ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Förord Medins Biologi AB har hösten 2011 undersökt metallhalter i vattenmossa från ett flertal bäckar i Göteborgs kommun på uppdrag av miljöförvaltningen, kretsloppskontoret och lokalförvaltningen i Göteborg. Undersökningen ger en överblick av metallbelastningen i flera av kommunens mindre vattendrag. Denna övervakning har pågått sedan 1992 och ligger till grund för statusbedömning av kommunens vattendrag bl.a. vid uppföljning av stadens miljömålsarbete. Göteborg februari 2012 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Syfte och bakgrund 5 Metoder...6 Genomförande 6 Resultat...9 Slutsats...16 Referenser.17 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 19 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa 2011 45 Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa 1993-2011 51 Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 63 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2011 fått i uppdrag att undersöka metallbelastningen vid 25 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vid provpunkt 13 - Björkedalens bäck har inga resultat kunnat registreras för 2011 på grund av att mossan inte kunde återfinnas vid skördetillfället. Perioden innan mossan planterades ut var mycket nederbördsrik och vattenflödena var tidvis höga till mycket höga i augusti och september. Under den tid som mossan var utplanterad var nederbörden i stort sett normal och vattenföringen ungefär medelhög. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade, framför allt övre provpunkten i Önneredsbäcken där höga halter av koppar och zink noterades. Även förhöjda halter av andra metaller som kadmium och kobolt bidrog till att metallbelastningen här bedömdes vara relativt stor. I tillflödet till Stora ån, i Lillhagsbäcken och vid provpunkten i Vitsippsdalen uppmättes bl.a. höga halter av koppar. Norr om deponin vid Syrhåla noterades en hög halt av arsenik och i Haga å registrerades, liksom 2010, en hög halt av kobolt. Vid Välen mudderdeponi uppmättes förhöjda halter av koppar och krom. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid samtliga provpunkter. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2011 års undersökning Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning 2011 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 Hög halt av arsenik. Tydlig föroreningspåverkan av arsenik. Hög järnhalt. 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 6 Krogabäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 7 Önneredsbäcken Övre Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar kadmium, zink, och kobolt. 8 Önneredsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 9 Önneredsbäcken Östra kanten Obetydlig metallbelastning. 10 Lerbäcksbäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 11 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Tuve Sörgård Y1 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 14 Äsperedsbäcken Vid trumman Inga resultat 2011 på grund av att mossan inte återfanns vid skördetillfället. Tydlig föroreningspåverkan av krom. Hög järnhalt. 15 Äsperedsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 16 Stora ån Uppstr. golfbana Liten eller obetydlig metallbelastning. 17 Stora ån Hults bro Liten eller obetydlig metallbelastning. 18 Välen mudderdeponi Utlopp 19 Lillhagsbäcken Nedre Tydlig föroreningspåverkan av koppar och krom. Hög järnhalt. Hög halt av koppar. Stor föroreningspåverkan av koppar. 20 Kvillebäcken Hökälladammen Liten eller obetydlig metallbelastning. 21 Haga å Övre Hög halt av kobolt. Stor föroreningspåverkan av kobolt. 22 Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning. 23 Vitsippsdalen Nedre Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. 24 Hultabäcken Hälbo Obetydlig metallbelastning. 25 Stora ån Tillflöde vid Siba Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och krom. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Syfte och bakgrund Medins Biologi AB har hösten 2011 fått i uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun att undersöka metallbelastningen i 25 provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen har utförts genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Syftet med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Genom åren har ett flertal provpunkter i olika vattendrag i Göteborgs kommun undersökts med avseende på metaller i vattenmossa. Tidsserier har skapats i syfte att se variationer och eventuella trender, bland annat nedströms äldre deponier, skjutbanor, fastigheter med koppartak samt vid provpunkter där betydande utsläpp av dagvatten sker. Metallundersökningar har också gjorts vid provpunkter i flera referensvattendrag. Samtliga provpunkter 2011 har undersökts tidigare (Medins Biologi AB 1992 2010). För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. Avgörande för hur mossan kan ta upp olika metaller är biotillgängligheten, dvs. hur åtkomlig en viss metall är. Det går inte alltid att säkert säga vad höga metallhalter inom ett område kan bero på. Det faktum att vattenmossan innehåller höga metallhalter visar emellertid att metallerna trots allt finns där och att de finns i en biotillgänglig form. De metaller som befinner sig i omlopp i naturen cirkulerar ständigt genom luft, vatten, jord och berg i vad man kallar det geokemiska kretsloppet. Många av metallerna i detta kretslopp ingår också i växternas och djurens näringsupptag. Alla organismer, inklusive människan, påverkas således av det geokemiska kretsloppet. Berggrundens och jordlagrens mineralinnehåll har stor betydelse för olika metallers naturliga förekomst i miljön. Men även metaller som frigörs när naturtillgångar utnyttjas och utvinns tillförs det geokemiska kretsloppet. Många giftiga tungmetaller t.ex. kvicksilver, kadmium och bly har dessutom fått sina kretslopp förändrade genom att de används av människan. Försurningen har radikalt förändrat kretsloppen för många metaller, bland annat genom att låga ph-värden påverkar metallernas rörlighet. En av de viktigaste förutsättningarna för metallers rörlighet i det geokemiska kretsloppet är att det finns vatten. Miljöfarliga metaller släpps ut från industrier direkt i vattendragen eller till luften och faller ned igen med regn eller snö. Handelsgödsel, som används både i jord- och skogsbruk, kan innehålla spårämnen och tungmetaller som med markvattnet förs till grundvattnet. Metaller som av olika orsaker tillförs miljön kommer så småningom, via yt- och grundvattenavrinning, att nå vattendragen. Trots att industriutsläppen av metaller har reducerats kraftigt de senaste 30 åren sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären, speciellt i storstadsmiljöer. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser, läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Merparten av det som idag faller ned över västra Sverige beror dock numera ofta på utsläpp i andra länder. Naturvårdsverket arbetar därför internationellt genom FN och EU för att minska användningen och utsläppen av framför allt kvicksilver, kadmium och bly. Övriga metaller 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 orsakar inte en lika stor belastning på miljön. Största problemet är biltrafiken. Därifrån sprids i dag koppar, zink, krom och nickel i alltför stor mängd. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Tabell 2. Några potentiella källor för läckage av metaller till biosfären Zink Koppar Bly Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Kobolt - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken, färgpigment. - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. - blymantlad kabel, skorstenskragar - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger, batterier. - färger, rostfritt stål, impregnerat virke - rostfritt stål, batterier - amalgam i tandfyllningar, termometrar, lysrör - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall, färgpigment. Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut på provtagningspunkterna i slutet av september 2011 och skördades efter ungefär tre veckor. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. Genomförande De provpunkter som undersöktes under 2011 framgår av tabell 3 och figur 1. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Samtliga koordinater anges i SWEREF 99 TM. Vid provpunkt 13-Björkedalens bäck kunde inte mossan återfinnas vid skördetillfället. I samråd med uppdragsgivaren gjordes heller ingen ny utsättning av mossa vilket gör att resultat saknas för 2011. På resultatsidan i Bilaga 1 redovisas dock resultaten från de tre senast tidigare undersökningarna 2008-2010. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2011 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Provpunkter för undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgs kommun hösten 2011 Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 2 Hovgårdsbäcken C 15 Äsperedsbäcken Nedre 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 16 Stora ån Uppstr. golfbana 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 17 Stora ån Hults bro 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 18 Välen mudderdeponi Utlopp 6 Krogabäcken Övre 19 Lillhagsbäcken Nedre 7 Önneredsbäcken Övre 20 Kvillebäcken Hökälladammen 8 Önneredsbäcken Nedre 21 Haga å Övre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 22 Kvibergsbäcken Kviberg 10 Lerbäcksbäcken Övre 23 Vitsippsdalen Nedre 11 Skogomebäcken Pkt Y4 24 Hultabäcken Hälbo 12 Tuve Sörgård Y1 25 Stora ån Tillflöde vid Siba 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 5 24 2 1 12 10 11 19 15 14 3 20 22 4 13 23 7 8 9 18 17 25 16 6 21 Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten 2011. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Det har t.ex. när det gäller avfallsdeponier ofta noterats att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt då flödena ökar efter en föregående torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september och oktober 2011 var nederbördsmängden högre än normalt jämfört med perioden 1961-1990 (figur 2). Mycket nederbörd med höga flöden i vattendragen under augusti och september föregick utsättningen av vattenmossan. När mossan planterades ut i slutet av september var flödena i vattendragen medelhöga till höga. Under de tre veckor som mossan var utplanterad föll nederbörd framför allt i mitten av perioden. När mossan skördades den 17 oktober var flödena något lägre än vid utsättningen och bedömdes vara medelhöga. Nederbördsdata som relaterar till tidigare undersökningar utförda i oktober redovisas också i figur 2. 250 200 Nederbörd (mm) Nederbörd i oktober 2002-2011 Normalt i sep resp okt (1961-1990) 150 100 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2011 2009 2010 2011 sept sept sept Figur 2. Medelnederbörd i millimeter i Göteborg under oktober 2002-2011 och vad som är normalt för september och oktober (1961-1990), samt medelnederbörd i september 2009-2011 (mörka staplar). Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. För dessa metaller krävs dock 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 dels högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver (figur 3). Den högsta halten (0,240 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi. Halten var något lägre än förra året, men ändå avvikande hög jämfört med andra provpunkter. Metallundersökning i vattenmossa vid Välen mudderdeponi utfördes tidigare mellan åren 1997-2002 och påbörjades igen 2008 efter det att arbeten utförts i området. Efter ett första år med en ganska låg halt har de tre senaste åren uppvisat relativt höga kvicksilverhalter. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga (figur 4). Den högsta halten i årets undersökning (2,1 mg/kg ts) bedömdes vara måttligt hög och uppmättes i Önneredsbäcken, (7-övre). Föroreningsgraden bedömdes dock som tydlig med avseende på kadmium. Bly Vid samtliga provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 5). Den högsta halten (11 mg/kg Ts) uppmättes i Stora ån (17-Hults bro). Beräknade treårsmedelvärden från Stora ån (16-uppströms golfbana) samt Stora ån (25-tillflöde vid Siba) visar dock på höga halter av bly under perioden 2009-2011 (figur 5). 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 0,4 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,3 0,2 0,1 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 3. Halter av kvicksilver vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 3,0 Kadmium (mg/kg Ts) 2,0 1,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 4. Halter av kadmium vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts). 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 60 Bly (mg/kg Ts) 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 5. Halter av bly vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Arsenik uppmättes i hög halt vid provpunkt 4-Bäck vid Syrhålatippen, uppströms deponin lokal Y3 (Figur 6). Föroreningsgraden bedömdes som tydlig med avseende på arsenik. Vid övriga provpunkter var halterna låga till måttligt höga, generellt något lägre än resultaten från 2010. Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 10 Arsenik (mg/kg Ts) 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 6. Halter av arsenik vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 125 Koppar (mg/kg Ts) 257 160 100 75 50 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 7. Halter av koppar vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Vid de flesta provpunkter var halterna av koppar måttligt höga (figur 7). Höga halter av koppar registrerades dock vid provpunkterna 7-Önneredsbäcken (övre), 19-Lillhagsbäcken, 23-Vitsippsdalen och 25 Stora ån (tillflöde från Siba). Vid Välen mudderdeponi (provpunkt 18) var halten något förhöjd och visade på en tydlig föroreningspåverkan av koppar. Beräknade treårsmedelvärden visar att det vid ovan nämnda provpunkter återkommande uppmäts höga eller mycket höga halter av koppar (figur 7). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Zink Vid de flesta provpunkterna var halterna av zink låga till måttligt höga. Höga halter av zink uppmättes i årets undersökning vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och vid provpunkt 25-Stora ån (tillflöde vid Siba) (figur 8). Vid Önneredsbäcken (övre) har zinkhalterna varit förhöjda vid flertalet tidigare undersökningar. Beräknade treårsmedelvärden visar att zinkhalterna vid övriga provpunkter ligger under gränsen för hög halt (figur 8). Krom Halterna av krom var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 9). De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 18-Välen mudderdeponi, där föroreningspåverkan av krom bedömdes som tydlig. 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 800 Zink (mg/kg Ts) 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 8. Halter av zink vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts). 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 15 Krom (mg/kg Ts) 12 9 6 3 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 9. Halter av krom vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Nickel Nickel uppmättes i låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi (16 mg/kg ts). Beräknade treårsmedelvärden visar att nickelhalterna har varit relativt låga under perioden. Kobolt Halterna av kobolt var låga till måttligt höga vid de flesta provpunkter (figur 11). En hög halt av kobolt noterades dock, liksom förra året vid provpunkt 21-Haga å. Beräknat treårsmedelvärde visar på en hög halt och stor föroreningspåverkan av kobolt. Vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) var halten något förhöjd och föroreningspåverkan bedömdes som tydlig. Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar. 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 40 Nickel (mg/kg Ts) 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 10. Halter av nickel vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). 2011 Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 60 Kobolt (mg/kg Ts) 82 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Figur 11. Halter av kobolt vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Järn Höga halter av järn uppmättes vid tio provpunkter (tabell 4). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär 15 000 mg/kg ts. Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 11 Skogomebäcken Pkt Y4 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 12 Tuve Sörgård Y1 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 15 Äsperedsbäcken Nedre 10 Lerbäcksbäcken Övre 18 Välen mudderdeponi Utlopp 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Slutsats Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade, framför allt övre provpunkten i Önneredsbäcken där höga halter av koppar och zink noterades (Tabell 5). Även förhöjda halter av andra metaller som kadmium och kobolt bidrog till att metallbelastningen här bedömdes vara relativt stor. I tillflödet till Stora ån, i Lillhagsbäcken och vid provpunkten i Vitsippsdalen uppmättes bl.a. höga halter av koppar. Norr om deponin vid Syrhåla noterades en hög halt av arsenik och i Haga å registrerades, liksom 2010, en hög halt av kobolt. Vid Välen mudderdeponi uppmättes förhöjda halter av koppar och krom. I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Arsenik Kobolt Koppar Zink 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 hög 7 Önneredsbäcken Övre hög hög 19 Lillhagsbäcken Nedre hög 21 Haga å Övre hög 23 Vitsippsdalen Nedre hög 25 Stora ån Tillflöde vid Siba hög hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Arsenik Kadmium Kobolt Koppar Krom Zink 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 tydlig tydlig tydlig tydlig 7 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig tydlig tydlig 14 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig 18 Välen mudderdeponi Utlopp tydlig tydlig 19 Lillhagsbäcken Nedre stor 21 Haga å Övre stor 23 Vitsippsdalen Nedre tydlig 24 Stora ån Tillflöde vid Siba tydlig tydlig Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Referenser ENGDAHL, A. 2005. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2005. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A. 2006. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2006. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A. 2007. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2007. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M. 2008. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2008. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M. 2009. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2009. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A. 2010. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2010. Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport 3628. MEDIN, M. 1992. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet 1992. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1994. Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun 1993. Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M. 1995. Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun 1994. Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M. 1995. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1995. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1996. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1996. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1997. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1997. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1998. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1998. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1999. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1999. Rapport till miljöförvaltningen. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 MEDIN, M. 2000. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2000. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2001. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2001. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2002. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2002. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2003. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2003. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2004. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2004. Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET 2006. Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport 5624. Oktober 2006. SNV (Statens naturvårdsverk) 1986. Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport 3108. SNV (Statens naturvårdsverk) 2004. Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T. 1999 (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport 4913. WIEDERHOLM, T. 1999 (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport 4920. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 20 2 Hovgårdsbäcken C 21 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 22 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 23 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 6 Krogabäcken Övre 25 7 Önneredsbäcken 3. Övre 26 8 Önneredsbäcken 2. Nedre 27 9 Önneredsbäcken 1. Östra kanten 28 10 Lerbäcksbäcken Övre 29 11 Skogomebäcken Pkt Y4 30 12 Tuve Sörgård Y1 31 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 32 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 33 15 Äsperedsbäcken Nedre 34 16 Stora ån Uppstr. golfbana 35 17 Stora ån Hults bro 36 18 Välen mudderdeponi Utlopp 37 19 Lillhagsbäcken Nedre 38 20 Kvillebäcken Hökälladammen 39 21 Haga å Övre 40 22 Kvibergsbäcken Kviberg 41 23 Vitsippsdalen Nedre 42 24 Hultabäcken Hälbo 43 25 Stora ån Tillflöde vid Siba 44 (Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM) 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: 6407523 Y-koord: 312964 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 16 10 måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,49 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) 91 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2800 - - - Kobolt (Co) 4,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) 38000 - - - Arsenik (As) 1,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 1100 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,048 10,0 15 0,59 3,7 5,9 120 2500 6,8 21000 2,2 2500 100929 0,042 6 14 0,63 4,7 5,0 110 3200 6,4 21000 2,2 810 111017 0,077 4,2 16 0,49 3,7 5,2 91 2800 4,4 38000 1,5 1100 Medelvärde 0,056 6,7 15 0,57 4,0 5,4 107 2833 5,9 26667 2,0 1470 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan 2003. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: 6407409 Y-koord: 312635 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 21 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,46 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) 110 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3400 - - - Kobolt (Co) 8,7 5 låg obetydlig Järn (Fe) 7100 - - - Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 1500 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,073 10 19 1,0 5,4 8,0 160 4600 11 11000 2,6 3100 100929 0,073 6,7 23 0,61 5,3 6,5 140 4100 6,8 8700 2,2 1700 111017 0,084 4,5 21 0,46 3,7 5,9 110 3400 8,7 7100 1,9 1500 Medelvärde 0,077 7,1 21 0,69 4,8 6,8 137 4033 8,8 8933 2,2 2100 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: 6402164 Y-koord: 310299 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,059 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,0 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 27 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,66 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) 130 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4500 - - - Kobolt (Co) 5,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) 39000 - - - Arsenik (As) 4,1 2 måttlig liten Mangan (Mn) 1200 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,040 11 20 0,71 5,9 7,9 110 4600 5,0 27000 3,5 450 100929 0,037 5,6 18 0,29 4,3 4,1 75 2900 3,5 36000 3,0 460 111017 0,059 8,0 27 0,66 6,1 7,1 130 4500 5,3 39000 4,1 1200 Medelvärde 0,045 8,2 22 0,55 5,4 6,4 105 4000 4,6 34000 3,5 703 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången 1996. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: 6403435 Y-koord: 310414 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av arsenik. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,044 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 14 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,41 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 6,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) 49 100 mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) 2600 - - - Kobolt (Co) 3,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) 35000 - - - Arsenik (As) 8,3 2 hög tydlig Mangan (Mn) 300 - - - Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,040 9,3 12 0,55 3,5 4,2 63 2300 2,6 38000 5,2 310 100929 0,058 4,4 12 0,49 3,6 4,4 73 2500 3,3 15000 2,4 240 111017 0,044 4,3 14 0,41 3,7 6,2 49 2600 3,3 35000 8,3 300 Medelvärde 0,047 6,0 13 0,48 3,6 4,9 62 2467 3,1 29333 5,3 283 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av arsenik. Av övriga undersökta metaller noterades i huvudsak låga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för arsenik och obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: 6409742 Y-koord: 323032 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2011-09-26 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,057 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 13 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,37 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,6 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,7 5 låg obetydlig Zink (Zn) 53 100 mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) 2700 - - - Kobolt (Co) 2,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) 31000 - - - Arsenik (As) 4,0 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 290 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090930 0,070 12 15 0,79 5,5 7,3 130 4900 7,5 45000 2,9 980 100929 0,045 4,5 12 0,30 2,8 2,9 83 1900 2,0 24000 1,1 320 111017 0,057 6,8 13 0,37 3,6 4,7 53 2700 2,1 31000 4,0 290 Medelvärde 0,057 7,8 13 0,49 4,0 5,0 89 3167 3,9 33333 2,7 530 Kommentar Analysresultatet visade i huvudsak på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan 1998. År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: 6387318 Y-koord: 318252 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,076 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 27 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,77 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) 120 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4300 - - - Kobolt (Co) 9,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) 9200 - - - Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 1600 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,058 10,0 30 1,0 5,4 10 170 4300 11 9300 2,8 4300 100929 0,100 8,7 35 1,3 5,0 11 300 4300 14 7700 2,3 4800 111017 0,076 7,9 27 0,77 4,5 6,2 120 4300 10 9200 1,7 1600 Medelvärde 0,078 8,9 31 1,0 5,0 9,1 197 4300 12 8733 2,3 3567 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år 2007. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: 6393536 Y-koord: 313015 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Hög halt av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar, kadmium, zink och kobolt Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) 65 10 hög tydlig Kadmium (Cd) 2,1 0,5 måttlig tydlig Krom (Cr) 6,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) 680 100 hög tydlig Aluminium (Al) 4600 - - - Kobolt (Co) 23 5 måttlig tydlig Järn (Fe) 7000 - - - Arsenik (As) 4,6 2 måttlig liten Mangan (Mn) 5600 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,084 12 58 0,86 7,3 9,5 410 3700 8,2 6900 4,2 1700 100929 0,058 12 50 1,0 5,8 8,2 640 3400 27 6800 7,1 11000 111017 0,077 12 65 2,1 6,2 9,3 680 4600 23 7000 4,6 5600 Medelvärde 0,073 12 58 1,3 6,4 9,0 577 3900 19 6900 5,3 6100 Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av koppar och zink samt något. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar, kadmium, zink och kobolt. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994 och från år 2003 årligen. Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit låga eller måttligt höga. Årets halt av kadmium var den högst uppmätta sedan år 1998. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: 6393408 Y-koord: 312757 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 40 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,53 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) 180 100 måttlig obetydlig Aluminium (Al) 4600 - - - Kobolt (Co) 5,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) 12000 - - - Arsenik (As) 3,6 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 630 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,080 6,3 24 0,40 3,3 5,5 130 2200 4,5 5700 1,7 820 100929 0,068 11 38 0,31 6,2 5,1 140 3400 3,4 24000 6,7 220 111017 0,070 9,5 40 0,53 6,7 6,9 180 4600 5,2 12000 3,6 630 Medelvärde 0,073 8,9 34 0,41 5,4 5,8 150 3400 4,4 13900 4,0 557 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Halten av koppar låg dock på gränsen till att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger, senast år 2004. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 9. Önneredsbäcken Lokal: Östra kanten X-koord: 6393291 Y-koord: 313003 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,086 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 15 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,52 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,4 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) 85 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2800 - - - Kobolt (Co) 2,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) 12000 - - - Arsenik (As) 1,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 250 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,059 12 11 0,57 2,6 5,1 77 2400 4,1 8500 2,2 500 100929 0,052 5,8 18 0,48 3,2 4,5 75 3100 3,9 11000 1,9 390 111017 0,086 4,2 15 0,52 2,4 4,1 85 2800 2,5 12000 1,4 250 Medelvärde 0,066 7,3 15 0,52 2,7 4,6 79 2767 3,5 10500 1,8 380 Kommentar Analysresultatet visade på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sex gånger tidigare med start år 1999. Brist på vatten vid provpunkten har vid flera tillfällen medfört att undersökningar inte kunnat genomföras. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 10. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: 6407537 Y-koord: 319140 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,082 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 23 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,78 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) 220 100 måttlig liten Aluminium (Al) 7000 - - - Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) 31000 - - - Arsenik (As) 4,7 2 måttlig liten Mangan (Mn) 2700 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,065 7,9 21 0,78 3,8 6,5 110 3700 16 15000 3,9 4300 100929 0,058 5,5 18 0,60 3,3 5,1 110 3300 12 14000 3,2 3600 111017 0,082 9,4 23 0,78 6,0 9,8 220 7000 11 31000 4,7 2700 Medelvärde 0,068 7,6 21 0,72 4,4 7,1 147 4667 13 20000 3,9 3533 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 11. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: 6407026 Y-koord: 318227 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 35 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,90 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) 200 100 måttlig obetydlig Aluminium (Al) 5500 - - - Kobolt (Co) 9,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) 24000 - - - Arsenik (As) 4,0 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 3400 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,086 10 33 0,76 6,6 10 160 4700 10 16000 3,7 3300 100929 0,053 8,8 33 0,91 7,6 9,9 220 6000 12 17000 4,3 5000 111017 0,077 8,8 35 0,90 5,7 9,3 200 5500 9,1 24000 4,0 3400 Medelvärde 0,072 9,2 34 0,86 6,6 9,7 193 5400 10 19000 4,0 3900 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31
Metaller i vattendrag 2011 - R 2012:3 12. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: 6406822 Y-koord: 317030 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2011-09-22 Mossan skördad: 2011-10-17 Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,056 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 21 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,53 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) 98 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3900 - - - Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) 33000 - - - Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 3700 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 090929 0,051 6,9 22 0,76 3,9 9,2 100 3400 6,5 22000 2,1 670 100929 0,046 4,3 19 0,47 3,2 9,6 88 2200 10 16000 1,6 2900 111017 0,056 5,8 21 0,53 4,4 7,3 98 3900 11 33000 2,1 3700 Medelvärde 0,051 5,7 21 0,59 3,8 8,7 95 3167 9,2 23667 1,9 2423 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 2004 och inga höga halter av någon enskild metall har registrerats. Beräknade medelvärden för de senaste tre åren visade på en obetydlig metallbelastning. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen