Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag) Ca 30 000 personer pendlar till jobb i Lunds kommun Ca 16 000 lundabor arbetar i annan kommun
Från Lund C till Sandbyvägen togs Lundalänkens 6 kilometer i bruk för trafik i januari 2003. Lundalänken trafikeras av regionbusslinjerna 166 och 169 samt stadsbusslinjerna 6, 20 och 21.
De första idéerna till Lundalänken formulerades i samrådet till översiktsplanen i slutet av 1980-talet Idén till Lundalänken föddes i slutet av 1980-talet. Därefter har många utredningar medverkat till genomförandet av Lundalänken.
Visionen om spåren i regionen redovisade i en av många utredningar under 1990-talet Lund Dalby Malmö Staffanstorp Veberöd
Utbyggnadsetapper Etapp 3 Etapp 1 Etapp 5 Etapp 4 Etapp 2 Lundalänksetappen genom lasarettsområdet lades fast i detaljplanen för kvarteret Eskil
Lundalänken trafikerar regionens största verksamhetsområde 260 arbetsställen nås inom 300 meters gångavstånd från Lundalänken som därmed är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen för pendlarna.
Mobility management Stora påverkanssinsatser i samband med trafikeringsstart Ett exempel på erbjudande: Testresenärer bilpendlare som åkte kollektivt under en månad till jobbet fick gratis månadskort Resultat: Nästan hälften åkte kollektivt ett år senare Lundalänken knyts ihop med annan kollektivtrafik i de två välutrustade terminalerna vid Lund C och Universitetssjukhuset
Under högtrafik går en buss var 7:e - 8:e minut (var 5:e minut inom kort) mellan Lund C och Brunnshögsområdet Tänk spår kör buss Konstbyggnaders konstruktion och körbanors överbyggnader är anpassade till kraven för spårtrafik
Höga estetiska krav har haft stor betydelse för utformningen av stolpar, väderskydd och annan utrustning. Hållplatserna har en hög komfort med god tillgänglighet även för funktionshindrade. Resandeutveckling 3 månader efter invigningen hade antal resenärer ökat med 16%. En resvaneundersökning visade att 8% av dom som då åkte med Lundalänken tidigare åkte med bil På 2½ år hade resandet som passerar BMC ökat med 40 % trots ett i princip oförändrat turutbud. Jämfört med resandet på motsvarande linjer innan Lundalänkens öppnande i februari 2003 har resandeökningen varit ca 80 %
Lundalänken är ett synbart bevis på strävandena i Lunds kommun att i samverkan med stat och region på bred front arbeta för långsiktig hållbarhet och en helhetssyn i samhällsplaneringen Preliminära kostnader: Gemensamt utredningar, information, hänvisningsskyltning, etc Etappen Terminalen vid Universitetssjukhuset Etappen Universitetssjukhuset - Kårhuset varav markinlösen och anpassning av byggnader Etappen Utmarksvägen Etappen Brunnshög Mindre ombyggnader - hållplatser Trafiksignaler Informationssystem Realtidsvisning Busspositionering - Stadstrafiken Totalt 3,0 mkr 10,6 mkr 110,0 mkr 43,6 mkr 28,5 mkr 15,3 mkr 1,5 mkr 1,6 mkr 1,1 mkr 1,2 mkr 173 mkr Kostnader för väderskydd ingår inte utan hanteras i särskilt avtal med JCDecaux Finansiering LIP-bidrag Kollektivtrafikbidrag, RTI mm Kommunala medel* 15,3 mkr 57,9 mkr ca 100 mkr * Reformer enligt LundaMaTs samt inlösenskostnader
Staden som utvecklas Lund NE Mötesplats för kreativitet, kunskap och företagande Företagande och boende i förening MAX IV ljusaccelerator ESS neutronforskning Brunnshög Högsta Punkten Lätt spårtrafik i Lund Fotomontage: Josefina Brismar
Vision om system för lätt spårtrafik i regionen runt Lund LUND MALMÖ Prio 1: Prioriterade projekt som i första hand bör utredas vidare Prio 2: Projekt som bör utredas vidare i andra hand Prio 3: Projekt som inte bedöms intressanta inom överskådlig tid (ev på mycket lång sikt)
Tack för uppmärksamheten! Håkan Lockby Tekniska förvaltningen i Lund hakan.lockby@lund.se