K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G

K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 MED UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2006-07 www.westerlundska.nu

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. WESTERLUNDSKA GYMNASIETS KVALITETSARBETE 2 3. EKONOMI RESURSER PERSONAL LOKALER 4 3.1 Ekonomi-Resurser 4 3.1.1 Elever program 5 3.2 Tidsanvändning 5 3.2.1 Elevers tidsanvändning 5 3.2.2 Lärares tidsanvändning 6 3.2.2.1 Lärarens arbetsuppgifter 6 3.3 Teknik 7 3.4 Lokaler 7 4. LEDNINGSORGANISATION 8 4.1 Samarbetspartners 8 4.2 Exempel på under 2005 pågående utvecklingsarbeten 9 5. KVALITETSOMRÅDEN 10 5.1 Mål, styrning och ledning 10 5.1.1 Ledningsgruppen 10 5.1.1.1 Aktuella mål för ledningsgruppen 10 5.1.1.2 Vidtagna åtgärder 10 5.1.1.3 Resultat Måluppfyllelse 10 5.1.1.4 Förbättringar att uppnå 11 5.1.2 Programarbetslagen 11 5.1.2.1 Aktuella mål för programarbetslagen 11 5.1.2.2 Vidtagna åtgärder 11 5.1.2.3 Resultat Måluppfyllelse 12 5.1.2.4 Förbättringar att uppnå 12 5.2 Elevers lärande 13 5.2.1 Processerna 13 5.2.1.1 Aktuella mål 13 5.2.1.2 Vidtagna åtgärder 13 5.2.1.3 Resultat Måluppfyllelse 14 5.2.1.4 Förbättringar att uppnå 14 5.2.2 Elevers studieresultat 15 5.2.2.1 Aktuella mål 15 5.2.2.2 Vidtagna åtgärder 15 5.2.2.3 Resultat Måluppfyllelse 15 5.2.2.4 Förbättringar att uppnå 17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.3 Arbetsmiljö Trygghet 18 5.3.1 Aktuella mål 18 5.3.2 Vidtagna åtgärder 18 5.3.3 Mål och resultatuppfyllelse 18 5.3.4 Förbättringar att uppnå 19 5.4 Delaktighet Medansvar 19 5.4.1 Aktuella mål 19 5.4.2 Vidtagna åtgärder 19 5.4.3 Resultat Måluppfyllelse 19 5.4.4 Förbättringar att uppnå 19 5.5 Information och kommunikation 19 5.5.1 Aktuella mål 20 5.5.2 Vidtagna åtgärder 20 5.5.3 Resultat Måluppfyllelse 20 5.5.4 Förbättringar att uppnå 20 5.6 Organisationens utveckling och lärande 21 5.6.1 Aktuella mål 21 5.6.2 Vidtagna åtgärder 21 5.6.3 Resultat - Måluppfyllelse 21 5.6.4 Att åtgärda 22 6. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN FRAMTIDSPERSPEKTIV 23 6.1 SWOTANALYS 23 6.2 Områden att förbättra 26 7. VÄRDERING AV NUVARANDE KVALITETSSYSTEM 27 7.1 Förbättringar att uppnå 27 8. ÖVRIGA KVALITETSREDOVISNINGAR UNDER ÅR 2005 28 8.1 Utvärdering av period för lärarstudenter höst- och vår 28 Bilaga FÖRSLAG TILL UTVECKLINGSPLAN FÖR WESTERLUNDSKA LÄSÅRET 2006-07

1. Inledning Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Inledning Årets kvalitetsredovisning är den sjätte i ordningen. Rapportens uppbyggnad följer tidigare mönster, som på ett enkelt sätt visar verksamhetens utveckling. I den dagliga verksamheten ska både personal och elever bidra till att arbetet blir meningsfullt och utvecklande. Alla ska behandlas med respekt och ges möjlighet att ta ansvar för sin utveckling. De målområden som vi valt att redovisa är även prioriterade i inriktnings- och effektmål för Utbildningsnämnden (UN). Kvalitetsredovisningen ska samtidigt ses som ett utvecklingsdokument för Westerlundska. Utvecklingsprocessen mot självständiga rektorsområden och strävan mot mera självstyrande arbetslag görs tydligare även under 2005 års redovisning. Kvalitetsredovisningen visar på en större delaktighet från personalen att förbättra prioriterade målområden. Denna kvalitetsrapport har upprättats i en skrivprocess som sträcker sig över en längre tidsperiod, med underlag från rektorerna och faktauppgifter från administrationen samt Skolverkets databas. Rapporten har sammanställts av samordnande rektor Jörgen Norman. Gymnasiet tillhör Utbildningsförvaltningen tillsammans med Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad Yrkesutbildning och Arbetsmarknadsenheten. Utbildningschef Per-Arne Andersson är ansvarig för Utbildningsförvaltningen sedan 1 augusti 2004. Gymnasiet är indelat i fyra rektorsområden, där en av rektorerna även har ett ansvar att samordna alla rektorsområden. 1

Westerlundska gymnasiets kvalitetsarbete 2. Westerlundska gymnasiets kvalitetsarbete Under år 2005 har organisationen på Westerlundska varit oförändrad under vårterminen. Inför höstterminen, till läsåret 05/06, har rektorsområdena delvis organiserats om och en del personal har därmed bytt rektor. De olika arbetslagen söker naturliga samarbetsformer och tidseffektiva rutiner. En fortsatt utveckling av samlade studiemiljöer pågår i alla arbetslag. Regelbundna kontakter mellan rektor, programarbetslag och elever sker i form av arbetsplatsträffar med elevmedverkan. Utvärderingsinstrument Arbetsplatsträffar med arbetslagens lärare och programmets elevrepresentanter Dialog med skolans elevråd och klassråden Kommungemensam enkät för elever och lärare Betyg Nyckeltal Utvärderingsdagar för skolledningen tillsammans med Utbildningsnämnden Inventering av organisationens kollektiva och individuella kompetensutveckling Planeringssamtal med personal Medarbetarsamtal med personal Klassrumsobservationer Utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare Utvärdering av lärarstudenters VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning) ledd av ILU, Uppsala Universitet Arbetslagens utvärderingar av sin egen verksamhet Utvärderingar av enstaka kurser Allmänna utvärderingsfrågor via First Class 2

Westerlundska gymnasiets kvalitetsarbete Tabell 1. Tidsplan för kvalitetsarbetet VT 05 HT 05 jan Bokslut aug Klasskonferens åk 1 jan Nyckeltal sept-dec Klassrumsobservation mars-april Kursutvärdering sept Utvärderingskonferens med UN april Enskilda planeringssamtal med lärare sept dec Klasskonferenser åk 1, 2 och 3 april Gemensam kommunenkät sept okt Medarbetarsamtal elever och lärare april Utvärdering lärarstudenter okt Utvärdering av grundskolebesök juni Arbetslagsutvärderingar nov Utvärdering lärarstudenter dec febr Utvecklingssamtal klassföreståndare/elev/vårdnadshavare dec Kursutvärderingar dec Arbetslagsutvärderingar Vår strategi är att arbetslagen och den enskilde läraren ska fördjupa delaktigheten i processen med att utvärdera sin egen verksamhet. Arbetslagets effektivitet och den egna pedagogiska och sociala framgången med eleverna sätts i fokus. Skolans prioriterade målområden kommer att bestämmas inför starten av höstterminen. Utgångspunkten för detta är de förbättringsområden som framkommit i kvalitetsredovisningen från föregående år. 3

Ekonomi Resurser Personal - Lokaler 3. Ekonomi Resurser Personal Lokaler 3.1 Ekonomi Resurser Från och med budgetåret 2002 fördelas det ekonomiska ansvaret ut till varje rektor. Den ekonomiska styrningen har genomförts i ledningsgruppen vilket lett till samordningsvinster, men redovisningen för 2005 går också att följa per rektorsområde. Kostnadsuppföljningen per rektorsområde har förbättrats radikalt under året. Lärarlönerna som totalt omfattar ca 40 % av tilldelad ram är naturligtvis den största kostnadsposten. Under tidigare år har lärartätheten per 100 elever per program varit ett övergripande nyckeltal. Inför organisationen av läsåret 03-04 fastställdes målet inom intervallet 6,00-9,00 lärare per 100 elever per program. Under 2005 har Westerlundska haft 1470 elever under vårterminen och 1505 elever under höstterminen, varav 167 elever från annan kommun under höstterminen och 221 elever under vårterminen. Dessutom har 329 (vt) respektive 357 elever (ht) valt att studera i annan kommun, varav 98 respektive 123 elever gick i friskolor. Bokslutet för 2005 blev mycket positivt för Utbildningsförvaltningen totalt, med ett överskott på hela 6,5 MKr. Gymnasiets interkommunala delar bidrog till detta överskott medan kärnverksamheten i stort sett låg i nivå med budget. Tabell 2. Antal elever på Westerlundska från annan kommun ÅR år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 ELEVANTAL 331 251 194 188 187 217 Tabell 3. Antal elever från Enköping i annan kommun ÅR år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 ELEVANTAL 205 229 242 278 318 338 Tabell 4. Antal elever på Westerlundska ÅR år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 ELEVANTAL 1421 1379 1372 1429 1466 1456 4

Ekonomi Resurser Personal - Lokaler 3. Tabell 6. Antal lärartjänster (100%) 2000 2001 2002 Lå 02/03 Lå 03/04 Lå 04/05 Lå 05/06 105,9 101 96 102 106 109 106 Tabell 7. Annan personal (administration, service, IT, Elevhälsan, skolledare) Lå 03/04 Lå 04/05 Lå 05/06 Administration 5,75 5,75 4,75 Bibliotek(lönebidrag) 1,5 1,5 1,0 IT 4,5 4,5 4,5 Elevhälsan 4,5 4,3 4,3 IV 1,0 1,5 1,5 LS-stöd 2,75 3,1 3,1 Ledningsgrupp 4,6 4,3 4,0 SYV 3,7 3,6 3,5 Vaktmästare(lönebidrag) 2,75 2,75 2,5 Elevassistent 4,6 4,0 3,0 TOTALT 35,65 34,8 32,15 3.2 Tidsanvändning 3.2.1 Elevers tidsanvändning Inför höstterminen 2000 byggdes samlade studiemiljöer för TE. Inför höstterminen 2001 byggdes samlade studiemiljöer för NV. Under år 2002 byggdes samlade studiemiljöer för ESB, BF, SV, FP, klart ht 03. Samlade studiemiljöer sedan tidigare har BP, OP, IP och IV. Under 2003 färdigställdes två av tre planerade arbetsrum för lärare inom SP och samlad studiemiljö för HR. Under 2004 färdigställdes samlade studiemiljöer för EC och Särskolan. Under 2005 färdigställdes samlade studiemiljöer för SP och HP. Uppföljning via frånvaroprogrammet visar på en minskad frånvaro för eleverna men det är svårt att få eleverna att förstå konceptet med hela arbetsdagar istället för lektioner blandat med håltimmar. Det förekommer fortfarande en hel del skolk. ATT UPPNÅ Att genom samlade studiemiljöer, med ett nära samarbete mellan lärare och elever, öka effektiviteten i verksamheten så att elevernas arbetsinsats motsvarar en hel arbetsdag och inte enbart några lektioner. 5

Ekonomi Resurser Personal - Lokaler 3.2.2 Lärares tidsanvändning Processen från ensamarbete till kollegialt arbete i programarbetslag utvecklas ständigt. Från och med höstterminen 2001 används ett tidsplaneringssystem för alla lärare. Lärares årsarbetstid på gymnasieskolan delredovisas i fyra perioder. Det nya läraravtalet som tecknades av parterna under år 2000 har diskuterats och då framförallt hur lärares alla olika arbetsuppgifter ska rymmas inom årsarbetstiden. Ett stort arbete i avtalets anda har genomförts under år 2002 såväl på lokal nivå som på central nivå och i samarbete med fackliga förtroendevalda inom lärarförbunden. Under 2003 har detta arbete fortsatt och bl.a. har en lokal utvecklingsgrupp (WULA) bildats. 2004 och 2005 har arbetet fördjupats och alltfler lärare använder nu sin tid effektivare. Samtidigt tillkommer nya arbetsuppgifter och därför hålls diskussionen levande om vad som ska prioriteras. I det senaste läraravtalet från våren 2005 har WULA visserligen avskaffats men de centrala parterna är överens om att den lokala diskussionen ska fortsätta, vilket den också gjort på Westerlundska. 3.2.2.1 Lärarens arbetsuppgifter Lärarens årsarbetstid omfattar totalt 1767h varav 1360h (ca 77 %) omfattar den reglerade arbetstiden. Resterande 407h (ca 10h/v eller 23 %) disponeras av den enskilde som förtroendearbetstid. Allt fördelas på 194 arbetsdagar. Arbetsuppgifter fördelas på: pedagogiskt arbete med elever övergripande ansvarsområden utvecklingsansvar kompetensutveckling Pedagogiskt arbete med elever redovisas som: kurskod kursansvar kursens poäng undervisningsgrupp antal elever i gruppen Kurspoängen motsvarar ibland beräknad tid för pedagogiskt arbete med elever men kan uppeller nedvärderas beroende på: antal elever i gruppen elevgruppens status ny kurspoäng samma mål lärarens kompetens och ambition Genomförandeprocessen har gått fortare än beräknat men det finns fortfarande svårigheter att övervinna. Enligt en central facklig utvärdering anses Westerlundska ha kommit långt med genomförandet och synen på lärarnas avtal från 2000. Många lärare fick under 2004 ytterligare en kurs att undervisa i på grund av skolans ansträngda ekonomi. Detta ledde också till en nödvändig dialog om vilka arbetsuppgifter som borde prioriteras. Under 2005 minskade sedan lärartätheten ytterligare vilket innebar mer arbete för färre inblandade. 6

Ekonomi Resurser Personal - Lokaler ATT UPPNÅ Arbetslaget prioriterar lagets arbetsuppgifter och organiserar sig för att uppnå en mer rationell tidsanvändning. Mer av lärarnas tid på arbetsplatsen fokuseras på elevernas studieprestationer. Alla arbetslag behöver inte ta samma väg för att uppnå kursmålen. Arbetslagen får fungera i samlade studiemiljöer med sina elever och slippa ständiga förflyttningar både av sig själva och sitt materiel. Högre tidseffektivitet såväl för den enskilde läraren som för hela arbetslaget (alla behöver inte vara med på allt). Större eget ansvar i arbetslagen. Den enskilde läraren måste själv och i samverkan med kollegorna hitta nya vägar för att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Mer tid av den arbetsplatsförlagda fokuseras på elevernas prestationer 3.3 Teknik Antalet dator vid skolan uppgår till totalt 700 stycken. o av dessa är 550 elevdatorer o lärarna och administrationen 150 st o bärbara datorer 50 st TE och EC förfogar över en egen server. Alla elever och all personal har tillgång till e-postadress i First Class. Teknikerorganisationen består av 4,5 tjänster. Vår interna kommunikation sker mer och mer genom First Class men också via: www.westerlundska.nu monitorer högtalaranrop anslagstavlor Under året har driftsäkerheten i vårt datanätverk varit tillfredsställande. Övergången till Sun Star Office från Microsoft Office under 2003 vållade vissa svårigheter för skolans personal och elever. Problemen har tyvärr till viss del fortsatt under såväl 2004 som 2005, men den höga kostnaden att gå tillbaka är alltför avskräckande i nuläget.. ATT UPPNÅ Snabbare nätkapacitet Ökad driftsäkerhet i datanätet Ökad First Class användning hos eleverna Uppgradering av datorer så att lägstanivån höjs generellt Datorkapacitet anpassad efter varje programs specifika behov Utbildningsmiljöer med digitala kameror och projektorer En genomarbetad IT-policy för Utbildningsförvaltningen En digital plattform för distansutbildning Ekonomiska resurser för regelbunden reinvestering i hårdvara Datapedagogiska gruppen (DPG) startas på nytt 3.4 Lokaler Redovisas under punkt 3.2. Elevers tidsanvändning. 7

Ledningsorganisation 4. Ledningsorganisation Westerlundska har under år 2005 vidareutvecklat sin ledningsfunktion så att de fyra rektorerna för var sin sektor har det fulla ansvaret avseende ekonomi, personal, organisation och elever. Samordnande rektor har ett samordningsansvar inom gymnasieskolan. Gymnasiets ledningsgrupp tillsammans med utbildningschef, nyanställd ekonomichef, komvuxrektor och vuxenutbildningschef utgör förvaltningsledningsgrupp i Utbildningsförvaltningen. Tabell 8. Ledningsorganisation år 2005 Samordnande rektor Jörgen Norman RO Jörgen Norman HP, SP, Administration, Vaktmästeri, Bibliotek och IT Vt 433 elever Ht 447 elever Ht 45 personal Vt 43 personal RO Oddur Jonsson BF, FP, NV, OP,Idrott Vt 367 elever Ht 386 elever Ht 32 Personal Vt 33 personal RO Peter Stenberg BP, TE, ES, EC Vt 434 elever Ht 473 elever Ht 38 Personal Vt 38 personal RO Erja Lindmark HR, IV, SV, Gysär, Särvux, Elevhälsa, Ped.stöd Vt 260 elever Ht 254 elever Ht 52 Personal Vt 41 personal Den administrativa enheten har under året fungerat mycket väl avseende reception, planering och ekonomisk support. Varje rektorsområde är organiserat i programarbetslag under respektive rektor. Ledningsgruppen har under året haft ordinarie sammanträden varje tisdag kl 09.00-12.00. Dessutom har enstaka hel- eller halvdagar planerats in vid särskilda behov. 4.1 Samarbetspartners Traditionella branschnära kontakter är rutin för respektive program avseende APU, miljöpraktik och studiebesök. Föreningen ENWIS, Enköpings Företagare och Westerlundska i Samverkan, bildades 2003 med syfte att utveckla samarbetet mellan skolan och näringslivet. Modellen för samverkan har mottagits positivt av företag och arbetslag på gymnasiet. Under 2004 och 2005 intensifierades arbetet i ENWIS och arbetet började ge konkreta resultat. En långsiktig strävan skall vara samarbete i frågor gällande: 8

Ledningsorganisation Projektarbetsuppdrag PA1201 Praktik på studieförberedande program Lärlingsplatser Andra samverkansmöjligheter Andra övergripande samarbetspartners för skolan är: Sociala myndigheter Kronofogdemyndigheten Politiska föreningar och ideella organisationer Polismyndigheten Andra skolor Högskolor och universitet Kulturella föreningar 4.2 Exempel på under 2005 pågående utvecklingsarbeten Betyg och bedömning Programarbetslag (teambuilding) Samarbete skola-näringsliv Förändrad elev- och lärarroll i samlade studiemiljöer Ämnesintegreringar Offensiv och preventiv elevhälsoorganisation Brand- och räddningskunskap för elever i åk 2 Elevdemokrati (skolövergripande) Elevmedverkan i arbetslag Utveckling av hemsidan EU Mål 3-projekt (inom Erja Lindmarks rektorsområde) ATT UPPNÅ Väl fungerande arbetslag med elevmedverkan och utökat ansvar Effektiviseringar i samlade studiemiljöer för högre verkningsgrad i lärandet Utvärderande och förebyggande elevhälsa Fler mätningar inom avgränsade områden 9

5. Kvalitetsområden Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Kvalitetsområden 5.1 Mål, styrning och ledning 5.1.1 Ledningsgruppen 5.1.1.1 Aktuella mål för ledningsgruppen Ekonomisk balans Ansvar, resurser och befogenheter fördelade per rektorsområde Gemensam övergripande policy för ledningsgruppen Aktivt ledarskap Effektiv organisation Harmoni och arbetsglädje 5.1.1.2 Vidtagna åtgärder Tidigare beräkningsunderlag för nyckeltal och täthetssiffror har under året förfinats ytterligare. Supporten till rektorerna har varit av bästa slag så att varje rektor kan ha grepp över den egna verksamheten. Utvecklingen av handlingsplaner och policydokument går vidare. Muntliga föredragningar och publiceringen av dokument i First Class har höjt personalens medvetenhet betydligt. Rektorsnärvaro i verksamheten tillsammans med arbetslagen och eleverna har ökat. Användning av genomarbetade ramar för lärartäthet, övergripande ekonomiska ställningstaganden, större organisationsbeslut och gemensamma ekonomiska analyser. 5.1.1.3 Resultat Måluppfyllelse Genom egna bedömningar inom ledningsgruppen kan följande måluppfyllelse redovisas: Tabell 9. Ledningsgruppens självvärdering År 01 År 02 År 03 År 04 År 05 rektorsansvar med resultatansvar 0 + + + ++ rektorernas deltagande i samverkansgruppen ger samsyn i + + + + 0 övergripande policyfrågor utnyttjandegrad av planeringsgruppen/administrationen 0 + + + + rektor i verksamheten - 0-0 0 konsensusbeslut i ledningsgruppen + + + + 0 ledningsgruppens bemanning - + 0 0 - Förändring från föregående år: minskning (-), oförändrat (0), ökning (+) 10

5.1.1.4 Förbättringar att uppnå Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Kvalitetsområden Rimligare storlek på rektorsområden alternativt införande av arbetslagsledare Mer tid i verksamheten på programmen Utökat samarbete skola arbetsliv. Prioritering av mätningar och utvecklingsarbete på arbetslagsnivå Fullfölja byggandet av samlade studiemiljöer. Initiera planeringsarbete inför ny gymnasiereform. Intensifiera arbetet med att ta fram en långsiktig Vision. 5.1.2 Programarbetslagen 5.1.2.1 Aktuella mål för programarbetslagen Att efterhand och efter lagets mognad ansvara för fördelning inom laget av resurser för kompetensutveckling Elevmedverkan i programarbetslaget Egen tidsanvändning Informationsträffar, marknadsföring Egen kvalitetsredovisning-utvärdering Avvikelser från grundschema Lärarstudenter Ökat samarbete i själva undervisningen Bryta ned kurserna i mål och betygskriterier på individnivå och kommunicera detta till varje enskild elev. och dessutom Förstå elevens hela utbildning Skapa idéer i samlade studiemiljöer Skapa trygghet i laget Elevkontrakt och introduktioner 5.1.2.2 Vidtagna åtgärder Så långt som möjligt har varje rektor aktivt stöttat sina arbetslag så att lagen på ett enkelt sätt kan förstå och se sina möjligheter och befogenheter. Insatser har gjorts för att få den enskilde och programarbetslagen att förstå och utnyttja den positiva andan i kommunens utvecklingsavtal och avtalet om lärares arbetstid. Förutom arbetslagens resurser för kompetensutveckling har flera lag fått möjlighet att disponera egna läromedelsresurser avseende både karaktärs- och kärnämnesdelen. Samlade studiemiljöer har under året organiserats även för SP och HP. 11

Kvalitetsområden 5.1.2.3 Resultat Måluppfyllelse Rektorernas bild av sina arbetslag genom arbetsplatsträffar och aktiv delaktighet i lagens sammankomster ligger till grund för resultatredovisningen. Eftersom verksamheten omfattar 18 pedagogiska arbetslag samt övrig personal är det omöjligt att i denna kvalitetsredovisning i detalj redogöra för varje enskilt arbetslags framsteg eller misslyckanden. Här kommer endast ytterligheter och tydliga tendenser att redovisas. Arbetslagens effektivitet vid sina träffar har ökat och elever har i högre grad än tidigare medverkat. Tabell 10. Ledningsgruppens skattning av arbetslagen År År År År 02 03 04 05 Flera lag har gemensamt prioriterat teambuilding + + + 0 En del lag resonerar i termer som min del av utvecklingsresursen 0 0 0 - Elevmedverkan i arbetslagen 0 + + + Flera lag har av egen kraft hittat effektiviseringar som gagnar eleverna + + + + En del lag finns fortfarande kvar i ett gammalt system 0 0-0 Alla lag ansvarar för sin resurs för kompetensutveckling + + + 0 Alla lag ansvarar för information om sina program + + + 0 Flera lag har fördelat arbetslagets gemensamma uppgifter mellan sig + + + 0 I flera lag har man lärt sig förstå elevens hela utbildning + + + + Många lag ansvarar själva för omdisponeringar från grundschemat + + + + 5.1.2.4 Förbättringar att uppnå Mätbara resultat av lagens arbete. Ökad elevdelaktighet i lagen. Varje arbetslag har sin egen målbeskrivning med utgångspunkt från handlingsplaner och prioriterade mål i centrala utvecklingsplaner. Varje arbetslag gör sin kvalitetsredovisning. Varje arbetslag utvecklas i sin egen takt. Inga tvära kast i målinriktningen. Goda resurser avseende förändringar. Förbättrat och förankrat kvalitetssäkringssystem. Effektivare arbetsfördelning/tidsanvändning inom lagen. Ökad teambuilding i arbetslagen för lärare och elever. Ökat samarbete i själva undervisningen Bryta ned kurserna i mål och betygskriterier på individnivå och kommunicera detta till varje enskild elev. 12

Kvalitetsområden 5.2 Elevers lärande 5.2.1 Processerna 5.2.1.1 Aktuella mål Pedagogisk mångfald Optimal pedagogik vid varje tillfälle Utveckling av pedagogiska metoder Förändrad lärarroll (lärare-handledare-mentor-utbildare ) All personal arbetar i lag Alla elever ska förstå varför skolan är viktig och varför hög kompetens skapar många möjligheter. Högre betygssnitt än föregående läsår 5.2.1.2 Vidtagna åtgärder Försök har gjorts att skapa pedagogiska debatter. Genom bl.a. samtal har en exemplifierad bild av en ny lärarroll givits Organiserat arbetslag med ansvar för elevens hela lärande. Arbete för att ge alla elever insikt om varför skolan är viktig. Fortsatt utrymme för arbetslagen att fortsätta växa med hjälp av stöd från andra lag och sin egen ledning. Strävat efter att upprätthålla ett positivt arbetsklimat. Förbättrat introduktionen för elever vid terminsstarten och i samband med start av nya kurser. Eftersträvat tydlighet i kriterier och mål. Användning av kursutvärderingar. Utnyttjande av samlade arbetsmiljöer. Personalen funnits tillgänglig för eleven under icke schemalagd tid för samtal och vägledning. Policy och kriterier för etappbetyg har fastställts. Samverkan har skett med grundskolan om Betyg och Bedömning. 13

Kvalitetsområden 5.2.1.3 Resultat Måluppfyllelse Tabell 11. Ledningsgruppens skattning av elevers läroprocesser De pedagogiska debatterna förs till viss del i arbetslagen men diskussionen skjuts ofta åt sidan för debatt kring planering och vardagsproblem. Genom samtal i samverkansgruppen och i arbetslagen försöka skapa en bild av den nya lärarrollen är svårt eftersom lärarrollen hela tiden måste anpassas till olika elevgrupperingar. Gamla lärarrollen plus nya uppgifter upplevs som merarbete. Det svåra i lärarrollen är att prioritera sina uppgifter och inte alltid vara tillhands för varje elev i varje ärende. Den dynamiska processen kan skönjas tydligt. Bakåtsträvarna är få. Devisen skynda långsamt är oerhört viktig. Man måste inom lagen få uppleva och upptäcka positiva effekter av lagarbetet och inte bara en sittning till. Att ta tid till att prata om livet efter skolan stjäl tid från ämnet/kursen. Det måste få ta tid. Bättre introduktioner inför åk 1. Krav, regler, förväntningar. År 02 År 03 År 04 År 05 0 + 0 0 0 0 0 0 + + + + 0 0 0 0 Flera lag har inriktat sig på teambuilding för elever + + + Samlade studiemiljöer + 0 0 Goda elevarbetsplatser + + 0 + + + Tabell 12. Undervisningen (endast delar av elevenkäten redovisas) År 01 År 02 År 03 År 04 År 05 Fråga Informerar dina lärare på ett bra sätt om vad som krävs för att få ett visst 53 % 58 % 1 % 65 % 71% 52 betyg? Hur nöjd är du med din egen arbetsinsats? 66 % 71 % 78 % 77 % 77 % 40 Anser du att dina lärare är skickliga pedagoger? 40 % 54 % 59 % 64 % 63 % 47 Anser du att dina lärare har förmåga att förklara det som är svårt? 59 % 66 % 73 % 73 % 74 % 50 Skulle du vilja byta lärare om det var möjligt? 15 % 17 % 11 % 9 % 11 % 59 Källa: Siffrorna har hämtats från den årliga elevenkätens resultat år 2001-2005. 14

5.2.1.4 Förbättringar att uppnå Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Kvalitetsområden Effektivare introduktioner Ge elever ökad förståelse för vad som menas med eget ansvar. Göra utbildningarna mer intressanta för att höja elevens ambitionsnivå Eleven och arbetslaget se utbildningen i ett helhetsperspektiv Tydligare kursmål och betygskriterier 5.2.2 Elevers studieresultat 5.2.2.1 Aktuella mål Att andelen ej godkända betyg i kärnämnen minskar Minskat antal avhopp till IV (se tabell) Tabell 13. Avhopp till IV År 02 Ht År 03 Ht År 04 Ht År 05 Ht 020830 82 030830 92 040830 91 050830 71 021231 101 031231 115 041231 113 051231 101 Förändring +19 Förändring +23 Förändring +22 Förändring +30 5.2.2.2 Vidtagna åtgärder Diskussioner om betygsläget i ämnesgrupper och med grundskolan. 81 elever från nationella program erhåller stöd hösten 2005. Personalstöd till elever med 2,6 specialpedagoger och 0,75 elevassistent. 5.2.2.3 Resultat Måluppfyllelse Tabell 14 a-b. Andelen ej godkända betyg i kärnämnen på Westerlundska a) Studieförberedande program Vt 00 Vt 01 Vt 02 Vt 03 Vt 04 Vt 05 EngA - - 1,5 % 2,8 % 1,2 % 1,6 % EsvA - - 3,5 % 0 1,2 % 1,1 % IdhA 6,3 % 6,2 % 7,3 % 2,2 % 2,5 % 2,7 % MaA - 3,9 % 5,4 % 2,3 % 0 2,7 % NkA 4,1 % 3,5 % 9,4 % 2,8 % 0 6,0 % ReA - 1,0 % 3,5 % 3,3 % 1,2 % 1,6 % ShA 1,0 % 2 % 2,2 % 2,5 % 2,2 % SvA - - 0,5 % 1,1 % 0,6 % 1,1 % SvB - 6,4 % 10,4 % 3,9 % 3,1 % 1,7 % 15

Kvalitetsområden b) Yrkesförberedande program Vt 00 Vt 01 Vt 02 Vt 03 Vt 04 Vt 05 EngA 10,3 % 6,7 % 3,8 % 9,8 % 5,7 % 9,8 % EsvA * 9,5 % 6,3 % 3,8 % 4,4 % 6,6 % IdhA 27,4 % 27,5 % 17,8 % 22,2 % 18,1 % 19,2 % MaA 26,6 % 16,4 % 13,5 % 19,6 % 10,1 % 15,4 % NkA 27,5 % 24,4 % 21,6 % 18,2 % 10,6 % 19,3 % ReA * 22,1 % 9,6 % 18,9 % 4,4 % 13,8 % ShA * 17,1 % 10,8 % 8,3 % 6,3 % 14,5 % SvA * 5,4 % 3,3 % 6,8 % 1,9 % 1,8% SvB * 10,5 % 11,8 % 21,7 % 7,5 % 17,4 % * = ingen uppgift Tabell 15. Andelen IG för kärnämnen på samtliga program Skolan Länet Hela Riket Vt 04 Vt 05 Vt 04 Vt 05 Vt 04 Vt 05 EngA 3,4 % 3,0 % 1,8 % 1,9 % 2,7 % 2,7 % EsvA 2,8 % 2,7 % 1,2 % 1,6 % 1,8 % 1,7 % IdhA 10 % 7,6 % 3,2 % 3,6 % 4,3 % 4,2 % MaA 5 % 5,7 % 2,9 % 3,7 % 3,7 % 3,7 % NkA 5,3 % 8,2 % 3,9 % 3,9 % 4,6 % 4,7 % ReA 2,8 % 3,6 % 4 % 4,6 % 4,9 % 5,3 % ShA 4,4 % 3,0 % 2,6 % 2,8 % 3,9 % 4,1 % SvA 1,3 % 0,3 % 0,7 % 0,6 % 0,9 % 1,0 % SvB 5,3 % 5,4 % 3,3 % 3,8 % 4,2 % 4,5 % Tabell 16. Avgivna betyg hela Westerlundska IG G VG MVG År 01 7,5 % 43,7 % 32,7 % 16 % År 02 7,3 % 44,4 % 33,1 % 15 % År 03 6,2 % 44,6 % 30,9 % 18,2 % År 04 4,5 % 42,4 % 34,3 % 18,8 % År 05 4,5 % 40,3% 32,9 % 22,3 % Tabell 17. Avgivna betyg studieförberedande program IG G VG MVG År 01 6 % 35 % 36 % 23 % År 02 7,6 % 36,4 % 35,6 % 20,3 % År 03 4,2 % 35,9 % 33,6 % 26,2 % År 04 3.3 % 32,9 % 36,2 % 27,6 % År 05 5,0% 28,9% 35,2% 30,9% 16

Kvalitetsområden Tabell 18. Avgivna betyg Yrkesförberedande program IG G VG MVG År 01 10 % 53 % 29 % 8 % År 02 7 % 52,3 % 30,9 % 9,8 % År 03 10 % 57,4 % 25,6 % 7 % År 04 5,7 % 51,8 % 32,5 % 10 % År 05 9,5% 50,7% 27,7 % 12% Antalet reducerade kurser har under 2004/2005 uppgått till 116 stycken. Antal elever med slutbetyg som har reducerat program var under samma läsår 63 stycken. Värdering av resultat och analys Antalet IG har återigen en stigande tendens på både de yrkesförberedande och studieförberedande utbildningarna. Nivåerna för MVG har ökat till den högsta under 2000-talet för både yrkesförberedande och studieförberedande utbildningarna. Våra problem består i att: Eleverna har otillräckliga grundkunskaper. Många elever har för låg närvaro vid lärarledda tillfällen. Motivationsnivån är för låg. Elever saknar rutin på att arbeta med egna hemuppgifter. Vissa grupperingar görs för stora av ekonomiska skäl. Eleverna inte använder hela arbetsdagen till skolarbete. 5.2.2.4 Förbättringar att uppnå Effektivare introduktioner. Ge elever ökad förståelse för vad som menas med eget ansvar. Göra utbildningarna mer intressanta för att höja elevens ambitionsnivå. Eleven och arbetslaget se utbildningen i ett helhetsperspektiv. Tydligare kursmål och betygskriterier. Minska gruppstorlekarna där så går att göra 17

5.3 Arbetsmiljö Trygghet 5.3.1 Aktuella mål Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Kvalitetsområden Andelen elever som uppger att de trivs i skolan ska öka. Ingen elev ska uppleva sig mobbad eller trakasserad. Andelen elever som är nöjda med möjligheten att ta upp problem ska öka. Organisation i samlade studiemiljöer. 5.3.2 Vidtagna åtgärder Färre lärare kring varje elevgrupp. Organisation av samlade studiemiljöer. Reviderad handlingsplan för att upptäcka mobbning. Överlämnandekonferenser grundskola gymnasieskola. 0-konferenser i augusti. Upprättande av åtgärdsprogram för eleverna. Utvecklingssamtal genomförts även för åk 2 och 3. 5.3.3 Mål och resultatuppfyllelse Tabell 19. Trivsel och arbetsmiljö (endast delar av elevenkäten redovisas) År 01 År 02 År 03 År 04 År 05 Fråga 91 % 95 % 94 % 91 % 93 % av eleverna trivs på skolan 56 av eleverna upplever att de 2 % 1 % 4 % 5 % 2 % har mobbats 38 71 % 73 % 78 % 78 % 80 % av eleverna är nöjda med det stöd de får från sina 19 lärare 66 % 71 % 78 % 77 % 77 % av eleverna är nöjda med sin egen insats på skolan 40 59 % 59 % 59 % 62 % 60 % av eleverna är nöjda med undervisningslokalerna 5 Källa: Siffrorna har hämtats från den årliga elevenkätens resultat år 2001-2005. Värdering av resultat och analys Siffrorna har analyserats och vi kan förbättra resultaten ytterligare genom det fortsatta arbetet med arbetslag i funktionella samlade studiemiljöer. Effektmål: 96 % av eleverna trivs på skolan. Resultat 2005: 93 % Effektmål: 80 % av eleverna är nöjda med sin egen insats på skolan. Resultat 2005: 77 % 18

Kvalitetsområden 5.3.4 Förbättringar att uppnå Skolans stöd- och resursteam utökas. Trivseln på skolan ökar under 2006 till 96 %. Vi måste med förenade krafter arbeta intensivt med att eleverna ska uppleva varje arbetsdag som utvecklande och meningsfull och verkligen uppleva glädje under arbetsdagen och kunna känna sig nöjda med den egna insatsen. Elevdelaktighet i planeringsarbetet. 5.4 Delaktighet Medansvar 5.4.1 Aktuella mål Eleverna tränas i demokratiska arbetsformer genom bland annat regelbundna klassoch elevråd. Representanter för eleverna deltar i arbetslagets planeringsarbete. Representanter för eleverna deltar i arbetsplatsträffar. Få igång ett fungerande elevråd. 5.4.2 Vidtagna åtgärder Implementering av handlingsplaner för ökad elevdemokrati bl.a. genom att: Eleverna har inbjudits att deltaga i arbetslagsträffarna. Elevrepresentanter från olika program har under året utbildats i elevdemokratiska frågor och i att vara elevskyddsombud. 5.4.3 Resultat Måluppfyllelse Som planerat har arbetet med elevdelaktighet startat och med stor hjälp initialt har ett elevråd börjat fungera för egen maskin. Återväxten är dock ett stort problem. 5.4.4 Förbättringar att uppnå Elevmedverkan i minst fyra arbetsplatsträffar under 2006 Rektorerna ska prioritera elevmedverkan Årlig återkommande elevdemokratiutbildning Årlig återkommande utbildning av elevskyddsombud Arbetslagen prioriterar elevdemokrati Elevkåren rekryterar en ny styrelse 5.5 Information och kommunikation 19

5.5.1 Aktuella mål Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Kvalitetsområden Vid kursstart ska varje elev tydligt få veta kursens mål, uppläggning och betygskriterier. Skolans information till föräldrar förbättras, speciellt beträffande resultat och närvaro. Arbetet med att förbättra skolans hemsida fortsätter. 5.5.2 Vidtagna åtgärder Utbildning av redaktörer som kan uppdatera hemsidan. Effektivare frånvaroregistreringsprogram (Historik). Digital information till elever via First Class. Utvecklingssamtal i åk 1 och 2. 5.5.3 Resultat Måluppfyllelse Tabell 20. Antal elever som använder sin mailadress inom FC dagligen eller ganska ofta År 01 År 02 År 03 År 04 År 05 30 % 37 % 45 % 47 % 42 % Alla elever och förälder i åk 1 och åk 2 har inbjudits till utvecklingssamtal. Öppet-Hus verksamheten har hög besöksfrekvens och fick fina utvärderingar. Flera programarbetslag har kompletterande egen marknadsföring. Endagspraktiken har fungerat bra. 5.5.4 Förbättringar att uppnå Fler digitala, rutinmässiga kursutvärderingar. Ämnesgrupperna arbetar fram enkla informationsunderlag avseende kursmål och betygskriterier. Fortsatt utveckling av hemsidan och programmens hemsidor. Relevant information via First Class i ökad omfattning. Ökad användning av First Class bland eleverna. 20

Kvalitetsområden 5.6 Organisationens utveckling och lärande 5.6.1 Aktuella mål Varje lärare ska ha ett medarbetarsamtal med sin rektor varje år (september-oktober) där även lärarens arbetsuppgifter under läsåret bekräftas. Varje lärare ska ha ett planeringssamtal med sin rektor (april-maj) där lärarens arbetsuppgifter inför kommande läsår diskuteras. Varje lärare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan. All personal ska organiseras i programarbetslag för att kunna ta ansvar för elevens hela studiesituation. Välplanerad VFU-period för lärarstudenter. 5.6.2 Vidtagna åtgärder Att leda genom medarbetar- och planeringssamtal har blivit en rutin. Under året har medel från Växtkraft mål 3 beviljats för viss personal avseende kompetensutveckling (treårigt projekt 2004-2006). Fler samlade studiemiljöer medför naturligt arbetslagets ansvar för elevens hela utbildning. Bra rutiner för lärarstudenter. 20 % biträdande kursansvarig lärare för lärarstudenter har etablerats. 5.6.3 Resultat - Måluppfyllelse Tabell 21. Skattning av måluppfyllelse 2005 jämfört med tidigare år 2002-2004 2002 2003 2004 2005 Utvecklings- och medarbetarsamtalen i stort följt en gemensam grundstruktur + 0 + 0 Lämpligt antal personer underställda respektive rektor - - - 0 Samtalen innefattat personlig kompetensutvecklingsplan 0 0 0 0 All personal organiserad i arbetslag + + + 0 Programarbetslagen har under året stabiliserats + + + - Alla lärare har under året både haft medarbetarsamtal och planeringssamtal med sin rektor + 0 + 0 Rektorerna har ofta deltagit i programarbetslagens inre arbete + 0 - + Rektorerna har till viss del funnits ute i sina program 0 0 0 0 21

5.6.4 Att åtgärda Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2005 Kvalitetsområden Medarbetarsamtalet i september-oktober ges hög prioritet som ett väldisponerat, planerat samtal med fokus på kompetensutveckling och lönenivå. Rektor ska leda programarbetslagen i pedagogiska diskussioner. Programutveckling i samlade miljöer. Effektivt arbetslagsarbete. Inventering av lärarnas arbetsuppgifter. 22

Förbättringsområden framtidsperspektiv 6. Förbättringsområden framtidsperspektiv 6.1 SWOTANALYS Styrkor 2002 2003 2004 2005 Låg frånvaro hos pers Låg frånvaro hos pers Låg frånvaro hos pers Låg frånvaro hos personalen Lärarstudenter Lärarstudenter Lärarstudenter Lärarstudenter Policydokument Policydokument Policydokument Styrdokument Handlingsplaner Handlingsplaner Handlingsplaner Handlingsplaner Arbetsplaner God arbetsmiljö God arbetsmiljö God arbetsmiljö God arbetsmiljö God infostruktur God infostruktur Interninformation Kompetent Kompetent Kompetent Kompetent personal personal personal Utvecklingsplan Utvecklingsplan Utvecklingsplan och prioriterade mål personal Skolvisionsarbete Uppföljning av Uppföljning av Uppföljning av Uppföljning av elevers studieresultat elevers studieresultat elevers studieresultat elevers studieresultat Tydligt Tydligt Tydligt Tydligt ledarskap ledarskap ledarskap ledarskap Info grundskolan Info grundskolan Info grundskolan Samverkan med grundskolan Fungerande arbetslag Fungerande arbetslag Fungerande arbetslag Fungerande arbetslag God trivsel God trivsel God trivsel God trivsel Bra IT-stöd Bra IT-stöd Bra IT-stöd Bra It-stöd Samlade studiemiljöer Samlade studiemiljöer Samlade studiemiljöer Samlade studiemiljöer Gott rykte Gott rykte Gott rykte Hög standard Hög standard Hög standard Bra rekryteringar Bra rekryteringar Bra rekryteringar Mycket bra Etablerad Bättre ekonomi ekonomirutiner elevhälsa Etablerad elevhälsa Tema Betyg och bedömning Arbete med rökning och hälsa ENWIS ENWIS ENWIS Pedagogiska stödfunktionen Pedagogiska stödfunktionen Pedagogiska stödfunktionen Väl fungerande SYV funktion Väl fungerande SYV funktion Väl fungerande SYV funktion 23

Förbättringsområden framtidsperspektiv Svagheter 2002 2003 2004 2005 Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi För många IG Ventilationsproblem Ventilationsproblem Lokalbrister För få utvärderingar För få utvärderingar För få utvärderingar För få rutinmässiga kvalitetsmätningar För många reduceringar För många reduceringar i vissa kurser För många reduceringar i vissa kurser Stor frånvaro bland elever Stor frånvaro bland elever Stor frånvaro bland elever Elever använder FC Elever använder FC Elever använder FC i för liten i för liten i för liten omfattning omfattning omfattning Låg stödresurs T f förvaltningschef T f förvaltningschef under vårterminen För stora För stora rektorsområden rektorsområden Samarbete med Samarbete med kommunens andra kommunens andra förvaltningar förvaltningar Otydligheter i kommunens uppföljningsansvar Otydligheter i kommunens uppföljningsansvar Stor frånvaro bland elever För stora rektorsområden Samarbete med kommunens andra förvaltningar Långsiktiga underhållsplaner 24

Förbättringsområden framtidsperspektiv Hot 2002 2003 2004 2005 Fristående gymnasieskola Fristående gymnasieskola Fristående gymnasieskola Fristående gymnasieskola Vikande sökandebild Vikande sökandebild Vikande sökandebild Vikande sökandebild Svår lärarrekrytering Svår lärarrekrytering Svår lärarrekrytering Låg kvalitet Låg kvalitet Låg kvalitet Låg kvalitet Dåligt rykte Dåligt rykte Dåligt rykte Dåligt rykte Sned åldersstruktur Lokalbrist p.g.a. ökat elevantal Lokalbrist p.g.a. ökat elevantal Lokalbrist p.g.a. ökat elevantal Alltfler elever i behov av särskilt stöd Alltfler elever i behov av särskilt stöd Alltfler elever i behov av särskilt stöd Alltfler elever i behov av särskilt stöd Den rådande Den rådande Den rådande ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Obehöriga elever från grundskolan saknar flera ämnen ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Fler obehöriga elever från grundskolan Ungdomars ökade ohälsa Otillräckliga resurser ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Fler obehöriga elever från grundskolan Ungdomars ökade ohälsa Otillräckliga resurser 25

Förbättringsområden framtidsperspektiv Möjligheter 2002 2003 2004 2005 IT-projekt Utvecklingen av den nya gymnasieskolan Utvecklingen av den nya gymnasieskolan Utvecklingen av den nya gymnasieskolan EU-projekt EU-projekt EU-projekt Internationella kontakter God infostruktur Profilering mot en hållbar utveckling Profilering mot en hållbar utveckling Profilering mot en hållbar utveckling Effektiv marknadsföring Effektiv marknadsföring Effektiv marknadsföring Effektivare marknadsföring Wärnersson pengar Elevdemokrati Elevdemokrati Rekrytering av ny personal Effektiva arbetslag Arbetslag i samlad studiemiljö Arbetslag i samlad studiemiljö Arbetslag i samlad studiemiljö Fler IKI-elever Fler IKI-elever Fler IKI-elever Fler IKI-elever Färre IKK-elever Färre IKK-elever Färre IKK-elever Färre IKK-elever Hög kvalitet på lokaler, miljö och utbildning Samverka med andra kommuners gymnasieskolor Att fullfölja lokalförändringsprogrammet Elevdemokrati Att fullfölja lokalförändringsprogrammet Att fullfölja lokalförändringsprogrammet Förbättrat samarbete med: Politiker Näringsliv Grundskola Andrakommuner Färdigställande av studiemiljöer för alla Utveckla samarbete med lokala näringslivet 6.2 Områden att förbättra Elevdemokrati Stödresurser för svagpresterande elever Bättre informationsspridning till personalen Utökat ansvar till arbetslagen Strukturerade utvärderingssystem Samlad studiemiljö för ESMK 26

Värdering av nuvarande kvalitetssystem 7. Värdering av nuvarande kvalitetssystem Många värderingar i rapporten har varit ledningsgruppens egna värderingar. Alldeles för få genomförda lokala utvärderingar. Utvärderingsrutiner saknas i många programarbetslag Vi saknar ett bra digitalt verktyg för utvärderingar. 7.1 Förbättringar att uppnå Vi måste resonera fram en struktur för våra mätningar så att både personal och elever känner sig delaktiga och förstår att utvärderingar i första hand ska leda till utveckling och inte upplevas som kontroller. Ett nytt digitalt instrument för kursutvärdering måste köpas in och bli en naturlig rutin. Arbetslagen behöver hjälp med att spegla och värdera sitt eget arbete för att utvecklas vidare. Rektorerna måste aktivt lyfta programlagens träffar till pedagogiska diskussioner. 27

Övriga kvalitetsredovisningar under år 2004 8. Övriga kvalitetsredovisningar under år 2005 8.1 Utvärdering av period för lärarstudenter höst- och vår Resultaten var överväldigande positiva från studenterna avseende: Information Mottagande på Westerlundska Handledning Seminarier Resultat år 2000 Ingen var intresserad av tjänst vid Westerlundska. Resultat år 2001/2002/2003/2004/2005 Nästan alla lärarstudenter var intresserade av tjänst på Westerlundska. Enköping 2006-03-03 Jörgen Norman Samordnande rektor 28

Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2005 FÖRSLAG TILL UTVECKLINGSPLAN FÖR WESTERLUNDSKA LÄSÅRET 2006/07 EKONOMI RESURSER PERSONAL LOKALER ATT UPPNÅ Att genom samlade studiemiljöer, med ett nära samarbete mellan lärare och elever, öka effektiviteten i verksamheten så att elevernas arbetsinsats motsvarar en hel arbetsdag och inte bara några lektioner. Arbetslaget prioriterar lagets arbetsuppgifter och organiserar sig för att uppnå en mera rationell tidsanvändning. Alla arbetslag behöver inte ta samma väg för att uppnå kursmålen. Arbetslagen får fungera i samlade studiemiljöer med sina elever och slippa ständiga förflyttningar både av sig själva och sina materiel. Högre tidseffektivitet såväl för den enskilde läraren som för hela arbetslaget (alla behöver inte vara med på allt). Större eget ansvar i arbetslagen. Den enskilde läraren måste själv och i samverkan med kollegorna hitta nya vägar för att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Snabbare nätkapacitet. Ökad driftsäkerhet i datanätet Ökad First Class användning hos eleverna Uppgradering av datorer så att lägstanivån höjs generellt Datorkapacitet anpasssad efter varje programs specifika behov Utbildningsmiljöer med digitala kameror och projektorer En genomarbetad IT-policy för Utbildningsförvaltningen En digital plattform för distansutbildning Ekonomiska resurser för regelbunden reinvestering i hårdvara Datapedagogiska gruppen (DPG) startas på nytt LEDNINGSORGANISATION ATT UPPNÅ Väl fungerande arbetslag med elevmedverkan och utökat ansvar. Effektiviseringar i samlade studiemiljöer för högre verkningsgrad i lärandet. Utvärderande och förebyggande elevhälsa. Fler mätningar inom avgränsade områden. Bilaga (sida 1 av 4)

Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2005 KVALITETSOMRÅDEN Ledningsgruppen ATT UPPNÅ Rimligare storlek på rektorsområden. Mer tid i verksamheten på programmen. Utökat samarbete skola arbetsliv. Prioritering av mätningar och utvecklingsarbete på arbetslagsnivå. Fullfölja byggandet av samlade studiemiljöer. Fortsätta planeringsarbete inför ny gymnasiereform. Programarbetslagen ATT UPPNÅ Mätbara resultat av lagens arbete. Ökad elevdelaktighet i lagen. Samlad studiemiljö för ESMK. Varje arbetslag har sin egen målbeskrivning med utgångspunkt från handlingsplaner och prioriterade mål i centrala utvecklingsplaner. Varje arbetslag gör sin kvalitetsredovisning. Varje lag utvecklas i sin egen takt. Inga tvära kast i målinriktningen. Goda resurser avseende förändringar. Förbättrat och förankrat kvalitetssäkringssystem. Effektivare arbetsfördelning/tidsanvändning inom lagen. Ökad teambuilding i arbetslagen för lärare och elever. Elevers studieresultat ATT UPPNÅ Effektivare introduktioner Ge elever ökad förståelse för vad som menas med eget ansvar. Göra utbildningarna mer intressanta för att höja elevens ambitionsnivå Eleven och arbetslaget se utbildningen i ett helhetsperspektiv Tydligare kursmål och betygskriterier Bilaga (sida 2 av 4)

Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2005 Arbetsmiljö Trygghet ATT UPPNÅ Skolans stöd- och resursteam utökas. Trivseln på skolan ökar under 2006 till 96 %. Vi måste med förenade krafter arbeta intensivt med att eleverna ska uppleva varje arbetsdag som utvecklande och meningsfull och verkligen uppleva glädje under arbetsdagen och kunna känna sig nöjda med den egna insatsen. Elevdelaktighet i planeringsarbetet. Delaktighet Medansvar ATT UPPNÅ Elevmedverkan i minst fyra arbetsplatsträffar under 2006. Rektorerna ska prioritera elevmedverkan. Årlig återkommande elevdemokratiutbildning. Arbetslagen prioriterar elevdemokrati. Elevkåren får en tydligare organisation. Utbildning av elevskyddsombud. Information/kommunikation ATT UPPNÅ Fler digitala, rutinmässiga kursutvärderingar. Ämnesgrupperna arbetar fram enkla informationsunderlag avseende kursmål och betygskriterier. Fortsatt utveckling av hemsidan och programmens hemsidor. Relevant information via First Class i ökad omfattning. Ökad användning av First Class bland eleverna. Organisationsutveckling och lärande ATT UPPNÅ Medarbetarsamtalet i september-oktober ges hög prioritet som ett väldisponerat, planerat samtal med fokus på kompetensutveckling och lönenivå. Rektor ska leda programarbetslagen i pedagogiska diskussioner. Programutveckling i samlade miljöer. Effektivt arbetslagsarbete. Inventering av lärarnas arbetsuppgifter. Bilaga (sida 3 av 4)

Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2005 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UR SWOTANALYS ATT UPPNÅ Elevdemokrati Stödresurser för svagpresterande elever Bättre informationsspridning till personalen Utökat ansvar till arbetslagen Strukturerade utvärderingssystem Samlad studiemiljö för ESMK UTVECKLING AV NUVARANDE KVALITETSSYSTEM ATT UPPNÅ Vi måste resonera fram en struktur för våra mätningar så att både personal och elever känner sig delaktiga och förstår att utvärderingar i första hand ska leda till utveckling och inte upplevas som kontroller. Vårt digitala instrument för kursutvärdering måste komma igång och bli en naturlig rutin. Arbetslagen behöver hjälp med att spegla och värdera sitt eget arbete för att utvecklas vidare. Rektorerna måste aktivt lyfta programlagens träffar till pedagogiska diskussioner. Jörgen Norman Samordnande rektor Bilaga (sida 4 av 4)