Årsredovisning 2007. Lunnevads folkhögskola

Årsredovisning 2007 Lunnevads folkhögskola

Sidan 2 av 2 Årsredovisning 2007 Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PRODUKTIONSENHETSCHEFEN HAR ORDET PRESENTATION AV LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA 5 UPPDRAG OCH VISION 6 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 7 REDOVISNING AV GENOMFÖRD VERKSAMHET OCH DESS RESULTAT ELEVPERSPEKTIVET 9 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET 10 PROCESSPERSPEKTIVET 11 MEDARBETARPERSPEKTIVET 11 EKONOMIPERSPEKTIVET 12 EKONOMISK REDOVISNING BILAGA 1 STATISTIK RESULTATRÄKNING 14 FINANSIERINGSANALYS 15 BALANSRÄKNING 16 PERSONALSTATISTIK 17 UTBILDNING 18 EKONOMI 18 BILAGA 2 REDOVISNING AV NYCKELINDIKATORER 2007 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET) 19 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET 20 PROCESSPERSPEKTIVET 21 MEDARBETARPERSPEKTIVET 22 EKONOMIPERSPEKTIVET 2

Sidan av 2 Årsredovisning 2007 Förvaltningsberättelse PRODUKTIONSENHETSCHEFEN HAR ORDET Många talar om kvalitet i skolarbetet idag. Men vad är kvalitet? För mig, för dig? tolkningarna är oändligt många liksom också alla de modeller som utvecklats för att stärka kvaliteten i skolarbetet. Forskare lyfter fram olika aspekter precis som också skolbyråkrater, politiker och självklart skolledare, lärare och elever gör. Som rektor och som chef för Lunnevads folkhögskola har jag haft anledning att fundera mycket på denna frågeställning. Kvalitet är ett av de mest frekventa orden i min dagliga gärning och frågan har under verksamhetsåret 2007 aktualiserats ytterligare. Insatser inom kvalitetsområdet år 2007 Folkbildningsrådet har av riksdag och regering fått uppdraget att följa upp och utvärdera verksamheten i studieförbund och folkhögskolor i förhållande till statens syften med stödet till Folkbildningen. Genom riksdagens beslut med anledning av folkbildningspropositionen har Folkbildningsrådet fått en tydligare roll när det gäller just kvalitetssäkring av folkbildningsverksamheten. Ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på såväl administration som verksamhetsformer och innehåll behöver utvecklas på alla nivåer inom folkbildningen. Kvalitativa kriterier behöver utvecklas på alla nivåer inom folkbildningen. Kvalitetsarbetet bör inte utföras av Folkbildningsrådet utan av studieförbunden och folkhögskolorna själva. Dock måste det vara en prioriterad uppgift för Folkbildningsrådet att medverka till att arbetet sker. (Proposition 2005/2006:192, kap 6.2). Ett systematiskt kvalitetsarbete syftar i första hand till att stärka folkhögskolornas egen verksamhetsutveckling, vilket är den enskilda skolans ansvar. Kvalitetsarbetet ska också bidra till att stärka folkbildningens legitimitet gentemot bidragsgivare och samhället i övrigt, vilket är ett gemensamt ansvar för alla nivåer inom folkbildningen. Folkbildningsrådet ansvarar slutligen för att med hjälp av mer utvecklande kvalitetskriterier bedöma i vilken utsträckning verksamheten uppfyller statens syften med statsbidraget. Det är vidare rimligt att Folkbildningsrådet med utgångspunkt i sitt kvalitetsarbete också gör mer långsiktiga bedömningar. Det är angeläget att utveckla möjligheterna att omfördela resurser mellan verksamheterna när så krävs. (Proposition 2005/2006:192, kap 6.). Från och med verksamhetsåret 2007 ska studieförbund och folkhögskolor avge kvalitetsredovisning till Folkbildningsrådet. Kvalitetsredovisningen är uppdelad i tre delar: Kvalitetsarbetet som helhet Syfte och verksamhetsområden Utvärderingar och utvecklingsinsatser Den 15 november lämnade folkbildningen in årets kvalitetsredovisningar till Folkbildningsrådet. Alla 148 folkhögskolor lämnade sina rapporter på utsatt tid och enligt uppgift från Folkbildningsrådet är det ett bra material som inkommit. Materialet ska sammanställas och analyseras av Folkbildningsrådet till en nationell kvalitetsredovisning. Den nationella redovisningen kommer att ge en nulägesbild av folkbildningens kvalitetsarbete. Den nationella redovisningen kommer även att ge rekommendationer för hur kvalitetsarbetet kan utvecklas. Rapporten ska lämnas till Utbildningsdepartementet den 22 februari 2008. I april 2008 kommer Folkbildningsrådet att ge en återkoppling av den nationella kvalitetsredovisningen till folkhögskolor genom ett antal så kallade återföringskonferenser. Under åren 2008-2009 kommer Folkbildningsrådet, studieförbunden och folkhögskolorna att arbeta vidare med kvalitetsarbetets gemensamma indikatorer och/eller kännetecken som folkbildningen ska förhålla sig till. Vi har kommit en bra bit på vägen Sedan 2002 bedriver Lunnevads folkhögskola ett aktivt kvalitetsarbete enligt metoden Balanced Score Card (BSC) eller balanserat styrkort i likhet med riktlinjerna för Landstinget i Östergötlands övriga produktionsenheter. Modellen är sanktionerad i styrelsen för Lunnevads folkhögskola. Inför varje års budgetarbete pågår ett intensivt arbete med uppdatering av BSC vilket innebär att vi kvalitetssäkrar olika områden inom verksamheten. Metoden inbegriper även en struktur för att driva och utveckla verksamheten. När vi sjösatte arbetet med BSC skapade vi även den vision för Lunnevad som är aktuell även idag. I ledningsgruppen menar vi att arbetet med att definiera värdegrunden i form av ett antal meningar samt skapa visionen har varit avgörande för att vi i dag har kommit så långt med vårt kvalitetsarbete som vi gjort liksom att vi i arbetslagen verkligen har ett genuint intresse och ambition att ständigt förbättra och kvalitetssäkra verksamheten.

Sidan 4 av 2 Årsredovisning 2007 Delarna i Lunnevads värdegrund omnämns så gott som dagligen av personalen och i ledningsgruppen ser vi att de skapar en stolthet och bidrar till ett stort engagemang för skolan och i och med det även för folkbildningen. Vi upplever att man ofta i det dagliga arbetet dels vid svårigheter men också i utvecklingsfrågor, lutar sig mot värdegrunden såväl som mot visionen. I och med att kvalitetsarbetet påkallats från Folkbildningsrådets sida har samtliga personalkategorier på Lunnevad deltagit i de av Folkbildningsrådets anordnande kvalitetskonferenserna. Delar av personalen har deltagit i föreläsningarna på Kävesta folkhögskola, i Jönköping eller på Valla folkhögskola. Samtliga personalkategorier har därmed erhållit förnyade och uppfräschade kunskaper avseende kvalitetsarbetet och upplevt att de fått bra information. Lunnevads folkhögskola är politiskt och religiöst obunden. Vi arbetar fritt från centralt fastställda läroplaner och fastställer våra egna mål. Våra mål är att ge de studerande kunskaper, färdigheter och social kompetens. Lunnevads folkhögskola vill medverka till att öppna dörrar mot nya och gamla kunskaper, nya upplevelser, nya möten med människor samt att bli medveten om sina inneboende resurser. Att studera på Lunnevads folkhögskola är med andra ord något mer än kunskaper i vissa ämnen. En elev vid Lunnevads folkhögskola gör en utbildningsresa mot en oviss framtid. På Lunnevads folkhögskola engagerar vi oss för helheten. Lunnevads folkhögskola samarbetar med olika aktörer inom utbildningsområdet för att skapa en utbildning med hög kvalitet och leva upp till vår vision: Lunnevad Sveriges bästa folkhögskola. Anders Ekstrand rektor Lunnevads folkhögskola

Sidan 5 av 2 Årsredovisning 2007 PRESENTATION AV LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA Lunnevads folkhögskola ligger vid Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan bedriver folkbildning med estetiska inriktningar samt allmänna kurser där merparten har inriktning mot estetiska och konstnärliga ämnen. Skolan betjänar såväl länets invånare som sökanden från övriga riket. Folkhögskolans uppgift Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Lunnevads folkhögskola präglas av folkbildningens kännetecken: frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola. Målet är att skapa dugliga samhällsmedborgare, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. FAKTARUTA Omsättning, mkr 2,6 HÄR FINNS VI Resultat, mkr 0,9 Eget kapital, mkr 4,5 Antal anställda i heltidsmått 40 Total sjukfrånvaro 5,5 % Lönekostnadsutveckling 7,8 % Antal deltagarveckor 629 ORGANISATION Styrelsen för Lunnevads folkhögskola Landstingsdirektör Lunnevads folkhögskola REKTOR Anders Ekstrand Administrativ chef Jan Druidh skolexpedition syo/kurator vaktmästeri bibliotek Internatföreståndare Kristina Andersson kök/städ internat vandrarhem Linjeledare Bild-och form linjen Per Hermansson Linjeledare Musiklinjen Leif Segerberg Linjeledare Allmänna kurser Marie Davidsson Linjeledare Danslinjen Åse Wallberg

Sidan 6 av 2 Årsredovisning 2007 UPPDRAG OCH VISION Lunnevads folkhögskola bedriver undervisning och kulturarbete på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer för folkbildningen. Vår verksamhetsidé, vision och värdegrund presenteras nedan. Lunnevads folkhögskola är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. - Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och har ca 11 500 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2007 var ca 10 miljarder kronor.

Sidan 7 av 2 Årsredovisning 2007 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folkbildningen ska stärka demokratin och bidra till ett livslångt lärande, men också ge alla deltagare möjlighet till personlig utveckling. (Ur propositionen 2005/06:192). Regeringen har föreslagit att syftena med statens bidrag till folkbildningen ska vara att: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom exempelvis politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete). Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Det finns sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för stödet till folkbildningen. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Dessa sju områden, som vi är direkt beroende av, är: Den gemensamma värdegrunden Syftet med statens bidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Att arbeta för att påverka alla människors grundläggande värderingar om bland annat alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är en viktig del av folkbildningens uppdrag. Det mångkulturella samhällets utmaningar Sverige ser ut på ett annat sätt idag än i folkbildningens barndom och ungdom. Det finns nästan 1 miljon människor som är födda i ett annat land. Att människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund möts inom folkbildningen skapar en dynamik i verksamheten. På folkhögskolor ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell dialog och reflektion. Den demografiska utmaningen Under de närmaste tio åren står samhället inför stora demografiska förändringar. En dryg miljon unga människor födda 1992-2000 kommer att bli en aktuell målgrupp för folkhögskolans och studieförbundens verksamhet. De har en lång grundutbildning, delvis andra värderingar och prioriteringar än dagens deltagare och behärskar den nya tekniken och dess omfattande möjligheter till snabb information och kontakt. För folkbildningen är det en utmaning att få dessa ungdomar i en verksamhet som motsvarar en ung generations intressen och behov. Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet spänner över hela livet. I Sverige samlar folkbildningen - vid sidan av personalutbildningen - flest deltagare i ett organiserat lärande. Folkbildningen är i brett perspektiv en given del av det livslånga och livsvida lärandet. Behovet av yrkesutbildningar stiger i takt med att arbetsmarknadens krav på kvalifikationer ökar. Lunnevads folkhögskola har också i fortsättningen en stor uppgift som anordnare av yrkesinriktad utbildning (KY-utbildning) som bär folkbildningens karaktäristika i metod och inriktning. Kulturverksamhet Kulturverksamheten inom folkbildningen har en lång tradition och har alltid spelat en central roll. Därför bör folkbildningens uppgift, att främja det svenska kulturlivet, vara oförändrad. Samverkan mellan olika aktörer inom kulturområdet är eftersträvansvärt. Lunnevads folkhögskola kan fungera som lokal och regional drivkraft för amatörkulturen i dess olika former samt för samverkan med kommunala och statliga kulturinstitutioner. De kan vara arenor där deltagare inte bara upplever kultur utan också skapar kultur. Personer med funktionshinder Inom folkhögskolan finns det sedan länge omfattande verksamhet för personer med funktionshinder. Verksamheten har en mobiliserande effekt genom att deltagarna får kunskap, träffar andra i samma situation och tillsammans utvecklas och skapar en plattform. Det handlar om att stärka sin identitet, att öka sitt medvetande och förvärva erfarenheter. I folkhögskolornas verksamhet utgör deltagare med funktionshinder ca 20 procent av det totala antalet deltagare.

Sidan 8 av 2 Årsredovisning 2007 Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. För många människor ger deltagandet tillfälle till reflektion över sin livssituation, kontakt med andra människor, ett avbrott i en stressad vardag. De möjligheter till eget skapande som folkbildningen erbjuder i den estetiska verksamheten är för många ett andrum där man själv bestämmer arbetstakt och mål. Ett arbete för att stärka kunskapen om de globala utvecklingsfrågorna och bidra till en positiv utveckling måste vara långsiktigt och bedrivas av många aktörer. Bildning och utbildning var - och ÄR - en förutsättning för den ekonomiska tillväxten. Kultur, kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande bidrar till ett rikt samhälle. Den tekniska utvecklingen driver på, möjligheterna ökar hela tiden, men samtidigt ställs högre och nya krav på folkhögskolans personal och arbetsmetoder. Detta gäller naturligtvis också beslutsfattare och kursdeltagare. I grunden är detta positivt.

Sidan 9 av 2 Årsredovisning 2007 REDOVISNING AV GENOMFÖRD VERKSAMHET OCH DESS RESULTAT Elevperspektivet Inledning Den landsomfattande vikande trenden av sökande till folkbildningen ser ut att ha avstannat och vi har en positiv utveckling av antalet sökande elever till våra nya inriktningar inom allmän kurs. Vår satsning på estetiska inriktningar har visat sig vara fortsatt lyckosam. Lunnevads folkhögskola ska präglas av en humanistisk och demokratisk grundsyn, ett gott samarbete och en rak och öppen dialog. Genom Lunnevads nya hemsida försöker vi att förtydliga linjernas upplägg och genom att hålla sidan levande med uppdaterad information hoppas vi kunna attrahera ännu fler sökande. 2007 Vi har under året arbetet med framgångsfaktorn undervisning av hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Samtliga linjer har fokuserat på elevens delaktighet i undervisningen bland annat genom kontinuerliga utvecklingssamtal både enskilt och i grupp. Fokus i samtalen ligger på av studieresultat och kommunikation om målen för lärandet, både gällande nuläge och vad som kan förbättras. Som exempel kan nämnas att danslinjen har utvecklingsdagböcker som eleverna använder för att analysera och ta ansvar för sin egen utveckling. De skriver varje vecka, och huvudläraren kommenterar. Musiklinjen har klarat av att hålla en god rekrytering och fortfarande lyckas de av våra elever som har valt att söka vidare till musikhögskolan mycket bra. Flera av våra elever har blivit antagna till musikhögskolor utomlands främst i Danmark. Prioriteringar i musiklinjens budget har gjort det möjligt att fullfölja satsningen på en höjning av utrustningsnivån i lokalerna och färdigställande av vår inspelningsstudio. Även eleverna som gått bild- och formlinjen är väl rustade för framtiden oavsett om de väljer fortsatta studier eller egen konstnärlig verksamhet. Efter införandet av nya studiemedelsregler har eleverna mer och mer valt att gå enbart ett år. Av erfarenhet vet vi vikten av att gå på linjen i två år, men ser oss nu mer tvungna att vara flexibla och titta på varje enskild elevs behov. Danslinjen har noterat ett ökat antal sökande trots att både fler folkhögskolor med danslinjer och ettåriga heltids- eller deltidsutbildningar med dans har tillkommit i landet de senaste åren. Med bakgrund av att många av våra elever är unga och på grund av Lunnevads geografiska läge anser vi det viktigt att ha ett fungerande internat med god service och att våra stödfunktioner fungerar. Vi har en god krisberedskap med medarbetare som träffas regelbundet. Elevvårdsteamet med kurator, husmor och linjeledare arbetar med råd och stöd när eleven behöver det. En annan viktig del är elevinflytande i verksamheten och för internatverksamheten består den i så kallade hustomtemöten där elever kan framföra idéer och åsikter om sin boendemiljö till husmor, städpersonal och vaktmästeri. Vi samarbetar även med elevrådet i frågor rörande internatet, deras ekonomiska situation, policyfrågor med mera. Vi satsar kontinuerligt på projekt som ska förbättra boendemiljön. I år har vi gjort en satsning på nya textilier, gardiner och omklädning av möbler, till internat och skolsalar. Många rum har renoverats och ett av elevhemmen har fått nya kök. Analys och reflektion Vi måste aktivt möta våra sökande elevers behov och erbjuda ett intressant kursutbud. Vi ska även marknadsföra oss i nya media och på nya arenor. Vi har under året lanserat vår egen webbsida där varje linje får eget utrymme att visa upp sig och där eleverna medverkar till utformningen av innehållet. Undervisningsmetoder och innehåll förnyas fortlöpande. Med vår estetiska inriktning med konstnärliga uttryckssätt såsom konst, musik, dans, drama och författarskap erbjuder vi träning i kreativt skapande som berikar och stödjer eleven i sin personliga utveckling. Våra speciallinjer ger även en god grund för studier vid musik-, konst- och danshögskolor.

Sidan 10 av 2 Årsredovisning 2007 Vår allmänna linje med estiska inriktningar ger även möjlighet att komplettera gymnasieämnen för behörighet till övriga högskoleutbildningar. Bedömning av måluppfyllelse En hög sökandefrekvens är det bästa betyget och en viktig framgångsfaktor för skolan. Nöjda elever är vår bästa referens och vi ser att många sökande har fått rekommendationer från vänner och tidigare elever på skolan. Vår målsättning är att erbjuda ett rikt och varierat kursutbud med fokus på elevens behov och mål. Vi ser att folkhögskolan har en viktig uppgift i samhället, att stödja elever och komplettera behov som inte fyllts av den ordinarie skolan för att bygga en plattform för ett rikt vuxenliv. Ett annat viktigt mått är hur många av våra elever på estetiska linjer som går vidare till högre studier inom ämnet. Här noterar vi att de av våra elever som valt att söka sig vidare till musikhögskolan har lyckat mycket bra. Förnyelseperspektivet Inledning Skolan vilar på en stabil grundförutsättning men behöver ständigt förbättras/förnyas för att möta omvärldens krav. Vi arbetar med ständiga förbättringar och en lärande organisationsmodell. Att tid och andra resurser avsätts för utveckling är en viktig framgångsfaktor. Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud är vår strategi för att möta omvärldsförändringar och bevara vår ställning som en attraktiv folkhögskola. Musiklinjens avslutande projekt för årskurs 2:s jazzelever som innefattar en examenskonsert och en CDinspelning har fallit mycket väl ut. Vi har utökat slutprojektet till att även omfatta eleverna på den klassiska inriktningen. Genom den nya inspelningsstudion har vi kunnat dokumentera alla konserter vilket har varit mycket värdefullt inte minst i ett pedagogiskt perspektiv. En viktig framtidsfråga är ändamålsenliga lokaler. Detta har Bild- och formlinjen tagit fasta på och har under året rustat upp grafiksalen ytterligare med plats för teknikerna screentryck och fotopolymer. Som en del i vår strategi har vi haft gästlärare från högskolorna. Vi har arbetat aktivt med marknadsföring i form av utskick och reklamkort samt e-postreklam. Vi har vidare haft öppethus-verksamhet och har aktivt deltagit på mässor samt gjort fyra besök på gymnasieskolor med estetisk inriktning. Även musikeleverna bidrar till skolans marknadsföring med konserter under året samt den populära turnéveckan under februari då orter i hela landet besöks. Under turnéveckan utvecklar eleverna sitt eget initiativ, självständighet och ansvar. Vår allmänna linje har satt ytterligare fokus på elevsociala frågor samt elevernas hälsa och har uppnått en ökad trivsel bland elever och lärarlag som upplever en stimulerade pedagogisk studiemiljö. Nya inriktningar utvecklas fortlöpande och varje läsår brukar erbjuda minst en ny inriktning. Storhushållets köksavdelning är idag ej godkänd ur arbetsmiljösynpunkt på grund av den nivåskillnad som finns mellan kök och matsal. Utifrån de önskemål/förslag som framkom då personalen för internatverksamheten arbetade med styrkortet påbörjades projekteringen av ett nytt diskrum samt ny serveringsdisk under 2006. Nybyggnationen beräknas nu vara klar till höstterminens start 2008. Vinsten blir både en förbättring av personalens arbetsmiljö samt ett smidigare flöde och trivsammare för våra matsalsgäster. Analys och reflektion Vi har stort fokus på att erbjuda attraktiva utbildningar och även marknadsföra oss så att vi får en god elevtillströmning och nöjda elever. Vi har ständigt fokus på att förbättra även den yttre miljön och där är upprustning och renovering av lokalerna en kontinuerligt viktig fråga. Bedömning av måluppfyllelse År 2007 har varit ett händelserikt år där många förändringsprojekt i det lilla formatet genomförts som en del i vår målsättning att vara en lärande organisation, dock ligger grundstrukturerna fast och den tillfällige besökaren känner säkert igen sig i mångt och mycket.

Sidan 11 av 2 Årsredovisning 2007 Processperspektivet Strategin tydliga kommunicerade mål för lärandet ska nås genom att utveckla utvecklingssamtalet med eleverna. Här har samtliga linjer satt extra fokus på att skapa tydliga rutiner under det gångna året. En annan viktig del är elevens medinflytande och även här har rutinerna förbättrats och vi har uppnått ett värdefullt samarbete med elevrådet och korridoransvariga hustomtar på internaten. Undervisningsprocessen utvecklas fortlöpande inom pedagogik och undervisningsformer. Rutinerna för av studieresultat förbättrats fortlöpande och ssamtal med eleverna kommunicerar målen för lärandet och nuläge samt vad som kan förbättras. Flera olika pedagogiska metoder används för lärandet och utveckling på grund av elevernas olika behov. Varje lärare har inför läsåret 2007/2008 tagit fram egna mål för sin undervisning för att stärka elevinflytandet. Läsårsplaneringen har kunnat fastställas i juni vid planeringsdagarna vilket har medfört bättre tid för förberedelse inför evenemang och projekt med mera för såväl elever som för lärare. Musiklinjen har under året satsat på att utveckla elevinflytandet genom bland annat samarbetsgrupper inför konserter. Vi har utarbetat checklistor att arbeta efter vid planeringen av konserterna. Checklistorna har på ett tydligt sätt definierat de olika ansvarsområdena för eleverna och lärarna i samarbetsgruppen. Detta har förbättrat konsertplaneringen och har upplevts som mycket positivt av både elever och lärare. Eleverna har ett utvecklingssamtal varje termin samt ssamtal med respektive lärare. Vägledningsfrågor är också vanliga och en viktig funktion för eleverna på skolan. Serviceprocesserna förbättras kontinuerligt utifrån återkoppling från elevenkäter samt egna utvärderingar och rationaliseringsarbete. För att öka säkerheten för våra gäster i matsalen på Lunnevad har en satsning på Egenkontroll gjorts i kök och servering enligt nya Livsmedelslagen som gäller från och med 1 jan 2006. Samtlig personal som arbetar med livsmedelshantering har utbildats och säkring av rutiner har upprättats. Vi gör temperaturmätningar, leveranskontroller, bakteriologiska kontroller samt upprättar flödes- och städscheman. Alla kontroller/provtagningar dokumenteras, samtliga har godkänts av miljökontoret. Analys och reflektion Vi har stort fokus på att kvalitetssäkra skolans olika processer. Både vad gäller undervisning, hygien och säkerhet. Arbetet bedrivs målinriktat för att skapa en miljö med både nöjda elever och medarbetare. Bedömning av måluppfyllelse Uppföljning via både elevenkät och medarbetarenkät visar på en god måluppfyllelse. Medarbetarperspektivet Vi arbetar med målsättningen att alla medarbetare är delaktiga och kan utföra sitt arbete på en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Vi fokuserar på en arbetsmiljö som stimulerar till utveckling och förnyelse. En förståelig och motiverande lön och löneutveckling är viktigt för motivation och kompetensutveckling. Under året har vi arbetat med de tre huvudområdena; kompetensutveckling, lära av andra, arbetstid & lön. Flera förarbeten kring kommande utvecklingsprojekt har inletts under 2007 och om det går som planerat så startar dem under 2008. Områden som är aktuella är bland annat NORDPLUS (nordiska ministerrådets program för utvecklande av nätverk och projekt) ett annat område är Svenska ESF-rådet (Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap).

Sidan 12 av 2 Årsredovisning 2007 Analys och reflektion Kompetensutveckling Här beslutades att formalisera individuella utvecklingsplaner med hjälp av skriftlig dokumentation. Hur har det gått? Enligt den närmaste chefen har 100% av medarbetarna en individuell utvecklingsplan. Lära av andra Här ville vi skapa ökad förståelse och respekt mellan yrkesgrupper, mellan undervisning och administration och mellan respektive linje/verksamhetsområde genom att uppmuntra till studiebesök på andra arbetsplatser både inom och utanför skolan. Ett sätt att göra detta är att berätta för varandra på till exempel gemensamma samlingar, vad som är på gång. Hur har det gått? 7 % av medarbetarna uppger att de lär av varandra inom samma yrkesgrupp (71 % 2005) 2 % av medarbetarna uppger att de lär sig av de andra yrkesgrupperna på sin arbetsplats (10 % 2005) Arbetstid & Lön Det har arbetats en hel del med nya arbetstidsavtal både för lärarkåren och för medarbetarna som arbetar inom kök/städ. Hur har det gått? 7 % av medarbetarna anser att arbetsgivaren erbjuder goda möjligheter till individuella arbetstider (61 % 2005). 62 % anger att de känner till vilka faktorer som påverkar lönesättningen (5 % 2005). Bedömning av måluppfyllelse Samtliga områden påvisar en förbättring vid jämförelse mellan medarbetarenkät 2005 och 2007. Vi upplever att vi är inne på rätt väg, men att implementeringsarbetet måste stärkas ytterligare. Ekonomiperspektivet Lunnevads folkhögskola har en stabil ekonomi. Under året har vi fortsatt fokusera på intäktsutvecklingen. Ekonomiprocessen ger kontinuerlig information om förväntat resultat och tillgängligt utrymme för förbättringsåtgärder. Under året har flera angelägna förbättringar kunnat verkställas, framförallt upprustning och renovering av den inre miljön. 2007 hade vi en högre omsättning jämfört mot budget som klarades av utan att utöka kostnaderna i samma omfattning (differens 2,5 % mot budget). Resultatet för Lunnevads folkhögskola 2007 är 0,9 miljoner kr. Analys och reflektion De viktigaste, kort sammanfattade, orsakerna till det positiva resultatet är: - En nivåhöjning gjordes av det generella statsbidraget (volymbidrag), vilket ej budgeterats. - Förhöjd nivå på förstärkningsbidraget, avser elever med särskilda behov (mer pengar från SiSUS än beräknat). - Bättre lönsamhet för SAGA-verksamheten (står för särskild utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin ) än beräknat. - Lägre kostnader jämfört med budget på utbildningslinjerna samt bibliotek. - Mer konferenser på Lunnevad än väntat. - Högre beläggning på vandrarhemmet än väntat Den största avvikelsen mot helårsbedömning 10 som visade 0,7 miljoner kronor är att SAGAverksamheten gav ett extra överskott med 10 tkr. Det kom igång mer verksamhet i slutet av året än beräknat.

Sidan 1 av 2 Årsredovisning 2007 Bedömning av måluppfyllelse Årets resultat visar en god måluppfyllelse mot budget som beräknats till nollresultat. Undervisningen har uppnått planerat antal deltagarveckor, utvecklingen av deltagarveckor framgår av nedanstående diagram: Deltagarveckor 5 000 4 000 000 2 000 1 000 0 2001 2002 200 2004 2005 2006 2007 Speciallinjer 4 569 4 48 4 40 4 502 4 529 4 262 4 58 Allmänna linjer 1 76 1 42 1 474 1 589 1 800 1 809 1 541 Distansutbildning 426 486 552 66 409 57 274 Kortkurser/kulturev. 28 258 144 60 104 68 66

Sidan 14 av 2 Årsredovisning 2007 Ekonomisk redovisning RESULTATRÄKNING Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2007 Budget 2007 Bokslut 2006 Förändring 2007-2006 Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavgift sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård tandvård not 1 20 57 254% Försäljning utbildning 11 79 11 292 10 714 6% Övriga intäkter, huvudverksamhet Försäljning övriga tjänster 5 002 4 264 4 269 17% Statsbidrag not 2 1 557 10 856 12 121 12% Bidrag för personal 1 00 878 860 51% Övriga bidrag 1 09 900 87 24% Sålt material varor övr intäkter 158 20 172-8% Summa intäkter 2 68 28 420 29 02 12% Kostnader Lönekostnader -10 682-10 200-9 912 8% Arbetsgivaravgifter -4 86-4 61-4 407 10% Övriga personalkostnader -149 86 221-167% Summa personalkostnader -15 694-14 445-14 098 11% Kostnader för köpt verksamhet 0-5 0 Verksamhetsnära material och varor -1 046-1 202-1 149-9% Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader not -14 974-12 588-1 78 12% Summa övriga kostnader -16 020-1 795-14 527 10% Summa verksamhetens kostnader -1 714-28 240-28 624 11% Avskrivningar -212-279 -247-14% Netto 712-99 161 4% Finansiella intäkter 197 99 102 94% Finansiella kostnader -8-6 25% Resultat före extraord poster 901 0 256 252% Årets resultat 901 0 256 252% Not 1: Elvira-verksamhet. Not 2: Varav SAGA-bidrag 947 tkr. Not : Samverkan SAGA merkostnader 592 tkr.

Sidan 15 av 2 Årsredovisning 2007 FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalys Bokslut 2007 Tillförda medel Årets resultat 901 Justering för avskrivningar 212 Försäljning av anläggningstillg (bokfört värde) Minskning av långfristiga fordringar Nya långfristiga lån Minskning av förråd 54 Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder 1 9 Övrigt 0 Summa tillförda medel 2 506 Använda medel Nettoinvesteringar 202 Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga lån Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar 1 258 Minskning av kortfristiga skulder Övrigt Summa använda medel 1 460 Förändring av likvida medel 1 046 Investeringsredovisning Nettoinvestering Bokslut 2007 Budget 2007 Bokslut 2006 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 160 200 214 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 42 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Övriga diverse mindre objekt 240 Summa 202 440 214

Sidan 16 av 2 Årsredovisning 2007 BALANSRÄKNING Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2007 Bokslut 2006 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Inventarier 66 659 Datorutrustning 0 56 Medicinskteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 41 0 Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 704 714 Omsättningstillgångar Förråd och lager 158 212 Kundfordringar 61 789 Övriga kortfristiga fordringar 40 186 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter not 4 1 569 69 Kassa och bank 4 444 98 Summa omsättningstillgångar 7 205 4 954 Summa tillgångar 7 909 5 668 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 641 85 Årets förändring 901 256 Summa eget kapital 4 542 641 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 0 0 Summa långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 474 1 104 Personalens skatter, avgifter o övr löneavdrag Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 02 270 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter not 5 528 584 Övriga kortfristiga skulder 6 69 Summa kortfristiga skulder 67 2 027 Summa skulder 67 2 027 Summa skulder och eget kapital 7 909 5 668 Not till eget kapital och skulder - varav rörelsekapital 88 2927 - varav anläggningskapital 704 714 Not 4: Upplupen intäkt SAGA-verksamhet 1 524 tkr, saldoöverföring från OCR plusgiro 2007-12-28, 44 tkr. Not 5: Upplupen kostnad Folkuniversitetet 429 tkr, IVT center 24 tkr, Safe tak 40 tkr och teater Lilla Varg 6 tkr.

Sidan 17 av 2 Årsredovisning 2007 Bilaga 1 Statistik PERSONALSTATISTIK Personalstatistik 2007 jämförelse tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola 2007 2006 2005 2004 200 Antal anställda 46 42 9 4 41 Omräknat till heltid 40,18 7,5,81 6,4 5,9 Antal paramedicinsk personal (kurator/syo) *) 1 1 Antal utbildnings- och kulturpersonal (lärare) 22 21 20 21 20 Antal driftpersonal (kök, städ, vaktm) 14 1 11 1 1 Antal övrig administrativ personal (rektor, exp) 9 8 8 8 7 Antal kvinnor 25 2 2 29 27 Antal män 21 19 16 14 14 Antal kvinnor omräknat till heltid 21,48 19,4 18,86 2,2 22,45 Antal män omräknat till heltid 18,7 18,1 14,95 1,2 1,45 Andel kvinnor i % 54,% 54,8% 59,0% 67,4% 65,9% Antal anställda i åldern < 0 år 5 2 4 1 0-49 år 15 16 17 17 20 1-5 år 1 1 2 6-40 år 5 4 6 41-45 år 5 2 46-50 år 8 7 10 50 år - 26 24 19 22 16 51-55 år 9 11 6 56-60 år 6 7 7 61-65 år 4 4 66- SUMMA 46 42 9 4 7 *) ändrad definition

Sidan 18 av 2 Årsredovisning 2007 UTBILDNING Utbildning Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola 200 2004 2005 2006 2007 Bildlinje 1 501 1 58 152 1419 1516 Danslinje 629 60 679 669 701 Musiklinje 2 210 2 61 218 2174 2141 Turismlinje Allmän linje, Linköping Allmän linje, Lunnevad 225 Allmän kurs med slöjdinriktning 426 61 04 180 0 Allmän kurs med inriktningar 1 228 1496 1629 1541 Allmän kurs med bildinriktning 61 Allmän kurs med dansinriktning 151 Allmän kurs med rock-inriktning 151 Allmän kurs Tala Skriva Kommunicera 160 Orkesterskola Förberedande kurs Distanskurs English on line 99 77 77 Distanskurs Allmän kurs 45 289 2 57 274 Kortkurser inkl kulturev 144 60 104 68 66 Summa 6 510 6 517 6 842 6 496 6 29 EKONOMI Ekonomiskt resultat 2007 2006 2005 2004 200 Summa intäkter 2 68 29 02 28 796 24 07 24 892 Summa kostnader 1 77 28 776 28 02 2 849 24 218 Årets resultat 901 256 494 22 674 Eget kapital 4542 641 85 2 891 2 668

Sidan 19 av 2 Årsredovisning 2007 Bilaga 2 Redovisning av nyckelindikatorer 2007 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET) Strategi1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Undervisning av hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Eleven tar eget ansvar för lärandet Nöjda elever 95% 94% 92% maj - 07 Elevupplevd måluppfyllelse 80% 96% 9% maj - 07 Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 95% 94% 86% maj - 07 Strategi : Skolans miljö stimulerar till lärande. Lokaler och utrustning är ändamålsenliga och skolan har god tillgänglighet Ekonomiska resurser och elevdemokrati Nöjda elever 95% 92% 88% maj - 07

Sidan 20 av 2 Årsredovisning 2007 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Strategi1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra Att tid och andra resurser avsätts för utveckling Individuell utvecklingsplan för medarbetarna 100% 100% 99% sep - 07 Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud Lärande av andra Studiebesök och konferenser per enhet 2 Saknas 4 dec - 07 Strategi : Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll Finansiering Fortlöpande bevakning Enligt underhållsplan se not 5 Saknas 4 dec - 07

Sidan 21 av 2 Årsredovisning 2007 PROCESSPERSPEKTIVET Strategi1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet Kontinuerliga utvecklingssamtal Antal genomförda utvecklingssamtal 1/termin 96% "ja" 95% "ja" maj - 07 Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner Engagerade och serviceinriktade medarbetare Nöjda elever 95% 9% 87% maj - 07

Sidan 22 av 2 Årsredovisning 2007 MEDARBETARPERSPEKTIVET Strategi1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser Antal medarbetare med individuella utvecklingsplaner 100% 100% 99% sep - 07 Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats Gott ledarskap/delaktiga medarbetare Sjukfrånvaro <2% 5,5% 5,2% dec - 07 Strategi : Förståelig och motiverande lön och löneutveckling Lönesamtal Antal medarbetare som haft lönesamtal 100% 100% 99% sep - 07

Sidan 2 av 2 Årsredovisning 2007 EKONOMIPERSPEKTIVET Strategi1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet Ökat fokus på extern finansiering Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Antal avtalselever 11 11 11 hösten 07 Antal elever med särskilda behov Lönekostnadsutvecklingen i % jmf med motsvarande period föregående år 25 28 28 hösten 07 15,0% 7,8% 9,% dec - 07 Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande Egna resurser till merparten av verksamheten Andel köpta undervisningstjänster Minskar mot föregående år Ligger oförändrat Saknas dec - 07 Strategi : Marknadsföring genom olika media Hög efterfrågan på våra kurser Antal sökande per plats 2- per plats 1-5 1-5 jun - 07 1 Enligt enhetens styrkort 2007 2 Senast mätta utfall under 2007 År och månad för mätning av senaste utfall 4 Nytt för budget 2007 tidigare mätning ej gjord 5 Bland annat har följande åtgärder genomförts: - Byte av starkströmkabel - Elrevision - Sanering av fuktskada i källaren - Renovering av delar i internat - Åtgärdning av fellista i kök