Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING



Relevanta dokument
Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

Lilla. för årskurs 8 & 9

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Sammanfattning skelettet och muskler

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

Att förebygga motionsskador

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador

Sträck ut efter träningen

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet


Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Du är gjord för att röra på dig

5 genvägar till mer muskler

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Träningsguide för dig som är gravid

Trä ning och trä ningsplänering

Info om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador.

Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning Knäskada Fotledsstukning Artros Nyttiga länkar...

Kompendium Styrka & Kondition

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Innehållsförteckning

Magbild gravid 19 veckor

Artrosskola på Gotland

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Styrketräning för fotbollspelare

Viktigt att tänka på!

Information inför operation höftprotes

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

gymprogrammet träningsguiden TRG1101s26_41_programmet.indd

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

Lär dig göra marklyft

Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406

IDROTTSSKADOR AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Kondition uthållighet

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

5 genvägar till mer muskler

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

Vi har schemalagt mellan 3-4 träningspass per vecka, med start tisdagen den 5 juni. Totalt är det 36 pass schemalagt.

Träningssplan: vecka 1-6

Explosiv styrka och snabbstyrka

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Sommarträningsprogram Juniortruppen

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Sommarträning för juniorer ( )

Idrottsmedicin och träning. Våren 2013

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Axelträning program i tre steg

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Lärarmanual för Simkampen

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Blås- och bäckenbottenträning

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

Hälsoråd för Internetstuderande

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Vägen till milen med Metro Mode

Att behandlas för Radiusfraktur

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Sommarträning office 2015

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Träningsprogram för dig med AS

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

MAQ. Muscle Action Quality

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

VB 100 BRUKSANVISNING

Transkript:

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker man sin kropp och kan minska skador i det vardagliga livet. Vid styrketräning tränar man främst musklerna men också kroppens uthållighet. Förutom muskler förstärker man dessutom skelettet och senor. Exempel på olika sätt att styrketräna - Cirkelträning. Olika stationer med olika övningar. Kort vila. Tränar även uthålligheten och kondition (hjärta och lunga). - Enstaka övningar med vikthantlar och viktstänger. - Med egna kroppen som belastning. Mer skonsam och prioriteras för barn. - Rehabilitering (Rehab). En form av styrketräning efter exempelvis en allvarlig skada. Träning som ska stärka det skadade kroppsdelen. Hur tränar man styrka? Om du vill få någon effekt med din träning finns det inga genvägar utan du måste träna regelbundet och på rätt sätt. Inom styrketräning brukar man tala om reps och set: Set (serier/omgång) = antal set/träningsomgångar du ska göra övningen. Reps (repetitioner)= antal gånger du gör övningen under ett set (=en omgång). Exempelvis antal sit-ups.

Viktigt att tänka på vid styrketräning - Värm upp ordentligt. Risken för skador är större om man inte värmt upp ordentligt. - Gör övningarna rätt! Är du osäker, måste du fråga läraren/instruktören - Gör övningarna i lugnt tempo för att minimera skador. - Med hantlar och stänger. Lyft bara så mycket som du klarar av. Du ska kunna göra 15 stycken av en övning för att det ska vara rätt vikt. - Om man är nybörjare och barn är det bättre med att använda sin egen kropp som belastning. - Jämför bara med dig själv! - Träna allsidigt! Träna först och främst de stora muskelgrupperna: ben, mage, rygg, armar, axlar. - Tänkt på återhämtningen! Om du tränar för ofta kan det innebära att muskeln inte hinner återhämta sig och bli starkare. För det är när du vilar som muskeln reparerar sig för att bli starkare. Tränar du för sällan har det heller ingen effekt. Man brukar säga att träna 2-3 gånger i veckan är lämpligt om du vill uppnå resultat.

IDROTTSSKADOR Idrottsskador Med idrottsskador menar man att skador som kan uppstå i samband med att man idrottar eller utför någon form av fysisk aktivitet. Vanligaste idrottsskador: - Stukning - Vrickning - Muskelsträckning - Muskelbristning - Lårkaka - Knäskador Stukning Stukning innebär att ett ledband översträcks eller i värsta fall går av genom alltför stor påfrestning eller felaktig belastning. Det kan hända till exempel när du trampar snett eller faller omkull. Ofta är det ett knä, en fotled eller fingrarna som skadas. Vad som händer när leden belastas felaktigt brister ledbanden helt eller delvis. Det blir då en kraftig så kallad blödning under huden. Det stukade leden svullnar och gör ont. Det gör också att du får ofta svårt att stödja på det. Inte minst när du har stukat ett knä eller en fot. Det händer också att du trampar snett och att ledbandet (oftast foten) översträcks men utan att leden svullnar. Det kan fortfarande göra ont och du kan delvis röra leden efteråt. Då har du med stor sannolikhet vrickat foten (vrickning). Vid stukning ska du göra följande: Hårt tryck kring det skadade området (linda foten) direkt! Avbryt aktivitet. Lägg foten i högläge (över hjärtat). Detta för att inte alltför mycket blod cirkulerar kring foten. Vänta i 20 minuter innan man lindar om. Detta för att öka blodflödet. Så här ser fotleden ut

Efterbehandling av en stukning - Efter en stukning är det vila i ca 48 timmar sen ska du försöka använda foten/ skadade området så gott det går. - Efter en stukning är bästa behandlingen balansträning. Detta stärker upp de små musklerna kring ledbandet och ledbandet stärks. En sådan träning minskar också risken för nya stukningar. - Undvik att halta då det kan leda till följdskador på andra delar av kroppen. - Påbörja rehab efter 1-2 dygn. Det är viktigt att tidigt starta med att röra och använda foten så fort som möjligt för att upprätthålla rörligheten i fotleden. - När svullnaden har gått ner kan tejpning eller speciell fotledsskydd användas i samband med aktivitet göras. Prognos: 80-90 % av fallen läker helt. Färdigläkt inom 3-12 månader. Muskelskador En muskel riskerar att skadas av olika anledningar. Det kan vara att: överbelastning eller direkt våld. Muskeln blir utmattad och trött. Börjar idrotta utan att ha värmt upp ordentligt först. Muskeln har blivit kall av att du har stått stilla länge efter uppvärmningen. Startar att idrotta för tidigt efter en skada då skadan kan slås upp igen Muskelbristning Muskelfibrerna slits av och det kommer en mycket stark smärta direkt. Nästan som ett hugg. Man klarar inte av att använda muskeln alls. Muskelsträckning Innebär att muskeln har dragits ut i sitt yttersta läge som man inte klarar av. Det gör ont när sträcker på den och använder muskeln. Smärtan är inte lika stark som en bristning och man klarar av att använda muskeln även om det gör ont. Lårkaka En vanlig muskelskada är en så kallad lårkaka. Främst vanlig inom idrotter som handboll, fotboll, innebandy osv. Skadan innebär att muskeln får en kraftig smäll och en så kallad blödning sker i muskeln. Muskeln blir då stel och öm efter ett tag. Träningsvärk Träningsvärk är små ofarliga bristningar i muskeln. Värken beror på att man har ansträngt och musklerna har inte hunnit återhämta sig. Ett sätt för kroppen att återhämta sig. Individuellt hur mycket värk man upplever. Ny träningsform eller inte tränat på länge bidrar till mer träningsvärk. Träningsvärk motverkas och lindras genom extra lång uppvärmning samt lugnare aktivitet efter ett hårt träningspass.

Knäskador Det vanligaste är så kallad korsbandsskador. Det finns ett främre och ett bakre korsband. Korsbandet skadas eller i värsta fall går av oftast genom att benet är böjt under en aktivitet samtidigt som du får en knuff eller tackling så att benet vrids i sidled. Det finns så kallade inre och yttre ledband som hjälper till att hålla knäet stabilt. Dessa ledband kan vid smällar, tacklingar eller vridningar töjas ut eller i värsta fall gå av. Olyckor kan hända men det gäller att arbeta förebyggande för att minska risker för knäskador: - Se till att vara ordentligt uppvärmd. - Se till att ha rätt material på sig. Exempelvis skor så man får en bättre grepp. - Som medspelare vara försiktigt och ta hänsyn vid närkamper. Exempelvis när man spelar fotboll. - Följ reglerna. - Vara medveten om att skaderisker finns och bör vara uppmärksam för att undvika dem. - Behandling vid skada: rehabiliteringsprogram för att bygga upp muskulatur runt knäleden. Kan använda skydd med skenor. - Schlatterknä En vanlig ofarlig knäskada som främst drabbar barn mellan 8-15 år. Inte minst barn som idrottar mycket. Det gör ont i senan under knäskålen. Bildas en bula under knäet. När kroppen växer hänger inte alla delar med. Muskeln blir starkare snabbare än vad skelettet gör. Man växer samtidigt som man belastar knät. Gör ont när man idrottar, inte minst vid hopp. Gör även ont när man springer samt går i trappor. Någon specifik behandling behövs inte i vanliga fall. Utan det går över i takt med att man växer. Det man kan göra är att vara försiktigt med aktiviteter där knät gör ont som att hoppa eller göra alternativ träning som inte belastar knät. Man kan även i viss mån använda sig av antiinflammatorisk medicin samt ett speciellt knäskydd som kan lindra smärtan.

FRÅGOR TILL TEXTEN OM STYRKETRÄNING OCH IDROTTSSKADOR Namn: 1. Vad menas med styrketräning? 2. Vad händer i kroppen när man styrketränar? 3. Vilka olika sätt kan man styrketräna? 4. Vad ska man tänka på när man styrketränar?

5. Vad menas med idrottsskador? 6. Vad innebär en stukning? 7. Ge exempel på när du kan få en stukning? 8. Vilka kroppsdelar drabbas oftast av stukning? 9. Hur behandlar du en stukning? 10. Vad är den bästa träningen efter att du har stukat foten och varför är det bra?

11. Vad beror i huvudsak muskelskador på? 12. Vad innebär det att få en lårkaka? 13. Vad är skillnaden mellan en muskelbristning och en muskelsträckning? 14. Vad beror träningsvärk på? 15. Hur kan man få knäskador? 16. Vad är Schlatterknä?