4.1 Ekonomiskt resultat... 8 4.2 Samhällsekonomisk utveckling... 8. 4.2.1 Demografisk utveckling... 8 4.2.2 Arbetsmarknad... 8 4.2.3 Näringsliv...



Relevanta dokument
Granskning av årsredovisning 2009

Delårsrapport tertial

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Granskning av årsredovisning 2010

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. För perioden

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Delårsrapport. För perioden

Datum Datu EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Granskning av årsredovisning 2015

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Granskning av delårsrapport

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

BALANSRÄKNING. Summa tillgångar Eget kapital (Not 14) Därav årets resultat

Delårsrapport. För perioden

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

Preliminär budget 2015

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Rapport över granskning av bokslut 2004

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Granskning av delårsrapport

Några övergripande nyckeltal

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Eolus Vind AB (publ)

Eskilstuna Ölkultur AB

Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av årsredovisning 2008

Halvårsrapport Januari juni 2013

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM Anita Brandt

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

Delårsrapport augusti 2014 Regionteater Väst AB 2014

Delårsrapport januari juni

Månadsrapport juli 2012

Delårsrapport. för. januari-juni 2015

SAMMANFATTNING INLEDNING RESULTATRÄKNING Resultatanalys Kommentarer BALANSRÄKNING... 7

Budget 2015 med plan

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza

MVV International Aktiebolag Org.nr

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Månadsrapport oktober

Årsredovisning. Kinnaborg Golf AB

Delårsrapport 1/1 31/8. Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: , 105 Dnr: ATVKS

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt

Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND


Månadsuppföljning. November 2012

Budget 2016, plan

Finansiell profil Halmstads kommun

Delårsrapport för räkenskapsåret

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

Eolus Vind AB (publ)

Mål och Budget för Avesta Kommun

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Delårsrapport för kvartal 3, 2015

org.nr Fastställelseintyg

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Årsredovisning. för N.P. NILSSONS TRÄVARU AB. Org.nr

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Delårsrapport januari sept

Nettoomsättning Bruttoresultat

Årsredovisning. Gunnarn Petrol Ek.för

Styrelsen får härmed avge årsredovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret

Delårsrapport Almi Företagspartner

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

DELÅRSRAPPORT. januari mars 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Förvaltningsberättelse

Årsredovisning. Inspiration Gotland AB

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

Förvaltningsberättelse

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Fjärde kvartalet månader 2008

FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000

Transkript:

ÅRSREDOVISNING 2014

Innehållsförteckning 1 FAKTA OM ÅMÅL... 5 2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 6 3 KOMMUNENS ORGANISATION... 7 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 4.1 Ekonomiskt resultat... 8 4.2 Samhällsekonomisk utveckling... 8 4.2.1 Demografisk utveckling... 8 4.2.2 Arbetsmarknad... 8 4.2.3 Näringsliv... 8 4.3 Resultatanalys... 9 4.3.1 Balanskravet... 9 4.3.2 Resultatutvecklingen... 9 4.3.3 Verksamhetens intäkter... 9 4.3.4 Verksamhetens kostnader... 9 4.3.5 Skatteintäkter, fastighetsavgift och generella statsbidrag... 9 4.3.6 Finansnetto... 10 4.3.7 Årets resultat... 10 4.4 Verksamhetsanalys... 10 4.4.1 Driftredovisning... 10 4.4.2 Finansförvaltningen... 10 4.5 Finansiell analys... 11 4.6 God ekonomisk hushållning... 11 4.7 Mål- och resultatstyrning... 12 4.7.1 Barn och unga... 13 4.7.2 Åldrande med livskvalitet... 13 4.7.3 Arbete och näringsliv... 13 4.7.4 Kultur och fritid... 13 4.7.5 Samverkan och service... 13 4.7.6 Kommunens roll i omvärlden... 14 4.7.7 Klimat och miljö... 14 4.7.8 Samhällsbyggande... 14 4.8 Risk- och känslighetsanalys... 14 4.9 Framtid... 15 5 REDOVISNING KOMMUNEN... 16 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 1(96) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 1 (103)

5.1 Resultaträkning... 16 5.2 Driftredovisning 2014... 16 5.3 Balansräkning... 17 5.4 Kassaflödesanalys... 18 5.5 Investeringar... 19 5.6 Noter... 20 6 PERSONALREDOVISNING... 23 7 VERKSAMHETSBERÄTTELSER SAMT MÅLUPPFYLLELSE... 27 7.1 Kommunstyrelsen... 27 7.1.1 Uppdrag... 27 7.1.2 Viktiga händelser... 27 7.1.3 Mål- och resultatuppföljning... 29 7.1.4 Övriga styrdokument... 33 7.1.5 Ekonomi... 39 7.1.6 Nyckeltal... 40 7.2 Kommunstyrelsen integration och arbetsmarknad... 43 7.2.1 Uppdrag... 43 7.2.2 Viktiga händelser... 43 7.2.3 Mål- och resultatuppföljning... 45 7.2.4 Övriga styrdokument... 46 7.2.5 Ekonomi... 46 7.2.6 Nyckeltal... 47 7.3 Bygg- och miljönämnden... 51 7.3.1 Uppdrag... 51 7.3.2 Viktiga händelser... 51 7.3.3 Mål- och resultatuppföljning... 51 7.3.4 Övriga styrdokument... 52 7.3.5 Ekonomi... 52 7.3.6 Nyckeltal... 53 7.4 Barn- och utbildningsnämnden... 55 7.4.1 Uppdrag... 55 7.4.2 Viktiga händelser... 56 7.4.3 Mål- och resultatuppföljning... 56 7.4.4 Övriga styrdokument... 60 7.4.5 Ekonomi... 62 7.4.6 Nyckeltal... 63 Årsredovisning 2014, Åmåls 2014, kommun Åmåls kommun 2(96) 2 (103)

7.5 Vård- och omsorgsnämnd... 69 7.5.1 Uppdrag... 69 7.5.2 Viktiga händelser... 69 7.5.3 Mål- och resultatuppföljning... 70 7.5.4 Övriga styrdokument... 74 7.5.5 Ekonomi... 75 7.5.6 Nyckeltal... 75 7.6 Teknik- och fritidsnämnden - Säffle/Åmål... 79 7.6.1 Uppdrag... 79 7.6.2 Viktiga händelser... 79 7.6.3 Mål- och resultatuppföljning... 79 7.6.4 Övriga styrdokument... 79 7.6.5 Ekonomi... 83 8 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING... 85 9 REDOVISNINGSPRINCIPER... 93 9.1 Begreppsförklaringar... 94 10 REVISIONSBERÄTTELSE... 96 Årsredovisning 2014, Åmåls 2014, kommun Åmåls kommun 3(96) 3 (103)

Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 4 (103)

1 FAKTA OM ÅMÅL Invånare 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Folkmängd (31 december) 12 326 12 229 12 211 12 226 12 294 12 434 Födelsenetto 51 66 73 53 52 65 Flyttnetto 148 85 58 17 87 46 Skatteunderlag och utdebitering av skatt 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Skatteunderlagstillväxt *) 2,2 % 3,5 % 1,7 % 1,0 % 1,1 % 2,2 % Utdebitering av skatt Kommun 22,46 22,46 22,46 22,89 22,54 22,54 Landsting 11,13 11,13 10,88 10,45 10,45 10,45 Kyrkoavgift 1,20 1,20 1,20 1,20 1,18 1,18 Begravningsavgift 0,46 0,46 0,46 0,42 0,41 0,41 Total 35,25 35,25 35,00 34,96 34,58 34,58 *) Kommunalt skatteunderlag utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst Ekonomi och personal Miljoner kronor (mkr) 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Årets resultat 1,3 16,9 21,4 5,6 10,7 6,9 Nettokostnadsandel av skatt och bidrag 98,0 % 100,6 % 94,5 % 95,6 % 94,2 % 97,2 % Investeringar (inkl. investeringsbidrag) 22 22 16 15 16 32 Tillgångar 396 393 419 373 441 440 Långfristiga lån 18 33 68 70 70 70 Kortfristiga skulder 178 152 125 96 115 124 Eget kapital 173 175 192 170 249 238 Likvida medel 110 90 72 48 35 27 Pensionsskuld 337 355 352 365 335 354 Soliditet % 44 44 46 46 56 54 Soliditet % inklusive pensionsskuld 41 46 38 52 20 26 Tillsvidare och visstidsanställda 1 218 1 152 1 141 1 126 * 1 456 Årsarbetare 1 088 1 020 1 007 986 * 1 246 * Kan av systemtekniska skäl inte redovisas Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 6(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 5 (103)

2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 2014 var året då Sverige skulle genomföra ett så kallat supervalår. Det blev det dominerande inslaget och prägeln på den politiska bevakningen, nationellt och lokalt. Jag kan inte säga att supervalåret påverkade Åmåls beslutsfattare negativt i den bemärkelsen att man skulle varit mer inriktad på politisk kampanj än på den vardagliga Åmålspolitiken. Under ett år händer det oerhört mycket i våra verksamheter, också rent ekonomiskt. Vi kan vara stolta över all kommunal verksamhet. Den är ytterst professionell och har en hög kvalité, vilket är ett bra utgångsläge för att förverkliga Åmåls kommuns vision, Sveriges mest gästvänliga stad! Det som är mindre positivt är hur riksdag och regering pådyvlar Sveriges kommuner en mängd uppgifter som vi inte har full kostnadstäckning för, och det har den senaste tiden blivit mer vanligt. Ta bara förändringen i socialförsäkringen. Det är lätt att fatta beslut i Sveriges riksdag om att en viss politisk linje och inriktning ska gälla. Den kostnad som uppstår i dess följe anser staten att kommunerna får ta ansvar för. Inte rätt i mina ögon. Åmåls kommun har de senaste åren fått en allt större kostnad för försörjningsstöd. Det är ekonomiskt tufft för en kommun och en tragedi för den enskilde individen. Det är tufft och oerhört påfrestande att bli arbetslös och tvingas gå på a kassa, men att dessutom bli tvingad att söka försörjningsstöd när a kasseperioden är slut och utförsäkringen är ett faktum är mycket påfrestande. Det som var tänkt att jaga på en snabbare återkomst till den reguljära arbetsmarknaden har istället bidragit till större social och ekonomisk utslagning. I slutändan blir det en fråga för Sveriges kommuner att lösa och ta ansvar för. En oerhört stor händelse som skedde under året var situationen med Rösparksskolan. Jag måste ta tillfället i akt att berömma barn och utbildningsförvaltningen, all personal, alla elever, föräldrar och Åkab för väl genomfört arbete. Bara att evakuera några klassrum är ett projekt i sig själv, men att flytta en hel skola under så kort tid är oerhört imponerande. Alla tog sitt ansvar och genomförde flytten från utdömda lokaler till fräscha moduler effektivt och smidigt. En stor eloge till Er alla! I juni skedde äntligen invigningen av leklandet Inkariket i vår simhall. Succén lät heller inte vänta på sig. Under höstlovet var det gratis för alla skolbarn. Besökssnittet hamnade på 123 badande barn per dag och nästan 500 barn badade totalt under skollovet! Jag vill till sist tacka all personal i koncernen Åmåls kommun för ett gott och väl genomfört arbete, utan Er är kommunens verksamhet ingenting! Åmål 17 februari 2015 Michael Karlsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 7(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 6 (103)

3 KOMMUNENS ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE Åmåls kommun 2010-2014 KOMMUNREVISION KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNALA BOLAG ÅKAB - Åmåls Kommunfastigheter AB SÅAB - Stadsnät i Åmål AB BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARE BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE VALNÄMNDEN VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN Gemensam med Säffle kommun Socialdemokraterna* 15 Centerpartiet 7 Moderaterna 5 Miljöpartiet* 2 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet* 1 Sverigedemokraterna 1 * Bildar gemensam majoritet ORDFÖRANDE Kommunfullmäktige Gustav Wennberg (S) Kommunrevisionen Lennart Hansson (FP) Kommunstyrelsen Michael Karlsson (S) Barn- och utbildning Olof Eriksson (S) Bygg- och miljö Birgitta Johansson (S) Valnämnd Göran Ekman (S) Vård- och omsorg Ewa Arvidsson (S) Kommunala bolag Gunnar Kvamme (S) Teknik och fritid Säffle-Åmål Erik Blakstad (M) 4 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 8(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 7 (103)

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4.1 Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för 2014 uppgick till 1,3 miljoner kronor, att jämföra med det budgeterade resultatet på +/ 0 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet för 2013 uppgick till 16,9 miljoner kronor. 4.2 Samhällsekonomisk utveckling Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver i sin ekonomirapport i december 2014 att "Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet kommer resultatet för 2014 att uppgå till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. År 2015 väntas resultaten försämras ytterligare något, till 5 miljarder, trots skattehöjningar på i genomsnitt 14 öre. När det gäller åren därefter, 2016 2018, finns det såväl orostecken som ljusglimtar. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt. Vi kan se goda exempel på lyckad samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorg. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna, inom ett flertal områden och av ett flertal skäl. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. För att bibehålla ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag räknar vi med att kommunsektorn anpassar sitt skatteuttag åren 2016 2018, vilket resulterar i en höjd medelsutdebitering på sammanlagt 69 öre utöver de 14 redan beslutade för 2015. Ytterligare en förutsättning är att staten skjuter till pengar i enlighet med en trendmässig framskrivning. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent 2014 2015 och 1,7 procent för åren 2016 2018." 4.2.1 Demografisk utveckling Befolkningsutvecklingen i Åmåls kommun var positiv under året. Befolkningen ökade med 97 personer, från 12 229 till 12 326 invånare. Flyttnettot uppgick till 148 personer och födelsenettot till 51 personer. 4.2.2 Arbetsmarknad Antalet arbetslösa i Åmål har minskat under den senaste 12 månadersperioden. Vid årsskiftet var 322 personer öppet arbetslösa, jämfört med 369 personer vid årsskiftet 2013. När det gäller kategorin långtidsarbetslösa har dessa minskat och uppgick vid årsskiftet till 95 personer, att jämföra med 121 personer vid samma period under 2013. Antalet sökande i program med aktivitetsstöd har ökat kraftigt, 431 personer i år, att jämföra med 369 personer under 2013. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar har också ökat något, 72 ungdomar var öppet arbetslösa vid årsskiftet i år, att jämföra med 65 ungdomar under samma period 2013. 4.2.3 Näringsliv Antalet verksamma företag i Åmål uppgick vid årsskiftet till 1 209 (409 aktiebolag, 54 handels och kommanditbolag, 17 ekonomiska föreningar och 729 enskild verksamhet). Under året har antalet nyregistrerade företag uppgått till 87 stycken. De branscher som dominerar näringslivet i Åmål är tillverkning, handel, byggverksamhet, transport, företagstjänster samt jord och skogsbruk. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 9(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 8 (103)

4.3 Resultatanalys Kommunen bedriver verksamhet både i förvaltnings och bolagsform. För att kunna få övergripande ekonomisk information om koncernens verksamhet och organisation presenteras en sammanställd redovisning längre fram i årsredovisningen. Belopp inom parentes avser föregående års utfall. 4.3.1 Balanskravet Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska hänsyn tas till vissa redovisningsposter. För Åmål blir det justerade resultatet enligt balanskravet följande: Miljoner kronor (mkr) 2014 Årets resultat 1,3 Samtliga realisationsvinster 0,4 Fastighetsunderhållskostnader i enlighet med balanskrav 2013 10,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 9,2 Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 9,2 4.3.2 Resultatutvecklingen Det ekonomiska resultatet för året uppgick till 1,3 miljoner kronor, budgeterat resultat för samma period var beräknat till +/ 0 miljoner kronor. Finansieringens utveckling har, som redovisas nedan under rubriken Skatteintäkter, fastighetsavgift och generella statsbidrag, varit positiv under perioden. Nettokostnadsandelens utveckling, det vill säga summan av verksamhetens kostnader och intäkter exklusive avskrivningar i förhållande till totala skatte och bidragsintäkter inklusive finansnetto, är positiv, jämfört med 2013. Årets andel uppgår till 98,0 procent, att jämföra med föregående år då den uppgick till 100,6 procent. En generell tumregel säger att god ekonomisk hushållning innebär att kommunens totala kostnader, inklusive avskrivningar, är lägre än 98 procent av de totala intäkterna. Åmåls nyckeltal för 2014 landar på 100,2 procent. 4.3.3 Verksamhetens intäkter De verksamhetsanknutna intäkterna består till största delen av avgifter från barnomsorg, äldreomsorg, lokalhyror och interkommunala ersättningar. Från och med 2011 hanteras vatten och renhållning inom den gemensamma Teknik och fritidsnämnden, som administreras och hanteras inom värdkommunen Säffle. De totala intäkterna inom Åmål uppgick under året till 176,3 miljoner kronor (176,3 miljoner kronor) och finansierar ca 21,2 procent av verksamhetskostnaderna (22,0 procent). 4.3.4 Verksamhetens kostnader De verksamhetsknutna kostnaderna består till största delen av personal, köpta tjänster och lokaler. Personalkostnader, inklusive pensioner, uppgår till 535,4 miljoner kronor eller 64,3 procent (66,3 procent) av kommunens kostnader exklusive avskrivningar. Köpta tjänster uppgår till 173,2 miljoner kronor och lokalkostnader 66,8 miljoner kronor. De totala kostnaderna, inklusive kostnaden för avskrivningar, har ökat med 33,8 miljoner kronor jämfört med samma period 2013, vilket motsvarar en procentuell ökning med 4,2 procent. 4.3.5 Skatteintäkter, fastighetsavgift och generella statsbidrag Utvecklingen har under 2014, jämfört med 2013, varit positiv. Totala intäkter under 2014 uppgick till 666,3 miljoner kronor, att jämföra med 652,2 miljoner kronor under 2013. Jämfört med budget 2014 har utvecklingen också varit positiv. Totalt har de finansiella posterna genererat ett resultat som är 8,4 miljoner kronor bättre än vad som budgeterats. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 10(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 9 (103)

Utveckling av skatte och bidragsintäkter i jämförelse med motsvarande period 2013: Skatteintäkterna har ökat/minskat med Inkomstutjämningsbidraget har ökat/minskat med Kostnadsutjämningsbidraget har ökat/minskat med LSS utjämningsbidraget har ökat/minskat med Regleringsbidrag har ökat/minskat med Strukturbidraget har ökat/minskat med Fastighetsavgiften har ökat/minskat med +9,9 miljoner kronor +1,0 miljoner kronor +5,9 miljoner kronor +1,8 miljoner kronor 2,7 miljoner kronor 2,3 miljoner kronor +0,4 miljoner kronor 4.3.6 Finansnetto Den finansiella nettokostnaden, rensad från kostnad för nedskrivning av aktieägartillskott 2013, har förbättrats med 0,9 miljoner kronor, och den främsta orsaken till detta är lägre räntekostnader på grund av lägre räntenivåer. Under året har kommunen amorterat 15 miljoner kronor av låneskulden. 4.3.7 Årets resultat Årets bokslut redovisar ett underskott på 1,3 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett ursprungligt budgeterat resultat på +/ 0 miljoner kronor. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 9,2 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till totalt 173,5 miljoner kronor (174,8 miljoner kronor). Minskningen motsvarar periodens resultat på 1,3 miljoner kronor. 4.4 Verksamhetsanalys 4.4.1 Driftredovisning Nämndernas driftsredovisning visar upp ett totalt resultat på 22,8 miljoner kronor ( 11,2 miljoner kronor) i jämförelse med budget. I resultatet för den gemensamma nämnden, Teknik och fritidsnämnden i Säffle och Åmål, innefattas en ej budgeterad kostnad på 4,9 miljoner kronor. Denna avser Åmåls kommuns ackumulerade skuld till Säffle kommun avseende det från avtaltidens start upparbetade underskott. Budgetavvikelse per nämnd enligt följande tabell: Styrelse/nämnd Avvikelse budget 2014 Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 12,6 varav Integration och arbetsmarknadsförvaltningen 1,2 mkr Bygg och miljönämnden 0 Barn och utbildningsnämnden 4,7 Teknik och fritidsnämnden i Säffle och Åmål 4,9 Vård och omsorgsnämnden 10,0 Gemensam överförmyndarnämnd 0 Summa, miljoner kronor (mkr) Mer information kring nämndernas resultat lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 22,8 4.4.2 Finansförvaltningen Finansförvaltningen uppvisar för året ett underskott på 1,4 miljoner kronor. Jämfört med budget är detta en förbättring med 12,7 miljoner kronor. Främsta orsakerna till den positiva budgetavvikelsen är en lägre kostnad för avtalsförsäkringar (6,9 miljoner kronor) och en obudgeterad intäkt avseende nedskrivning av avsättning rörande regresskrav (4,5 miljoner kronor). Regresskraven har sitt ursprung i de skador som uppkom i samband med Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 11(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 10 (103)

översvämningarna under 2009 och 2010, och för vilka ett antal försäkringsbolag ställt ekonomiska krav på Åmåls kommun. 4.5 Finansiell analys Anläggningstillgångar Värdet på kommunens anläggningstillgångar har under året ökat med 2,5 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 224,7 miljoner kronor (222,2 miljoner kronor). Under perioden har det nyinvesterats för 22,0 miljoner kronor, det har avyttrats tillgångar till ett bokfört värde av 6,7 miljoner kronor och avskrivningar har gjorts till ett belopp av 14,4 miljoner kronor. Fordringar Våra fordringar har under året minskat med 19,2 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 61,0 miljoner kronor (80,2 miljoner kronor). Likvida medel Våra likvida medel har under året ökat med 19,5 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 109,9 miljoner kronor. Avsättningar Under året har avsättningarna totalt minskat med 7,1 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 26,4 miljoner kronor (33,5 miljoner kronor). Avsättningar till pensioner uppgick till 10,3 miljoner kronor (10,3 miljoner kronor). Avsättningar för regresskrav som ställts mot kommunen och som avser skador som uppkom i samband med översvämningar under 2009 och 2010, uppgick till 1,0 miljoner kronor (8,2 miljoner kronor). Avsättning som avser våra framtida kostnader för att hantera sluttäckningen av deponin i Östby, uppgick till 15,0 miljoner kronor (15,0 miljoner kronor). Låneskuld Kommunens låneskuld till kreditgivare har under året minskat och uppgick till 51 miljoner kronor (66 miljoner kronor). Soliditet Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 44 procent (44 procent). Då även pensionsskulden, som ligger utanför balansräkningen, inberäknas så uppgick soliditeten till 41 procent ( 46 procent). Pensionsskuld Pensionsskulden, den del som ligger som en ansvarsförbindelse, har under året minskat och uppgår nu till 337 miljoner kronor (355 miljoner kronor). Investeringar Under året har bruttoinvesteringar slutförts till ett belopp av totalt 22,2 miljoner kronor (23,4 miljoner kronor). 4.6 God ekonomisk hushållning För att främja en utveckling med god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt mål för både ekonomi och verksamhet. Finansiella mål 1. Totala kostnader ska inte uppgå till mer än 98,5% av totala intäkter. Resultat: Nej, kommunens nettokostnad uppgick till 100,2% 2. Det ekonomiska resultatet ska vara på en nivå som minst resulterar i att det egna kapitalet inflationssäkras. Resultat: Nej, för att uppnå inflationssäkring ska resultatet minst uppgå till 0,3 mkr (inflation 0,2%). Resultatet före balanskravsavstämning uppgick till 1,3 mkr. 3. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får ske för investeringar som sker inom taxekollektivet, dessa får finansieras med hjälp av externa lån. Resultat: Ja, samtliga investeringar är finansierade med egna medel. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 12(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 11 (103)

4. Låneskulden bör amorteras med minst 1 mkr per år. Resultat: Ja, lån har amorterats med 15 mkr. 5. Soliditeten, eget kapital dividerat med totala tillgångar, ska lägst uppgå till 50%. Resultat: Nej, soliditeten uppgick till 44%. 6. Avsättningar för framtida förpliktelser, som t ex pensioner och avslutning av deponi, ska planeras och hanteras inom driftsbudget. Resultat: Ja, avsättningar görs för nyintjänade pensioner. 4.7 Mål- och resultatstyrning Vision Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2012 om följande Vision 2020 för Åmåls kommun: Sveriges mest gästvänliga stad Grundtankarna kring visionen är att Visionen ska vara övergripande och inte för smal Visionen ska vara lätt att förstå och komma ihåg Visionen ska ge en tydlig färdriktning och skapa mening och engagemang Visionen innehåller personlighetsord, varumärkeslöfte och samlade styrkor i form av fyra spelplaner. Konkret utmynnar visionen i fyra värdeord som beskriver personligheten i varumärket Åmål: 1. Genuin 2. Omtänksam 3. Aktiv 4. Modig Varumärkeslöftet, det som Åmål ska stå för och lova omvärlden liksom ska fungera som en plattform för all kommunikation, lyder enligt följande; Mänskliga möten i en charmig miljö. Vision 2020 för Åmåls kommun innehållande spelplaner beskriver Åmåls konkreta egenskaper, tillgångar och styrkor samt visar vad visionen bottnar i. Spelplanerna visar vart ifrån visionen hämtar sin kraft och relevans. Planerna visar även att visionen har betydelse för de olika områdena som är värda att utvecklas än mer: 1. Kultur och evenemang 2. Den charmiga småstaden 3. Närhet till Vänern och friluftsliv 4. Näringsliv och samverkan Med Vision 2020 som stöd kan strategier, planer och verksamhetsmål utarbetas. I april 2013 beslutade kommunfullmäktige om följande utvecklingsområden och mål: Strategiska utvecklingsområden av Kommunfullmäktige strategiskt utvecklingsområde som identifierats som viktigt för att nå visionen och som ska vara vägledande vid fastställande av strategiska mål, inriktningsmål och enhetsmål. Strategiska mål ett av Kommunfullmäktige beslutat strategiskt mål, kopplat till ett strategiskt utvecklingsområde, som ska vara vägledande vid fastställande av inriktningsmål och enhetsmål. Inriktningsmål ett övergripande och styrande mål som antas av styrelse/nämnd/ bolagsstyrelse. Inriktningsmålet har sin utgångspunkt i ett strategiskt utvecklingsområde och ett strategiskt mål. Målet är vägledande för förvaltningsmål och enhetsmål. Utifrån dessa beslut i kommunfullmäktige infördes under 2013 ett nytt arbetssätt för mål och resultatarbetet, vilket innebär att rapporteringen inte kommer att vara komplett i detta dokument. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 13(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 12 (103)

4.7.1 Barn och unga Strategiska mål Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Inriktningsmål Åmåls internationella arbete och kontakter ska användas och integreras i de olika utbildningsformerna. (KF) Åmåls skolor ska vara kända för sin höga kvalitet. (KF) Ungdomar ska under sin skolgång ges förutsättningar till en bra övergång in i arbetslivet och stimuleras till utveckling av de kompetenser som leder till entreprenörskap. (KF) 4.7.2 Åldrande med livskvalitet Strategiska mål Inriktningsmål Värdigt åldrande med god livskvalitet Människor utanför yrkeslivet ska ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i samhällslivet. De ska kunna leva ett gott, hälsosamt, självständigt och tryggt liv, med tillgång till samhällets utbud och en god omsorg. (KF) En strävan bör vara att var och en så länge som möjligt ska ha förutsättning att påverka sin egen livssituation. (KF) Rekreation och utveckling av attraktiva boenden vid Vänern och andra vattendrag 4.7.3 Arbete och näringsliv Strategiska mål Inriktningsmål Fler människor i arbete 4.7.4 Kultur och fritid Strategiska mål Åmål det självklara turistmålet med kultur och fritid i fokus. Förvärvsarbete är en viktig grund för människors identitet och social liv och för de flesta människor den huvudsakliga källan till försörjning. Hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Kommunen ska arbeta för en väl fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning. (KF) Åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten måste särskilt prioriteras. (KF) Kommunen ska skapa förutsättningar för och ge service till näringslivet. För att möta framtida behov och utvecklingstendenser, måste stor flexibilitet och god omvärldsorientering, både nationellt och internationellt, prägla detta arbete. (KF) Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska ha en central roll för att möta dagens och morgondagens behov av kompetensförsörjning och öka invånarnas möjlighet till anställning. Invånarna i Åmål ska ha tillgång till ett livslångt lärande som omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande. (KF) Inriktningsmål Åmåls kommun, med ambitionen att vara Sveriges mest gästvänliga stad, ska vara det självklara turistmålet i Vänerlandskapen. (KF) Kommunen ska vara ledande inom kulturområdet och berika fritiden för både invånare och besökare. (KF) I kommunen ska finnas god tillgång till fritidsaktiviteter i samverkan med föreningslivet. (KF) 4.7.5 Samverkan och service Strategiska mål Inriktningsmål En effektiv verksamhet, professionellt bemötande och hög kvalitet ska prägla våra verksamheter. Åmåls kommun ska bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet med ett vänligt, hjälpsamt och professionellt bemötande med målet att nå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. (KF) För att ge bästa möjliga service och kvalitet till invånare och besökare, och få ett optimalt resursutnyttjande, måste samverkan så långt möjligt ske mellan berörda aktörer, både inom kommunen men också med andra aktörer. (KF) Verksamheten ska bedrivas utifrån invånarnas behov så effektivt som möjligt med syfte att frigöra resurser för att bibehålla eller öka kvaliteten i verksamheten. (KF) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 14(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 13 (103)

Strategiska mål Inriktningsmål Invånare i Åmåls kommun ska ha tillgång till teknisk service av hög kvalitet. (KF) Alla människor föds med olika förutsättningar bland annat beroende på den omgivande miljön. Det bör inte finnas några skillnader i kommunen beroende på var man bor. (KF) Arbeta för utvecklandet av och i enlighet med av kommunfullmäktige antagna styrdokument. (KF) 4.7.6 Kommunens roll i omvärlden Strategiska mål Vi ska ligga i framkant inom samhällsutvecklingen. Inriktningsmål Människor och organisationer blir allt mer beroende av utvecklingen i vår omvärld, både nationellt och internationellt. Möjligheten till snabb kommunikation mellan människor i hela världen tenderar att bli gränslös. För kommunens utveckling är det därför viktigt att hålla sig à jour med samhällsutvecklingen, såväl nationellt som internationellt. Nätverksbyggande är av allt större betydelse. (KF) Utbyte med andra länder och kulturer ökar förståelsen för människors villkor. Detta ger viktig kunskap som ska användas inte minst i skolorna för bland annat språkinlärning. (KF) Det är viktigt att kontakter skapas som kan leda till näringslivsutveckling i olika former. (KF) Det internationella arbetet ska engagera inte bara kommunala verksamheter, utan också invånare, föreningsliv och näringsliv. (KF) Kommunen ska aktivt ta del av EU:s program och kontaktnät. Finansiering via EU ska användas optimalt. (KF) 4.7.7 Klimat och miljö Strategiska mål Vi planerar för ett hållbart samhälle. Inriktningsmål Alla verksamheter ska planeras och bedrivas utifrån ett hållbart ekologiskt, miljö och energiperspektiv. (KF) 4.7.8 Samhällsbyggande Strategiska mål En infrastruktur och samhällsplanering som främjar kommunens utveckling. Inriktningsmål För Åmåls utveckling är utbyggnad av en god infrastruktur med bra vägar, järnväg, sjöfart och elektronisk infrastruktur som fiberutbyggnad, av största betydelse.(kf) Kommunens läge vid Vänern och andra vattendrag samt natursköna omgivningar, ska användas för rekreation och utveckling av sjönära och andra attraktiva boenden. (KF) 4.8 Risk- och känslighetsanalys Riskanalys Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Utifrån internkontrollplanen genomför nämnderna varje år intern kontroll inom sina respektive verksamhetsområden. En god riskkännedom och kontrollmiljö säkrar en effektiv förvaltning och minimerar risken för allvarliga fel. COSO är en internationell modell och definition av intern kontroll. Det är en process där organisationens styrelse, ledning och annan personal skaffar sig rimlig säkerhet om att organisationens mål uppnås på följande områden: Verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet Den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet Efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar Detta innebär att sammantaget att verksamhetsansvariga ska bedöma verksamhetens risker, värdera verksamhetens kultur och medvetenhet, vidta kontrollåtgärder, säkra att resurser används enlighet med tagna Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 15(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 14 (103)

beslut, arbeta med kommunikation liksom övervaka och följa upp. Inom kommunens nämnd eller styrelse ansvarar förvaltningschef för konkreta regler och anvisningar. Känslighetsanalys Kommunens resultat påverkas av ett antal faktorer. En känslighetsanalys visar hur en förändring i ett antal parametrar genererar följande approximativa påföljd: Händelse Förändring Kostnad/intäkt Löneökning 1% 5,0 mkr Inflation 1% 1,4 mkr Skattesats 10 öre 2,2 mkr Invånare 100 personer 5,0 mkr 4.9 Framtid Åmåls kommun har påbörjat sin resa utifrån dess nya vision, och vi kommer under de närmaste åren kunna se effekter från detta arbete. En del i detta arbete är att göra Åmål till en än mer attraktiv kommun att verka och bo i, att etablera verksamheter i, och att besöka som konsument och/eller turist. Vårt arbete med målstyrning kommer att utvärderas och vidareutvecklas under kommande år. Vi kommer fortsatt behöva utveckla våra interna och externa arbetsprocesser, med syfte att öka vår effektivitet. Bedömningen som görs är att våra framtida intäkter, i form av skatter och utjämningsbidrag, inte kommer att öka i den omfattning som motsvarar de externa förväntningar och krav som kommer ställas på kommunen i framtiden. Om kommunen ska kunna uppfylla framtidens förväntningar och krav, med bibehållen kvalitetsnivå, utan att höja skatteuttaget så behöver vi använda våra resurser mer optimalt. Sannolikt så kommer inte ett arbete med att optimera våra nuvarande verksamheter vara tillräckligt för att nå en ekonomisk balans i linje med vad god ekonomisk hushållning innebär. Vi kommer därutöver troligtvis behöva sänka våra ambitionsnivåer generellt och även prioritera bort delar av de verksamheter som vi bedriver idag. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 16(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 15 (103)

5 REDOVISNING KOMMUNEN 5.1 Resultaträkning Belopp i tusentals kronor (tkr) Not Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse budget 2014 Verksamhetens intäkter 1 176 310 147 117 176 265 29 193 Verksamhetens kostnader 2 831 663 797 816 798 865 33 847 Avskrivningar 3 14 395 8 981 13 396 5 414 Verksamhetens nettokostnader 669 748 659 680 635 996 10 068 Skatteintäkter 4 459 554 456 153 449 604 3 401 Statliga utjämningsbidrag 5 206 701 201 727 202 643 4 974 Finansiella intäkter 6 3 688 3 600 3 843 88 Finansiella kostnader 7 1 498 1 800 37 007 302 Resultat före extraordinära poster 1 303 0 16 913 1 303 Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 Årets resultat 25 1 303 0 16 913 1 303 5.2 Driftredovisning 2014 Ansvarsområde Intäkter Kostnader Bokslut Budget Avvikelse budget Kommunfullmäktige 1 141 3 548 2 407 2 458 51 Kommunstyrelse 51 451 152 687 101 236 89 773 11 463 Integrations och arbetsmarknadsförvaltning 48 250 75 073 26 823 25 629 1 194 Bygg och miljönämnd 0 79 79 152 73 Barn och utbildningsnämnd 75 933 300 056 224 123 228 784 4 661 Teknik och fritidsnämnd i Säffle och Åmål 7 818 46 900 39 082 34 128 4 954 Vård och omsorgsnämnd 84 041 358 634 274 593 264 598 9 995 Gemensam överförmyndarnämnd 154 208 54 73 19 Finansförvaltning 163 649 165 000 1 351 14 085 12 734 Verksamhetens nettokostnader 432 437 1 102 185 669 748 659 680 10 068 Skatteintäkter 459 554 0 459 554 456 153 3 401 Statliga utjämningsbidrag 206 701 0 206 701 201 727 4 974 Finansiella intäkter 3 688 0 3 688 3 600 88 Finansiella kostnader 0 1 498 1 498 1 800 302 Årets resultat, tkr 1 102 380 1 103 683 1 303 0 1 303 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 17(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 16 (103)

5.3 Balansräkning Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 2014 2013 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 158 909 159 447 Maskiner och inventarier 9 25 409 23 549 Finansiella anläggningstillgångar 10 40 357 39 222 Summa anläggningstillgångar 224 675 222 218 Omsättningstillgångar Förråd och lager 11 3 3 Fordringar 12 61 000 80 174 Kassa och bank 13 109 854 90 365 Summa omsättningstillgångar 170 857 170 542 SUMMA TILLGÅNGAR 395 532 392 760 Eget kapital, avsättningar och skulder Årets resultat 1 303 16 913 Resultatutjämningsreserv 7 900 7 900 Övrigt eget kapital 166 853 183 766 Eget kapital 14 173 450 174 753 Avsättningar 15 26 368 33 491 Skulder Långfristiga skulder 16 18 000 33 000 Kortfristiga skulder 17 177 714 151 516 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 395 532 392 760 ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande 18 1 219 594 966 135 Pensionsförpliktelser 19 336 565 354 637 Förvaltade fonder 4 113 4 132 Överskottsfond KPA 0 0 Outnyttjad kontokredit 50 000 50 000 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 18(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 17 (103)

5.4 Kassaflödesanalys Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 2014 2013 Löpande verksamhet Verksamhetens intäkter 176 310 176 265 Verksamhetens kostnader 831 663 798 865 Justering för avsättningar 20 7 123 287 Övriga justeringsposter 21 419 778 Verksamhetens nettokostnader 662 895 623 665 Skatteintäkt, fastighetsavgift och statliga utjämningsbidrag 666 255 652 247 Finansiella intäkter 3 688 3 843 Finansiella kostnader 1 498 37 007 Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital 5 550 4 582 Rörelsekapitalets förändring Ökning ( ) / minskning (+) av förråd 0 0 Ökning ( ) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 19 174 1 800 Minskning ( ) / ökning (+) av kortfristiga skulder 26 198 26 246 Förändring av rörelsekapital 45 372 28 046 Verksamhetsnetto 50 922 23 464 Investeringar Bruttoinvesteringar 17 346 21 465 Investeringsbidrag 199 909 Anslutningsavgifter 34 Försäljning av anläggningstillgångar 22 6 676 11 453 Förvärv av anläggningstillgångar 23 827 1 906 Tilläggsinvestering 24 4 000 0 Ökning finansiella anläggningstillgångar 1 135 40 670 Investeringsnetto 16 433 29 695 Finansiering Upplåning Nyupptagna lån 0 0 Amortering och inlösen av lån 15 000 35 000 Finansieringsnetto 15 000 35 000 Förändring likvida medel 19 489 18 159 Likvida medel vid årets början 90 365 72 206 Likvida medel vid årets slut 109 854 90 365 Förändring likvida medel 19 489 18 159 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 19(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 18 (103)

5.5 Investeringar Belopp i tusentals kronor (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse budget Kommunstyrelse Kommunstyrelsen 434 4 292 3 858 Ledningsenhet 0 247 247 Kanslienhet 65 65 0 Ekonomienhet 222 500 278 IT enhet 4 077 6 742 2 665 Räddningsenhet 240 857 617 Tillväxtenhet 0 50 50 Kultur och turismenhet 679 2 672 1 993 Kostenhet 196 200 4 ÅKAB Förvaltade fastigheter 279 2 423 2 144 Enhet för arbete och försörjning 71 114 43 Summa Kommunstyrelse 6 263 18 162 11 899 Barn och utbildningsnämnd Enheten Grundskola 291 1 505 1 214 Enheten Gymnasium 599 1 110 511 Summa Barn och utbildningsnämnd 890 2 615 1 725 Teknik och fritidsnämnd i Säffle och Åmål 552 Park och idrott 603 1 155 552 Gator och förråd 2 305 4 867 2 562 Vatten och avloppshantering 5 826 14 631 8 805 Camping, motion och rekreation 101 100 1 Summa Teknik och fritidsnämnd i Säffle och Åmål 8 835 20 753 11 918 Vård o omsorgsnämnd Äldreomsorg, stab och bistånd 96 95 1 Äldreomsorg, ordinarie boende 351 370 19 Äldreomsorg, särskilt boende 636 955 319 LSS 196 420 224 Individ och familjeomsorg 79 115 36 Summa Vård och omsorgsnämnd 1 358 1 955 597 Total bruttoinvestering 17 346 43 485 26 139 Investeringsbidrag 199 199 Total nettoinvestering 17 147 43 485 26 338 Försäljning fastigheter 6 676 6 676 Förvärv fastigheter 827 827 Tilläggsinvestering 4 000 4 000 Total investeringsredovisning 15 298 43 485 28 187 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 20(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 19 (103)

5.6 Noter Belopp i tusentals kronor (tkr) 2014 2013 Not 1 Verksamhetens externa intäkter Försäljningsmedel 2 573 2 540 Taxor och avgifter 28 833 28 535 Hyror och arrenden 30 781 30 001 Bidrag 78 159 67 779 Försäljning verksamhet och entreprenad 35 545 31 176 Övriga intäkter 419 1 724 Delsumma 176 310 161 755 Jämförelsestörande post: Återbetalning premier FORA 0 14 510 Summa 176 310 176 265 Not 2 Verksamhetens externa kostnader Personalkostnader 535 422 529 702 Material 26 256 24 331 Hyror 59 580 61 049 Köpta tjänster 173 181 139 959 Bidrag 31 621 31 558 Övriga kostnader 5 603 12 266 Summa 831 663 798 865 Not 3 Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7 844 7 676 Inventarier 6 551 5 720 Summa 14 395 13 396 Not 4 Skatteintäkter Preliminärt erhållen kommunalskatt 460 798 452 284 Slutavräkning kommunalskatt 1 244 2 680 Summa 459 554 449 604 Belopp i tusentals kronor (tkr) 2014 2013 Not 5 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag 137 395 136 395 Strukturbidrag 1 269 3 608 Regleringsbidrag 2 831 5 555 Kostnadsutjämningsbidrag 21 171 15 309 Utjämningsbidrag LSS 20 469 18 622 Fastighetsavgift 23 566 23 154 Summa 206 701 202 643 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 733 1 238 Utdelning på aktier och andelar 42 20 Övriga finansiella intäkter 2 913 2 585 Summa 3 688 3 843 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader 1 323 1 361 Ränta på pensionsavsättning 175 835 Nedskrivning Fastighetsbolaget Åmåls Nygård AB (ÅNAB) 34 500 Övriga finansiella kostnader 0 311 Summa 1 498 37 007 Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående balans 159 447 164 134 Årets investeringar 8 736 11 758 Anskaffning fastigheter 827 1 906 Bokfört värde sålda fastigheter 6 257 10 675 Avskrivningar 7 844 7 676 Tilläggsinvestering 4 000 0 Utgående balans 158 909 159 447 Specifikation: Mark 10 825 11 405 Verksamhetsfastigheter 1 432 7 662 Fastigheter för affärsverksamhet 87 740 81 004 Publika fastigheter 47 985 48 731 Fastigheter för annan verksamhet 10 927 10 645 Summa 158 909 159 447 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 21(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 20 (103)

Belopp i tusentals kronor (tkr) 2014 2013 Not 9 Maskiner och inventarier Ingående balans 23 549 20 505 Årets investeringar 8 411 8 764 Försäljning 0 0 Avskrivningar 6 551 5 720 Utgående balans 25 409 23 549 Specifikation: Maskiner och inventarier 21 380 19 019 Bilar och andra transportmedel 3 264 3 750 Konst 238 184 Övrigt 527 596 Summa 25 409 23 549 Belopp i tusentals kronor (tkr) 2014 2013 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter 85 5 796 Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 37 530 45 685 Delsumma 37 615 51 481 Totalsumma 61 000 80 174 Not 13 Kassa och bank Kassa 12 17 Plusgiro 32 0 Bank 109 810 90 348 Summa 109 854 90 365 Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, värdepapper och andelar 39 318 38 183 Långfristiga fordringar 1 039 1 039 Långfristig fordran koncernföretag 0 0 Summa 40 357 39 222 Not 11 Förråd och lager 3 3 Not 12 Fordringar Kundfordringar Diverse avgifter 5 939 9 388 Äldreomsorgsavgifter 2 417 3 081 Barnomsorgsavgifter 193 176 Abonnentavgifter 0 2 Hyresavgifter 76 91 Delsumma 8 625 12 738 Kortfristiga fordringar Avräkningar 300 277 Fordringar hos staten 12 616 12 476 Momsfordringar 1 094 1 545 Andra kortfrista fordringar 750 142 Revers Säffle kommun 0 1 515 Delsumma 14 760 15 955 Not 14 Eget kapital Ingående balans 174 753 191 666 Årets resultat 1 303 16 913 Utgående balans 173 450 174 753 Specifikation: Resultatutjämningsreserv 7 900 7 900 Övrigt eget kapital 165 550 166 853 Utgående balans 173 450 174 753 Not 15 Avsättningar Avsättningar pensioner 8 287 8 258 Avsättning löneskatt 2 010 2 003 Avsättning återställning deponi 15 023 15 037 Avsättning regresskrav 1 048 8 193 Summa 26 368 33 491 Not 16 Långfristiga skulder Lån i banker och låneinstitut 18 000 33 000 Not 17 Kortfristiga skulder Kortfristig skuld till kreditinstitut 34 886 38 020 Leverantörsskulder 23 567 24 812 Moms och särskilda punktskatter 284 5 Skulder till staten 17 724 17 556 Övriga kortfristiga skulder 12 573 173 Upplupna löner 4 307 5 290 Upplupna semesterlöner 32 801 29 315 Upplupna pensionskostnader 17 605 15 769 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 22(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 21 (103)

Belopp i tusentals kronor (tkr) 2014 2013 Not 17 Kortfristiga skulder, forts Förutbetalda skatteintäkter 4 303 2 974 Övriga interimsskulder 30 232 17 612 Summa 177 714 151 516 Not 18 Borgensförbindelser Åmåls kommunfastigheter AB (ÅKAB) 600 000 571 000 Stadsnät i Åmål AB (SÅAB) 20 000 0 Kommuninvest *) 598 120 393 660 Fengersfors Folkets hus 1 254 1 254 SBAB 220 156 Statens Bostadskreditnämnd 0 65 Summa 1 219 594 966 135 Not 19 Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt 336 565 354 637 Not 20 Justering för avsättningar Avsättning pensioner 36 185 Avsättning återställning deponi 14 56 Avsättning Regresskrav 7 145 Ränteuppräkning pensionsskuld 46 Summa 7 123 287 Belopp i tusentals kronor (tkr) 2014 2013 Not 21 Övriga justeringsposter Fastighetsförsäljning, reavinst 419 778 Summa 419 778 Not 22 Försäljning av anläggningstillgångar 6 676 11 453 Not 23 Förvärv av anläggningstillgångar 827 1 906 Not 24 Tilläggsinvestering Motsvarar förlikningsbelopp avseende Hamnterminalen. Not 25 Årets resultat Enligt resultaträkning 1 303 16 913 Nedskrivning SÅAB (tidigare ÅNAB) 34 500 Realisationsvinst 419 778 Planerat men ej genomfört fastighetsunderhåll 14 800 Fastighetsunderhåll i enlighet med balanskrav 2013 10 880 Resultat enligt balanskravet 9 158 2 009 *) Specifikation till not 18; Borgensförbindelse, Kommuninvest Åmåls kommun har i februari 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014 12 31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åmåls kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014 12 31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 598 119 979 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 580 106 810 kronor. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 23(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 22 (103)

6 PERSONALREDOVISNING Den statistik och de bearbetningar som redovisas avser förhållandet per den 31 december 2014. Definitionerna baseras på SKL:s rekommendationer för personalstatistik och är framtagna i samråd med Dals Ed, Mellerud och Färgelanda kommuner. Antal anställda 201412 201312 Totalt 1 218 1 152 varav kvinnor (fördelning i %) 1004 (82,4%) 949 (82,4%) varav män (fördelning i %) 214 (17,6%) 203 (17,6%) Antal årsarbetare 1 088 1 020 Antal tillsvidareanställda 1 077 1 022 Antal visstidsanställda 141 130 Antalet anställda fortsätter att öka, från 1152 år 2013 till 1218 år 2014. Jämfört med år 2013 har flest tillsvidaretjänster tillkommit på Integrations och arbetsmarknadsförvaltningen (totalt 25 personer). Ett antal tjänster inom arbetsmarknadsenheten övergick till att bli tillsvidaretjänster, därutöver har utökningar skett inom vuxenutbildningen samt inom enheten för ensamkommande flyktingbarn. När det gäller övriga förvaltningar har antalet tillsvidaretjänster ökat mellan 9 och 11 personer per förvaltning. Det bör dock nämnas att vakanta eller vilande tjänster inte registreras som tillsvidaretjänster och detta påverkar statistiken. Fördelning hel och deltid (år 201312) Heltid Deltid Totalt 56,8 % (56,1 %) 43,2 % (43,9 %) kvinnor 51,4 % (50,4 %) 48,6 % (49,6 %) män 82,2 % (82,7 %) 17,8 % (17,3 %) Antalet personer som arbetar heltid ökar hos Åmåls kommun, en ökning med 0,7 % enheter. Hos kvinnor ökar heltidsanställningarna med 1,0 % enhet, från 50,4 % till 51,4 %. Hos män minskar antalet heltidsanställningar med 0,5 % enhet, från 82,7 % till 82,2 %. Sysselsättningsgrad (heltid=100%) 201412 201312 Totalt 89,3 % 88,5 % kvinnor 88,2 % 87,3 % män 94,7 % 94,3 % Även medelsysselsättningsgraden hos de anställda ökar hos Åmåls kommun, från 88,5 % i december 2013 till 89,3 % i december 2014. Medellön, kr per månad 201412 201312 Totalt 25 911 25 263 kvinnor 25 319 24 791 män 28 761 27 502 kvinnors lön förhållande till mäns lön 88,0 90,1 Medellönen hos Åmåls kommuns anställda, baserad på heltidslöner, var 25 911 kr/månad. Kvinnors löner i förhållande till mäns löner var 88,0 % i december 2014 mot 90,1 % i december 2013. Detta beror huvudsakligen på Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 24(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 23 (103)

att män arbetar inom mer välbetalda yrkessektorer, fler män på chefspositioner samt att de män som är anställda hos Åmåls kommun har en något högre medelålder, vilket därmed slår igenom på lönerna. Under sista kvartalet 2015 kommer en ny lönekartläggning att genomföras. Medelålder 201412 201312 Totalt 47,4 48,6 Kommunstyrelsens förvaltning 49,5 49,7 Integrations och arbetsmarknad 48,6 52,3 Vård och omsorgsförvaltningen 45,6 47,0 Barn och utbildningsförvaltningen 49,6 50,3 Medelåldern sjunker och är lägre på alla förvaltningar jämfört med år 2013. Störst minskning har skett på integrations och arbetsmarknadsförvaltningen där medelåldern har sjunkit från 52,3 till 48,6. Lägst medelålder återfinns annars på vård och omsorgsförvaltningen med 45,6. Pensionsavgångar (uppnår 65 års ålder) Antal År 2015 15 År 2016 31 År 2017 46 År 2018 27 År 2019 31 Totalt 2015 2019 150 Antalet kommande pensionsavgångar är lägre jämfört med hur det såg ut motsvarande period år 2013, om utgångspunkten är när de anställda fyller 65 år. Den närmaste 5 årsperioden kommer 150 personer fylla 65 år jämfört med 166 personer motsvarande period år 2013. Värt att nämnas är att under perioden 2006 2010 gick 226 personer i pension. Enligt gällande lagstiftning kan anställda välja att gå i pension i åldersintervallet 61 67 år. Även om antalet tillsvidareanställda som fyller 65 år i snitt är mindre jämfört med föregående år bör det dock påpekas att inom vissa yrken och yrkeskategorier kommer det med stor sannolikhet att bli stora problem med rekryteringen, speciellt med tanke på att konkurrenssituationen förväntas att bli värre inom vissa yrkesområden. Sjukfrånvarotal % 2014 2013 2012 Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid 7,4 6,5 5,9 Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvarotid 52,2 48,6 44,4 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 7,9 7,3 6,5 Summa sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,8 3,0 3,4 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 30 49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 50 år eller äldre 6,3 4,9 5,1 7,4 6,6 5,7 7,8 6,9 6,3 Ovan visas de obligatoriska sjukfrånvarotalen för Åmåls kommun för åren 2014, 2013 samt 2012. Tyvärr fortsätter sjukfrånvarotalen att öka, från 6,5 år 2013 till 7,4 år 2014. Noterbart är att alla nyckeltal uppvisar en sjukfrånvaroökning. Hos män respektive åldersgruppen 0 29 år är ökningen 60,0 % respektive 28,5 %. Enligt statistik från Försäkringskassan ökar även sjukfrånvaron i riket. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 25(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 24 (103)