte värma maten i någon micro eller ugn utan man behövde värma eller torka den med hjälp av eld och sol. Det fanns större chans att man fick i sig bakterier när man inte kunde laga maten lika bra som man kan idag. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Meny 1 innehåller stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk. Jag tycker att det är en hyfsad meny men det är för mycket fett i den eftersom att bacon och stekt ägg innehåller mycket fett. och när man steker de så använder man någon form av fett, olja eller smör. men den innehåller mycket protein, ägg, bacon och mjölk. Här tycker jag att man ska tillsätta någon stärkelse, tex potatis och inte ha så mycket fett. Meny 2 innehåller ris, grönsallad och vatten. för att du ska orka hela dagen måste du ha protein i dig. och inget av alla de näringsämnena innehåller protein, förutom riset som det finns lite grann protein i. så jag skulle bara vilja tillägga någon form av protein, tex bönor. Därför att protein är kroppens byggmaterial. Meny 3 innehåller spagetti ketchup och coca cola. där fattas också proteinen. i denna meny finns det väldigt mycket kolhydrater, både snabba kolhydrater och långsamma kolhydrater. i ketchup och coca cola finns det jättemycket socker och socker är en snabb kolhydrat som gör så att du först blir jättepigg men efter ett tag blir du väldigt trött. Om du äter väldigt många snabba kolhydrater blir du extra pigg och extra trött efter en stund. Jag vill byta ut ketchupen till tex kött och coca colan till vatten eller mjölk.
Meny 4 tycker jag är en väldigt bra meny. den innehåller potatis strömming, grönsallad och vatten. om det är något i denna meny som jag skulle ändra på är att lägga till kanske annan sallad än bara grönsallad. som t ex tomat och paprika. Kroppen behöver ha sig olika naturliga färger på maten och då är det bra färger att tillsätta i maten vi äter. och sen så innehåller tomat och paprika andra vitaminer än vad grönsallad gör, och kroppen behöver olika sorts vitaminer. jag tycker att meny 4 ger bäst näring till kroppen. Jag tycker att den har allt som kroppen behöver och lagom mycket av allt. om du äter denna rätt får du i dig av olika näringsämnen. Av potatisen får du i dig mycket stärkelse och långsamma kolhydrater som hjälper dig att orka hela dagen. protein och omättat fett får du i dig genom strömmingen. fettet skyddar dig från kyla och det ger mycket energi. genom grönsalladen får du vitaminer och du får i dig vätska genom vattnet. jag tycker att det är en bra meny till skillnad från de andra menyerna. så jag körde uteslutningsmetoden. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Vi får energi av maten eftersom att växterna får solljus och solljus ger energi så då när vi äter och förbränner växten så frigörs energin får vi den. Samma sak är det när vi äter animalisk mat då har djuret ätit växter som fått energi av solljus och då får djuret och sedan vi det. Det är alltså ett kretslopp. Växten får energi från solljus djuret äter växten vi äter djuret då får vi energi. Fotosyntesen är ett sätt för växten att kunna lagra solenergin (druvsocker = kolhydrat) Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A jag tror att du behöver protein för att bygga muskler men det är bara det ena sättet att bygga muskler. du måste träna för att göra det. när du bygger muskler och i allmänhet tränar så förbränner du väldigt mycket energi och den främsta energikällan alltså där du får i dig mest energi är i protein. jag tycker att påståendet är både falskt och sant. B jag tror att du inte orkar mer för att du dricker energidryck. däremot finns det ämnen som gör att du blir superspeedad och pigg därför att det finns mycket snabba kolhydrater, tex socker. men så småningom så blir du tröttare. jag tycker att påståendet är falskt. C jag tror inte att påståendet jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten stämmer. ifall du hoppar över frukosten så blir du bara tröttare och du orkar inte med dagen. men om du gör av med mer energi än vad du äter så går du ner i vikt. D i innehålls deklarationen tror jag att det står alla ingredienser som är med i produkten men jag är osäker på om exakt alla ämnen är med i alla produkter man kan köpa. det kanske finns lite spår av något som man inte kan se. E jag tror inte att maten skulle räcka till fler i fall alla på jorden vore vegitarianer. däremot så skulle det var mer miljövänligt om alla skulle göra det. Det skulle bli för många djur och fiskar om vi inte skulle äta upp några av de. det är ett naturligt kretslopp.
Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Planeringar och hypoteser av uppdrag När jag ska testa vad en marshmallows ska jag använda olika metoder. jag tänker att jag ska testa om det finns stärkelse, fett, druvsocker och protein. Stärkelse jag tänker att jag ska hälla på en droppe jod på den och se vad som händer. min förutsägelse är att marshmallowsen kommer att reagera när joden hälls på därför att jag vet redan att stärkelse är en sorts kolhydrat. Och i vår bok, som beskriver alla uppdrag, står det att marshmallows innehåller stärkelse. Fett jag tänker också testa om den innehåller fett. jag vet inte om jag tror det. Men jag tänker i alla fall använda mig av ett vanligt papper och jag tänker gnugga marshmallowsen mot pappret. och om det går igenom så finns det fett i. Men det känns som att den innehåller fett för att jag har alltid tänkt att det finns mycket fett i godis. Protein jag undrar om det finns protein i marshmallows. jag är väldigt tveksam till det men i boken står det att det innehåller 2% protein. Men det kan vara så att det finns något litet ämne som innehåller protein. jag tänker använda reagensstickor för att ta reda på det. jag kommer att blöta upp marshmallowsen lite grann med vatten för att det ska vara lättare att den ska fungera. om det gula fältet på stickan reagerar och ändrar färg finns det protein i marshmallows. Druvsocker när jag vill testa oim det finns druvsocker i den så tänker jag använda samma metod som med proteinen. jag tror att det finns druvsocker i marshmallows för att druvsocker är ett slags socker och socker vet jag att den innehåller. Testresultat stärkelse + när jag hällde på jod på marshmallowsen så tog det ett tag innan den började reagera. men efter ett tag blev det några svarta prickar runt omkring. jag tror att eftersom det är socker runt om marshmallowsen så tror jag att det är det som regerar. men jag trodde att det var mer socker i. alltså i den men det kanske är för tjockt lager runt omkring så kanske den inte reagerar i också. Där hade jag rätt, jag trodde ju att det fanns stärkelse i marshmallows. här kunde jag ha delat på marshmallowsen och kollat om den reagerade inuti också. fett marshmallows innehåller inte fett. men jag tycker inte att det är en jättebra och pålitlig metod men det gick inte igenom pappret. Det är jag väldigt förvånad över. jag var inte riktigt säker på om den innehöll fett. protein reagensstickorna reagerade inte på protein. det gula fältet fotsatte att vara gult. men eftersom att jag vet att den ska innehålla lite protein så är jag inte säker. de tester vi gör är ju inte alltid pålitliga så det måste vara något litet ämne som innehåller protein och som kanske inte riktigt kom fram. jag vet att det iallafall finns ett rykte som säger att i Ahlgrens bilar
så finns det krossade löss. och jag tänker att kanske så finns det i marshmallows för att de har lite av samma konsistens. men jag vet inte säkert så det är en sak jag skulle vilja forska mer om. druvsocker + däremot reagerade reagensstickorna på druvsocker. fältet blev direkt ganska brunt. Jag trodde rätt. Slutsats: nu kan jag dra slutsatsen att marshmallows inte är så nyttig och du bör inte äta det ofta. Den innehåller stärkelse och druvsocker, båda de är i familjen socker och jag trodde, innan vi testade, att marshmallows innehåller socker men den innehåller inget fett och det är bra. Förbättringar: jag känner mig nöjd med mitt arbete men jag skulle kunnat skriva ännu mer om varför jag trodde som jag trodde. och jag skulle velat ha en bild av min undersökning. Det skulle vara bra om jag hade delat marshmallowsen när jag testade för att kanske så skulle det bli annorlunda eftersom några ämnen kanske skulle kommit fram bättre På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Man kan först ändra och ta bort chokladbollen och sätta dit en frukt för att chokladbollen gör så att man får hål i tänderna och om man tar en frukt istället så är det bra för att i frukt finns det mycket vitaminer och kroppen behöver vitaminer för att inte få bristsjukdomar. Och det finns väldigt med fibrer i frukt. Sen skulle man kunna ta bort knäckebrödmackan och ta en bit kött med sås. Och det finns mycket fett i såsen och fett ger energi och om man äter det får man mycket viktiga ämnen i sig. Och sen så skulle man kunna ta bort salladen och ta pasta istället och det finns mycket kolhydrater i pasta och kolhydrater ger mycket energi. Och i köttet finns det mycket proteiner och det behövs för att bygga upp kroppen. Från rutorna 12, 4, 7, 9, 11, 12, 13, 14
Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på B-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.