Dokumenttyp 1(11) Diarienr XXXXXXX Enhetsplan för Irstaskolan Antagen av Christina Brandel-Ericson september 2015 program policy handlingsplan riktlinje
Dokumenttyp 2(11)
Dokumenttyp 3(11) 1. Enhetsplanens roll i styrkedjan Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas inför varje läsår en enhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsrapporten. Enhetens arbetsplan ska omfatta alla verksamheter som finns på enheten. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. Det är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. De pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. De nationella styrdokumenten, stadens strategiska plan och utbildningsplanen är övergripande för planeringsprocessen. Dessa preciseras och bryts ned i tre steg av barn- och utbildningsförvaltningen: Flerårsplan - Verksamhetsplan - Enhetsplan - Förvaltningens treåriga plan för att precisera de nationella och kommunala målen. Planen fastställs av direktör. De fyra verksamhetsområdenas planer för det kommande året, innehåller åtaganden för att precisera flerårsplanens ambitioner. Planen fastställs av verksamhetschef. Enheternas planer för det kommande läsåret, innehåller mål och aktiviteter för att precisera flerårsplanen och verksamhetsplanerna. Planen fastställs av enhetschef.
Dokumenttyp 4(11) 1.1 Enhetsplanens innehåll Enhetsplanen inleds med enhetens pedagogiska idé samt resultatfönster. I den pedagogiska idén beskrivs den gemensamma målbilden och vägvalen för att nå dit, både vad enheten vill uppnå och hur. I resultatfönstret redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl enheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet resultatfönster kan förstås så att här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av skolenheten. De politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. Resultatfönstret är lätt åtkomligt och indikatorerna baseras på ett för alla enheter enhetligt urval av objektiva mätningar som möjliggör nationella jämförelser. Därefter beskrivs enhetens åtgärdsfönster utvecklingsområden enligt rubrikerna, som följer kvalitetsrapporten. Här beskrivs mål på lång och/eller kort sikt, hur målen ska nås, vem som ansvarar för vad, när arbetet ska göras och när och hur uppföljning ska ske. Kriterier/indikatorer för hur målen ska mätas arbetas in i tabellen. Valet av åtgärder ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive utvecklingsområde för att komma fram till lämpliga åtgärder.
Dokumenttyp 5(11) 2. Enhetsplan för läsåret 2015-2016 Pedagogisk idé Irstaskolans pedagogiska ide På Irstaskolan har vi positiva och höga förväntningar på våra elever och vi är stolta över vår höga måluppfyllelse. När vi genom engagemang, kunskap och erfarenhet kan stödja eleverna och hjälpa dem att nå sin fulla potential, då har vi lyckats. Goda förutsättningar för lärande På Irstaskolan går eleverna från förskoleklass till år nio och våra handlingsplaner för läs-och skrivutveckling och stöd till elever finns som en röd tråd genom hela skoltiden. Arbetsro, trivsel och trygghet är viktiga förutsättningar för inlärning och kunskapsinhämtning. Därför accepterar vi inte våld, skadegörelse eller kränkande behandling. Vi anser, att samverkan mellan hem och skola är viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö i skolan. Vårt naturnära läge ger förutsättningar för rekreation, lek och god inlärning i många ämnen speciellt i Idrott och Hälsa. I skogen finns motionsspår, eldstad och den spännande varggropen och på skolgården har vi pulkabacke, fotbollsplan och plats att leka. Traditioner som bidrar till trygghet och trivsel Vi har många traditioner, som bidrar till trygghet, trivsel och gemenskap. Några av våra traditioner är Irstalunken, FN-dagen, gammaldags skoldag, kompisdag, sagoskog och niornas avslutningsfest, traditioner som vi vill bevara och fortsätta att utveckla. Vi menar att en trygg skola, där alla visar respekt för varandra och för våra gemensamma regler, skapar bra förutsättningar för delaktighet, lärande och personlig utveckling. För eleverna i de tidiga åren är fadderskap en viktig del av tryggheten. Våra elever ges möjlighet att delta i demokratiska processer genom klassråd och elevråd och de äldre eleverna har också möjlighet att engagera sig i Skol-IF, matråd och Here4U. Meningsfullt och utmanande lärande På Irstaskolan utvecklar vi hela tiden våra arbetssätt. Vi tycker att det är viktigt att eleverna rustas med de nya färdigheter, som behövs i det kommande yrkeslivet. Därför använder vi ny teknik i vår undervisning och tar in hela världen i klassrummet. Från åk 7 får alla elever låna en personlig dator att disponera hemma och i skolan, i åk 6 har eleverna varsin Ipad att disponera i skolan och i år F-5 har eleverna god tillgång till Ipads. Informations-och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen ger ökade möjligheter till individanpassning och våra elever får verktyg för kommunikation i en alltmer globaliserad värld. Det tror vi bidrar till ett mer meningsfullt, lustfyllt och utmanande lärande. Vi arbetar för nationellt och internationellt utbyte med andra skolor och har bland annat utbyte för åk 7-9 med en skola i Tyskland och vi deltar detta läsår i Comeniusprojekt för F-6. Vi tycker, att det är viktigt, att eleverna får vara med och påverka undervisningen, när det gäller formerna för redovisning och bedömning. Det är också viktigt, att elever och föräldrar känner väl till de kunskapskrav som finns i varje ämne och vad som förväntas av eleverna. Våra fritidshem Våra tre fritidshem Freja, Midgård och Vikingagården - erbjuder skapande verksamhet och den viktiga leken. Vi har också möjlighet att vara i musiksal och slöjdsal. Vi uppmuntrar till en hälsosam livsstil med nyttig, god frukost och mellanmål samt till utevistelse.
Dokumenttyp 6(11) Vi ger barnen utrymme för den fria leken genom leken utvecklas kreativiteten, motoriken, språket, fantasin och samarbetsförmågan. Vi har också en del fasta rutiner med samlingar, kompissamtal, massage och utevistelse. Åldrarna är blandade på samtliga avdelningar, vilket vi tycker ger barnen möjlighet att leka över åldersgränserna och finna nya kamrater. Vi samarbetar med klasslärarna i årk1-3 och arbetar mot de klasser som är inskrivna på respektive fritidshem. Härigenom kan vi stötta barnen före och efter skolan samt under skoldagen, vilket resulterar i en helhetssyn på barnen. En bra och regelbunden föräldrakontakt är viktigt för att barnen ska må bra och verksamheten ska fungera. Det viktigaste för oss som arbetar på Irstaskolans fritidshem, är att erbjuda en trygg tillvaro, där barnen trivs, blir respekterade och uppmärksammade. Vi jobbar med relationer och värdegrundsfrågor för att utveckla barnens kamratskap och empati.
Dokumenttyp 7(11) Resultatfönster Åtgärdsfönster utvecklingsområden Normer och värden Aktivitetsplan åk 1-6 Mål åk 1-6 Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning Vad? Hur? När? Förbättra trivsel o trygghet hos eleverna Arbete med etik o moralfrågor Tematiskt arbete Here4U Elevråd EHT Ae-ledare Läsåret 2015/16 PN-enkäten Utvärdering i juni vid läsårets slut Förbättra inflytande o delaktighet hos eleverna Ökad kvalitet på klassråd o elevråd Fortsätta utveckla arbetet med Unikum Lärarna Here4U Elevråd Ae-ledare Läsåret 2015/16 PN-enkäten Utvärdering i juni vid läsårets slut Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete Arbeta enligt handlingsplanen för friluftsliv. Idrottslärare Elevsamordnare EHT Läsåret 15/16 Utvärdering i juni vid läsårets slut Aktivitetsplan åk 7-9 Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Ökat inflytande o delaktighet hos eleverna Ökad kvalitet på klassråd o elevråd o kopplingen till rektor Lägga klassrådsprotokollen i klassens blogg. Fortsätta utveckla arbetet med Unikum Elevsamordnare Förstelärare Läsåret 2015/16 Juni 2016 vid utvärderingen Förbättra det systematiska kvalitetsarbetet Följa upp BRUKarbetsplanerna Förstelärare Läsåret 15/16 Utvärdering vid läsårets slut
Dokumenttyp 8(11) Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete Följa arbetsplanen för friluftsliv Förbättra digitala elevenkäten Följa upp skolsköterskans personliga elevsamtal Idrottslärare Elevsamordnare Skolsköterska Läsåret 15/16 Utvärdering vid läsårets slut Utveckling, lärande, kunskaper Aktivitetsplan åk 1-6 Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Öka bedömarkompetensen RÄV, Läsåret 2015/16 Juni 2026 Öka likvärdigheten och rättssäkerheten Samrättning Sambedömning, Arbete i ämnesgrupper Tematiskt arbete med ämnesövergripande uppgifter Lärarna, Förstelärarna, rektorerna Läsåret 2025/16 Juni 2016 Erbjuda mer lärartid Lärarledd läxläsning Extra stödundervisning, Anpassat undervisningsmaterial Läsåret 2015/16 Juni 2016 Aktivitetsplan åk 7-9 Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Öka bedömarkompetensen RÄV för mattelärare Skolverkets webkurs för övriga lärare, förstelärare Läsåret 2015/16 Juni 2016 Öka likvärdigheten och rättssäkerheten Samrättning, Sambedömning, Arbete i ämnesgrupper Bättre planering av nationella proven Två lärare genomför de muntliga proven förstelärare, Läsåret 2015/16 Vid utvärderingen i juni vid läsårets slut
Dokumenttyp 9(11) Erbjuda mer lärartid Lärarledd läxläsning Mattestuga Studiefördjupning som elevens val Enskilda eller muntliga prov Möjlighet att komplettera skriftligt prov med muntligt prov Läsåret 2015/16 Juni 2016 Studie- och yrkesvägledning Aktivitetsplan åk 1-9 Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Öka medvetenhet inför valet av gymnasium och yrkesval AMK för elever och föräldrar i åk 7-9 Påbörja processen inför gymnasievalet tidigare, redan i åk 7 SYV Tydliggöra SYV i yngre år Rikta SYV-tjänsten mot lägre åldrar SYV Övrigt utvecklingsarbete på enheten Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Utveckla arbetet med Unikum Utveckla arbete med Ipads för F-9 Arbeta med att utveckla våra pedagogiska planeringar. Workshops med personalen. Göra eleverna mer delaktiga i Unikumarbetet för att de ska få mer inflytande över det egna lärandet. Arbete i personalgruppen och med elever, Workshops. Arbete enligt handlingsplanen för IKT Lärcoacher IKT-gruppen Lärcoacher Ht 14 Läsåret 14/15 Uppföljning av workshops dec 14 Löpande uppföljning samt vid utvärdering i juni
Dokumenttyp 10(11) Förutsättningar för att genomföra utvecklingsinsatserna Vi organiserar och strukturerar kalendariet för att få tid för: Workshops vid konferenser och studiedagar, då lärcoacherna och de teknikansvarig leder arbetet med IKT, datorer och Ipads. Två av lärcoacherna har tid i sina respektive tjänster för att leda arbetet enligt vår handlingsplan för IKT. Arbete med Unikum, som leds av lärcoacher och uvor. Kompetensutveckling för alla lärare i bedömning - RÄV för mattelärarna leds av mattehandledare och Skolverkets digitala kurs leds av förstelärarna. Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen under läsåret inriktas för alla medarbetare 1-9 på RÄV samt på Skolverkets kurs i bedömning. Möjlighet att gå på föreläsningar om olika typer av funktionshinder finns för alla medarbetare och de ska dessutom detta läsår delta i kurs om språkstörning. Tillfälle finns också att läsa inköpt litteratur enskilt eller tillsammans samt se lämpliga filmer på Youtube. Råd kring målformulering och uppföljning För att enhetsplanen ska bli ett levande dokument är det viktigt att alla medarbetare är delaktiga i både analys och framtagande av målen. Målen bör inte vara alltför många, däremot konkreta och uppföljningsbara, t.ex. enligt principen om Smarta mål : Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Enhetsplanen bör följas upp kontinuerligt under läsåret, mötestider behöver avsättas för detta i kalendariet. Fundera även på hur barn/elever och föräldrar kan göras delaktiga. Utvärdering sker i samband med skrivandet av kvalitetsrapporten, där sedan analysen är grund för nya utvecklingsåtgärder.
Produktion: Västerås stad 2007-XX Dokumenttyp 11(11) XXXX 721 87 Västerås Telefon 021-39 00 00 www.vasteras.se