Relevanta dokument
Utbyggnaden av Väg 45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan. Kort om projektet bakgrund. Kort om projektet varför?

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Ärendenr: TRV 2012/52688

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

3 Vägprojektet en översikt

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Väg 276 Rosenkälla-Åkersberga

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

Ärendenr:TRV 2014/11500

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Kalkyl PM. E20 förbi Hova

Beslutshandling Februari 2005 E18 delen Björkås - Bergvik Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Ärendenr: TRV 2011/78088

4 Separering av gång- och cykeltrafik

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Kalkyl PM VÄG E18 BJÖRKÅSMOTET - SKUTBERGET

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: Väg 45, delen Marieholm - Agnesberg Objektsnummer: Planobjekt:?

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

E20 byggs ut för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet

TRANSPORTVÄGAR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA TRANSPORTVÄGAR PM MAJ 2012 BETECKNING

Konferensöppning. Trafiksäkerhet i Nordiska tunnlar Stockholm oktober Kjell Windelhed

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Ärendenr: TRV 2012/1483

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer.

4 Tänkbara åtgärder. 4.1:1 Prognos för totalt trafikflöde år 2020, nollalternativ.

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr FÖRSTUDIE Beslutshandling

VARA MARKKONSULT AB

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

November 2015 Lommabanan

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Väg 26, Halmstad (E6) - Oskarström KALKYL-PM

Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner. Ska Vägverket ta över all belysning vid gator och vägar?

1. Trafikförhållanden

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Vägplan för väg 222 Skurubron Yttrande under utställning

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun


Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Jonseredsvägen samt William Gibsons väg i Jonsered

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Vägars och gators utformning

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Ärendenr: TRV 2012/16296

Väg E20 delen förbi Hova

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Buller vid Burlövs egna hem

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING Objektsnummer:

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 1. Region Sydöst Ekonomi och Planering

Trafikanalys Drömgården

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

3 Utredningsalternativ

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Centrala Nacka trafikutredning

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

Cykelplan. Gävle 2010

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår

Planskild gång- och cykelpassage förbi järnvägen med access till perrongens södra ände KS-2014/974

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

8.14 Samlad bedömning

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Väg 1758 bro över Nolån


Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Samråd Öppet hus Knislinge

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

Transkript:

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001

E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Förutsättningar 2 1.3 Vägförslag 3 1.4 Tekniska och ekonomiska konsekvenser 7 1.5Markanvändningskonsekvenser 8 1.6 Miljökonsekvenser 8 1.7 Utvärdering 12 2. Samråd 13 2.1 Projektorganisation 13 2.2 Genomförda samråd 13 2.3 Yttranden över förslagshandlingen, sammanställning 14 3. Slutsatser och beslut 21 3.1 Slutsatser av inkomna yttranden 21 3.2 Beslut 21 3.3 Motiv för beslutet 22 Bilagor: Bilaga 1: Bilaga 2: Sändlista för remisshantering Inkomna yttranden Kartor och flygfoton är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket, licensavtal MF 924831 Flygfoton: Thomas Samuelsson Övriga foton: Bo Jonsson, Arkitektringen Omslagsbild: Väg E20 vid Hästeryd. Stora Färgen syns till höger i bilden

2 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1. Sammanfattning av vägutredningen 1.1 Bakgrund E20 ingår i det nationella stamvägnätet och är den viktigaste vägförbindelsen mellan Göteborgsregionen och Örebro-, Stockholms- och Mälarregionerna. E20 förbinder också Sverige med övriga Europa via färjor från Göteborg och Stockholm. E20 är av stor betydelse för de kommuner och företag som ligger utmed vägen. Den stora mängden lastbilstrafik visar att E20 är en viktig transportled för näringslivet. E20 är under sommaren ett stort turiststråk, som leder trafik till turistmål bland annat i Göteborg, Västergötland, Mälardalen och Stockholm. En stor del av turisttrafiken från Danmarks- och Finlandsfärjorna leds vidare på E20. På delen Tollered-Alingsås uppfyller nuvarande E20 inte de krav som ställs på en europaväg avseende säkerhet och framkomlighet. De största säkerhetsriskerna utgörs av plankorsningar, fastighetsutfarter, avsaknad av mitträcke på delar av sträckan, hinder i vägens sidoområden samt blandningen av snabb- och långsamtgående trafik. En förstudie har tidigare upprättats för den aktuella sträckan och länsstyrelsen har beslutat att vägprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan i enlighet med miljöbalken. Syftet med vägutredningen är att utifrån nationella och regionala mål samt nuvarande vägstandard analysera behovet av vägåtgärder och föreslå lösningar. Utredningen kommer att utgöra underlag för val av vägalternativ och trafikteknisk standard. 1.2 Förutsättningar Nuvarande väg har fyra körfält och en smal mittremsa, som delvis är försedd med räcke. Framkomligheten för den genomgående trafiken är relativt god men det finns stora brister vad avser säkerheten. De största bristerna utgörs av plankorsningar, fastighetsutfarter, avsaknad av mitträcke på delar av sträckan, hinder i vägens sidoområden samt blandningen av snabb- och långsamtgående trafik. Under perioden 1993-1998 har trafiken på E20 ökat med cirka 13%. Den tunga trafiken har under samma period ökat med cirka 30%. Fram till år 2010 beräknas trafiken öka med ytterligare cirka 10% och den tunga trafiken bedöms öka med cirka 30%. Nuvarande E20 har många farliga väganslutningar och utfarter Den smala mittremsan saknar till stor del skyddsräcken

E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 3 1.3 Vägförslag I vägutredningen redovisas tre alternativ för ombyggnad av E20. Förbättrad väg Fyrfältsväg Motorväg 18,5 m Typsektion för förbättrings- och fyrfältsalternativen mellan Tollered och Hemsjömotet ca 23 m Typsektion (befintlig E20-bredd) för förbättrings- och fyrfältsalternativen mellan Hemsjömotet och Alingsås 26,5 m Typsektion för motorvägsalternativet mellan Tollered och Alingsås Samtliga tre alternativ följer nuvarande vägsträckning. Alternativ Fyrfältsväg och Alternativ Motorväg kan kombineras med två alternativa lokalvägssystem. Ett väster om E20 (system A) och ett öster om E20 (system B). Alternativ Förbättrad väg kan endast kombineras med lokalvägssystem A. Lokalvägssystem A och B kan även kombineras med varandra på flera olika sätt.

4 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling Alternativ Förbättrad väg Förbättrad väg innebär minsta tänkbara åtgärder, vilka tillgodoser de långsiktiga kraven på säkerhet, framkomlighet och god miljö. De åtgärder som föreslås är planskilda korsningar, mittbarriär, säkra sidoområden, separering av gång- och cykeltrafik samt bullerskydd. Sidoräcken används för att undvika breddning av befintligt vägområde. Nuvarande väg behålls men måste på delen Tollered-Hemsjö smalnas av till 18,5 meter för att ge utrymme för en kombinerad utfarts-, gång- och cykelväg. Det saknas dock tillräckligt utrymme för en genomgående lokalväg på denna delsträcka, vilket innebär att långsamtgående och snabb trafik kommer att blandas på delen Tollered- Hemsjö. Alternativ Fyrfältsväg Fyrfältsväg innebär i detta fall, att vägen kan vara antingen 18,5 eller 23 meter bred. Det senare måttet motsvarar nuvarande vägbredd. Den smalare sektionen används på de sträckor där vägen behöver byggas om för att skapa utrymme för en parallell lokalväg. På övriga sträckor behålls nuvarande väg med 23 meters bredd. Fyrfältsvägen dimensioneras för hastighet 90 km/ timme, vilket innebär att nuvarande vägsträckning kan behållas utan kurvrätningar. Planskilda korsningar samt en parallell lokalväg för långsamtgående trafik och gång- och cykeltrafik föreslås. Alternativ Motorväg Motorväg innebär 26,5 meters vägbredd. Motorvägen har bredare vägbanor och mittskiljeremsa än fyrfältsvägen. Dessutom har motorvägen något bredare sidoområden, vilket innebär att vägområdet blir 5-15 meter bredare än för fyrfältsvägen. Motorvägen dimensioneras för hastighet 110 km/ timme, vilket innebär att flera kurvor behöver rätas. Även vägens profil behöver förbättras. Planskilda korsningar samt en parallell lokalväg för långsamtgående trafik och gång- och cykeltrafik föreslås. Lokalvägar För trafik som inte får färdas på motorvägar eller fyrfältsvägar, bland annat långsamtgående fordon, cyklister och gående, krävs en parallell lokalväg utmed E20. Lokalvägen ska även samla upp den lokala trafiken från samhällen, byar och gårdar och leda denna trafik till närmaste trafikplats. På stora delar av sträckan mellan Tollered och Alingsås saknas idag ett parallellt vägnät och många enskilda vägar och fastigheter ansluter därför direkt mot E20. Detta innebär att en ny lokalväg måste anläggas på större delen av sträckan. Eftersom E20 föreslås byggas om i befintlig vägsträckning är det främst den nya lokalvägen som kommer att medföra intrång och konflikter med angränsande intressen. Därför blir utformningen av lokalvägssystemet avgörande för hela vägobjektets effekter på markanvändning och miljö. Lokalvägen dimensioneras för hastighet 70km/ timme, men på avsnitt där särskild hänsyn krävs till miljön eller angränsande bebyggelse kan hastigheten begränsas till 50 km/timme. Två alternativa lokalvägssystem, benämnda A och B, redovisas. System A redovisas tillsammans med Alternativ Fyrfältsväg och system B redovisas tillsammans med Alternativ motorväg. Lokalvägssystemen är dock inte bundna till utformningen av E20 utan kan kombineras med såväl fyrfältsväg som motorväg. Alternativ Förbättrad väg kan dock endast kombineras med lokalvägssystem A eftersom system B ställer krav på flyttning av E20. Dessutom saknar förbättringsalternativet lokalväg på delen Tollered-Hemsjö. Enskilda vägar och tomtutfarter, som idag anslutar direkt till E20, kommer att anslutas till lokalvägen. För dessa anslutningar redovisas endast tänkbara lösningar. Val av sträckning kommer att göras i samband med markägare på respektive delsträcka. Samma lokalvägssystem behöver inte väljas för hela sträckan eftersom lokalvägen kan byta sida i trafikplatserna.

E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 5 Lokalvägssystem A Lokalvägssystem B

6 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling er För trafikplats Västra Bodarna redovisas tre alternativa lägen; Syd, Mitt och Nord. Utformningen av trafikplatsen är beroende av vilket lokalvägssystem som väljs. Västra Bodarna I nedanstående figurer redovisas Alternativ Förbättrad väg och Alternativ Fyrfältsväg tillsammans med lokalvägssystem A och Alternativ Motorväg tillsammans med lokalvägssystem B. Västra Bodarna Alternativ Syd A Alternativ Mitt Påskaberget Kungsvägen m Alternativ Syd B 1 Västra Bodarna a Bodarna Brackegärd kullarna kaberget Alternativ Mitt A Alternativ Mitt Alternativ Alternativ Mitt Mitt B Brackegärdskullarna Brackegärdskullarna Alternativ Nord A Alternativ Mitt Alternativ Nord B Förbättrad väg/fyrfältsväg med lokalvägssystem A Motorväg med lokalvägssystem B

E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 7 1.4 Tekniska och ekonomiska konsekvenser Funktion Vägens funktion som internationell, nationell och regional transportled förbättras i samtliga redovisade alternativ genom att den tekniska standarden höjs och långsamtgående trafik flyttas från E20. Även det lokala vägnätets funktion förbättras, bland annat som gång- och cykelförbindelse. Förbättringsalternativet ger sämre funktion än övriga alternativ på grund av att långsamtgående trafik delvis blir kvar på E20. Lokalvägssystem A och B är likvärdiga från funktionssynpunkt. Trafik Trafiken beräknas öka med cirka 10% mellan år 1998 och 2010, vilket medför att trafikflödena år 2010 kommer att uppgå till 16000-17700 fordon per årsmedeldygn. Lastbilstrafiken bedöms under samma period öka med cirka 30% till cirka 2100 fordon per årsmedeldygn. De parallella lokalvägarna kommer i huvudsak att användas av boende utmed vägarna. Trafikflödena på dessa vägar blir små, 100-600 fordon per dygn. Tillgänglighet Vägens tillgänglighet för biltrafik blir fortsatt god i samtliga redovisade alternativ. Även den lokala trafiken kommer att ha god tillgänglighet genom de föreslagna trafikplatserna. För gående och cyklister ökar tillgängligheten till vägsystemet betydligt genom att lågtrafikerade lokalvägar och separata cykelvägar kommer att finnas på hela sträckan mellan Tollered och Alingsås. Lokalvägssystem B ger bäst tillgänglighet på delen Hästeryd-Hagtorsslätt. Framkomlighet Restiden, som är beroende av hastigheten, blir kortare i motorvägsalternativen än i förbättrings- och fyrfältsalternativen. Skillnaden i restid på sträckan Tollered-Alingsås vid hastigheterna 90 respektive 110 km/timme uppgår till cirka 2,5 minuter per fordon. Lokalvägssystem A och B är likvärdiga från framkomlighetssynpunkt. Transportkvalitet Risken för att gods som transporteras på vägen skadas minskar i samtliga redovisade alternativ beroende på att trafiksäkerheten förbättras. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten förbättras avsevärt genom planskilda korsningar, mittbarriär, säkra sidoområden alternativt sidoräcken samt separering av gång- och cykeltrafik. Antalet dödade och skadade personer förväntas minska med cirka 13 personer per år. Motorvägen har genom högre vägstandard en något bättre säkerhet än förbättrings- och fyrfältsalternativen. På grund av den högre hastigheten förväntas dock antalet dödade och skadade bli ungefär lika stort med motorväg som med förbättrad väg och fyrfältsväg. Lokalvägssystem A är något bättre än system B från trafiksäkerhetssynpunkt. I samtliga redovisade alternativ får gående och cyklister betydligt bättre säkerhet genom tillgång till en lågtrafikerad lokalväg alternativt separat gångoch cykelväg på hela sträckan. Bussresenärerna får ökad säkerhet genom bättre hållplatser och gångvägar.

8 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling Ekonomi Anläggningskostnaderna varierar mellan 160 och 470 miljoner kronor för de redovisade alternativen. Alternativ Anläggningskostnad miljoner kronor Förbättrad väg med lokalvägssystem A 160 Fyrfältsväg med lokalvägssystem A 210 Fyrfältsväg med lokalvägssystem B 270 Motorväg med lokalvägssystem A 420 Motorväg med lokalvägssystem B 470 För trafikplats Västra Bodarna Alternativ Syd tillkommer cirka 20 miljoner kronor. Bedömd anläggningskostnad i prisnivå 2000-01 Lokalvägssystem B medför större kostnad än system A beroende på att E20 flyttas i sidled på längre sträckor samt att en lång bro krävs för lokalvägen vid Sandudden. En väginvestering är lönsam om den trafikekonomiska nyttan av åtgärden överstiger anläggningskostnaden. I den trafikekonomiska nyttan ingår mätbara effekter såsom fordonsdrift, restid, olyckor, luftföroreningar, buller samt drift- och underhållskostnader av vägnätet. Alternativ Förbättrad väg ger störst nytta i förhållande till anläggningskostnaden och är därmed det mest lönsamma alternativet. Därefter kommer Alternativ Fyrfältsväg med lokalvägssystem A. Motorvägsalternativen innebär störst nytta men på grund av högre kostnader är dessa alternativ minst lönsamma. Alternativ Trafik- Anläggnings- Nettoekonomisk kostnad inkl nuvärdenytta, Mkr skatter, Mkr kvot Förbättrad väg 780 245 2,2 Fyrfältsväg med lokalvägssystem A 870 320 1,7 Fyrfältsväg med lokalvägssystem B 870 410 1,1 Jämförelse med trafikpolitiska mål Samtliga redovisade alternativ bidrar till uppfyllelse av de trafikpolitiska målen tillgänglighet, hög transportkvalitet och säker trafik. De övriga två målen, positiv regional utveckling och god miljö, kommenteras i avsnitten markanvändningskonsekvenser respektive miljökonsekvenser. 1.5 Markanvändningskonsekvenser Förutsättningarna för en positiv regional utveckling förbättras med samtliga redovisade vägalternativ. Ett nytt lokalvägssystem vid sidan av E20 underlättar transporterna för de som bor och verkar i området. Föreslagna vägalternativ följer i huvudsak de kommunala översiktsplanerna. Vägens barriäreffekter ökar genom att många utfarter och mindre korsningar tas bort. I gengäld tillkommer flera planskilda passager över eller under E20. Vid Hemsjö innebär stängning av utfarter, att den befintliga godisfabriken får sämre annonsläge och enbart nås från lokalvägssystemet via ny anslutningsväg. Alternativ som innehåller trafikplats Nord vid Västra Bodarna medför förbättrade möjligheter att nyttja utvecklingsområden mellan väg 1956 och järnvägen enligt den kommunala översiktsplanen. Vid Alingsås kan den planerade utbyggnaden av Stadsskogen genomföras och anslutas till något av lokalvägssystemen. En trafikplats vid Stora Vardsjön är möjlig men knappast nödvändig om trafikplatsläge Mitt eller Nord väljs vid Västra Bodarna. 1.6 Miljökonsekvenser Inom utredningsområdet förekommer många olika miljöintressen. Utförda inventeringar och beräkningar visar att dessa intressen är av varierande betydelse och att vägalternativen innebär konsekvenser i skiftande omfattning. Motorväg med lokalvägssystem A 1000 640 0,6 Motorväg med lokalvägssystem B 1000 720 0,4 Lönsamhetsbedömning