Ny bro över Umeå älv vid Killingholmen Samrådsunderlag för vattenverksamhet

Västra Länken Ny bro över Umeå älv vid Killingholmen Samrådsunderlag för vattenverksamhet Umeå, Västerbotten Samrådsunderlag inför kompletterande samråd om vattenverksamhet och vissa följdverksamheter. Projektnummer: 880872, Foto: Utsnitt ur Miljökonsekvensbeskrivning för Väg E12 delen Röbäck Klockarbäcken, Trafikverket, Tyréns 2011

Dokumenttitel: Ny bro över Umeå älv vid Killingholmen Samrådsunderlag för vattenverksamhet Dokumentdatum: 2013-02-25 Dokumenttyp: Samrådshandling Ärendenummer: TRV 2012/69027 Projektnummer: 880872 Version: 2013-02-25 Publiceringsdatum: 2013-02-25 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Leif Strinnholm Uppdragsansvarig: Örjan Johansson Distributör: Trafikverket, BOX 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll Inledning... 7 Bakgrund... 7 Tidplan och formella processer... 7 Arbetsplan... 7 Tillstånd för vattenverksamhet... 8 Samråd... 8 Upphandling och entreprenadform... 8 Byggnation... 9 Preliminär framställan av vattenverksamheten... 9 Beskrivning av verksamheten... 11 Lokalisering och beskrivning av platsen... 11 Broutformning och alternativ... 12 Utförande i 6 spann... 12 Utförande i 4 spann... 13 Nollalternativet... 13 Alternativ utformning och lokalisering... 13 Åtgärder under byggtiden... 14 Pålning och utfyllnad för byggväg i vatten... 14 Spontning... 14 Länshållning och hantering av byggdagvatten... 15 Nulägesbeskrivning och berörda intressen... 16 Berörda vattenförekomster... 16 Recipienten... 17 Fisk... 18 Riksintressen och kulturmiljö... 19 Naturmiljö... 19 Friluftsliv... 20 Miljöpåverkan och möjliga skyddsåtgärder... 20 Recipienten... 20 Dämningseffekter i Umeälven... 21 Grundvattensänkning... 21 3

Påverkan på naturmiljön och fisk... 22 Byggbuller... 22 Riksintressen och friluftsliv... 23 Motstående intressen... 23 Elkraftproduktion vid Stornorrfors kraftstation... 23 Fri passage Umeåleden... 24 Sjöfart... 24 Fortsatt arbete... 24 Bilagor: 1 Översiktskarta Västra länken 2 Förslagsskiss bro 6 spann, ( plan och elevation) 3 Förslagsskiss bro 4 spann ( plan och elevation) 4 Principskiss stöd 3 bro 6 spann 5 Planskiss med illustration av möjliga byggvägar 4

Sammanfattning För att skapa dels kapacitetsförbättringar dels avlasta Umeå centrum med trafik, driver Trafikverket sedan en tid Umeåprojektet vars uppgift är att planera och bygga en ringled runt Umeå stad. Den västra länken i ringleden utgörs av en ny vägsträckning av väg E12 mellan Röbäck och Klockarbäcken. Västra länken prövas enligt väglagen i en arbetsplan vilken väntas bli fastställd våren 2013. Västra länken passerar Umeälven vid Killingholmen och där måste en ny vägbro byggas. I arbetsplanen benämns den nya bron för bro 846. Det fordras tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få utföra anläggningsarbeten under högsta högvattennivån (HHW). Denna handling om rubricerad vattenverksamhet utgör uppdaterad information i det kompletterande samrådet enligt miljöbalkens 6 kap. Tidigare har samråd bedrivits mellan 2012-09-28 2012-10-28. Då kom yttranden från 11 instanser och berörda in till Trafikverket under samrådstiden. Det framfördes även synpunkter på samrådsmötet på Musköten den 2012-10-10. Vattenverksamheten består av att pålning, spontning, schaktning, gjutning och återfyllnad med erosionsskydd utförs i Umeälvens vattenområde i samband med byggandet av den nya bron. Det måste under byggtiden anläggas byggväg över älven dels i form av utfyllnad i vattnet dels i form av en brygga grundlagd på pålar i älvens djupare del. En del av befintlig gång- och cykelväg vid norra älvnipan behöver ianspråktas som byggväg. Vägen behöver då förstärkas och breddas tillfälligt genom utfyllnad i Umeälvens vattenområde under HHW. Den eventuella grundvattensänkning som tidigare antagits kunna uppstå i norra nipan bedöms inte längre vara aktuell. I kommande miljökonsekvensbeskrivning om vattenverksamhet redovisas skisser på två olika broalternativ. Ett alternativ föreslås utföras med 6 spann och det andra alternativet med 4 spann. Båda alternativen föreslås utformas som kontinuerlig lådbalkbro av stål i samverkan med ovanpåliggande betongfarbana. I båda broalternativen vilar överbyggnaden på betongpelare. I broalternativet med fyra spann redovisas inget brostöd i Umeälvens huvudströmfåra. Bro med 4 spann har med utgångspunkt från en sammanvägning av tekniska, ekonomiska och miljömässiga faktorer visat sig vara mer fördelaktig än 6-spannsalternativet. I brons närområde kommer ljuden från pålning och spontning att höras tydligt under den tid verksamheten pågår. Under byggtiden kommer det närmaste älvlandskapet att påverkas av buller. Vid de mest närbelägna fastigheterna kan Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller på uteplats riskera att överskridas när pålning eller spontslagning pågår. Samtliga byggnader bedöms klara riktvärden för byggbuller i inomhusmiljö. Byggtiden beräknas bli 2 till 3 år för hela broentreprenaden. Pålning väntas pågå sammanlagt ca 2-5 månader.

Vid anläggningsarbeten i vattnet och vid utfyllnad i vattenområdet kan tillfällig grumling uppstå. Utsläpp av länsvatten och byggdagvatten kan också orsaka grumling i recipienten. Recipienten är mer känslig för påverkan under den biologiska tillväxtperioden maj till augusti samt under laxens och havsöringens lekvandring vilken huvudsakligen pågår under juni till och med september. Grumlingspåverkan från bottenschaktning avtar fort på grund av älvens relativt höga flöde och omblandande egenskaper. Sedimentering av grumlande partiklar väntas inte orsaka några förändringar i befintliga bottenstrukturer nedströms bron varken på kort eller lång sikt. 6

Inledning Bakgrund Väg E4 och E12/Vännäsvägen är de största trafiklederna i Umeå. Vägarna genererar trafikflöden i Umeås centrala delar och bidrar till Umeås periodvis dåliga luftkvalitet. För att skapa dels kapacitetsförbättringar dels avlasta Umeå centrum med trafik, driver Trafikverket sedan en tid Umeåprojektet vars uppgift är att planera och bygga en ringled. Mer information om Umeåprojektet i sin helhet finns att läsa på: http://www.trafikverket.se/privat/projekt/vasterbotten/umeaproje ktet/ Den västra delen av ringleden, Västra länken, kommer att sträcka sig från Röbäck i söder till Klockarbäcken i nordväst. I Bilaga 1 illustreras Västra länken med blå färg och benämns entreprenad 8 och 9. Vid länkens passage över Umeälven planeras en ny vägbro med avskild gång- och cykelväg. I kommande arbetsplan för Västra länken benämns den nya bron över Umeälven som bro 846. Det krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få bygga brostöd i vatten. Denna handling om rubricerad vattenverksamhet utgör information inför ett kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap. Tidigare har samråd hållits mellan 2012-09-28 och 2012-10-28. Tidplan och formella processer Arbetsplan Enligt väglagen ska en arbetsplan upprättas för byggande av väg som tar ny mark och nytt vatten i anspråk. Det är i grunden före arbetsplanen, d.v.s. i förstudie och vägutredning, som vägar och broars lokalisering succesivt utreds och avgörs. Vägens exakta lokalisering avgörs i arbetsplan. Den slutliga lokaliseringen fastställs i samband med att arbetsplanen vinner laga kraft. För arbetsplanen ska också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Arbetsplanen för Västra länken ställdes ut 2012-04-18-2012-05-18 och planeras att bli fastställd under våren 2013. Arbetsplanen vinner laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut och eventuella processer med överklagningar har avslutats. Samråd och sakägarsamanträden är en del av arbetsplanen och har skett inom ramen för arbetsplanens process. 7

Tillstånd för vattenverksamhet Den nya bron utgör Västra länkens passage över Umeälven och prövas i arbetsplanen enligt väglagen och även enligt miljöbalken. Det fordras tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få utföra anläggningsarbeten och uppföra byggnadsverk under högsta högvattennivån (HHW). Samråd Denna handling beskriver vattenverksamheten och utgör information och samrådsunderlag för ett kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap. Tidigare har samråd bedrivits mellan 2012-09-28 2012-10-28 med ett informationsmöte 2012-10-10 på Musköten. Under samrådstiden kom yttranden från 11 instanser och berörda in till Trafikverket. Under samrådet framkom viktig information och flera synpunkter om planerad vattenverksamhet. Bland annat har närboende uttryckt att underlag som presenterades inte innehöll tillräckligt med information om störningar under byggtiden. Det framkom under samrådstiden önskemål om ytterligare information när utredningsläget kommit längre. Det framfördes även synpunkter om den information som redovisades om fiskeintresset och dess parter. Under samrådstiden lämnades även synpunkter om att fler behövde kallas till samråd. Trafikverket bjuder därför in till ett kompletterande samråd med informationsmöte enligt separat inbjudan. För enkelhetens skull har tidigare samrådshandling använts och reviderats. Samrådet och mark- och miljödomstolens tillståndsprövning av vattenverksamheten sker fristående från arbetsplanen. Det är viktigt att inte förväxla arbetsplanens tidigare sakägarsammanträden och samrådsmöten med detta kompletterande samråd inför tillståndsansökan om vattenverksamhet. Efter samrådstiden sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. I redogörelsen kommenteras alla inkomna synpunkter och yttranden. Det framgår i samrådsredogörelsen hurivida inkomna yttranden motiverat någon åtgärd eller förändring i projektet eller inte. Samrådsredogörelsen utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och ingår i tillståndsansökan som sänds till Mark- och miljödomstolen. Upphandling och entreprenadform Entreprenaden planerar att upphandlas som totalentreprenad. Entreprenadformen innebär, väldigt förenklat, att Trafikverket köper en funktion, en vägbro över Umeälven, vilken får byggas inom vissa angivna ramar. Den antagne entreprenören projekterar, konstruerar och bygger därefter inom de ramar som angivits av Trafikverket. 8

Trafikverket kan i vissa fall och när tydliga motiv finns, välja att styra eller låsa fast krav om vissa tekniska lösningar eller andra förutsättningar i projektet. Även arbetsplanen anger vissa viktiga förutsättningar för byggandet. Oaktat detta så kvarstår det faktum att detaljutformningar och kanske även vissa val av tekniska lösningar, i en totalentreprenad, inte avgörs förrän entreprenören presenterat de tekniska lösningar och utformningar vilka ligger till grund för deras anbud. Byggnation Byggandet inleds med entreprenörens detaljprojektering samt Trafikverkets formella godkännanden av brons tekniska lösning. Förslagsskisserna i bilaga 2 och 3 har efter en utförd kalkyl bedömts kosta lika mycket att uppföra. Tidigare har bro med 4 spann bedömts vara något dyrare. Byggtiden för broentreprenaden uppskattas bli ca två till 3 år. Preliminär framställan av vattenverksamheten Den planerade vattenverksamheten består av: - anläggning av 3-4 brostöd i Umeälven - pålning, spontning, utfyllnad, schaktning och gjutning i Umeälven. - anläggning av erosionsskydd i Umeälven - anläggning av byggväg på dels pålbrygga dels bergbank i älven - anläggning av tillfälliga spontlådor för grundläggning av brostöd - anläggning av pålade temporära lanseringstorn för lansering av bron - förstärkningsarbeten på GC-väg under HHW samt utfyllnad i vatten - avgränsning för sedimentationsbassäng i älven under byggtiden Oavsett vilket av de framställda broalternativen som slutligen väljs i ansökan så måste 3 till 4 brostöd anläggas under högsta högvattennivån (HHW) i Umeälven. För byggandet fordras att pålning, borrning, spontning, schaktning, gjutning och återfyllnad med erosionsskydd utförs i vattenområdet. I 6- spannsalternativet fordras sprängning på älvsbotten vid stöd 3. Anläggningen av det norra landstödet kan av geotekniska skäl behöva föregås av en avlastande urgrävning i älvnipan vilken kommer att påverka hydrologin lokalt i nipan. Påverkan på grundvattnet blir på grund av förutsättningarna så begränsad att det saknar betydelse för allmänna eller enskilda intressen. För att under byggtiden kunna skapa åtkomst till brostödens lägen kan byggväg behöva anläggas över älven, dels på utfyllnad i vattnet dels på pålgrundlagd brygga i vattnet. Brostöden i vatten gjuts innanför tillfälliga spontlådor som skydd mot grumling. Byggvägen och övriga tillfälliga anläggningsdelar ska prövas samtidigt och i samma mål som brostöden. 9

Den befintliga GC-vägen vid foten av den norra nipan behöver ianspråktas som byggväg och måste därför förstärkas. För att GC-vägen ska kunna användas under delar av byggtiden måste GC-vägen breddas genom utfyllnad i Umeälvens vattenområde. Utfyllnaden och förstärkning ska ingå i prövningen av vattenverksamheten. I arbetsplanen föreslås att vägdagvattnet från brons och vägens farbana leds obehandlat till Umeälven. Endast om särskilda skäl anses föreligga ska utsläpp av vägdagvatten prövas enligt miljöbalken. 10

Beskrivning av verksamheten Lokalisering och beskrivning av platsen Enligt arbetsplanen ska bro 846 anläggas vid ett smalt och tidigare muddrad och omgrävd älvdel vid Killingholmen omedelbart nedströms Baggböleören. Området har historiskt sett genomgått en mycket kraftig förändring och påverkan i och med att vattenkraften byggts ut. I dagsläget gör sig denna historiska påverkan påmind bland annat genom de raka strandlinjerna uppströms broläget samt genom holmarna i broläget. Dessa holmar utgörs av deponerade muddermassor från de muddringar och omgrävningar av älven som utfördes i samband med bygget av Stornorrfors kraftstation med utloppstunnel. Utloppet från Stornorrfors kraftstation är beläget ca 1200m uppströms broläget. Bild 1 Utsnitt från plankarta 2, utställelsehandling, Röbäck-Klockarbäcken, Trafikverket, Tyréns. Aktuellt avsnitt av älven omges av branta skogsklädda nipor med relativt höga naturvärden klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsen. Niporna är uppbyggda på sandiga svallsediment vilka överlagrar lösa sulfidhaltiga siltiga sediment på morän och berg. Med den mot älven sluttande nipan i söder övergår sedimenten till berg närmast stranden och morän på berg i sluttningen. Vattnets djup i broläget varierar vid medelvattenföring från ca 10m i den djupaste delen av strömfåran till nära noll i de grundare partierna vid holmarna närmare den norra nipan. 11

Broutformning och alternativ Utförande i 6 spann I arbetsplanen illustreras bro 846 som en kontinuerlig lådbalkbro av stål i samverkan med ovanpåliggande betongfarbana. Brons överbyggnad vilar på betongpelare vilket illustreras i bild 2 nedan. Enligt förslagsskissen i bilaga 2. uppgår brolängden i detta alternativ till 476,6 m och brobredden till ca 18,5 m. Brotypen har i flertalet liknande projekt visat sig vara det tekniskt och samhällsekonomiskt mest fördelaktiga sättet att bygga på. På flertalet platser finns liknande broar med liknande mått. Bland annat underlättar lådbalkens storlek för hög grad av prefabricering då balken kan transporteras i hela sektioner längs allmän väg. Vid en fördjupad analys har utformningen och den principiella tekniska lösningen visat sig vara kostnadsmässigt likvärdig som 4- spansalternativet som redovisas i bilaga 3. På grund av detta kommer miljöaspekter och frågan om byggmetoder att beskrivas mer utförligt när broalternativ väljs i ansökan. Bild 2 Utsnitt ur MKB för Väg E12, delen Röbäck - Klockarbäcken. Trafikverket, Tyréns. Fotomontage med utförande i 6 span. Brons stöd har preliminärt numrerats från stöd 1 södra landfästet till stöd 7 vilket utgör det norra landfästet. Mellanstöden 3 till 6 grundläggs troligen under högsta högvattennivå (HHW) i detta alternativ med 6 spann. Alla brostöd förutom stöd 2 och 3 fordrar mest troligt grundläggning på pålar. Stöd 3-6 vilka är belägna under Umeälvens HHW grundläggs troligen innanför temporärt anlagda spontlådor. 12

Utförande i 4 spann Som ett alternativ till en bro i 6 spann har möjligheterna att utföra bro 846 i 4 spann utretts. Se bilaga 3. I detta alternativ minimeras intrånget i Umeälvens strömfåra avsevärt då ett stöd mindre anläggs och inget stöd behöver byggas i huvudströmfåran. Konstruktionen bygger på samma principer som alternativet med 6 spann men de ökade spannlängderna fordrar en avsevärt kraftigare och styvare stålöverbyggnad. Själva lådbalken blir därför högre och kan därför upplevas annorlunda i älvlandskapets rumsliga volym. Brons längd och bredd är lika i båda alternativen. I detta broalternativ ingår väsentligt mer stål (ca 1000 ton mer) i överbyggnadens konstruktion vilket påverkar byggkostnaden dels genom inköp av stålet i sig dels genom ökade transporter och ett mer komplicerat monteringsförfarande. Vid utförandet kan temporära hjälpstöd behöva anläggas i älven för att underlätta när lådbalkens delar ska lanseras och lyftas på plats. Att anlägga temporära stöd är tekniskt inte särskilt komplicerat men kan innebära att stålpålar behöver användas i stället för träpålar. Totalt blir ändå själva grundläggningskostnaden av brons mellanstöd lägre i detta alternativ eftersom inget stöd behöver anläggas i strömfårans djupdel och eftersom det innehåller ett pålgrundlagt stöd mindre. Alternativet innehåller ingen stödpunkt vid den norra nipans fot varför nipan och gång-och cykelvägen kan lämnas mer orörd. Produktionskostnaden bedöms nu vara likvärdig i de båda alternativen till skillnad från tidigare. Alternativet med 4 spann anses trots sin grova lådbalk och sina långa spann som byggbar. Bron är ett realistiskt alternativ och har fördelar eftersom det varaktiga intrånget i Umeälven kan hållas på en minimal nivå och eftersom kostnadsbilden är lika som i andra alternativ. Broalternativet med stödpunkter enligt 4-spannsalternativet anses därför som det mest sannolika alternativet för vägens passage av älven. Brons stöd numreras från söder. Stöd två, tre och fyra grundläggs i vattenområdet under HHW. Stöden är dock förlagda utanför älvens huvudströmfåra. Nollalternativet Nollalternativet innebär att älvlandskapet och naturmiljöerna behåller sin nuvarande utformning och sammansättning eftersom alternativet inte medger att någon bro byggs. På södra sidan om Umeälven finns planer för utbyggnad av Umeleden. Kommunikationsmöjligheten mellan älvsidorna blir i nollalternativet obefintliga. Alternativ utformning och lokalisering Med anledning av att lokaliseringsprövningen av bron i grunden sker inom ramen för arbetsplanen och därmed har prövats i särskild ordning enligt väglagen, anses det för närvarande inte motiverat att i ansökan om vattenverksamhet framställa en alternativ lokalisering av en ny broöverfart över 13

Umeälven. Miljöbalken anger vidare att tillstånd ska beviljas för objekt vars lokalisering har prövats i särskild ordning som till exempel broar i arbetsplan. I tidigare utredningsskeden har 4 alternativa överfarter prövats men avfärdats. Åtgärder under byggtiden Pålning och utfyllnad för byggväg i vatten. Åtkomsten till älven kan ske från norr via befintlig enskild väg samt gång och cykelvägen (GC-väg) Umeleden. GC-vägen och strandlinjen kan behöva förstärkas och temporärt breddas under byggtiden. Utfyllnad i Umeälvens vatten måste möjliggöras för att GC-vägens funktion ska bibehållas under byggtiden. GC- vägen måste dock stängas vid vissa arbetsmoment. Utfyllnaden förutsätts ske med krossat bergmaterial. För att komma ut till alla stödlägen i vattnet behöver en byggväg även anläggs i omedelbar anslutning till väglinjen. Byggvägen längs väglinjen föreslås anläggas dels på träbrygga grundlagd på provisoriska spetsbärande pålar dels på bergbank. Från norra nipan till mittenstödet bedöms vägen med fördel kunna förläggs på uppfylld bergbank medan pålning fordras närmast mittenstödets grundläggning. Området vid Killingholmen kan tidvis vara torrlagt. Utfyllnaden och byggvägen i vatten illustreras grovt i bilaga 5. I bilagan redovisas alternativ förlagda både uppströms resp. nedströms brolinjen (läge 1 resp. läge 2 i bilagan). I 4-spannsalternativet behöver inte hela byggvägen över älven pålas och kan delvis ersättas av flytbro, pråm eller genom befintlig landväg på södra sidan älven som tillgängliggör stöd 2. Vid stöd två i 4-spannsalternativet behöver tillfällig arbetsyta anläggas under HHW. Spontning Vid anläggningen av samtliga stöd grundlagda under HHW fordras att tillfällig spont utförs som vattentäta spontlådor. Vid stöd 6 i 6-spannsalternativet fordras tillfällig spont i nipan som skydd mot ras eller skred vid schaktning. I bilaga 4 illustreras en principskiss föreställande en tvärsektion av grundläggningsprincip, erosionsskydd samt tillfällig spontlåda. Illustrationen är ett utsnitt från stöd 3 i broskissen med 6 spann. Övriga stöd i vattenområdet måste grundläggas på pålar men fordrar, beroende på vattentryck eller skredoch rasrisk, att liknande spontkonstruktioner och erosionsskydd anläggs. 14

Betonggjutning, bottenschaktning och grundläggningsarbeten för brostöden planeras att genomföras innanför spont för att undvika grumling och för att skapa bra arbetsförhållanden. Brostöden gjuts i torrhet i spontlådan ca 3 m under befintlig botten/mark. Spont kan även användas för att begränsa släntutfall och utfyllnaders bottenutbredning i vattnet. Länshållning och hantering av byggdagvatten Vid anläggningsarbeten under eller i anslutning till vattenytan kan länshållning fordras för att möjliggöra säkra arbetsförhållanden. Samma behov kan uppstå vid grundläggningsarbeten på spontlådornas insida. Länsvattnet och eventuell uppkomst av byggdagvatten som rinner av från arbetsområdets blottade jordar kan fordra viss lokal behandling innan det kan ledas till primärrecipienten Umeåälven. För omhändertagande av sådant vatten utformas ytor för avskärmade sedimentation- och filterbassänger i anslutning till Killingholmarna. Bassängerna utförs genom att till exempel vattengenomsläppliga siltgardiner anläggs som skyddsbarriärer för utläckage av grumlande partiklar. Vid behov kan flera barriärer anläggas så att filtrering kan ske enligt flerkammarprincipen. Behovet av kamrarna och dess storlek avgörs när entreprenören planerar sitt arbete. Se principskiss nedan. Principskiss sedimentation- och filterbassänger: De streckade linjerna visar ett förslag till uppdelning av sedimentationsbassängerna. Siltgardiner eller motsvarande skyddsåtgärd med filtrerande funktion kan användas för att förhindra att grumligt vatten når ut i älven. Bassängerna rensas inför avetablering så att ursprungliga bottenförhållanden kan återställas. 15

Nulägesbeskrivning och berörda intressen Berörda vattenförekomster Direkt berörda vattenförekomster är: Vattenförekomst Typ EU ID Verksamhet / åtgärd Umeälven (nedre delen från Baggböleören till Österfjärden och Västerfjärden) Vindelälvsåsen Umeåområdet Vattendrag Grundvatten förekomst SE708620-171973 SE709160-171345 -Byggande av brostöd -Tillfällig pålbrygga och spontlådor -Utfyllnad i vatten. -Permanent utsläpp av vägdagvatten -Tillfälliga utsläpp byggdagvatten och länsvatten. Neddrivning av permanenta spetsbärande pålar vilka kan nå ner till vattenförekomsten. Påverkan - Grumling - Ev dämmande effekter, ökad vattenhastighet - Ökad närsaltbelastning mm på Umeälven - Buller från pålning och spontning - Begränsad framkomlighet Fysiskt intrång med ev. nedstickande pålar Vattenverksamhetens påverkan på vattenförekomsterna Raningsbäcken SE708653-171238 och Umeälven SE709069-171016 uppströms Baggböleören saknar betydelse för allmänna eller enskilda intressen förutom Stornorrfors kraftstation. Den dämmande effekt som uppstår i 6-spannsalternativet är ca 0,7 mm vilket påverkar fallhöjden i Stornorrfors kraftstation med motsvarande storleksordning. 16

Recipienten Umeälven avbördas till största delen i Österfjärden varifrån vattnet rinner vidare ut i västra kvarken, som är en del av Bottenhavet. Umeälvens vattenflöden präglas tydligt av vattenkraften och dess reglering. Detta märks tydligt vid en jämförelse med Vindelälven som är oreglerad och som mynnar i Umeälven vid Vännäsby uppströms Stornorrfors. Skillnaden mellan älvarna är att Umeälven främst har större vinterflöden på grund av elkraftproduktion och även en dämpad vårflod på grund av dämning för uppfyllnad av vattenmagasinen. I tabell 1 nedan redovisas senaste tidens uppmätta årsmedelflöden. År Uppmätta medelflöden 2006 357 m 3 /s 2007 465 m 3 /s 2008 429 m 3 /s 2009 428 m 3 /s 2010 429 m 3 /s 2011 487 m 3 /s Medel perioden 2006-2011 433 m 3 /s Tabell 1 Medelflöden i Umeälven uppmätt av Vattenfall vid Stornorrfors I en av SMHI nyligen utförd hydrologisk dimensioneringsberäkning har följande dimensionerande flöden beräknats bland annat för det nu aktuella broläget. Beräknade flöden Flöde (dygnsmedelvärden i m3/s) HQ-100 år 2590 HQ-50 år 2380 MHQ 1360 MQ 441 MLQ 132 LQ-50 år 97 Tabell 2 Beräknade flöden i Umeälven, SMHI 2011. Jämförs medelflödet i tabell 2 med uppmätta medelvärden i tabell 1 framgår att SMHIs beräkningar väl återspeglar verkliga förhållanden. Som recipient karaktäriseras Umeälven av hög vattenomsättning, ett relativt stort överskott av biotillgängligt syre och i aktuellt älvsavsnitt över tid låga halter näringsämnen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den belastning som sker på 17

Umeälven är starkt beroende av nederbörd och de inflöden som sker uppströms i hela tillrinningsområdet. Vid broläget är älvfåran muddrad och består av erosionsbotten och ackumulationsbotten i områdena med mer stillastående vatten. Fisk Fiskbeståndet i nedre Umeåälven utgörs av stationära och vandrande fiskarter. Vanligast är abborre, gädda, mört, id, sik, harr, öring, lax och flodnejonöga. De vandrande fiskarterna utgörs bl.a. av havsöring, harr, sik och lax. I aktuell del av Umeälven förekommer så vitt känt ingen naturlig reproduktion av lax och havsöring. Det finns i övrigt ingen tillgänglig information i vilken utsträckning och omfattning andra fiskarter har konstaterats leka vid Killingholmen. Därför har förutsättningarna för fisklek undersökts av Pelagia miljökonsult AB. Området från den tänkta brosträckningen och ungefär 1000 meter nedströms har undersökts genom fotografering av botten längs fem stycken transekter. Tidigare har prover tagits från bottensubstrat för att bedöma bottenkaraktären och sedimentförhållanden i broläget och nedströms. Vandring och Lek Laxen och havsöringen passerar endast Umeälven på väg till sina lekområden i den oreglerade Vindelälven. Vandringen till lekplatserna sker huvudsakligen under perioden juni - september. Fisken kan dock bara vandra upp i älven fram till 1 oktober eftersom spillflödet i ursprungliga älvfåran stängs då. Harren leker tidigt på våren på grunt strömmande vatten. Siken leker på hösten, både i lugnare och mer strömmande vatten. Uppvandringen av lax och öring i Umeälven har ökat senaste åren och under sommaren och hösten 2012 passerade över 7000 fiskar laxtrappan förbi Stornorrfors Kraftverk (muntligt Åke Forssén). Den tänkta brosträckningen över Umeälven ligger ett par km nedströms den första kritiska passagen för den uppvandrande fisken. För att minimera brobyggets störning på laxens och öringens reproduktion i Umeälven (egentligen Vindelälven) är det viktigt att arbetet planeras och utförs på ett sådant sätt att störningen på uppvandrande fisk förbi den tänka brosträckningen blir så liten som möjligt. Livsmiljöer i aktuellt älvsavsnitt På själva Killingholmen finns lite låglänta stränder med strandvegetation som översvämmas vid högvatten. Detta område skulle kunna tjäna som lekområde för framför allt gädda, men det är under förutsättning att vattenståndet inte fluktuerar ovanligt mycket. Grunda vikar med kransalger och vattenpest kan utgöra viktiga uppväxtområden för fiskyngel. I detta avseende har troligen denna vik ett visst värde för andra fiskarter (än laxfiskar) och larver av flodnejonöga. 18

Bottenförhållandena varierar från grunda bottnar med mycket mjuksediment närmast land (framförallt norra älvbrinken) till tung djup ström med 8-11 meters djup. Merparten av det undersökta området, med undantag för strandzonerna, består av starkt strömmande vatten med förhållandevis homogen bottenstruktur med sten och grus. Delar av detta bottensubstrat skulle eventuellt kunna fungera som lekbotten för sik men med tanke på den starka strömmen samt djupet på 7-11 meter är det mycket tveksamt om fisken skulle välja att använda området. Området bedöms inte vara lämpligt som lekområde för öring och lax i någon större utsträckning, då inbäddningen av grus och mindre sten var stor. Bortsett från ett par stycken stenkistor och ett större sammanhängande grundområde (1000 m nedströms på södra sidan av älven) saknas platser där fisk kan söka skydd från den starka strömmen. Den starkast begränsande faktorn för fisklek i denna del av älven är troligen lämpliga uppväxtområden där fiskyngel kan få skydd mot både den starka strömmen och predatorer. Riksintresset för yrkesfisket i Umeälven hyser föryngringen av öring och lax som främsta värdekärna. Med utgångspunkt från öringen och laxens värden och vandring för reproduktion är det bättre att en eventuell grumling och bullrande arbeten i vatten sker under oktober-maj än under sommar och tidig höst. Riksintressen och kulturmiljö Umeälven utgör riksintresse för yrkesfisket mellan Storsandsskär och Stornorrfors. Riksintresset för yrkesfisket hyser föryngringen av öring och lax som främsta värdekärna. Under hösten 2012 har Västerbottens museum i samband med arbetsplanarbetet påbörjat arkeologiska urgrävningar i vägens linje i anslutning till brons södra och norra landfäste. Väster om broläget från Baggböleören och väster ut finns ett område för riksintresse för Kulturmiljön. Vattenverksamheten bedöms inte påverka riksintresset. Naturmiljö Invid och på niporna vid södra och norra älvstranden finns skyddsvärd natur med höga naturvärden. Biotoperna saknar formella lagstadgade skydd men har av skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotoper. Nyckelbiotopen vid norra strandbrinken omfattar en areal om 3,4 ha medan nyckelbiotopen längs södra strandbrinken uppgår till 15,1 ha. 19

Friluftsliv Ume Älvdal är ett attraktivt rekreationsområde som erbjuder möjlighet till flera olika friluftsaktiviteter. Vid Killingholmen och Baggböleören finns en anlagd rastplats som utflyktsmål och vid älvstranden förekommer sportfiske. I slutet av juni kan man skymta hoppande lax från rastplatsen i samband med att laxen påbörjat sin lekvandring upp i älven. Platsen för bron angränsar till ett riksintresse för kulturmiljö. Gång- och cykelleden som löper längs norra stranden sammanlänkar Kåddis med centrala staden. Stråket fyller en viktig funktion för det stadsnära friluftslivet. Miljöpåverkan och möjliga skyddsåtgärder Recipienten Utsläpp av länsvatten, och allmän diffus ytavrinning från blottade jordar och massor kommer under byggtiden att belasta recipienten Umeälven. Om grumlig uppstår till följd av sådana utsläpp till recipienten så finns risk för lokalt och tillfälligt förhöjd belastning av närsalter, syreförbrukande ämnen och grumlande partiklar i vattnet. Vanligtvis genomgår länsvatten och byggdagvatten viss behandling innan det släpps ut i vattendrag. De eventuella utsläppen av länsvattnet och byggdagvatten som kan uppstå och belasta Umeälven bedöms i nuläget inte kunna ge upphov till några förändringar i älvens kemiska och ekologiska status. Vissa grundläggningsarbeten i vatten kan orsaka grumling. Till exempel kan vissa schaktarbeten behöva utföras på botten inför grundläggning av brostöden. Även anläggning av erosionsskydden vid brostöden och utfyllnad i vattenområdet kan orsaka tillfällig grumling. Generellt är recipienten känsligare för påverkan under tillväxtperioden maj till augusti när den biologiska aktiviteten är som högst. I vattenverksamheten ingår utrymmen avsedda för sedimentation- och filterbassänger som skyddsåtgärder för att förebygga spridning av grumlade vattenmassor. Effekterna av påverkan från grumling och buller i vattenmiljön kan få mer betydande konsekvenser under den period när laxen och öringen vandrar. Detta eftersom det under vissa förutsättningar riskerar att påverka fiskens naturliga beteenden. Lokalt i de lågströmmande delarna av älven kan grumlingen tillfälligt riskera att förändra livsbetingelser för fisk och andra vattenlevande organismer om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Som skyddsåtgärd mot spridning av grumlande vattenmassor föreslås att schakt- och grundläggningsarbeten utförs innanför vattentät spont. Skyddsåtgärden reducerar utläckaget av grumlande partiklar avsevärt och bedöms vara en kostnadsmässigt rimlig metod i sammanhanget eftersom den också kan underlätta delar av grundläggningsarbetet. 20

Med föreslagna skyddsåtgärder beräknas miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten kunna innehållas. Det framgår av fördjupade vattentekniska studier att haltbidraget av suspenderat material väl underskrider 25 mg/l inom ca 50 m från grumlande källan. Utifrån utförd vattenteknisk studie kommer lämpliga provtagningspunkter att föreslås för kontroll och övervakning av grumlingsbelastningen under byggtiden. Dämningseffekter i Umeälven Brostöden i vattenområdet under HHW orsakar i sitt färdigställda skick en viss reduktion i älvens strömningsarea. Med anledning av detta kan en dämmande effekt uppstå. De båda broalternativen skiljer sig väsentligt åt avseende den dämmande arean, närmare bestämt ca 7 ggr vid ett medelvattenflöde. Utifrån Umeåprojektets och Västra Länkens hittillsvarande topografiska terräng-och undervattensmodell har älvens strömningsarea preliminärt beräknats utifrån SMHIs beräknade medelvattenflöde (MQ) motsvarande 441 m 3 /s. Älvens strömningsarea reduceras vid beräknat MQ i storleksordningen ca 3.7 % om alternativet med 6 spann byggs. Motsvarande reduktion av strömningsarean blir i storleksordningen 0,5 % om alternativet med 4 spann slutligen väljs. Av skisserna i bilagorna 2 och 3 framgår tydligt att 4-spannsalternativet vid samtliga dimensionerande flöden har färre stöd som inverkar på älvens flödesarea än 6-spannsalternativet. Dämningseffekten har studerats vid dimensionerande flöde med 100 års återkomsttid samt vid ett antaget flöde 700 m 3 /s. Detta flöde, 700 m 3 /s motsvarar ett väl tilltaget medelflöde vilket använts i tidigare vattenärenden i Umeälven. Beräknad dämning vid utbyggnad av 6- spannsalternativet uppgår till 0,7 mm vid flödet 700 m 3 /s samt 2,2 mm vid ett flöde på 2595 m 3 /s. Detta ger en fingervisning att intrånget och dämningseffekten i Umeälvens stadigvarande strömningsarea är relativt litet i båda alternativen men väsentligt mindre i 4-spannsalternativet. Det visar att 4-spannsalternativet är mer fördelaktigt i frågan om dämning och fallförluster. Grundvattensänkning Norra nipan kräver omfattande stabilitetshöjande åtgärder. Bland annat föreslås avlastande urgrävningar om upp till ca 25 000 m 3 för att öka stabiliteten. Urgrävningarna har tidigare bedömts orsaka grundvattensänkning med mycket lokal påverkan. Enligt en fördjupad studie av nipans hydrogeologiska egenskaper framgår att den i arbetsplanen illustrerade urgrävningen kan utföras utan att detta innebär vare sig en temporär eller en permanent grundvattensänkning. Vindelälvsåsens vattenförande lager påverkas inte. 21

Påverkan på naturmiljön och fisk Den planerade vattenverksamheten kan medföra intrång i nyckelbiotoperna genom att delar av slänterna kommer att avverkas i samband med byggnation. Intrånget i naturmiljön prövas och beskrivs i särskild ordning i arbetsplanen. Vad gäller vattenmiljön så tar brostöden, erosionsskydd och de tillfälliga byggvägarna bottenyta i anspråk. Inom dessa direkt påverkade ytor förändras betingelserna för bottenlevande djur och växter avsevärt under byggtiden. Efter byggtiden när tillfälliga utfyllnader och pålbryggan avetableras och bottnar återställs väntas den ursprungliga bottenfaunan kunna återkolonisera relativt snabbt. De permanenta brostöden och erosionsskydden försämrar inte de biologiska förutsättningarna för att recipienten ska kunna bibehålla sin ekologiska status. Bullrande arbeten och grumling riskerar att påverka öringen och laxens beteenden under vandring. Fakta och litteraturunderlag om undervattensbullers påverkan på vandrande fiskars beteenden har funnits bristfällig varför försiktighetsprincipen bör tillämpas. Laxen och öringens reproduktion utgör värdekärnan i riksintresset för yrkesfisket varför det kan vara motiverat att begränsa vissa arbeten bullrande och grumlande arbeten under vandringen. Harren och siken anses inte uppbära samma värden varför dess lekperioder (tidig vår och höst) inte anses få bli styrande när eventuella begränsningar i arbetstid eller bottenpåverkan ska avgöras. Inte heller övriga fiskbestånd och vattenlevande organismer i älven anses påverkas i en sådan omfattning att några åtgärder annat än de som redan framställts anses motiverade. Trafikverket får i samband med att arbetsplanen vinner laga kraft, rådighet över vattnet enligt Lag 1998:812 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Byggbuller I Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) anges riktvärden för byggbuller. Närmaste bostadshus är beläget i fritidshusbebyggelsen på Baggböleören ca 220 m från närmaste pålningsarbete. Inom 350 m avstånd finns ytterligare ett fåtal bostadshus på Baggböleören och den närmaste delen av området Västra Backen. Under byggtiden kommer det närmaste älvlandet och omlandet att påverkas av buller i varierande grad. Ljudlandskapet kommer, under de ca 2 5 månader som pålning väntas pågå, att upplevas förändrat. Periodvis dagtid kommer avlägsna ljud från pålning att kunna urskiljas i Baggböle, Klabböle, Umedalen och Backen vid utevistelse. I närområdet i anslutning till broläget kommer ljuden från pålning att höras mer tydligt under den tid verksamheten pågår. 22

För att illustrera bullerutbredningen vid de mest bullrande momentet har beräkningar utförts. Beräkningarna visar att riktvärdet för byggbuller på 60 db(a) överskrids vid upp till 12 byggnader under olika delperioder av den tid som pålningsarbetet beräknas pågå. Ljudnivåer över 70 db(a) mot fasad beräknas inte kunna uppstå vid något skede av pålning. Vid denna ljudnivå bedöms risken för överskridanden av inomhusriktvärdet 45 db(a) öka varför inomhusriktvärden bedöms kunna innehållas under hela byggtiden. De mest bullrande momenten vid brobyggnad är pålning och spontning varav pålningen har studerats närmare utifrån när bullerspridningen är som störst. Som skyddsåtgärd mot buller föreslås begränsningar i arbetstid utöver allmänna hänsynsregler. Riksintressen och friluftsliv Vid byggandet av den nya bron kommer GC-vägen längs norra älvstranden att behöva stängas av och hägnas in under delar av byggtiden. Arbetsplanen möjliggör även för entreprenören att under byggtiden ianspråkta delar av rastplatsen vid Baggböleören. Den nya bron skapar nya förutsättningar för ökad tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i nordsydlig riktning över älven. Bron utgör även en ytterst relevant beståndsdel i arbetet med att utveckla det perifiera GC-vägnätet i Umeå stads omland. Emellertid orsakar bron även ett tydligt intrång i älvlandskapet. Frågan om påverkan på friluftslivet prövas i särskild ordning i arbetsplanen. Påverkan från planerad verksamhet bedöms inte ge upphov till sådana varaktiga effekter att riksintresset för yrkesfisket påverkas på ett sätt som är oförenligt med dess värdekärna. Under byggtiden kan framkomligheten i älven bli begränsad med anledning av att pålad brygga behöver anläggas över hela eller delar av älven. Vattenverksamhetens påverkan på båttrafiken utreds vidare i MKB-arbetet. Motstående intressen Hittills har preliminärt följande motstående intressen identifierats avseende vattenverksamhetens varaktiga påverkningar: Elkraftproduktion vid Stornorrfors kraftstation Eventuella dämmande effekter kan i den mån de påverkar vattenstånden vid mynningen av kraftverkets utloppstunnel, orsaka förlust av vattenfallhöjd i kraftverket eftersom det föreligger ett direkt hydrauliskt samband. Stornorrfors är Sveriges största vattenkraftverk med avseende på mängd producerad energi. Broalternativet med 4-spann är mer fördelaktig i frågan om dämning och fallförlust. 23

Fri passage Umeåleden Under byggtiden kan gång och cykelvägen längs älven behöva stängas av under hela eller delar av broentreprenaden. Byggtid bedöms i vanliga fall som tillfällig men i detta fall kan byggtiden på ca 2-3 år mer likna en varaktig störning. Sjöfart Under den tid pålbrygga eller pontonbro är etablerad över älven råder begränsad framkomlighet med båt. Den slutliga utformningen av pålbryggan eller annan metod för älvöverfart avgörs av entreprenören. I bilaga 5. illustreras grovskiss av byggvägen i två lägen, läge 1 uppströms bron och läge 2 nedströms bron. Sjöfartens behov utreds vidare i miljökonsekvensbeskrivning. Fortsatt arbete Efter samrådstiden sammanställs en samrådsredogörelse. Därefter färdigställs ansökan med miljökonsekvensbeskrivning och skickas in till Mark- och miljödomstolen. Trafikverket, 971 25 Luleå. BOX 809. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se 24

Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2 Box 850 971 26 Luleå Tfn 010-615 60 00 Fax 0920-180 04 www.ramboll.se Knowledge taking people further---

Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2 Box 850 971 26 Luleå Tfn 010-615 60 00 Fax 0920-180 04 www.ramboll.se Knowledge taking people further---

Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2 Box 850 971 26 Luleå Tfn 010-615 60 00 Fax 0920-180 04 www.ramboll.se Knowledge taking people further---

UMEÅPROJEKTET Ramböll Sverige AB V.NORRLANDSGATAN 11B 903 27 UMEÅ Tfn 010-615 60 00 Fax 090-77 90 29 www.ramboll.se Knowledge taking people further---